This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document C2007/301E/04
MINUTES#Thursday 15 March 2007
PROTOKOLL
Torsdag 15 mars 2007
PROTOKOLL
Torsdag 15 mars 2007
EUT C 301E, 13.12.2007, p. 149–263
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
13.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 301/149 |
PROTOKOLL
(2007/C 301 E/04)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Pierre MOSCOVICI
Vice talman
1. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 10.05.
*
* *
Talare: Carl Schlyter kommenterade sitt inlägg från föregående dag (punkt 15 i protokollet av den 14.3.2007) och gjorde en språklig anmärkning rörande den svenska versionen av Muscardinis betänkande från oktober 2006 (P6_TA(2006)0450).
2. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument från rådet och kommissionen:
— |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsliga påföljder till skydd för miljön (KOM(2007)0051 - C6-0063/2007 - 2007/0022(COD))
|
— |
Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2001/114/EG om vissa former av hållbarhetsbehandlad, helt eller delvis dehydratiserad mjölk avsedd som livsmedel (KOM(2007)0058 [[01]] - C6-0083/ 2007 - 2007/0025(CNS))
|
— |
Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1255/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (KOM(2007)0058 [[02]] - C6-0084/ 2007 - 2007/0026(CNS))
|
— |
Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2597/97 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk (KOM(2007)0058 [[03]] - C6-0085/2007 - 2007/0027(CNS))
|
— |
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer, när det gäller de genomförandebefogenheter som överförts till kommissionen (KOM(2007)0093 - C6-0088/2007 - 2007/0036(COD))
|
— |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kvartalsstatistik över lediga platser i gemenskapen (KOM(2007)0076 - C6-0090/2007 - 2007/0033(COD))
|
— |
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (KOM (2007)0095 - C6-0091/2007 - 2007/0038(COD))
|
— |
Förslag till anslagsöverföring DEC 08/2007 - Avsnitt III - Kommissionen (SEK(2007)0159 - C6-0092/2007 - 2007/2045(GBD))
|
3. Insulära, naturliga och ekonomiska begränsningar i samband med regionalpolitiken (debatt)
Betänkande om insulära, naturliga och ekonomiska begränsningar i samband med regionalpolitiken (2006/2106(INI)) - Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Francesco Musotto (A6-0044/2007)
Francesco Musotto redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Neelie Kroes (ledamot av kommissionen)
Talare: Simon Busuttil för PPE-DE-gruppen, Stavros Arnaoutakis för PSE-gruppen, Elspeth Attwooll för ALDE-gruppen, Mieczysław Edmund Janowski för UEN-gruppen, Alyn Smith för Verts/ALE-gruppen, Kyriacos Triantaphyllides för GUE/NGL-gruppen, Derek Roland Clark för IND/DEM-gruppen, Luca Romagnoli för ITS-gruppen, Nikolaos Vakalis, Catherine Stihler, Alfonso Andria, Pedro Guerreiro, Margie Sudre, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Giusto Catania, Rolf Berend, Paulo Casaca och Sérgio Marques.
ORDFÖRANDESKAP: Luigi COCILOVO
Vice talman
Talare: Andrzej Jan Szejna, Den Dover, Emanuel Jardim Fernandes, Antonio López-Istúriz White, Giuseppe Castiglione och Neelie Kroes
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.11 i protokollet av den 15.3.2007.
4. Lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbetet (debatt)
Betänkande om lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbetet (2006/2235(INI)) - Utskottet för utveckling
Föredragande: Pierre Schapira (A6-0039/2007)
Pierre Schapira redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Neelie Kroes (ledamot av kommissionen).
Talare: Manolis Mavrommatis för PPE-DE-gruppen, Atanas Paparizov för PSE-gruppen, Jean Marie Beaupuy för ALDE-gruppen, Wiesław Stefan Kuc för UEN-gruppen, Luisa Morgantini för GUE/NGL-gruppen, Alessandro Battilocchio, Gay Mitchell, Józef Pinior, Thierry Cornillet, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Sylwester Chruszcz, Roberta Alma Anastase, Danutė Budreikaitė och Neelie Kroes.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.12 i protokollet av den 15.3.2007.
(Sammanträdet avbröts kl. 12.00, i avvaktan på omröstningen, och återupptogs kl. 12.05.)
ORDFÖRANDESKAP: Hans-Gert PÖTTERING
Talman
5. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
5.1 Utnämning av interparlamentariska delegationer (omröstning)
Förslag från talmanskonferensen: Utnämning av interparlamentariska delegationer (punkt 13 i protokollet av den 14.3.2007)
Förslaget antogs.
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 1)
Förteckningen över dessa nomineringar bifogas detta protokoll.
5.2 Gemenskapsåtgärder för tillhandahållande av hälso- och sjukvård över gränserna (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0098/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 2)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0073)
5.3 Olaglig fågeljakt i Malta (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0119/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 3)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0074)
Inlägg om omröstningen:
— |
Louis Grech lade fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 7, vilket inte beaktades, då fler än 40 ledamöter motsatte sig detta. |
— |
Simon Busuttil för PPE-DE-gruppen begärde att omröstning med namnupprop skulle hållas om ändringsförslag 12. Talmannen konstaterade att ingen motsatte sig detta. |
5.4 Relationerna i Europa-Medelhavsområdet (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0041/2007, B6-0080/2007, B6-0084/2007, B6-0090/2007, B6-0092/2007, B6-0094/2007 och B6-0096/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 4)
RESOLUTIONSFÖRSLAG B6-0041/2007
Förkastades
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0080/2007
(ersätter B6-0080/2007, B6-0084/2007, B6-0090/2007, B6-0092/2007, B6-0094/2007 och B6-0096/ 2007):
inlämnat av följande ledamöter:
— |
Vito Bonsignore och Tokia Saïfi för PPE-DE-gruppen, |
— |
Pasqualina Napoletano, Carlos Carnero González och Véronique De Keyser för PSE-gruppen, |
— |
Philippe Morillon, Thierry Cornillet för ALDE-gruppen, |
— |
Ryszard Czarnecki, Adriana Poli Bortone, Roberta Angelilli, Mieczysław Edmund Janowski och Eugenijus Maldeikis för UEN-gruppen, |
— |
Hélène Flautre, David Hammerstein, Raül Romeva i Rueda och Cem Özdemir för Verts/ALE-gruppen, |
— |
Luisa Morgantini och Miguel Portas för GUE/NGL-gruppen |
Antogs (P6_TA(2007)0075)
Inlägg om omröstningen:
— |
Pasqualina Napoletano (medförfattare) lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 21 och angav att ändringsförslag 1 enligt hans mening hade dragits tillbaka. |
— |
Charles Tannock för PPE-DE-gruppen förnekade att han skulle ha dragit tillbaka ändringsförslag 1, och lade fram ett muntligt ändringsförslag till Pasqualina Napoletanos muntliga ändringsförslag. (Inget av de två ändringsförslagen beaktades, då fler än 40 ledamöter motsatte sig detta.) |
5.5 Inrättande av en frihandelszon för Europa-Medelhavsområdet (omröstning)
Betänkande om inrättandet av en frihandelszon för Europa-Medelhavsområdet (2006/2173(INI)) - Utskottet för internationell handel
Föredragande: Kader Arif (A6-0468/2006).
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 5)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0076)
Inlägg om omröstningen:
— |
Gianluca Susta för ALDE-gruppen lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 58, vilket beaktades. |
5.6 Bosnien och Hercegovina (omröstning)
Betänkande med förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om Bosnien och Hercegovina (2006/2290(INI)) - Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Doris Pack (A6-0030/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 6)
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Antogs (P6_TA(2007)0077)
5.7 Iakttagande av stadgan om de grundläggande rättigheterna i kommissionens lagstiftningsförslag: metod för systematiska och strikta kontroller (omröstning)
Betänkande om hur respekten för stadgan om de grundläggande rättigheterna skall upprätthållas i kommissionens lagstiftningsförslag: Metoder för en systematisk och strikt kontroll (2005/2169(INI)) - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Johannes Voggenhuber (A6-0034/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 7)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0078)
Inlägg om omröstningen:
— |
Johannes Voggenhuber (föredragande) lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 15, vilket beaktades. |
5.8 Associeringavtal mellan Europeiska unionen och centralamerikanska stater (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets rekommendation till rådet om förhandlingsmandatet för ett associeringavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och centralamerikanska stater å andra sidan (2006/2222(INI)) - Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Willy Meyer Pleite (A6-0026/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 8)
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Antogs (P6_TA(2007)0079)
5.9 Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Andinska gemenskapen (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets rekommendation till rådet om förhandlingsmandatet för ett associeringavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Andinska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan (2006/2221(INI)) - Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Luis Yañez-Barnuevo García (A6-0025/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 9)
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Antogs (P6_TA(2007)0080)
Inlägg om omröstningen:
— |
Luis Yañez-Barnuevo García (föredragande) lade fram muntliga ändringsförslag till punkt 1, led b, s, u, v och x, vilka beaktades. |
5.10 Saknade personer i Cypern (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0118/2007
(Även Karin Resetarits för ALDE-gruppen, och Kyriacos Triantaphyllides för GUE/NGL-gruppen hade undertecknat förslaget till resolution.)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 10)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0081)
Inlägg om omröstningen:
— |
Panayiotis Demetriou påpekade att Christophe Girod, ordförande för FN:s kommitté för saknade personer i Cypern, samt Elias Georgiadis och Gülden Plümer Küçük, medlemmar av denna kommitté, befann sig på åhörarläktaren. |
5.11 Insulära, naturliga och ekonomiska begränsningar i samband med regionalpolitiken (omröstning)
Betänkande om insulära, naturliga och ekonomiska begränsningar i samband med regionalpolitiken (2006/ 2106(INI)) - Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Francesco Musotto (A6-0044/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 11)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0082)
5.12 Lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbetet (omröstning)
Betänkande om lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbetet (2006/2235(INI)) - Utskottet för utveckling
Föredragande: Pierre Schapira (A6-0039/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 12)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0083)
6. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
— |
Jakt på och fångst av flyttfåglar på Malta under våren (B6-0119/2007): Simon Busuttil, Karin Scheele, Marcin Libicki |
— |
Betänkande Johannes Voggenhuber - A6-0034/2007: Koenraad Dillen |
— |
Betänkande Willy Meyer Pleite - A6-0026/2007 och betänkande Luis Yañez-Barnuevo García - A6-0025/2007: Daniel Hannan |
— |
Betänkande Pierre Schapira - A6-0039/2007: Czesław Adam Siekierski |
7. Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Rättelserna och avsiktsförklaringarna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
*
* *
Daniel Hannan hade låtit meddela att hans omröstningsapparat inte hade fungerat vid omröstningen om betänkandet av Willy Meyer Pleite - A6-0026/2007.
(Sammanträdet avbröts kl. 12.55 och återupptogs kl. 15.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Adam BIELAN
Vice talman
8. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
9. Förbud mot produkter som härrör från säl i Europeiska unionen (debatt)
Uttalande av kommissionen: Förbud mot produkter som härrör från säl i Europeiska unionen
Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande
Talare: John Bowis för PPE-DE-gruppen, Paulo Casaca för PSE-gruppen, Marios Matsakis för ALDE-gruppen, Carl Schlyter för Verts/ALE-gruppen, Erik Meijer för GUE/NGL-gruppen, Stavros Dimas och Christopher Beazley, som ställde en fråga till kommissionen som Stavros Dimas besvarade.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
10. Överfall på Galina Kozlova, ledamot i Styrelsen för organisationen Mari Ušem och chefredaktör för den litterära tidskriften Ontšõko (debatt)
Uttalande av kommissionen: Överfall på Galina Kozlova, ledamot i Styrelsen för organisationen Mari Ušem och chefredaktör för den litterära tidskriften Ontšõko
Neelie Kroes (ledamot av kommissionen) gjorde ett uttalande.
Talare: Tunne Kelam för PPE-DE-gruppen, Csaba Sándor Tabajdi för PSE-gruppen, István Szent-Iványi för ALDE-gruppen, Leopold Józef Rutowicz för UEN-gruppen, Erik Meijer för GUE/NGL-gruppen, Laima Liucija Andrikienė, Józef Pinior och Neelie Kroes.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):
— |
Toomas Savi, István Szent-Iványi, Paavo Väyrynen och Henrik Lax för ALDE-gruppen, om överfallet på Galina Kozlova, medlem av den nationella organisationen Ušem och redaktör för tidskriften Ontšõko (B6-0081/2007), |
— |
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Charles Tannock, Tunne Kelam och Vytautas Landsbergis för PPE-DE-gruppen, om attacken mot Galina Kozlova, medlem i Mari Ušems styrelse och redaktör för den litterära tidskriften Ontšõko (B6-0086/2007), |
— |
Roberta Angelilli, Ģirts Valdis Kristovskis, Inese Vaidere, Hanna Foltyn-Kubicka och Ryszard Czarnecki för UEN-gruppen, om överfallet på Galina Kozlova, medlem av den nationella organisationen Mari Ušem och redaktör för tidskriften Ontšõko (B6-0089/2007). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 12.4 i protokollet av den 15.3.2007.
11. Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (debatt)
(För rubriker och författare till resolutionsförslagen, se punkt 5 i protokollet av den 13.3.2007).
11.1 Guatemala
Resolutionsförslag B6-0101/2007, B6-0104/2007, B6-0106/2007, B6-0107/2007, B6-0111/2007 och B6-0116/2007
Józef Pinior, Bernd Posselt, Ryszard Czarnecki, Tobias Pflüger och Marios Matsakis redogjorde för resolutionsförslagen.
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
Raül Romeva i Rueda redogjorde för ett resolutionsförslag.
Talare: Bogusław Sonik för PPE-DE-gruppen, Leopold Józef Rutowicz för UEN-gruppen, och Neelie Kroes (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 12.1 i protokollet av den 15.3.2007.
11.2 Kambodja
Resolutionsförslag B6-0102/2007, B6-0103/2007, B6-0108/2007, B6-0110/2007, B6-0112/2007 och B6-0117/2007
Marc Tarabella, Bernd Posselt, Erik Meijer, Ryszard Czarnecki och Marco Cappato redogjorde för resolutionsförslagen.
Talare: Marios Matsakis för ALDE-gruppen, och Neelie Kroes (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 12.2 i protokollet av den 15.3.2007.
11.3 Nigeria
Resolutionsförslag B6-0105/2007, B6-0109/2007, B6-0113/2007, B6-0114/2007 och B6-0115/2007
Michael Gahler, Erik Meijer, Sophia in 't Veld, Józef Pinior och Carl Schlyter redogjorde för resolutionsförslagen.
Talare: Lidia Joanna Geringer de Oedenberg för PSE-gruppen, Marco Cappato för ALDE-gruppen, Marcin Libicki för UEN-gruppen, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen, Marios Matsakis och Neelie Kroes (ledamot av kommissionen).
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 12.3 i protokollet av den 15.3.2007.
12. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
12.1 Guatemala (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0101/2007, B6-0104/2007, B6-0106/2007, B6-0107/2007, B6-0111/2007 och B6-0116/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 13)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0101/2007
(ersätter B6-0101/2007, B6-0104/2007, B6-0106/2007, B6-0107/2007, B6-0111/2007 och B6-0116/2007):
inlämnat av följande ledamöter:
— |
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Bernd Posselt och Charles Tannock för PPE-DE-gruppen, |
— |
Pasqualina Napoletano, Raimon Obiols i Germà, Elena Valenciano Martínez-Orozco och Emilio Menéndez del Valle för PSE-gruppen, |
— |
Marios Matsakis, Danutė Budreikaitė, Frédérique Ries och Arūnas Degutis för ALDE-gruppen, |
— |
Michał Tomasz Kamiński, Adam Bielan, Mirosław Mariusz Piotrowski, Hanna Foltyn-Kubicka, Marek Aleksander Czarnecki, Mieczysław Edmund Janowski, Eugenijus Maldeikis och Wojciech Roszkowski för UEN-gruppen, |
— |
Raül Romeva i Rueda, Eva Lichtenberger, Alain Lipietz, Monica Frassoni och Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för Verts/ALE-gruppen, |
— |
Willy Meyer Pleite, André Brie, Giusto Catania och Marco Rizzo för GUE/NGL-gruppen |
Antogs (P6_TA(2007)0084)
Inlägg om omröstningen:
— |
Marios Matsakis (medförfattare) lade fram muntliga ändringsförslag till skäl B och C, vilka beaktades. |
12.2 Kambodja (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0102/2007, B6-0103/2007, B6-0108/2007, B60110/2007, B6-0112/2007 och B6-0117/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 14)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0102/2007
(ersätter B6-0102/2007, B6-0103/2007, B6-0108/2007, B60110/2007, B6-0112/2007 och B6-0117/2007):
inlämnat av följande ledamöter:
— |
Charles Tannock, Bernd Posselt och Ari Vatanen för PPE-DE-gruppen, |
— |
Pasqualina Napoletano, Marc Tarabella och Harlem Désir för PSE-gruppen, |
— |
Marco Pannella, Marco Cappato, Marios Matsakis, Frédérique Ries, Jules Maaten, Ignasi Guardans Cambó och Annemie Neyts-Uyttebroeck för ALDE-gruppen, |
— |
Michał Tomasz Kamiński, Hanna Foltyn-Kubicka, Ryszard Czarnecki, Adam Bielan och Gintaras Didžiokas för UEN-gruppen, |
— |
Frithjof Schmidt för Verts/ALE-gruppen, |
— |
Vittorio Agnoletto för GUE/NGL-gruppen |
Antogs (P6_TA(2007)0085)
12.3 Nigeria (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0105/2007, B6-0109/2007, B6-0113/2007, B6-0114/2007 och B6-0115/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 15)
RESOLUTIONSFÖRSLAG B6-0105/2007
Antogs (P6_TA(2007)0086)
(Resolutionsförslagen RC-B6-0109/2007, B6-0109/2007, B6-0113/2007, B6-0114/2007 och B6-0115/2007 bortföll.)
12.4 Överfall på Galina Kozlova, ledamot i Styrelsen för organisationen Mari Ušem och chefredaktör för den litterära tidskriften Ontšõko (omröstning)
Resolutionsförslag B6-0081/2007, B6-0086/2007 och B6-0089/2007
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 16)
RESOLUTIONSFÖRSLAG RC-B6-0081/2007
(ersätter B6-0081/2007, B6-0086/2007 och B6-0089/2007):
inlämnat av följande ledamöter:
— |
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Charles Tannock, Tunne Kelam och Vytautas Landsbergis för PPE-DE-gruppen, |
— |
Jan Marinus Wiersma för PSE-gruppen, |
— |
Toomas Savi, István Szent-Iványi, Paavo Väyrynen och Henrik Lax för ALDE-gruppen, |
— |
Michał Tomasz Kamiński, Roberta Angelilli, Hanna Foltyn-Kubicka, Ryszard Czarnecki, Adam Bielan, Ģirts Valdis Kristovskis och Inese Vaidere för UEN-gruppen, |
— |
Satu Hassi, Bart Staes för Verts/ALE-gruppen, |
— |
André Brie, Vittorio Agnoletto och Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen |
Antogs (P6_TA(2007)0087)
13. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
— |
Överfall på Galina Kozlova, ledamot i Styrelsen för organisationen Mari Ušem och chefredaktör för den litterära tidskriften Ontšõko (RC-B6-0081/2007): Laima Liucija Andrikienė |
*
* *
Talare: Marcin Libicki yttrade sig om omröstningen om Nigeria (B6-0105/2007) och Zbigniew Zaleski yttrade sig om Libickis inlägg.
14. Beslut om vissa dokument
Hänvisningar till utskott
utskottet PETI
— |
Kontroll av gemenskapsrättens tillämpning 2005 - tjugotredje årsrapporten (2006/2271(INI))
|
15. Utskottens och delegationernas sammansättning
Talare: Marios Matsakis om förfarandet.
Talmannen hade av grupperna PPE-DE, PSE, ALDE, UEN, Verts/ALE, GUE/NGL, ITS, IND/DEM och grupplösa följande begäranden om utnämningar:
— |
utskottet ECON: Joop Post i stället för Renato Brunetta |
— |
utskottet EMPL: Edit Bauer i stället för Ria Oomen-Ruijten |
— |
utskottet TRAN: Marian-Jean Marinescu i stället för Corien Wortmann-Kool |
— |
utskottet LIBE: Ria Oomen-Ruijten i stället för Edit Bauer |
— |
underutskottet för mänskliga rättigheter: György Schöpflin var inte längre medlem av underutskottet. |
— |
delegationen till den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen:
|
— |
delegationen till den parlamentariska församlingen för EU-Medelhavsområdet:
|
— |
delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-f.d. jugoslaviska republiken Makedonien:
|
— |
delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Turkiet:
|
— |
delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Mexiko:
|
— |
delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Chile:
|
— |
delegationen för förbindelserna med länderna i Sydösteuropa:
|
— |
delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland:
|
— |
delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ukraina:
|
— |
delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Moldavien:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Vitryssland:
|
— |
delegationen till de parlamentariska samarbetskommittéerna EU-Kazakstan, EU-Kirgizistan och EU-Uzbekistan samt förbindelserna med Tadzjikistan, Turkmenistan och Mongoliet:
|
— |
delegationen till de parlamentariska samarbetskommittéerna EU-Armenien, EU-Azerbajdzjan och EU-Georgien:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Israel:
|
— |
delegationen för förbindelserna med det palestinska lagstiftande rådet:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Maghrebländerna och Arabiska Maghrebunionen:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Mashrekländerna:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Gulfstaterna (inklusive Jemen):
|
— |
delegationen för förbindelserna med Iran:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Förenta staterna:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Kanada:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Centralamerika:
|
— |
delegationen för förbindelserna med länderna i Andinska gemenskapen:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Japan:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Folkrepubliken Kina:
|
— |
delegationen för förbindelserna med länderna i Sydasien:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Indien:
|
— |
delegationen för förbindelserna med länderna i Sydostasien och ASEAN:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Koreahalvön:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Australien och Nya Zeeland:
|
— |
delegationen för förbindelserna med Sydafrika:
|
Talmannen konstaterade att det inte framställdes några invändningar mot detta, varför utnämningarna betraktades som godkända.
16. Meddelande om rådets gemensamma ståndpunkter
Talmannen tillkännagav, i enlighet med artikel 57.1 i arbetsordningen, mottagandet av rådets gemensamma ståndpunkt, skälen till antagandet av denna samt kommissionens ståndpunkt om följande dokument:
— |
Rådets gemensamma ståndpunkt av den 5 mars 2007 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande för perioden 2007-2013 av ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III) som en del av det allmänna programmet ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” (16367/1/2006 - C6-0089/2007 - 2005/0037A(COD))
|
Den tidsfrist på tre månader som parlamentet har för att yttra sig började således löpa påföljande dag, den 16.3.2007.
17. Skriftliga förklaringar för införande i registret (artikel 116 i arbetsordningen)
Talmannen informerade parlamentet om antalet ledamöter som undertecknat följande skriftliga förklaringar (artikel 116.3 i arbetsordningen):
Nr |
Från |
Underskrifter |
85/2006 |
Jacky Henin, Marco Rizzo, Helmuth Markov |
25 |
86/2006 |
Adriana Poli Bortone |
31 |
87/2006 |
Jolanta Dičkutė, John Bowis, Stephen Hughes, Frédérique Ries, Thomas Ulmer |
463 |
88/2006 |
Daniel Strož |
40 |
89/2006 |
Ignasi Guardans Cambó, Panayiotis Demetriou, Ana Maria Gomes, Gérard Onesta, Sylvia-Yvonne Kaufmann |
166 |
90/2006 |
Caroline Lucas, Jillian Evans, Luigi Cocilovo, Jean Lambert |
54 |
91/2006 |
Daniel Strož |
21 |
1/2007 |
Philip Claeys, Frank Vanhecke, Koenraad Dillen |
13 |
2/2007 |
Robert Evans, Mojca Drčar Murko, Gitte Seeberg, Carl Schlyter |
176 |
3/2007 |
Bogusław Rogalski |
30 |
4/2007 |
Konrad Szymański, Charles Tannock, Marek Siwiec |
76 |
5/2007 |
Eugenijus Gentvilas, Arūnas Degutis, Gintaras Didžiokas, Eugenijus Maldeikis |
18 |
6/2007 |
Adriana Poli Bortone |
13 |
7/2007 |
Oldřich Vlasák |
11 |
8/2007 |
Jo Leinen, Frédérique Ries, Erik Meijer, Bernat Joan i Marí |
38 |
9/2007 |
Jim Higgins, Dan Jørgensen, John Bowis, Linda McAvan |
105 |
10/2007 |
Elmar Brok, Nicole Fontaine, Bronislaw Geremek, Jo Leinen, Iñigo Méndez de Vigo |
181 |
11/2007 |
Michael Cashman, Sophia in 't Veld, Raül Romeva i Rueda, AlexanderStubb, John Bowis |
139 |
12/2007 |
Graham Watson, Joseph Daul, Martin Schulz, Cristiana Muscardini, Daniel Cohn-Bendit |
188 |
13/2007 |
Daniel Strož |
12 |
14/2007 |
Jamila Madeira |
25 |
15/2007 |
Adriana Poli Bortone |
26 |
16/2007 |
Zita Gurmai, Anders Wijkman, Vittorio Prodi, Umberto Guidoni, ClaudeTurmes |
172 |
17/2007 |
Véronique Mathieu, Anne Van Lancker, Sophie in't Veld, Luisa Morgantini, Hiltrud Breyer |
115 |
18/2007 |
Urszula Krupa, Witold Tomczak |
9 |
19/2007 |
Daniel Strož, Athanasios Pafilis, Tobias Pflüger |
34 |
20/2007 |
Gianni Pittella, Lapo Pistelli, Luciana Sbarbati, Lilli Gruber, Claudio Fava |
67 |
21/2007 |
Alyn Smith, Karin Resetarits, Luisa Morgantini, Marie-Arlette Carlotti, Anna Záborská |
27 |
22/2007 |
Pierre Schapira, Kader Arif, Johan Van Hecke, Luisa Morgantini, Caroline Lucas |
47 |
23/2007 |
Mojca Drčar Murko, Jelko Kacin, Sepp Kusstatscher, Karin Resetarits, Csaba Sándor Tabajdi |
14 |
24/2007 |
Elizabeth Lynne, Angelika Beer, Véronique De Keyser, Mihael Brejc |
90 |
25/2007 |
Andreas Mölzer |
8 |
26/2007 |
Andreas Mölzer |
5 |
27/2007 |
Aldo Patriciello |
17 |
28/2007 |
Marco Cappato, Gérard Onesta, Riccardo Ventre, Józef Pinior, Marco Pannella |
50 |
29/2007 |
Caroline Lucas, Mojca Drčar Murko, Karin Scheele, Satu Hassi, Jens Holm |
38 |
30/2007 |
Adrian-Mihai Cioroianu and Alexandru-Ioan Morţun |
8 |
18. Översändande av texter som antagits under sammanträdesperioden
Enligt artikel 172.2 i arbetsordningen skall protokollet från sammanträdet föreläggas kammaren för justering vid inledningen av nästföljande sammanträde.
Efter parlamentets godkännande skall de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.
19. Datum för nästa sammanträdesperiod
Nästa sammanträdesperiod skulle äga rum den 28.3.2007-29.3.2007.
20. Avbrytande av sessionen
Talmannen förklarade Europaparlamentets session avbruten.
Sammanträdet avslutades kl. 17.05.
Harald Rømer
Generalsekreterare
Hans-Gert Pöttering
Talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev under:
Adamou, Agnoletto, Aita, Albertini, Ali, Allister, Alvaro, Anastase, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso, Badia i Cutchet, Bărbuleţiu, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Berend, Berès, Berlato, Berlinguer, Berman, Bielan, Birutis, Bliznashki, Blokland, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Budreikaitė, Buitenweg, Bulfon, Bullmann, Buruiană-Aprodu, Bushill-Matthews, Busk, Busquin, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carnero González, Casa, Casaca, Caspary, Castex, Castiglione, del Castillo Vera, Catania, Cavada, Cederschiöld, Cercas, Chervenyakov, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Christova, Chruszcz, Ciornei, Cioroianu, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Coşea, Paolo Costa, Cottigny, Cramer, Gabriela Creţu, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, De Blasio, de Brún, De Keyser, Demetriou, Deprez, De Rossa, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Dillen, Dimitrakopoulos, Martin Dimitrov, Philip Dimitrov Dimitrov, Dobolyi, Dombrovskis, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Duff, Duka-Zólyomi, Dumitrescu, Ebner, Ehler, El Khadraoui, Esteves, Estrela, Ettl, Jill Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Färm, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Flasarová, Flautre, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Freitas, Friedrich, Fruteau, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Gauzès, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Goudin, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grech, Griesbeck, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guerreiro, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hall, Hammerstein, Hamon, Handzlik, Hannan, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Haug, Hedh, Hegyi, Hellvig, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Holm, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Hyusmenova, Hybášková, Ibrisagic, Ilchev, in 't Veld, Isler Béguin, Itälä, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Jöns, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Kaufmann, Kauppi, Kazak, Tunne Kelam, Kelemen, Kindermann, Kinnock, Kirilov, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Koch, Kohlíček, Konrad, Kónya-Hamar, Kósáné Kovács, Koterec, Krahmer, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Kreissl-Dörfler, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Lambsdorff, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lauk, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lewandowski, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liese, Lipietz, López-Istúriz White, Losco, Louis, Lucas, Lulling, Lundgren, Lynne, Lyubcheva, Maaten, McAvan, McDonald, McGuinness, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Mantovani, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Maštálka, Mastenbroek, Mathieu, Mato Adrover, Matsakis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mihăescu, Mihalache, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mohácsi, Moisuc, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Morillon, Morţun, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscat, Musotto, Mussolini, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Özdemir, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Pack, Pafilis, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Paparizov, Papastamkos, Parish, Parvanova, Paşcu, Patrie, Peillon, Pęk, Alojz Peterle, Petre, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podgorean, Podkański, Pöttering, Poignant, Polfer, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Popeangă, Posdorf, Posselt, Prets, Vittorio Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Rapkay, Rasmussen, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rizzo, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Saks, Salinas García, Samaras, Samuelsen, Sánchez Presedo, dos Santos, Sartori, Saryusz-Wolski, Savi, Sbarbati, Schaldemose, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Olle Schmidt, Frithjof Schmidt, Schnellhardt, Jürgen Schröder, Schuth, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Şerbu, Severin, Shouleva, Siekierski, Silaghi, Silva Peneda, Simpson, Siwiec, Skinner, Škottová, Smith, Sofianski, Sommer, Søndergaard, Sonik, Spautz, Speroni, Staes, Stănescu, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Stoyanov, Strejček, Strož, Sudre, Surján, Susta, Svensson, Swoboda, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Tabajdi, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Ţicău, Titley, Tomczak, Toubon, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Uca, Ulmer, Vaidere, Vălean, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vaugrenard, Ventre, Veraldi, Vergnaud, Vernola, Vidal-Quadras, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Voggenhuber, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Henri Weber, Weiler, Westlund, Whittaker, Wieland, Wiersma, Wijkman, Willmott, Wise, Wohlin, Bernard Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Yáñez-Barnuevo García, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zapałowski, Zappalà, Zatloukal, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förkortningar och symboler
+ |
antogs |
— |
förkastades |
↓ |
bortföll |
T |
drogs tillbaka |
ONU (..., ..., ...) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
EO (..., ..., ...) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
delad |
delad omröstning |
särsk. |
särskild omröstning |
äf |
ändringsförslag |
komp. |
kompromissändringsförslag |
m. d. |
motsvarande del |
S |
ändringsförslag om strykning |
= |
identiska ändringsförslag |
res. |
resolutionsförslag |
gem. res. |
gemensamt resolutionsförslag |
sluten |
sluten omröstning |
1. Utnämning till interparlamentariska delegationer
Förslag från talmanskonferensen
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
|
|
|
|
+ |
|
2. Hälso- och sjukvård över gränserna
Resolutionsförslag: B6-0098/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag: B6-0098/2007 (ENVI) |
|||||
punkt 2 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2/EO |
+ |
250, 243, 9 |
|||
3 |
+ |
|
|||
efter punkt 3 |
12 |
ALDE |
|
— |
|
punkt 4 |
14 |
Verts/ALE |
|
— |
|
punkt 5 |
4 |
ALDE |
|
— |
|
13 |
ALDE |
|
— |
|
|
8 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
efter punkt 5 |
2 |
GUE/NGL |
|
+ |
|
3 |
GUE/NGL |
|
+ |
|
|
punkt 6 |
9 |
PPE-DE |
|
+ |
|
5 |
ALDE |
|
— |
|
|
punkt 8 |
15 |
Verts/ALE |
|
— |
|
efter punkt 8 |
6 |
ALDE |
EO |
+ |
342, 223, 10 |
punkt 9 |
10 |
PPE-DE |
|
+ |
|
efter punkt 9 |
7 |
ALDE |
EO |
+ |
349, 222, 4 |
11 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
efter skäl A |
1 |
GUE/NGL |
|
— |
|
16 |
PSE |
|
+ |
|
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
Begäran om delad omröstning
IND/DEM, UEN
punkt 2
Första delen: Hela texten utom orden ”Parlamentet erinrar även ... sätt garanterar”
Andra delen:”Parlamentet erinrar även ... inre marknaden fastställs”
Tredje delen:”Parlamentet anser därför ... sätt garanterar”
3. Olaglig fågeljakt på Malta
Resolutionsförslag: B6-0119/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag: B6-0119/2007 (Verts/ALE, UEN) |
|||||
punkt 1 |
4 |
PSE |
|
T |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 2 |
5 |
PSE |
|
+ |
|
efter punkt 2 |
6 |
PSE |
|
+ |
|
7 |
PSE |
|
— |
|
|
8 |
PSE |
|
+ |
|
|
punkt 3 |
9 |
PSE |
|
— |
|
punkt 4 |
10S |
PSE |
ONU |
+ |
282, 269, 33 |
efter punkt 4 |
11 |
PSE |
|
+ |
|
12 |
PPE-DE |
ONU |
+ |
317, 249, 22 |
|
13 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
14 |
PPE-DE |
EO |
— |
247, 344, 5 |
|
skäl C |
1 |
PSE |
|
+ |
|
skäl D |
2 |
PSE |
EO |
+ |
359, 208, 19 |
skäl F |
3 |
PSE |
|
— |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
300, 253, 35 |
Begäran om omröstning med namnupprop
Verts/ALE: äf 10 och slutomröstning
PPE-DE: äf 12
Begäran om delad omröstning
PSE
punkt 1
Första delen:”Europaparlamentet har tagit del ... på plats.”
Andra delen:”Parlamentet stöder rekommendationerna i rapporten.”
4. Förbindelserna mellan Europa och Medelhavsområdet
Resolutionsförslag: B6-0041/2007, B6-0080/2007, B6-0084/2007, B6-0090/2007, B6-0092/2007, B6-0094/2007, B6-0096/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag: B6-0041/2007 (ITS) |
|||||
B6-0041/2007 |
|
ITS |
|
— |
|
Gemensamt resolutionsförslag: RC- B6-0080/2007 (PPE-DE, PSE, ALDE, UEN, Verts/ALE, GUE /NGL) |
|||||
punkt 7 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
1 |
PPE-DE |
EO |
+ |
304, 271, 12 |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
B6-0080/2007 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
B6-0084/2007 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
B6-0090/2007 |
|
UEN |
|
↓ |
|
B6-0092/2007 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
B6-0094/2007 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
B6-0096/2007 |
|
PSE |
|
↓ |
|
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
punkt 7
Första delen: Hela texten utom orden ”vara förutsättningslöst och”
Andra delen: dessa ord
5. Inrättande av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet
Betänkande: Kader ARIF (A6-0468/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
efter punkt 14 |
3 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 17 |
1 |
ALDE |
|
T |
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
— |
|
|
punkt 22 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
3/EO |
+ |
318, 257, 4 |
|||
punkt 46 |
2 |
ALDE |
|
— |
|
punkt 51 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 54 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
efter punkt 56 |
4 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 58 |
5 |
PPE-DE |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
— |
|
|||
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
|
punkt 97 |
9 |
ITS |
|
— |
|
punkt 98 |
10S |
ITS |
|
— |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 100 |
11 |
PSE |
|
+ |
|
punkt 101 |
6 |
UEN |
|
— |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
Ändringsförslagen 7 och 8 har strukits.
Begäran om särskild omröstning
ALDE: punkt 17
Begäran om delad omröstning
ALDE
äf 5
Första delen:”Europaparlamentet ber ... GATS-ram”
Andra delen: (text utgår)
PPE-DE
punkt 22
Första delen: Hela texten utom orden ”Parlamentet är mycket ... medellång sikt” och ”något som förordas i denna studie”
Andra delen:”Parlamentet är mycket ... medellång sikt”
Tredje delen:”något som förordas i denna studie”
punkt 51
Första delen: Hela texten utom orden ”där tryggare ... kommersiella överväganden”
Andra delen: dessa ord
punkt 54
Första delen:”Europaparlamentet uppmanar ... behov och särdrag”
Andra delen:”När det gäller ... gällande TRIPS”
punkt 98
Första delen:”Europaparlamentet anser ... och utveckling”
Andra delen:”Parlamentet framhåller ... och samhällsliv”
Övrigt
Gianluca Susta, för ALDE-gruppen lade fram följande muntliga äf till punkt 58:
58. Europaparlamentet ber kommissionen att avstå ifrån att sätta press på länderna i södra och östra Medelhavsområdet att de skall öppna sina tjänstemarknader utöver vad som beslutats inom WTO:s GATS-ram och att svara på positiva erbjudanden genom att beakta EU-bestämmelserna avseende utökade möjligheter för fri rörelse för anställda inom tjänstebranschen (Leveranssätt IV i GATS).
6. Bosnien och Hercegovina
Betänkande: Doris PACK (A6-0030/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 1 |
7 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 2 |
8 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 3 |
9S |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 4 |
15 |
Verts/ALE |
|
T |
|
punkt 8 |
5 |
PPE-DE |
|
+ |
|
efter punkt 13 |
17 |
GUE/NGL |
delad |
|
|
1 |
— |
|
|||
2 |
— |
|
|||
efter punkt 14 |
18 |
GUE/NGL |
|
— |
|
efter punkt 20 |
10 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 21 |
11 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 26 |
14 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 29 |
12 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
punkt 32 |
16 |
Verts/ALE |
delad |
|
|
1 |
— |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
13 |
PPE-DE |
|
+ |
Tillägg till äf 16, andra delen |
|
punkt 33 |
20 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 34 |
1 |
PSE |
|
+ |
|
skäl C |
2 |
PPE-DE |
|
+ |
|
skäl D |
3 |
PPE-DE |
|
+ |
|
skäl E |
4 |
PPE-DE |
|
+ |
|
skäl G |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
— |
|
skäl M |
19 |
GUE/NGL |
|
— |
|
6 |
PPE-DE |
|
+ |
|
|
omröstning: rekommendationen (i sin helhet) |
|
+ |
|
Begäran om särskild omröstning:
PPE-DE: skäl G
Begäran om delad omröstning
PPE-DE, Verts/ALE
äf 16
Första delen: Hela texten utom orden ”Denna förlängning ... större ansvar”
Andra delen: dessa ord
Verts/ALE
äf 17
Första delen:”Europaparlamentet ... som möjligt”
Andra delen:”Det är angeläget ... stabilitet i landet”
7. Iakttagande av stadgan om de grundläggande rättigheterna i kommissionens lagstiftningsförslag: metod för systematiska och strikta kontroller
Betänkande: Johannes VOGGENHUBER (A6-0034/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 2 |
1 |
ITS |
|
— |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1/ONU |
+ |
468, 93, 35 |
|||
2/ONU |
+ |
455, 115, 21 |
|||
punkt 6 |
5 |
ITS |
|
— |
|
punkt 8 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 13 |
6S |
PPE-DE |
|
— |
|
punkt 15 |
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
7S |
PPE-DE |
|
↓ |
|
|
efter skäl D |
8 |
GUE/NGL |
delad |
|
|
1 |
— |
|
|||
2 |
— |
|
|||
efter skäl H |
2 |
ITS |
|
— |
|
efter skäl L |
3 |
ITS |
|
— |
|
efter skäl M |
4 |
ITS |
|
— |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
485, 87, 29 |
Begäran om omröstning med namnupprop
IND/DEM: punkt 2 och slutomröstning
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
punkt 8
Första delen:”Europaparlamentet anser ... enskilt fall”
Andra delen:”och anser ... som berörs.”
PSE
äf 8
Första delen:”Alla EU-lagstiftningsförslag ... social stadgan”
Andra delen:”liksom med de ... traditioner”
IND/DEM
punkt 2
Första delen: Hela texten utom orden ”bevara de viktigaste framstegen som man lyckats införa i konstitutionen”
Andra delen: dessa ord
Övrigt
Johannes Voggenhuber (föredragande) lade fram följande muntliga ändringsförslag till punkt 15:
15. Europaparlamentet överväger därför möjligheten att ändra artikel 34 i sin arbetsordning, för att på så sätt ge utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i uppgift att kontrollera effekterna av lagstiftningsförslag, åtgärder och bestämmelser som berör de grundläggande rättigheterna. Parlamentet har även för avsikt att ändra artiklarna 91 och 115 i arbetsordningen så att parlamentets resolutioner även skall kunna handla om frågor som rör medlemsstaterna, så att parlamentet så snabbt som möjligt kan uppfylla sin skyldighet i enlighet med artiklarna 6 och 7 i EU-fördraget.
8. Associeringavtal mellan Europeiska unionen och centralamerikanska stater
Betänkande: Willy MEYER PLEITE (A6-0026/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 1, led b |
2 |
PSE |
|
— |
|
punkt 1, led d |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 1, led t |
3S |
PSE |
|
T |
|
18 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
12 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE |
|
+ |
|
|
punkt 1, led u |
4 |
PSE |
|
T |
|
19 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
13 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE |
|
+ |
|
|
punkt 1, led v |
20S |
Verts/ALE |
|
— |
|
14 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE |
|
+ |
|
|
5 |
PSE |
|
T |
|
|
punkt 1, led y |
6S= |
PSE Verts/ALE |
|
T |
|
21S= |
PSE Verts/ALE |
|
— |
|
|
15 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE |
|
+ |
|
|
punkt 1, led z |
7S |
PSE |
|
T |
|
22 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
16 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE |
|
+ |
|
|
punkt 1, led aa |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 1, led ab |
23 |
Verts/ALE |
|
— |
|
8 |
PSE |
|
— |
|
|
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
|
punkt 1, led ac |
24 |
Verts/ALE |
|
— |
|
punkt 1, led ad |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 1, led ae |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 1, led ag |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 1, led ah |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 1, led aj |
9 |
PSE |
|
— |
|
25 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
strecksats 2 |
11 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE |
|
+ |
|
skäl C |
10 |
GUE/NGL, PPE-DE, PSE, ALDE |
|
+ |
|
17 |
Verts/ALE |
|
↓ |
|
|
omröstning: rekommendationen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
472, 30, 75 |
Äf 1 hade strukits.
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
GUE/NGL: punkterna 1ab, 1ad, 1ae, 1ag och 1ah
Begäran om delad omröstning
GUE/NGL
punkt 1, led d
Första delen: Hela texten utom ordet ”terrorismbekämpning”
Andra delen: detta ord
punkt 1, led aa
Första delen:”Rådet uppmanas ... effektiv tullunion”
Andra delen:”samt att ratificera ... i hela regionen”
9. Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Andinska gemenskapen
Betänkande: Luis YAÑEZ-BARNUEVO GARCÍA (A6-0025/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 1, led b |
1 |
PSE |
|
T |
|
12 |
GUE/NGL |
|
— |
|
|
15 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
|
punkt 1, led d |
2 |
PSE |
|
— |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 1, efter led e |
14 |
GUE/NGL |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2/EO |
— |
228, 323, 4 |
|||
punkt 1, led s |
4 |
PSE |
|
T |
|
17 |
Verts/ALE |
|
T |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
|
punkt 1, led t |
5S= 18S= |
PSE Verts/ALE |
|
— |
|
punkt 1, led u |
6= 19= |
PSE Verts/ALE |
|
T |
|
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
|
punkt 1, led v |
7S= 20S= |
PSE Verts/ALE |
|
T |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
punkt 1, led x |
8S |
PSE |
|
T |
|
21 |
Verts/ALE |
|
T |
|
|
13 |
GUE/NGL |
|
— |
|
|
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
|
punkt 1, led y |
9 |
PSE |
|
T |
|
22 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
punkt 1, led aa |
23 |
Verts/ALE |
|
— |
|
punkt 1, led ab |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 1, led ac |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
efter strecksats 7 |
10 |
GUE/NGL |
|
— |
|
skäl D |
11 |
GUE/NGL |
|
— |
|
16 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
omröstning: rekommendationen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
470, 29, 65 |
Äf 3 hade strukits.
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning:
GUE/NGL: punkterna 1ab och 1ac
Begäran om delad omröstning
GUE/NGL
punkt 1, led d
Första delen: Hela texten utom orden ”och terrorism, särskilt narkoterrorism”
Andra delen: dessa ord
PPE-DE
äf 14
Första delen:”Rådet uppmanas ... och hälsovård”
Andra delen:”som syftar till ... av detta slag”
Övrigt
Luis Yáñez-Barnuevo García (föredraganden) lade fram följande muntliga ändringsförslag:
— |
punkt 1b ”1b) Rådet uppmanas att i förhandlingsmandatet klargöra att ett av syftena med associeringsavtalet mellan EU och Andinska gemenskapen bör vara att efterhand upprätta ett avancerat frihandelsområde, inleda en politisk dialog och samarbeta, (text utgår) främja en hållbar mänsklig utveckling och social sammanhållning, befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt främja respekten för de mänskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheterna, utan att förbise de kulturella och miljömässiga aspekterna av dessa rättigheter.” |
— |
punkt 1s ”1s) Rådet uppmanas att se till att förhandlingsdirektiven omfattar en stegvis och ömsesidig avreglering av handeln på rättvisa villkor till ömsesidig nytta på grundval av komplementaritet och solidaritet för att se till att det framtida avtalet minskar den för närvarande bristande symmetrin mellan EU och Andinska gemenskapen samt mellan länderna inom Andinska gemenskapen. Förhandlingsdirektiven bör därför föreskriva en särskild, differentierad och flexibel behandling när det gäller de frister man kommer överens om, med hänsyn till de åtaganden som ingåtts inom ramen för den regionala integrationen och den förbättring av konkurrenskraften som de andinska länderna uppnått. Man måste i detta sammanhang ge ett starkt stöd till en ändring av produktionsstrukturen och till en förbättring av konkurrenskraften inom de andinska ekonomierna genom åtgärder inom ramen för utvecklingssamarbete, samt genom tekniköverföring, inkludering av krav på nationellt innehåll i ursprungsreglerna och inrättande av program för samarbete och tekniskt stöd. Samtidigt bör man mot denna bakgrund främja en stabil juridisk miljö som garanterar säkra investeringar och upprätthållande av ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser mellan parterna. Man bör också säkra konkurrenskraften och den fria marknaden genom en avregleringspolitik som är förenlig med det framtida associeringsavtalets mål.” |
— |
punkt 1u ”1u) Rådet uppmanas att ta hänsyn till att fullbordandet av ett associeringsavtal med Andinska gemenskapen genom vilket ett övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika upprättas är ett prioriterat strategiskt mål inom ramen för EU:s externa förbindelser. Detta måste ses i ett internationellt sammanhang karaktäriserat av ökande beroenden, ekonomisk tillväxt, uppkomsten av nya ekonomiska stormakter samt en serie globala utmaningar som går utöver nationsgränserna, t.ex. säkerheten, det ekonomiska styret på global nivå, miljön och fattigdomsminskningen.” |
— |
punkt 1v ”1v) Rådet uppmanas att förbinda sig att upprätta ett övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika som till fullo överensstämmer med den nya WTO-mekanismen för öppenhet och de rättigheter och skyldigheter som följer av WTO-systemet, särskilt artikel XXIV i Allmänna tull och handelsavtalet GATT och artikel V i Allmänna tjänstehandelsavtalet GATS, för att på detta sätt bidra till att stärka det multilaterala handelssystemet.” |
— |
punkt 1x ”1x) Rådet uppmanas att förhandla fram ett enda sammanhängande handelsavtal som sträcker sig utöver förhandlingsparternas nuvarande och framtida WTO-skyldigheter och som efter en övergångsperiod i enlighet med WTO-bestämmelserna upprättar ett övergripande interregionalt partnerskap mellan EU och Latinamerika inom vilket man utan att exkludera någon sektor, med minsta möjliga restriktioner, tar hänsyn till utvecklingsdimensionen och vissa produkters särskilda känslighet.” |
10. Saknade personer i Cypern
Resolutionsförslag: B6-0118/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag: B6-0118/2007 (PPE-DE, PSE, ALDE, UEN, Verts/ALE, GUE/NGL, IND/DEM) |
|||||
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
11. Insulära, naturliga och ekonomiska begränsningar i samband med regionalpolitiken
Betänkande: Francesco MUSOTTO (A6-0044/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 25 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 26 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
skäl E |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
skäl F |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
473, 26, 35 |
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Begäran om särskild omröstning
Verts/ALE: punkt 25
GUE/NGL: punkterna 25, 26 och skäl E och F
12. Lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbetet
Betänkande: Pierre SCHAPIRA (A6-0039/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
13. Guatemala
Resolutionsförslag: B6-0101/2007, B6-0104/2007, B6-0106/2007, B6-0107/2007, B6-0111/2007, B6-0116/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Gemensamt resolutionsförslag: RC-B6-0101/2007 (PPE-DE, PSE, ALDE, UEN, Verts/ALE, GUE/NGL) |
|||||
skäl B |
|
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
skäl C |
|
originaltexten |
|
+ |
ändrat muntligen |
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
57, 0, 1 |
||
Förslag till resolutioner från de politiska grupperna |
|||||
B6-0101/2007 |
|
PSE |
|
↓ |
|
B6-0104/2007 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
B6-0106/2007 |
|
UEN |
|
↓ |
|
B6-0107/2007 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
B6-0111/2007 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
B6-0116/2007 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
Övrigt:
Marios Matsakis, för ALDE-gruppen, lade fram följande muntliga ändringsförslag
De två muntliga ändringsförslagen i denna gemensamma resolution berör inte den svenska versionen.
14. Kambodja
Resolutionsförslag: B6-0102/2007, B6-0103/2007, B6-0108/2007, B6-0110/2007, B6-0112/2007, B6-0117/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag: RC-B6-0102/2007 (PPE-DE, PSE, ALDE, UEN, Verts/ALE, GUE/NGL) |
|||||
efter skäl G |
1 |
ALDE |
ONU |
— |
11, 46, 2 |
2 |
ALDE |
ONU |
+ |
40, 16, 0 |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
ONU |
+ |
59, 0, 0 |
||
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
B6-0102/2007 |
|
PSE |
|
↓ |
|
B6-0103/2007 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
B6-0108/2007 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
B6-0110/2007 |
|
UEN |
|
↓ |
|
B6-0112/2007 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
B6-0117/2007 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
ALDE: äf 1 och 2
15. Nigeria
Resolutionsförslag: B6-0105/2007, B6-0109/2007, B6-0113/2007, B6-0114/2007, B6-0115/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
B6-0105/2007 |
|
PPE-DE |
ONU |
+ |
36, 24, 1 |
Gemensamt resolutionsförslag: RC-B6-0109/2007 (PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL) |
|||||
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
↓ |
|
||
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
B6-0109/2007 |
|
GUE/NGL |
|
↓ |
|
B6-0113/2007 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
B6-0114/2007 |
|
PSE |
|
↓ |
|
B6-0115/2007 |
|
Verts/ALE |
|
↓ |
|
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning B6-0105/2007
16. Överfall på Galina Kozlova, ledamot i Styrelsen för organisationen Mari Ušem och chefredaktör för den litterära tidskriften Ontšõko
Resolutionsförslag: B6-0081/2007, B6-0086/2007, B6-0089/2007
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
Resolutionsförslag: RC-B6-0081/2007 (PPE-DE, PSE, ALDE, UEN, Verts/ALE, GUE/NGL) |
|||||
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
||
Resolutionsförslag från de politiska grupperna |
|||||
B6-0081/2007 |
|
ALDE |
|
↓ |
|
B6-0086/2007 |
|
PPE-DE |
|
↓ |
|
B6-0089/2007 |
|
UEN |
|
↓ |
|
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. B6-0119/2007 - Olaglig fågeljakt i Malta
ändring 10
Ja-röster: 282
ALDE: Costa, Ortuondo Larrea
IND/DEM: Batten, Clark, Farage, Krupa, Louis, Nattrass, Tomczak, Whittaker, Wise, Železný
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Coşea, Dillen, Gollnisch, Lang, Martinez, Mihăescu, Moisuc, Mussolini, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
NI: Battilocchio, Chruszcz, Giertych, Helmer, Martin Hans-Peter, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Atkins, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Dover, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hökmark, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Petre, Pieper, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Attard-Montalto, Beglitis, Bono, Bourzai, Bozkurt, Creţu Gabriela, De Keyser, Douay, Dumitrescu, Estrela, Fazakas, Geringer de Oedenberg, Goebbels, Golik, Grech, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Honeyball, Howitt, Kirilov, Koterec, Laignel, Le Foll, Lehtinen, Mann Erika, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Muscat, Napoletano, Piecyk, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Simpson, Skinner, Tarand, Thomsen, Titley, Willmott
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Borghezio, Crowley, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, La Russa, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Speroni
Verts/ALE: Turmes
Nej-röster: 269
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Holm, Kaufmann, McDonald, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Belder, Goudin, Lundgren
NI: Allister
PPE-DE: Belet, Brepoels, Doyle, Seeberg, Thyssen, Wijkman, Wohlin
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Ayala Sender, Batzeli, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Borrell Fontelles, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, Désir, De Vits, Dobolyi, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert, Färm, Falbr, Fava, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Gill, Glante, Gomes, Groote, Haug, Hedh, Hegyi, Hughes, Kindermann, Kreissl-Dörfler, Leichtfried, Leinen, Lyubcheva, Madeira, Maňka, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Myller, Öger, Panzeri, Paşcu, Patrie, Pinior, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Siwiec, Stihler, Stockmann, Ţicău, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Yáñez-Barnuevo García
UEN: Camre, Czarnecki Marek Aleksander, Foltyn-Kubicka, Grabowski, Janowski, Kuc, Kuźmiuk, Masiel, Pęk, Piotrowski, Podkański, Roszkowski, Rutowicz, Zapałowski, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 33
ALDE: Newton Dunn
GUE/NGL: Manolakou, Pafilis
IND/DEM: Blokland, Bonde
ITS: Mote
PPE-DE: Hoppenstedt, McGuinness, Mitchell, Stauner
PSE: Capoulas Santos, Ferreira Elisa, Ford, Gierek, Grabowska, Gruber, Jöns, Lambrinidis, Lienemann, Martin David, Pahor, Paparizov, Peillon, Rosati, Rouček, Severin, Tabajdi, Wiersma, Zingaretti
UEN: Bielan, Kamiński, Libicki, Rogalski
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Nej-röster: Hans-Peter Martin, Claude Turmes
2. B6-0119/2007 - Olaglig fågeljakt i Malta
ändring 12
Ja-röster: 317
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Deprez, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Bonde, Goudin, Krupa, Louis, Lundgren, Tomczak, Železný
ITS: Coşea, Dillen, Mihăescu, Mussolini, Popeangă
NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Helmer
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Atkins, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hökmark, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Petre, Pieper, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Cottigny, De Rossa, Lehtinen, dos Santos
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Borghezio, Crowley, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Speroni, Zīle
Nej-röster: 249
ALDE: Drčar Murko
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Henin, Holm, Kaufmann, McDonald, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Clark, Farage, Nattrass, Whittaker, Wise
NI: Chruszcz, Giertych, Martin Hans-Peter, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: De Veyrac, Mathieu, Seeberg, Wijkman, Wohlin
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Batzeli, Beglitis, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Creţu Gabriela, De Keyser, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Färm, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kirilov, Koterec, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lyubcheva, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Pinior, Podgorean, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Titley, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zingaretti
UEN: Bielan, Foltyn-Kubicka, Grabowski, Kamiński, Kuc, Masiel, Pęk, Piotrowski, Podkański, Rogalski, Roszkowski, Rutowicz, Zapałowski
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nedlagda röster: 22
ALDE: Newton Dunn
GUE/NGL: Manolakou, Pafilis
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Gollnisch, Lang, Martinez, Moisuc, Mote, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
PPE-DE: Esteves, Hoppenstedt, Schierhuber, Stauner
PSE: Goebbels, Peillon
UEN: Camre, Janowski
3. B6-0119/2007 - Olaglig fågeljakt i Malta
resolution
Ja-röster: 300
ALDE: Andria, Busk, Cavada, Christova, Cornillet, Costa, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Hall, Hellvig, Jäätteenmäki, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Morillon, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Pannella, Piskorski, Prodi, Resetarits, Ries, Sbarbati, Staniszewska, Susta, Veraldi
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Holm, Kaufmann, McDonald, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Goudin, Lundgren
ITS: Mihăescu
NI: Allister, Belohorská, Chruszcz, Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Bowis, Brepoels, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Doyle, Grosch, Gyürk, Jackson, Kelemen, Kónya-Hamar, Parish, Seeberg, Stauner, Thyssen, Wijkman, Wohlin
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Färm, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Gomes, Grabowska, Groote, Gruber, Gurmai, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kirilov, Koterec, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Titley, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García
UEN: Bielan, Camre, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Foltyn-Kubicka, Grabowski, Kamiński, Kuc, Kuźmiuk, Libicki, Masiel, Piotrowski, Podkański, Rogalski, Roszkowski, Rutowicz, Zapałowski, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Isler Béguin, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 253
ALDE: Ali, Alvaro, Attwooll, Bărbuleţiu, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Davies, Deprez, Guardans Cambó, Harkin, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morţun, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Parvanova, Polfer, Riis-Jørgensen, Savi, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Silaghi, Sterckx, Szent- Iványi, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Maštálka
IND/DEM: Batten, Clark, Farage, Krupa, Louis, Nattrass, Tomczak, Whittaker, Wise
ITS: Coşea, Mussolini
NI: Battilocchio, Helmer
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Atkins, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Berend, Böge, Bradbourn, Braghetto, Březina, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Dover, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Handzlik, Hannan, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Petre, Pieper, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina, Zwiefka
PSE: Golik, Lehtinen, Myller, Van Lancker
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, La Russa, Ó Neachtain, Pęk, Pirilli, Poli Bortone
Nedlagda röster: 35
ALDE: Fourtou, Hennis-Plasschaert, Newton Dunn
GUE/NGL: Adamou, Manolakou, Pafilis
IND/DEM: Železný
ITS: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Martinez, Moisuc, Mote, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
PPE-DE: Gál, Glattfelder, Liese, Mitchell, Schierhuber, Seeber
PSE: Attard-Montalto, Cottigny, Grech, Guy-Quint, Muscat, Peillon, Piecyk
UEN: Borghezio, Janowski, Speroni
4. Betänkande Voggenhuber A6-0034/2007
punkt 2/1
Ja-röster: 468
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Morillon, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Brie, Kaufmann, Meyer Pleite, Remek, Uca, Zimmer
IND/DEM: Železný
ITS: Claeys, Dillen, Moisuc, Popeangă, Stănescu
NI: Battilocchio, Belohorská, Chruszcz, Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Fatuzzo, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya- Hamar, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lewandowski, Liese, López- Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sofianski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Wieland, Wijkman, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Färm, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hegyi, Jöns, Kindermann, Kirilov, Koterec, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Siwiec, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Yáñez-Barnuevo García, Zingaretti
UEN: Camre, Czarnecki Ryszard, Kuźmiuk, Libicki, Pęk, Rogalski
Verts/ALE: Aubert, Auken, Bennahmias, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, de Groen- Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber
Nej-röster: 93
ALDE: Mohácsi, Polfer, Savi
GUE/NGL: Adamou, Figueiredo, Guerreiro, Holm, Manolakou, Maštálka, Meijer, Pafilis, Seppänen, Søndergaard, Svensson
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bonde, Clark, Farage, Goudin, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Tomczak, Whittaker, Wise
ITS: Buruiană-Aprodu, Gollnisch, Lang, Mihăescu, Mote, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Stoyanov
NI: Allister, Helmer
PPE-DE: Atkins, Belet, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Dover, Duchoň, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Jackson, Kamall, Nicholson, Ouzký, Parish, Petre, Purvis, Škottová, Stevenson, Strejček, Vernola, Vlasák, von Wogau, Zahradil, Zvěřina
UEN: Aylward, Borghezio, Crowley, Czarnecki Marek Aleksander, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Grabowski, Janowski, Kuc, Masiel, Ó Neachtain, Piotrowski, Podkański, Roszkowski, Rutowicz, Speroni, Zapałowski, Zīle
Verts/ALE: Beer, Breyer, Harms, Kusstatscher, Lagendijk, Özdemir, Ždanoka
Nedlagda röster: 35
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Catania, de Brún, McDonald, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Rizzo, Wagenknecht
ITS: Coşea, Martinez
NI: Martin Hans-Peter
PPE-DE: Buzek
PSE: Evans Robert, Hedh, Honeyball, Howitt, Hughes, Kinnock, McAvan, Mann Erika, Morgan, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Willmott
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, La Russa, Pirilli, Poli Bortone
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Ja-röster: Tatjana Ždanoka, Marcin Libicki
Nej-röster: Koenraad Dillen
5. Betänkande Voggenhuber A6-0034/2007
punkt 2/2
Ja-röster: 455
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Costa, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Kaufmann
ITS: Coşea, Mussolini
NI: Battilocchio
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Fatuzzo, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa- Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Petre, Pieper, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sofianski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasto, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zwiefka
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Correia, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Färm, Falbr, Fava, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Jöns, Kindermann, Kirilov, Koterec, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Moscovici, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Siwiec, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Yáñez-Barnuevo García, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Crowley, Didžiokas, La Russa, Ó Neachtain, Pirilli, Poli Bortone, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, de Groen- Kouwenhoven, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 115
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Henin, Holm, McDonald, Manolakou, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Pafilis, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bonde, Clark, Farage, Goudin, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Tomczak, Whittaker, Wise, Železný
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Mihăescu, Moisuc, Mote, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
NI: Allister, Chruszcz, Giertych, Helmer, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Dover, Duchoň, Evans Jonathan, Fajmon, Gargani, Hannan, Harbour, Jackson, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Škottová, Stevenson, Strejček, Tannock, Vlasák, Wohlin, Záborská, Zahradil, Zvěřina
PSE: Ferreira Anne
UEN: Bielan, Borghezio, Camre, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Foltyn-Kubicka, Grabowski, Janowski, Kamiński, Kuc, Kuźmiuk, Libicki, Masiel, Pęk, Piotrowski, Podkański, Rogalski, Roszkowski, Rutowicz, Speroni
Verts/ALE: Lucas, Schlyter
Nedlagda röster: 21
GUE/NGL: Maštálka
ITS: Martinez
NI: Martin Hans-Peter
PPE-DE: Kamall
PSE: Corbett, Corbey, Evans Robert, Gill, Hedh, Honeyball, Howitt, Hughes, Kinnock, McAvan, Morgan, Muscat, Simpson, Skinner, Stihler, Titley, Willmott
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Ja-röster: Joseph Muscat
6. Betänkande Voggenhuber A6-0034/2007
resolution
Ja-röster: 485
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Costa, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
GUE/NGL: Brie, Kaufmann
NI: Battilocchio, Belohorská, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Fatuzzo, Ferber, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Petre, Pieper, Pirker, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sofianski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stauner, Sudre, Surján, Szájer, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasto, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wohlin, Wortmann-Kool, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Färm, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kirilov, Koterec, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Simpson, Siwiec, Skinner, Stihler, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Crowley, Czarnecki Marek Aleksander, Didžiokas, Masiel, Ó Neachtain, Pirilli, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
Nej-röster: 87
ALDE: Davies
GUE/NGL: Adamou, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Holm, Manolakou, Meijer, Pafilis, Pflüger, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Triantaphyllides, Wagenknecht
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bonde, Clark, Farage, Goudin, Krupa, Louis, Lundgren, Nattrass, Tomczak, Wise
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Coşea, Dillen, Gollnisch, Lang, Martinez, Mihăescu, Moisuc, Mote, Mussolini, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
NI: Allister, Chruszcz, Giertych, Helmer, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Atkins, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Dover, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Jackson, Kamall, Nicholson, Parish, Purvis, Stevenson, Tannock, Záborská
UEN: Bielan, Borghezio, Camre, Czarnecki Ryszard, Foltyn-Kubicka, Grabowski, Janowski, Kamiński, Kuc, Kuźmiuk, Libicki, Pęk, Piotrowski, Podkański, Rogalski, Roszkowski, Rutowicz, Speroni, Zapałowski
Nedlagda röster: 29
GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Catania, de Brún, Flasarová, McDonald, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Remek, Rizzo, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Železný
PPE-DE: Cabrnoch, Ouzký, Peterle, Strejček, Vlasák, Zahradil, Zvěřina
PSE: Ferreira Anne, Hedh
UEN: Berlato, La Russa, Poli Bortone
7. Betänkande Meyer Pleite A6-0026/2007
resolution
Ja-röster: 472
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Costa, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Belder, Blokland, Krupa, Lundgren, Tomczak
ITS: Coşea
NI: Battilocchio, Belohorská, Chruszcz, Giertych, Helmer, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Atkins, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Petre, Pieper, Pleštinská, Podestà, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sofianski, Sommer, Sonik, Spautz, Stauner, Stevenson, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasto, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Färm, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Jöns, Kindermann, Kinnock, Kirilov, Koterec, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zingaretti
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Borghezio, Camre, Crowley, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuc, La Russa, Libicki, Ó Neachtain, Pęk, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Rutowicz, Speroni, Zapałowski, Zīle
Verts/ALE: Cohn-Bendit
Nej-röster: 30
ALDE: Jensen
GUE/NGL: Brie, Manolakou, Pafilis, Pflüger, Uca, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Batten, Clark, Farage, Goudin, Nattrass, Wise
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Mihăescu, Moisuc, Mote, Mussolini, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
PPE-DE: Pomés Ruiz
Verts/ALE: Hammerstein Mintz
Nedlagda röster: 75
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Holm, Kaufmann, McDonald, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Remek, Rizzo, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Triantaphyllides, Wurtz
IND/DEM: Bonde, Železný
ITS: Martinez
NI: Martin Hans-Peter
PPE-DE: Cabrnoch, Duchoň, Fajmon, Lauk, Ouzký, Škottová, Šťastný, Strejček, Vlasák, Zahradil, Zvěřina
UEN: Kamiński
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka
8. Betänkande Yáñez-Barnuevo García A6-0025/2007
resolution
Ja-röster: 470
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Cornillet, Costa, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Lundgren, Tomczak, Železný
ITS: Coşea
NI: Battilocchio, Belohorská, Chruszcz, Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Atkins, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Petre, Pieper, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sofianski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sudre, Surján, Szájer, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Färm, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Haug, Hedh, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Jöns, Kindermann, Kirilov, Koterec, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Pahor, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Patrie, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García
UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Borghezio, Crowley, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Kuc, La Russa, Libicki, Masiel, Ó Neachtain, Pęk, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Rutowicz, Speroni, Zapałowski, Zīle
Nej-röster: 29
ALDE: Maaten
GUE/NGL: Brie, Figueiredo, Guerreiro, Manolakou, Maštálka, Pafilis, Pflüger, Wagenknecht, Zimmer
IND/DEM: Batten, Clark, Farage, Goudin, Wise
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Mihăescu, Moisuc, Mote, Mussolini, Popeangă, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
Verts/ALE: Hammerstein Mintz
Nedlagda röster: 65
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Catania, de Brún, Flasarová, Henin, Holm, Kaufmann, McDonald, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Remek, Rizzo, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz
IND/DEM: Krupa
ITS: Martinez, Romagnoli
NI: Martin Hans-Peter
PPE-DE: Hannan
UEN: Camre
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Trüpel, Turmes, Ždanoka
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Ja-röster: Jules Maaten
9. Betänkande Musotto A6-0044/2007
resolution
Ja-röster: 473
ALDE: Ali, Alvaro, Andria, Attwooll, Bărbuleţiu, Beaupuy, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Cavada, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cocilovo, Costa, Deprez, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Kacin, Kazak, Klinz, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Sbarbati, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Shouleva, Silaghi, Staniszewska, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson
IND/DEM: Bonde
ITS: Buruiană-Aprodu, Claeys, Coşea, Dillen, Gollnisch, Lang, Martinez, Moisuc, Mussolini, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov
NI: Battilocchio, Belohorská, Martin Hans-Peter
PPE-DE: Albertini, Anastase, Andrikienė, Audy, Ayuso, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chmielewski, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrov Martin, Dimitrov Philip Dimitrov, Doorn, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Ganţ, García- Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hennicot-Schoepges, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Konrad, Kónya-Hamar, Kratsa- Tsagaropoulou, Langen, Lauk, Lechner, Liese, López-Istúriz White, Lulling, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marinescu, Marques, Martens, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Millán Mon, Mitchell, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Petre, Pieper, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sofianski, Sommer, Sonik, Spautz, Sudre, Surján, Szájer, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vernola, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zieleniec, Zvěřina
PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Athanasiu, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Batzeli, Beglitis, Berès, Berlinguer, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Borrell Fontelles, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chervenyakov, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, Désir, Dobolyi, Douay, Dumitrescu, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Färm, Falbr, Fava, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Gomes, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hamon, Haug, Hedh, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Jöns, Kindermann, Kinnock, Koterec, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Lienemann, Lyubcheva, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mihalache, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Panzeri, Paparizov, Paşcu, Piecyk, Pinior, Podgorean, Poignant, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Saks, Sánchez Presedo, dos Santos, Schaldemose, Schapira, Scheele, Segelström, Severin, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Ţicău, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Borghezio, Camre, Crowley, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Kuc, Libicki, Masiel, Ó Neachtain, Pęk, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Rutowicz, Speroni, Zapałowski, Zīle
Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Evans Jill, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt Frithjof, Smith, Staes, Turmes, Ždanoka
Nej-röster: 26
GUE/NGL: de Brún, Flasarová, Holm, McDonald, Manolakou, Maštálka, Meijer, Pafilis, Pflüger, Seppänen, Søndergaard, Svensson, Wagenknecht
IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Clark, Goudin, Krupa, Lundgren, Tomczak, Wise
NI: Chruszcz, Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Strejček
Nedlagda röster: 35
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Remek, Rizzo, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer
IND/DEM: Železný
ITS: Mote
PPE-DE: Atkins, Bowis, Bushill-Matthews, Buzek, Chichester, Dover, Hannan, Harbour, Jackson, Kamall, Parish, Stevenson, Tannock
PSE: Corbett
10. RC-B6-0101/2007 - Guatemala
resolution
Ja-röster: 57
ALDE: Bowles, Cappato, in 't Veld, Matsakis
GUE/NGL: Meijer, Pflüger
NI: Giertych
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bauer, Bowis, Březina, Caspary, Chichester, Daul, Deß, Dover, Duka-Zólyomi, Gahler, Gauzès, Grossetête, Kaczmarek, Mauro, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pleštinská, Posselt, Purvis, Saryusz-Wolski, Siekierski, Sofianski, Sonik, Sudre, Záborská, Zaleski
PSE: Ayala Sender, Beglitis, Bourzai, Casaca, Ettl, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Pinior, Roure, Scheele, Tarabella
UEN: Bielan, Kamiński, Libicki, Rutowicz
Verts/ALE: Lambert, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter
Nedlagda röster: 1
ITS: Stănescu
11. RC-B6-0102/2007 - Kambodja
ändring 1
Ja-röster: 11
ALDE: Bowles, Cappato, in 't Veld, Matsakis
GUE/NGL: Meijer
NI: Giertych
PSE: Casaca
Verts/ALE: Lambert, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter
Nej-röster: 46
GUE/NGL: Pflüger
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bauer, Bowis, Březina, Caspary, Chichester, Daul, Deß, Dover, Duka-Zólyomi, Gahler, Gauzès, Grossetête, Kaczmarek, Mauro, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pleštinská, Posselt, Purvis, Saryusz-Wolski, Schwab, Siekierski, Sofianski, Sonik, Sudre, Záborská, Zaleski
PSE: Ayala Sender, Beglitis, Bourzai, Ettl, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Pinior, Roure, Scheele, Tarabella
UEN: Bielan, Kamiński, Libicki
Nedlagda röster: 2
ITS: Stănescu
UEN: Rutowicz
12. RC-B6-0102/2007 - Kambodja
ändring 2
Ja-röster: 40
ALDE: Bowles, Cappato, in 't Veld, Matsakis
GUE/NGL: Meijer, Pflüger
ITS: Stănescu
NI: Giertych
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bauer, Bowis, Březina, Chichester, Daul, Deß, Dover, Duka-Zólyomi, Gahler, Gauzès, Grossetête, Kaczmarek, Mauro, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pleštinská, Posselt, Purvis, Saryusz-Wolski, Siekierski, Sofianski, Sonik, Sudre, Záborská, Zaleski
PSE: Casaca
Verts/ALE: Lambert, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter
Nej-röster: 16
PSE: Ayala Sender, Beglitis, Bourzai, Ettl, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Pinior, Roure, Scheele, Tarabella
UEN: Bielan, Kamiński, Libicki
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Nej-röster: Tobias Pflüger
13. RC-B6-0102/2007 - Kambodja
resolution
Ja-röster: 59
ALDE: Bowles, Cappato, in 't Veld, Matsakis
GUE/NGL: Meijer, Pflüger
ITS: Stănescu
NI: Giertych
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bauer, Bowis, Březina, Caspary, Chichester, Daul, Deß, Dover, Duka-Zólyomi, Gahler, Gauzès, Grossetête, Kaczmarek, Mauro, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pleštinská, Posselt, Purvis, Saryusz-Wolski, Schwab, Siekierski, Sofianski, Sonik, Sudre, Záborská, Zaleski
PSE: Ayala Sender, Beglitis, Bourzai, Casaca, Ettl, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Pinior, Roure, Scheele, Tarabella
UEN: Bielan, Kamiński, Libicki, Rutowicz
Verts/ALE: Lambert, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter
14. RC-B6-0105/2007 - Nigeria
resolution
Ja-röster: 36
NI: Giertych
PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bauer, Bowis, Březina, Caspary, Chichester, Daul, Deß, Dover, Duka-Zólyomi, Gahler, Gauzès, Grossetête, Hannan, Kaczmarek, Mauro, Mavrommatis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pleštinská, Posselt, Purvis, Roithová, Saryusz-Wolski, Schwab, Siekierski, Sofianski, Sonik, Sudre, Záborská, Zaleski
UEN: Bielan, Kamiński, Libicki, Rutowicz
Nej-röster: 24
ALDE: Bowles, Cappato, in 't Veld, Matsakis
GUE/NGL: Meijer, Pflüger
PSE: Ayala Sender, Beglitis, Bourzai, Casaca, Ettl, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Pinior, Roure, Scheele, Tarabella
Verts/ALE: Lambert, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter
Nedlagda röster: 1
ITS: Stănescu
BILAGA III
INTERPARLAMENTARISKA DELEGATIONER
Delegation for relations with the countries of South Asia
(20 medlemmar)
Ordinarie medlemmar
PPE-DE |
BELET Ivo BUSHILL-MATTHEWS Philip DEVA Nirj JÁRÓKA Lívia MANN Thomas NICHOLSON James ... |
PSE |
BULFON Wolfgang EVANS Robert GERINGER de OEDENBERG Lidia Joanna GOEBBELS Robert GOLIK Bogdan LEINEN Jo |
ALDE |
LYNNE Elizabeth MULDER Jan ... |
UEN |
MASIEL Jan Tadeusz |
Verts/ALE |
LAMBERT Jean |
GUE/NGL |
KOHLÍČEK Jaromír |
IND/DEM |
... |
Delegationen för förbindelserna med Indien
(22 medlemmar)
Ordinarie medlemmar
PPE-DE |
BAUER Edit DEMETRIOU Panayiotis EHLER Jan Christian IBRISAGIC Anna LAMASSOURE Alain LECHNER Kurt McGUINNESS Mairead VAKALIS Nikolaos |
PSE |
CHRISTENSEN Ole DE VITS Mia ETTL Harald GILL Neena ŢICĂU Silvia-Adriana VAUGRENARD Yannick |
ALDE |
CIORNEI Silvia COSTA Paolo DUQUESNE Antoine |
UEN |
RYAN Eoin |
Verts/ALE |
LAMBERT Jean |
GUE/NGL |
PAFILIS Athanasios |
IND/DEM |
BELDER Bastiaan |
ITS |
MOTE Ashley |
Delegationen för förbindelserna med Afghanistan
(16 medlemmar)
Ordinarie medlemmar
PPE-DE |
FONTAINE Nicole HÖKMARK Gunnar PODESTÀ Guido TAJANI Antonio ... ... |
PSE |
ATTARD-MONTALTO John CHIESA Giulietto MENÉNDEZ del VALLE Emilio ... ... |
ALDE |
JUKNEVIČIENĖ Ona MORILLON Philippe |
UEN |
ANGELILLI Roberta |
Verts/ALE |
BEER Angelika |
GUE/NGL |
BRIE André |
ANTAGNA TEXTER
P6_TA(2007)0073
Hälso- och sjukvård över gränserna
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om gemenskapsåtgärder för tillhandahållande av hälso- och sjukvård över gränserna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen ”Samråd om gemenskapsåtgärder som rör hälsooch sjukvården” (SEC(2006)1195/4), |
— |
med beaktande av artikel 152 i EG-fördraget, |
— |
med beaktande av de domar som avkunnats av Europeiska gemenskapernas domstol (”EG-domstolen”) i målen Decker (C-120/95, 28 april 1998), Kohll (C-158/96, 28 april 1998), Geraets-Smits & Peerbooms (C-157/99, 12 juli 2001), Vanbraekel (C-368/98, 12 juli 2001), IKA (C-326/00, 25 februari 2003), Müller-Fauré & van Riet (C-385/99, 13 maj 2003), Inizan (C-56/01, 23 oktober 2003), Leichtle (C-8/02, 18 mars 2004) och Watts (C-327/04, 16 maj 2005), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2005 om patientrörlighet och utvecklingen av hälsooch sjukvården i EU (1), |
— |
med beaktande av den muntliga frågan B6-0013/2007 från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet i enlighet med artikel 108 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
Hälso- och sjukvårdstjänster omfattas inte av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (2). |
B. |
I Europaparlamentet diskuteras för närvarande ett förslag till betänkande om effekter och konsekvenser av att hälso- och sjukvårdstjänster inte omfattas av direktiv 2006/123/EG. |
C. |
EG-domstolen har sedan 1998 avkunnat ett antal domar som gör det möjligt för patienter att fritt förflytta sig för att söka läkar- och hälsovård och som därmed utgör en tillämpning av principen om fri rörlighet när det gäller ersättning av hälso- och sjukvård som tillhandahålls utomlands. |
D. |
Först ansåg domstolen att det var ett hinder mot tillhandahållandet av tjänster att begära ett förhandsgodkännande för att ersättning skulle utgå för kostnader som betalats i en annan medlemsstat, men därefter har domstolen ytterligare utvecklat principerna om ersättning och krav på förhandsgodkännande. |
E. |
Hälso- och sjukvårdssystemen i Europeiska unionen baseras på principerna om solidaritet, rättvisa och allmängiltighet i syfte att garantera att alla människor, oavsett inkomst, social status och ålder, får lämplig vård av hög kvalitet. |
F. |
Reglerna för tillhandahållande av hälso- och sjukvård varierar från ett land till ett annat. |
1. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inleda ett samrådsförfarande om gemenskapsåtgärder i syfte att utarbeta en ram för olika aspekter på hälso- och sjukvård över gränserna. |
2. |
Europaparlamentet erinrar om den fördragsenliga skyldigheten att garantera en hög nivå på folkhälsoskyddet i all gemenskapspolitik. Parlamentet erinrar även om artikel 95.3 i fördraget, där den rättsliga grunden för hälsoåtgärder på den inre marknaden fastställs. Parlamentet anser därför att det måste inrättas en rättslig ram för tillhandahållande av hälso- och sjukvård över gränserna, som på bästa sätt garanterar att patienterna i tid får tillgång till lämplig hälso- och sjukvård av hög kvalitet, att hälso- och sjukvården över gränserna utvecklas och att hälso- och sjukvården finansieras på ett hållbart sätt. |
3. |
Europaparlamentet påpekar att de gränsöverskridande aspekterna av hälso- och sjukvård omfattar patientrörlighet, sjukvårdsanställdas rörlighet och tillhandahållande av hälso- och sjukvård från ett annat land. Parlamentet betonar även att domstolens domar särskilt tar upp problemet med patienters rätt att söka behandling utomlands och därefter få ersättning från de nationella sjukförsäkringssystemen. |
4. |
Europaparlamentet anser därför att en garanterad rättssäkerhet när det gäller ersättning av kostnaderna för gränsöverskridande hälso- och sjukvård är en prioriterad fråga inte enbart för patienter, utan även nationella sjukförsäkringssystem och vårdleverantörer. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att klargöra vilka förfaranden och villkor som gäller för ersättning i olika fall. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram gemensamma principer och grundläggande riktlinjer för hälso- och sjukvård i syfte att garantera patientsäkerheten. Parlamentet anser även att utveckling av harmoniserade hälsoindikatorer (exempelvis blodteststandarder) på gemenskapsnivå är mycket viktigt för att utveckla utbyte av bästa metoder, särskilt mellan sjukvårdsanställda. |
6. |
Europaparlamentet anser att EU måste spela en viktig roll i arbetet med att öka patienternas tillgång till information om rörlighet över gränserna genom att samordna samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område. |
7. |
Europaparlamentet anser att patientrörlighet alltid måste vara en fråga om fritt val för patienten och att inga påtryckningar får påverka patientens valmöjligheter. |
8. |
Europaparlamentet betonar att man måste garantera patientsäkerheten i alla situationer, oavsett var och hur hälso- och sjukvården tillhandahålls. Parlamentet begär att man skall förtydliga ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter när det gäller övervakningen av vårdleverantörerna och efterlyser ett effektivt utbyte av information mellan de nationella myndigheterna om de sjukvårdsanställdas registrering och status i disciplinärenden. Det bör även skapas ett system för framförande av klagomål mot missförhållanden i samband med hälso- och sjukvård över gränserna. |
9. |
Europaparlamentet påpekar att det nästan alltid krävs en långvarig uppföljning i samband med hälsooch sjukvård samt medicinsk behandling. Parlamentet konstaterar att det behövs tydliga regler om hur uppgifter och ansvar fördelas mellan vårdleverantörerna under de olika stadierna av behandling och vård. |
10. |
Europaparlamentet anser att inrättandet av en rättslig ram på gemenskapsnivå är det bästa sättet att garantera rättssäkerhet för patienter, nationella hälso- och sjukvårdssystem och privata vårdleverantörer. Parlamentet anser också att detta är det bästa sättet att optimalt utnyttja hälso- och sjukvårdsresurserna och påskynda inledandet av behandling. |
11. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att man i den gemenskapsramen inbegriper en gemensam stadga för patienters rättigheter i syfte att säkerställa att dessa rättigheter iakttas i praktiken både över gränserna och i hemlandet. |
12. |
Europaparlamentet anser även att den rättsliga ramen måste omfatta ett system för insamling av uppgifter och utbyte av information mellan nationella myndigheter om vårdleverantörer, registrering av dem och deras status i disciplinärenden och tillgängliga sakkunskaper. Parlamentet anser vidare att inrättandet av ett nätverk av europeiska referenscenter skulle vara av stor vikt för behandlingen av sjukdomar. |
13. |
Europaparlamentet anser att det för patientsäkerhetens skull är nödvändigt att i lagstiftningsramen införliva en skyldighet för de nationella myndigheterna att utbyta information om registrering och disciplinärenden avseende sjukvårdsanställda som deltar i hälso- och sjukvård över gränserna. |
14. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa ett system med en enda instans som patienter kan vända sig till med klagomål. |
15. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid att informera patienterna om deras rättigheter och skyldigheter och att ta med lämpliga bestämmelser i sitt lagstiftningsförslag. |
16. |
Europaparlamentet anser att den kommande gemenskapsramen kan ge EU-medborgarna större inflytande i egenskap av patienter och bidra till att uppmuntra medlemsstaterna att utveckla sina hälso- och sjukvårdssystem. |
17. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament. |
P6_TA(2007)0074
Olaglig fågeljakt i Malta
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om jakt på och fångst av flyttfåglar på Malta under våren
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av framställning 794/2004, framställning 334/2005 och framställning 886/2005, |
— |
med beaktande av rapporten om den undersökning som utskottet för framställningar utförde på Malta den 9-12 maj 2006, |
— |
med beaktande av rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (1) (fågeldirektivet), |
— |
med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (2) (habitatdirektivet), |
— |
med beaktande av artiklarna 10, 226 och 242 i EG-fördraget, |
— |
med beaktande av den muntliga frågan B6-0015/2007, |
— |
med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
Europaparlamentet har mottagit flera framställningar som riktar sig mot de metoder som används för att jaga och fånga flyttfåglar på Malta under våren, bland annat en framställning från den kungliga belgiska fågelskyddsföreningen (Ligue Royale Belge pour la Protection des Oiseaux) som undertecknats av 300 000 européer, varav över 4 000 malteser. 115 000 européer, framför allt från Förenade kungariket, lämnade i februari 2007 in framställningar till den maltesiska regeringen för att protestera mot vårjakten. |
B. |
Utskottet för framställningar har undersökt påståendena i framställningarna och har skickat en delegation till Malta i enlighet med artikel 192.3 i Europaparlamentets arbetsordning för att skapa sig en bild av de faktiska förhållandena. |
C. |
I rapporten om undersökningen konstaterades att även om de ansvariga maltesiska myndigheterna har gjort vissa ansträngningar för att anpassa den nationella lagstiftningen och dess tillämpning till gemenskapslagstiftningen hotas hållbarheten för flera flyttfågelarter fortfarande allvarligt av den olagliga och urskillningslösa jakten och fångsten när de under sin vårflytt vilar på Malta. |
D. |
I samma rapport uttrycks också oro över Maltas efterlevnad av såväl fågeldirektivet som habitatdirektivet och över den olagliga jakten på och fångsten av skyddade arter, framför allt rovfåglar. |
E. |
De maltesiska jägarna försvarar jakten och fångsten under våren med att den ingår i deras kulturtradition. Flyttfåglarnas rastplatser har emellertid minskat betydligt de senaste åren på grund av stadsutvecklingen, och nya metoder och vapen har dessutom gjort jakten effektivare, varigenom hela populationer av flyttfåglar har skadats och fåglar som pilgrimsfalk och tornuggla har dött ut lokalt. |
F. |
Opinionsundersökningarna tyder på att det stora flertalet i det maltesiska samhället är emot de nuvarande fångstmetoderna. |
G. |
Maltas regering har beslutat att tillåta vårjakt på turturduvor och vaktel, två arter som minskar i antal, mellan den 10 april och 20 maj 2007, och fångst mellan den 26 mars och 20 maj 2007. |
H. |
Malta är en av de största flaskhalsarna för fåglar som flyttar mellan Europa och Afrika. En undersökning som genomfördes nyligen visade att många sällsynta och hotade fåglar hade skjutits i 35 länder, mestadels i Europa, och fångats i 19 länder. |
I. |
Kommissionen undersöker för närvarande om Maltas införlivande av fågeldirektivet uppfyller kraven i direktivet och om lagstiftningen tillämpas korrekt. Kommissionen har också inlett ett överträdelseförfarande mot Malta för bristande efterlevnad av artikel 9 i direktivet. |
J. |
Kommissionen har rekommenderat Maltas regering att inte tillåta vårjakt i år. Om den ger sitt tillstånd till vårjakt 2007 kommer kommissionen i ett förenat mål att undersöka den vårjakt som även godkändes 2004, 2005 och 2006, och sända ett motiverat yttrande till Malta beträffande detta. |
K. |
Medlemsstaternas skyldighet att samarbeta fullt ut med kommissionen när den använder sina befogenheter enligt artikel 226 i EG-fördraget följer av principen om lojalt samarbete som fastställs i artikel 10 i EG-fördraget. |
1. |
Europaparlamentet har tagit del av rapporten om den undersökning av förhållanden som utskottet för framställningar som den 9-12 maj 2006 utförde på plats. Parlamentet stöder rekommendationerna i rapporten. |
2. |
Europaparlamentet delar den oro som uttrycks i rapporten om undersökningen, särskilt när det gäller tillståndet för vårjakt på flyttfåglar som vilar och olaglig jakt på och fångst av skyddade arter, däribland inom områden som skyddas enligt gemenskapslagstiftningen. |
3. |
Europaparlamentet fördömer alla former av olaglig jakt i alla medlemsstater. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar den maltesiska regeringen och kommissionen att offentliggöra alla sina tekniska ståndpunkter i frågan. |
5. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att undersöka om den maltesiska lagstiftningen och dess tillämpning är förenlig med fågeldirektivet. Parlamentet kräver att kommissionen intensifierar sina ansträngningar för att få de maltesiska myndigheterna att fullt ut följa gemenskapslagstiftningen. |
6. |
Europaparlamentet uppmanar även den maltesiska regeringen att fullt ut efterleva fågeldirektivet, den relevanta gemenskapslagstiftningen och villkoren i det anslutningsfördrag som undertecknats av den maltesiska regeringen. |
7. |
Europaparlamentet välkomnar den maltesiska regeringens beslut att ta itu med fall av överträdelser genom att bland annat öka bötesbeloppen till maximalt 14 000 EUR, fängelsestraffen upp till två år och dra in jaktlicenserna för all framtid för återfallsförbrytare. |
8. |
Europaparlamentet välkomnar även den maltesiska regeringens beslut att förbjuda finkfångst och sjöfågeljakt under våren. |
9. |
Europaparlamentet påminner om principen om lojalt samarbete som fastställs i artikel 10 i EGfördraget. Enligt artikeln har medlemsstaterna gått med på att samarbeta fullt ut med gemenskapens institutioner. |
10. |
Europaparlamentet konstaterar att principen om lojalt samarbete är särskilt viktig när kommissionen handlar i egenskap av ”fördragens väktare” och undersöker om medlemsstaterna följer gemenskapslagstiftningen i enlighet med artikel 226 i EG-fördraget. |
11. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till Maltas regering och parlament. |
P6_TA(2007)0075
Förbindelserna mellan EU och Medelhavsländerna
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om förbindelserna mellan EU och Medelhavsländerna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet inför konferensen i Tammerfors för utrikesministrarna i Europa-Medelhavsområdet (KOM(2006)0620), |
— |
med beaktande av slutsatserna från utrikesministrarnas åttonde konferens om EU och Medelhavsländerna i Tammerfors den 27-28 november 2006 (åttonde EU-Medelhavskonferensen), |
— |
med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2006)0726), |
— |
med beaktande slutsatserna från toppmötet mellan EU och Medelhavsområdet i samband med tioårsfirandet av partnerskapet mellan EU och Medelhavsområdet som hölls i Barcelona den 27-28 november 2005, |
— |
med beaktande av resultatet av ministerkonferensen EU-Medelhavsområdet för handel i Marrakech den 24 mars 2006, |
— |
med beaktande av slutdeklarationen från Civil Forum i Marrakech den 4-7 november 2006, |
— |
med beaktande av konferensen EU-Afrika i Rabat den 10-11 juli 2006 och konferensen i Tripoli den 22-23 november 2006 om migration och utveckling, |
— |
med beaktande av rådets nuvarande ordförandeskaps program, |
— |
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 8 och 9 mars 2007, |
— |
med beaktande av artikel 113.2 i arbetsordningen, och av följande skäl |
A. |
Medelhavsområdet och Mellanöstern har stor strategisk betydelse för EU vilket kräver en solidarisk Medelhavspolitik för att kunna möta de många gemensamma utmaningarna och för att kunna förverkliga målen om ett område präglat av fred, stabilitet och delat välstånd. |
B. |
Stats- och regeringscheferna antog den 28 november 2005 ett femårsprogram för att vitalisera Barcelonaprocessen. |
C. |
Utan fred, stabilitet, solidaritet och utan ett gott styre kan det inte finnas någon hållbar utveckling, och en hållbar utveckling bör vara kärnan i partnerskapet mellan EU och Medelhavsländerna. |
D. |
Under de senaste åren har konflikten mellan israeler och palestinier förvärrats, vilket resulterat i en allvarlig försämring av det humanitära läget i Gazaremsan och på Västbanken och fått allvarliga konsekvenser för säkerhetsläget i hela regionen. |
E. |
Åttonde EU-Medelhavskonferensen beslutade att, som en tillämpning av den uppförandekod för EU-Medelhavsområdet som antogs i november 2005 vid toppmötet i Barcelona, anordna en konferens 2007 om respekten för de mänskliga rättigheterna enligt internationell rätt i kampen mot terrorismen. |
F. |
Än så länge har EU inte någon gemensam invandringspolitik och varje medlemsstat har olika nationella bestämmelser. |
G. |
Den olagliga invandringen kan leda till exploatering av människor, tvångsarbete och människosmuggling. |
H. |
Kvinnans integrering i det sociala och ekonomiska livet är en grundläggande faktor för samhällsutvecklingen. |
I. |
I de flesta länderna söder om Medelhavet har problemen med skulder och handelsunderskott gentemot EU negativa effekter för utvecklingen. |
J. |
Kommissionens ovannämnda meddelande om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken innehåller förslag för att påtagligt förbättra effekterna av partnerskapspolitiken, skapa nya möjligheter att fördjupa de gemensamma förbindelserna, förstärka den politiska dialogen och öka integreringen av partnerländerna i EU:s politik. |
K. |
Det totala budgetanslag som EU ger sina partnerländer i Medelhavsområdet för perioden 2007-2013 bör bibehållas med tanke på den handelsmässiga, ekonomiska och strategiska betydelse detta område har i förbindelserna med Europeiska unionen. |
L. |
Om man inrättade en energimarknad, som var fullständigt sammankopplad och integrerad, genom att utvidga och integrera energimarknaderna i Europa-Medelhavsområdet och området söder om Sahara samt slutföra de projekt för energi-infrastruktur som behövs, så skulle alla partner få enorma fördelar. |
M. |
Det skulle kunna visa sig ändamålsenligt att koppla samman målen för EU:s medelhavspolitik, inte minst dess ekonomiska och finansiella dimensioner, med målen för förbindelserna mellan EU och medlemmarna i Gulfstaternas samarbetsråd. |
N. |
Det parlamentariska forumet för EU och Medelhavsområdet har omvandlats till en parlamentarisk församling för EU-Medelhavsområdet och förfogar nu över tre utskott. Denna omvandling har stärkt den parlamentariska dimensionen i samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet, vilket nu fått ett större demokratiskt ansvar. Det nya organet bör även öka den allmänna dialogen mellan de båda regionerna. |
1. |
Europaparlamentet anser att grannskapspolitikens politiska dimension bör förstärkas söderut med hänsyn tagen till den ökande komplexiteten i förbindelserna med Medelhavsområdet, där Barcelonaprocessen utgjorde en mycket viktig etapp. Det återstår fortfarande mycket arbete innan man lyckas uppfylla de mål för vilka politiken lanserades, i syfte att upprätta stabila förbindelser, grundade på gemensamma värden som skall delas med de nya grannarna i det utvidgade EU. |
2. |
Utvecklingen av den europeiska grannskapspolitiken kan inte begränsas till uppdatering av associerings- och samarbetsavtal med vart och ett av de berörda länderna, med betoning enbart på den bilaterala dimensionen. Europaparlamentet uppmanar alla partnerländer att propagera för och aktualisera Barcelonaprocessens strategiska och politiska mål, inklusive inrättandet av samarbetsnätverk och främjande av regional integrering mellan nord-syd och syd-syd. |
3. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en tematisk indelning av den europeiska grannskapspolitiken, fortsatt fördjupade handelsavtal och ökat stöd till reformer som förbättrar lagstiftningsoch investeringsklimatet. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och partnerländerna att skapa en bättre korrelation mellan den europeiska grannskapspolitiken och partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet genom nya avtal och multilaterala program för energi- och transportfrågor och genom att förstärka existerande avtal och program. Parlamentet betonar särskilt hur sårbart Medelhavsområdet är ur miljösynpunkt, framför allt när det gäller klimatförändringar, och uppmanar kommissionen att föreslå en handlingsplan om förnybar energi för området. |
5. |
Fredsprocessen i Mellanöstern måste återupplivas samtidigt som den allvarliga politiska och humanitära situationen beaktas. Europaparlamentet uppmärksammar vidare på den tillfälliga internationella mekanismens begränsning i räckvidd och tid. Nya förhandlingar som enbart baserar sig på färdplanen kommer inte att vara tillräckliga utan hänsyn måste tas till andra förslag som den arabiska planen från 2002 samtidigt som alla berörda parter i regionen bör delta i förhandlingarna. En internationell konferens bör anordnas för att få till stånd en regional och slutlig lösning på konflikten. |
6. |
Europaparlamentet följer med intresse tillkännagivandet av att det skall bildas en ny palestinsk koalitionsregering och gläds åt det saudiarabiska initiativet i samband med det avtal som undertecknades i Mecka den 8 februari 2007. |
7. |
Europaparlamentet poängterar att konflikten i Mellanöstern bara kan lösas genom förhandlingar om ett stabilt och slutgiltigt fredsavtal, vilket framgår av färdplanen. Fredsavtalet skall vara förutsättningslöst och ta sin utgångspunkt i förekomsten av två suveräna och livskraftiga demokratiska stater som lever i fred sida vid sida inom säkra och erkända internationella gränser. |
8. |
Den omfattande systematiska förstörelsen av naturtillgångar och humankapital som följer av de olika pågående konflikterna är enligt Europaparlamentet mycket oroväckande. Det krävs kraftfullare politiska och ekonomiska åtgärder inom ramen för partnerskapet mellan EU och Medelhavsländerna och det femåriga handlingsprogrammet för att komma tillrätta med dessa problem. |
9. |
En dialog över kultur- och religionsgränserna är enligt Europaparlamentet nödvändig liksom respekt för gemensamma värden och förstärkning av rättsstaten, demokratin och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmärksammar alla regeringar i EU och Medelhavsländerna på deras åtaganden enligt Barcelonaförklaringen från 1995 när det gäller att respektera mångfald och andras tro och kulturer, att främja tolerans samt att respektera grundläggande friheter, inklusive yttrandefriheten. |
10. |
Europaparlamentet anser att terrorhandlingar aldrig kan vara berättigade, inte ens för att uppnå politiska eller religiösa mål, och att kampen mot terrorismen inte kan berättiga en stigmatisering av någon särskild kultur, civilisation eller religion. Europaparlamentet kräver att alla länder uppfyller sina lagenliga skyldigheter att respektera mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt när de bekämpar terrorismen. |
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att inrätta kommittéer för demokrati och mänskliga rättigheter med samliga stater som undertecknat den europeiska grannskapspolitikens handlingsplan. Partnerländerna bör fullfölja sina åtaganden i dessa frågor särskilt när det gäller enskilda fall. Europaparlamentet upprepar att alla parter i associeringsavtalen mellan EU och Medelhavsområdet bör tillämpa klausulen om de mänskliga rättigheterna och anta ett handlingsprogram för att stärka och främja respekten för de mänskliga rättigheterna, och införa en mekanism för en regelbunden bedömning av om artikel 2 i associeringsavtalen följs så att avtalet blir mer effektivt och tvingande. |
12. |
Europaparlamentet betonar vikten av att ta upp kvinnors rättigheter i dialogen mellan EU och Medelhavsområdet, och framhåller vikten av lagstiftningsreformer till förmån för jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet understryker att det är angeläget att kvinnor deltar i det politiska, ekonomiska och sociala livet och i medierna. Parlamentet efterlyser bättre möjligheter för kvinnor att få tillträde till utbildning och hälsovård, särskilt i de sydliga partnerländerna. Det är också angeläget att stödja både statliga och ickestatliga organisationer i deras arbete för att främja kvinnors rättigheter genom att genomföra den handlingsplan för kvinnor som antogs av den åttonde EU-Medelhavskonferensen. |
13. |
Europaparlamentet understryker på nytt vikten av att föra en social politik som skapar sysselsättning framför allt för de unga genom att bland annat skapa ett klimat som lockar till sig fler utländska direktinvesteringar och som uppmuntrar unga människor till att på lokal nivå bilda nya företag genom att ställa lämpliga instrument till förfogande som t.ex. mikrokrediter. |
14. |
Europaparlamentet anser att utbildningspolitiken är väsentlig för utvecklingen i länderna söder om Medelhavet och för att bekämpa fattigdom och åstadkomma en full integrering av ungdomen. Utbytet på det kulturella planet och på universitets- och vetenskaplig nivå bör utvecklas i EU-Medelhavsområdet. |
15. |
Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och institutionerna i Medelhavsområdets partnerländer att se till att deras strategiska, politiska och ekonomiska principer tar hänsyn till målen i Lissabonstrategin, Göteborgsstrategin om hållbar utveckling och Medelhavsstrategin för hållbar utveckling, samtidigt som de tar hänsyn till att disproportionen och skillnaderna mellan länderna norr och söder om Medelhavet måste minskas. |
16. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen samt partnerländernas regeringar att fästa större vikt vid miljöfrågorna och att framför allt ta itu med konsekvenserna av de växande städerna och den industriella och kommersiella verksamheten på båda sidor om Medelhavet. |
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja respekten för sociala och fackliga rättigheter i samband med att partnerländerna ges ekonomiskt och tekniskt stöd. Kommissionen bör inrätta ett regionalt program för att skapa ett Europa-Medelhavsområde för sociala frågor med utgångspunkt i en social dialog mellan samtliga berörda parter och med sysselsättningsfrågorna som högsta prioritet. Parlamentet ställer sig positivt till att man utarbetar uppförandekoder för anständiga arbeten och socialt ansvarstagande inom företagen i EU-Medelhavsområdet. |
18. |
Europaparlamentet önskar att den europeiska strategin för regionen leder till betydande investeringar på det politiska planet och i fråga om finansiella medel inom ramen för den regionala och interregionala dimensionen i partnerskapet som ger strategin dess mervärde. I enlighet med vad som beslutats inom ramen för EU:s budget för 2007 och i samband med att nödvändiga strategidokument utarbetas med tillhörande program, uppmanas kommissionen att se till att de totala medel som anslås för regional och multilateral verksamhet skall hållas på samma nivå som under perioden 2000-2006, med beaktande av att nivån enligt kommissionen låg på 20 procent av totalbeloppet. |
19. |
Europaparlamentet betonar behovet av en gemensam EU-politik i invandrings- och asylfrågor och en förbättrad hantering av migrationsströmmarna, så att den blir övergripande och välbalanserad och gynnsam för befolkningarna i Medelhavsområdet. I en anda av partnerskap och med utgångspunkt i det femåriga arbetsprogrammet från Barcelona borde man öppna verkliga vägar för laglig invandring, bekämpa olaglig invandring och skydda invandrarnas och de asylsökandes grundläggande rättigheter. Exploatering av och handel med människor måste bekämpas. Barcelonaprocessens medlemsländer, och särskilt de som tillhör Europeiska unionen, uppmanas att snarast ratificera FN:s konvention om migrerande arbetstagares rättigheter. |
20. |
Europaparlamentet uppmanar till att öka finansieringen av Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (FRONTEX) och andra projekt som rör invandringsfrågorna i Medelhavsområdet och för att stärka möjligheterna att se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs. |
21. |
Europaparlamentet påminner om att det enligt rättspraxis i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna aldrig är tillåtet för medlemsländerna att utan diplomatiska garantier från ursprungslandet utvisa en person till en stat där han eller hon riskerar att bli utsatt för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller dödsstraff. |
22. |
Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och deras partnerländer i Medelhavsområdet att genomföra alla de studier som krävs för att man skall kunna omvandla faciliteten för investering och partnerskap för EU-Medelhavsområdet till en utvecklingsbank för EU-Medelhavsområdet, med tanke på den betydelse som denna bank har när det gäller att uppmuntra den privata sektorn och utveckla investeringar i detta område. |
23. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att lägga fram ett förslag om att undersöka möjligheterna till ett samarbete, framför allt på det ekonomiska och finansiella planet, mellan samtliga partnerländer och de länder som ingår i Gulfstaternas samarbetsråd. |
24. |
Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och partnerländerna att fortsätta arbeta för en successiv integrering av energimarknaderna i EU-Medelhavsländerna, för att genomföra energiprogram av gemensamt intresse och för att utveckla hållbara energikällor i överensstämmelse med nationella planer och program och i samarbete med lokala samhällen. |
25. |
Europaparlamentet betonar behovet av att förstärka samarbetet för en trygg energiförsörjning i Medelhavsområdet genom åtgärder som gäller diversifiering av de inhemska energikällorna, särskilt på lokal och regional nivå, främjande av en effektiv energipolitik, metoder för lagring på det decentraliserade planet, utveckling av ny teknik som är ofarlig för befolkning och miljö, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt ökade ekonomiska möjligheter för hållbara energiprojekt. |
26. |
Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att blåsa nytt liv i partnerskapsprocessen, inte minst genom att återuppliva den parlamentariska församlingen för EU-Medelhavsområdet såsom en demokratisk ram för de parlamentariska insatserna. Denna församling bör ges de medel och administrativa strukturer som krävs för att den skall bli synligare och kunna fungera effektivt. Det första mötet i Medelhavsområdets ungdomsförsamling välkomnas. |
27. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att reservera en aktiv plats för den parlamentariska församlingen EU-Medelhavsområdet när det bjuder in till sammanträden och ministerkonferenser för EU-Medelhavsområdet. |
28. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, den parlamentariska församlingens presidium och till samtliga medlemsstaters regeringar och parlament samt till de länders regeringar och parlament som ingår i partnerskapet mellan EU och Medelhavsländerna. |
P6_TA(2007)0076
Inrättande av ett frihandelsområde för Europa och länderna kring Medelhavsområdet
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om skapandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet (2006/2173(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av Barcelonaförklaringen av den 28 november 1995 som inrättade ett partnerskap mellan Europa och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och det arbetsprogram som antogs vid denna konferens, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2005 om den omgestaltade Barcelonaprocessen (1), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - ”Europa-Medelhavspartnerskapet tio år - ett arbetsprogram för att möta utmaningarna de kommande fem åren” (KOM(2005)0139) med bilagor av den 12 april 2005 (SEK(2005)0482 och SEK(2005)0483), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 11 mars 2003 - ”Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder” (KOM(2003)0104), meddelandet från kommissionen av den 12 maj 2004”Europeiska grannskapspolitiken - strategidokument” (KOM(2004)0373), meddelande från kommissionen till rådet av den 9 december 2004 om kommissionens förslag till handlingsplaner inom den europeiska grannskapspolitiken (KOM(2004)0795), handlingsplanerna för Israel, Jordanien, Marocko, den palestinska myndigheten, Tunisien och Libanon, samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (fotnot) (2)(ENPI), |
— |
med beaktande av slutsatserna från ministerkonferenserna mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet och de sektoriella ministerkonferenser som hållits sedan Barcelonaprocessen startades, särskilt slutsatserna från den sjunde utrikesministerkonferensen mellan EU och partnerländerna i Medelhavsområdet som ägde rum i Luxemburg den 30-31 maj 2005, |
— |
med beaktande av Euro/Med-associeringsavtalen mellan Europeiska gemenskaperna och dessas medlemsstater och Tunisien (3), Israel (4), Marocko (5), Jordanien (6), Egypten (7), Libanon (8) och Algeriet (9) och Euro Meds interima associeringsavtal om handel och samarbete mellan EG och PLO (till förmån för palestinska myndigheten) (10), med beaktande av beslut 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (96/142/EG) (11), |
— |
med beaktande av frihandelsavtalet, det s.k. Agadiravtalet, som undertecknades den 25 februari 2004 av Jordanien, Egypten, Tunisien och Marocko, |
— |
med beaktande av det strategiska partnerskap för Medelhavsområdet och Mellanöstern som rådet antog i juni 2004, |
— |
med beaktande av partnerskapet Meda mellan EU och länderna kring Medelhavets regionala strategidokument för 2002-2006 och regionala vägledningsdokument 2005-2006, |
— |
med beaktande av den konsekvensstudie om hållbarheten för frihandelsområdet för EU och länderna kring Medelhavet som utarbetats av Institutionen för politik och utvecklingsförvaltning vid Manchesters universitet, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 17 november 1995 om de ekonomiska förbindelserna och handeln mellan EU och länderna kring Medelhavet (12), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 30 mars 2000 om politiken för Medelhavet (13), |
— |
med beaktande av slutsatserna och rekommendationerna (inklusive kommissionens femåriga arbetsprogram) från Barcelonatoppmötet den 27-28 november 2005, |
— |
med beaktande av resolutionen av den 11 maj 2006 från EU-Medelhavsområdets parlamentariska församlings utskott för ekonomi, finansiella frågor, sociala frågor och utbildning om villkoren för omvandlingen av EU-Medelhavsområdets investerings- och partnerskapsinstrument till en investerings- och utvecklingsbank för EU-Medelhavsområdet, |
— |
med beaktande av EU-Medelhavsområdets parlamentariska församlings arbete, |
— |
med beaktande av sin ståndpunkt av den 14 december 2004 om förslaget till rådets förordning om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet (kodifierad version) (14), |
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0468/2006), och av följande skäl: |
A. |
Vid Barcelonakonferensen den 27-28 november 1995 inleddes ett i sin genre mycket ambitiöst och unikt projekt: inrättandet av nya och tydligare politiska, ekonomiska, sociala och kulturella band mellan länderna norr och söder om Medelhavet. Detta projekt har möjliggjort viktiga framsteg i regionen, men det är ännu långt ifrån slutfört. |
B. |
De politiska villkor (Osloavtalet) som främjade Barcelonaprocessens tillkomst har under tiden förändrats radikalt och möjligheten till en fredlig lösning i Mellanöstern är mera osäker än någonsin. |
C. |
Det ligger i EU:s och medlemsstaternas intresse att Medelhavsregionen utvecklas inom ett integrerat ekonomiskt och socialt område som är ömsesidigt gynnsamt. |
D. |
Den kraftiga befolkningstillväxten i länderna i södra och östra Medelhavsområdet gör det nödvändigt att snarast vidta både ekonomiska och sociala politiska åtgärder. |
E. |
Såväl länderna i södra och östra Medelhavsområdet som EU har ett intresse av att minska arbetslösheten i regionen och ge befolkningen utsikter till ett drägligt liv, i synnerhet de unga och människorna på landbygden. Det behöver skapas 35 miljoner nya arbetstillfällen mellan 2000 och 2015 för att bibehålla arbetslösheten på de nuvarande nivåerna. |
F. |
Ekonomierna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är kraftigt beroende av handelsutbytet och det sammanlagda värdet av exporterna och importerna motsvarar ungefär två tredjedelar av deras BNP. En betydande del av dessa handelsströmmar är riktade mot EU, men den utgör endast fyra procent av gemenskapens utrikeshandel. Exportstrukturerna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är i mycket liten omfattning diversifierade och dessa förblir specialiserade inom sektorer som är av föga betydelse för tillväxten. |
G. |
Jämfört med andra ekonomiska områden, särskilt Sydostasien, har länderna i södra och östra Medelhavsområdet fått en klart försämrad ställning när det gäller såväl konkurrenskraft som social och industriell utveckling. Andelen för länderna i södra och östra Medelhavsområdet i världshandeln har gått tillbaka märkbart sedan 1980, trots en relativt stadig ekonomisk tillväxt. En sådan utveckling måste vara en källa till oro för EU och dess grannskapspolitik, i synnerhet när det gäller följderna för den sociala och politiska stabiliteten vid dess gränser. |
H. |
På handelsområdet har strukturen för handel mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet utvecklats mycket lite sedan Barcelonaprocessen inleddes och undertecknandet av associeringsavtalen har ännu inte lett till de resultat som förväntats. |
I. |
Det är nödvändigt med ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som syftar till att utrota fattigdomen, skapa full sysselsättning, stärka demokratin och främja en hållbar utveckling. Detta frihandelsområde måste byggas på balanserade och väl målinriktade regler som är oundgängliga för att möjliggöra en bättre integrering i den internationella handeln för länderna i södra och östra Medelhavsområdet, garantera deras ekonomiska diversifiering, möta utmaningarna till följd av globaliseringen och tillse en rättvis fördelning av fördelarna av denna. |
J. |
Ökat ekonomiskt samarbete inom Medelhavsregionen erbjuder positiva framtidsutsikter också för ekonomierna i medlemsstaterna i Sydeuropa och därför en mer omfattande integrering av dem i EU:s inre marknad. |
K. |
Medelhavets båda sidor fortsätter att präglas av en iögonfallande ekonomisk, social och befolkningsmässig snedfördelning och det föreligger stora skillnader när det gäller utvecklingsnivån mellan länderna i södra och östra Medelhavsområdet. |
L. |
Den ihållande ekonomiska och politiska fragmenteringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och avsaknaden av en verklig integrationsprocess skulle kunna få mycket negativa effekter på Barcelonaprogrammet och i synnerhet inrättandet av ett frihandelsområde genom en ökning av effekterna av handelspolariseringen och alltså beroendet av gemenskapsmarknaden för vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet. |
M. |
Inrättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet skulle på lång sikt kunna ha övergripande positiva effekter, men på kort och medellång sikt även negativa konsekvenser för de Medelhavsländer som är medlemmar i EU och för länderna i södra och östra Medelhavsområdet. |
N. |
Det är ett gemensamt intresse att det vidtas effektiva åtgärder för att minska och kompensera för de negativa konsekvenserna av den pågående liberaliseringsprocessen i alla berörda regioner och länder. |
O. |
Till följd av den allt snabbare utvecklingen av informationstekniken i våra samhällen borde länderna i södra och östra Medelhavsområdet genomföra mer betydande kvantitativa och kvalitativa åtgärder inom området för teknisk och vetenskaplig forskning i syfte att minska den tekniska klyfta som skiljer dem från de mest utvecklade länderna på detta område, vilket på sikt skulle möjliggöra en stadigare och hållbarare ekonomisk tillväxt. |
P. |
Länderna i södra och östra Medelhavsområdet har nått uppseendeväckande framsteg när det gäller grundskoleutbildning och analfabetismen har minskat kraftigt även om den i vissa länder i regionen fortfarande är mycket utbredd. Tillgången till högre utbildning och universitetsutbildning är begränsad till en mindre del av befolkningen och skolsystemet har inte alltid resurser att utbilda yrkesmän eller tekniker på hög nivå för att det skall råda jämvikt mellan tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaderna. |
Q. |
Samtidigt med den process som syftar till inrättandet av ett frihandelsområde mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet krävs det också att dessa länder avlägsnar de befintliga politiska och ekonomiska hinder som bromsar integrationsprocessen i hela området, i syfte att få till stånd ett mer lönsamt samarbete. |
Ny kraft till Barcelonaprocessen
1. |
Europaparlamentet beklagar att Barcelonakonferensens tre huvudmålsättningar (fastställande av ett gemensamt område för fred och stabilitet, skapande av område för delat välstånd med hjälp av ett ekonomiskt partnerskap och inrättande av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet samt samarbete på det sociala, kulturella och mänskliga området för att främja dialogen mellan kulturerna i regionen) långt ifrån har uppnåtts. |
2. |
Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att det görs framsteg inom dessa tre områden för att integrationsprocessen för EU och länderna kring Medelhavet skall kunna lyckas och man skall kunna minska skillnaden i utveckling mellan Medelhavets båda sidor. |
3. |
Europaparlamentet betonar det faktum att förstärkningen av Barcelonaprocessen är en del i spridningen av EU:s värderingar och den europeiska ekonomiska och sociala modellen. Parlamentet påminner om att denna process pågått ett tag och till viss del institutionaliserats jämfört med andra senare regionala initiativ. Parlamentet betonar den stabilitet och det främjande av dialog som detta initiativ representerar. |
4. |
Europaparlamentet betonar att en framgång för Barcelonaprocessen och i synnerhet frihandelsområdet är beroende av en ständig och samordnad vilja från alla parters sida och en större medverkan av det civila samhället och befolkningarna på båda sidor av Medelhavet. |
5. |
Europaparlamentet efterlyser en tydligare definition av målsättningarna för EU:s grannskapspolitik som, utan att glömma länderna i Östeuropa, inte får försvaga Barcelonaprocessen eller främja en bilateral strategi på bekostnad av en multilateral och regional strategi. Parlamentet anser att en effektivare användning av grannskapsinstrumentet till förmån för regionala projekt skulle göra det möjligt att förbättra situationen i syfte att främja en verkligt integrerad ekonomisk region. Parlamentet anser att främjandet av ett ökat samarbete med de mest utvecklade partnerländerna med beaktande av deras specifika politiska, kulturella, religiösa och sociala förhållanden bör länderna i södra och östra Medelhavsområdet betraktas som en separat enhet. |
6. |
Europaparlamentet anser mot bakgrund av de upprepade förseningar och svårigheter som tillstött att även om viljan fortfarande finns så måste årtalet 2010 för inrättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet antagligen omprövas för att ta hänsyn till de många strukturförändringarna i världsekonomin sedan 1995 och behovet av ett försiktigare synsätt på frihandel mellan parter som är jämbördiga. Parlamentet uppmanar kommissionen, EU:s medlemsstater och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att återstarta Barcelonaprocessen och prioritera upprättandet av ett verkligt socioekonomiskt område för EU-Medelhavsområdet med fördjupad integrering av de sociala delarna i partnerskapets ekonomiska program. |
7. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inte missa tillfället att åstadkomma en hållbar tillväxt som skulle göra det möjligt att bättre tillmötesgå de allt större behoven hos deras medborgare och effektivt kunna ta itu med de utmaningar som globaliseringen innebär. |
8. |
Europaparlamentet beklagar att det tekniska och finansiella stöd som EU beviljat, även om det inte varit försumbart, inte har nått målen och ambitionerna från Barcelona, i synnerhet när det gäller de sociokulturella kapitlen i Barcelonaförklaringen och stödet till lokala ekonomier. |
9. |
Europaparlamentet anser att ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet endast kan utgöra en verklig möjlighet till tillväxt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet om det skapas samordnat och gradvis inom ramen för ett rationellt och förutsebart partnerskap som är anpassat till den sociala och ekonomiska verkligheten i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och främjar den ekonomiska utvecklingen och fördjupad regional integration. Parlamentet betonar med eftertryck betydelsen av ett större deltagande av partnerländerna och partnerskapets sporrande karaktär. Båda sidor av Medelhavet måste tillägna sig partnerskapets mål. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att länderna i södra och östra Medelhavsområdet tillerkänns rätten att själva bestämma över takten när deras handel skall öppnas och rätt till nationella strategier för ekonomisk och social utveckling. |
10. |
Europaparlamentet anser att de tätare institutionella förbindelserna mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet är en betydande fördel för en framgångsrik Barcelonaprocess. Parlamentet förespråkar en betydande ökning av de formella och informella mötena mellan gemenskapens myndigheter, medlemsstaterna, länderna i södra och östra Medelhavsområdet och behöriga lokala myndigheter. Parlamentet önskar att länderna i södra och östra Medelhavsområdet deltar som observatörer i gemenskapsorganens arbete och specialiserade EU-program av gemensamt intresse. |
11. |
Europaparlamentet framhåller betydelsen av regional integration i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och av att länderna i syd förstärker sitt handelsutbyte. Europaparlamentet gläder sig åt undertecknandet av frihandelsavtalet i Agadir den 25 februari 2004 mellan Marocko, Tunisien, Egypten och Jordanien. Parlamentet anser att denna åtgärd är absolut nödvändig för inrättandet av ett frihandelsområde och uppmanar de övriga länderna i regionen att ansluta sig till detta avtal. Parlamentet anser dock att det är av grundläggande betydelse att den ekonomiska integrationsprocessen fördjupas och att hindren för handelsutbytet mellan dessa länder snarast tas bort för att möjligheterna med en utvecklad handel mellan länderna i syd skall kunnas utnyttjas fullt ut. |
12. |
Europaparlamentet uppmanar EU att öka resurserna för tekniskt och ekonomiskt stöd till länderna i södra och östra Medelhavsområdet i enlighet med de ambitiösa Barcelonamålen och utifrån de faktiska framsteg som dessa länder gjort i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna, skydd för arbetstagarna, miljöskydd, regional integration samt kvalitetsförbättring på lokala offentliga tjänster samt tjänster på utbildnings-och kulturområdet. |
13. |
Europaparlamentet påpekar att skapandet av ett ekonomiskt och kommersiellt frihandelsområde för Medelhavsområdet måste åtföljas av politiska ansträngningar för att garantera fred, demokratisering, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män och främjande av en interkulturell och interreligiös dialog, samt av en ihärdig ansträngning för att den politiska dialogen och förtroendet mellan parterna verkligen skall kunna bidra till att befästa demokrati i området. |
Handels- och tullpolitik
14. |
Europaparlamentet framhåller att tullavgifter fortfarande utgör en viktig del av skatteintäkterna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet menar därför att det är nödvändigt att man i tidtabellen för alla eventuella framtida sänkningar beaktar de ekonomiska framsteg som förverkligats i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och den tid som behövs för att genomföra skäliga skattreformer för att kompensera för de minskade intäkterna från tullavgifter. |
15. |
Europaparlamentet anser samtidigt att även icke-tariffära handelshinder bör bekämpas på ett effektivt sätt och framhåller i detta sammanhang betydelsen av att ge adekvat tekniskt stöd. |
16. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till en eventuell urholkning av förmånliga tullar avsedda för länderna i södra och östra Medelhavsområdet vilken orsakas av undertecknandet av frihandelsavtal mellan gemenskapen och vissa tredjeländer och förbättringen av allmänna preferenssystemet till förmån för utvecklingsländerna samt användningen av systemet med ursprungskumulering avseende vissa länder i Asien som är mycket konkurrenskraftiga i jämförelse med industrin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet. |
17. |
Europaparlamentet begär att kommissionen skall inrätta ett kompensationsförfarande, inom ramen för Barcelonaprocessen och med respekt för WTO:s normer, i syfte att minska de negativa följderna som denna tariffära urholkning skulle kunna medföra för vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet och, i framtiden, för inrättandet av ett frihandelsområde. |
18. |
Europaparlamentet gläder sig åt de framsteg som inregistrerats för att ”underlätta handeln”, bland annat inom tullområdet med harmoniseringen och förenklingen av tullförfarandena, automatiseringen och påskyndandet av förfarandena, den förbättrade insynen, användningen av system för information och elektronisk betalning och avskaffandet av vissa icke-tariffära hinder, bland annat inom området för standardisering och certifiering, som i dag tenderar att ersätta de traditionella tullhindren. |
19. |
Europaparlamentet påpekar ånyo att det, med tanke på den ökade internationella konkurrensen, är av största vikt att förstärka den politiska viljan att upprätta en mer påtaglig social och ekonomisk agenda som förbättrar ekonomins konkurrenskraft grundad på kunskap, stimulerar tillväxten, utbildningen, innovationen och forskningen, skapar nya arbetstillfällen och främjar välstånd genom gemensam utveckling. |
20. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra ett förstärkt samarbets- och vänortssystem för att stödja en reformering av administrationen och affärsverksamheten i syfte att uppnå ett gott styre. |
21. |
Europaparlamentet framhåller behovet av att intensifiera och skärpa tullkontrollerna för att slå ner på företeelser som smuggling, förfalskning och piratkopiering av varor, som inte bara orsakar inkomstbortfall utan även utgör en allvarlig fara för invånarnas hälsa i de berörda områdena. |
Konsekvensstudie av hållbarheten av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet
22. |
Europaparlamentet välkomnar publiceringen av den andra fasen i ovan nämnda konsekvensstudie om hållbarheten av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet som utarbetats av Manchesters universitet. Parlamentet är mycket oroad över resultaten av denna studie med tanke på de förväntade negativa sociala och miljömässiga effekterna av ett frihandelsområde på kort och medellång sikt. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ta med rekommendationerna i denna rapport i de framtida diskussionerna om genomförandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet, men att samtidigt låta förhandlingarna få en ny inriktning så att de kommer att handla om social sammanhållning och hållbar utveckling, något som förordas i denna studie. |
23. |
Europaparlamentet betonar för övrigt vikten av införandet av ett vägledningssystem för partnerskapet för en utvärdering av genomförda åtgärder i förhållande till eftersträvade mål. Denna vägledning skulle kunna bestå av att det inrättas ett verktyg för analys och utvärdering för Medelhavsområdet. |
24. |
Europaparlamentet uppmanar samtliga medverkande i Europa-Medelhavspartnerskapet att på ministernivå diskutera resultaten från den ovannämnda konsekvensstudien om hållbarheten av ett frihandelsområde och att dra konsekvenserna för de pågående förhandlingarna om frihandelsområdet. |
Tekniskt och ekonomiskt bistånd
Medaprogrammet och EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument
25. |
Europaparlamentet beklagar att EU inte har varit i stånd att tillhandahålla medel i samma utsträckning som Barcelonaprocessens målsättningar vilket är ett av skälen för de upprepade förseningar som skett vid upprättandet av ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet. |
26. |
Europaparlamentet konstaterar de goda resultaten av Meda II-programmet för perioden 2004-2006 jämfört med Meda I, särskilt när det gäller förmånsländernas förbättrade upptagningsförmåga och flexibiliteten i planeringen och genomförandet av Meda-projekten sedan 2000. |
27. |
Europaparlamentet ser med intresse fram emot skapandet av EU:s grannskaps- och partnerskapsinstrument, ett nytt instrument för att täcka budgetaspekterna av EU:s grannskapspolitik och kommissionens förslag om att höja finansieringen till 14 930 000 000 euro för att bättre kunna svara mot behoven i de länder som är behöriga att söka medel, under förutsättning att det blir ett verkligt konvergensinstrument och inkluderar stöd för att kompensera för förlorade tullinkomster för Medelhavspartnerländer och andra kostnader för avregleringen av marknaden. |
28. |
Europaparlamentet anser att de anslag på 11 181 000 000 euro som rådet beslutade om den 17 oktober 2006 är otillräckliga. Parlamentet kräver att man vid halvtidsöversynen av budgetplanen 2008-2009 skall frigöra större belopp för att integrationsprocessens mål skall kunna uppnås. |
29. |
Europaparlamentet önskar att detta finansieringsinstrument skall bli effektivare genom att en större vikt läggs vid en mer relevant och målinriktad planering och vid att parterna och det civila samhället deltar i samtliga etapper av projektens förvaltningscykel. Parlamentet uppmanar regeringarna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra alla åtgärder som möjliggör en bättre användning av gemenskapsmedel, i synnerhet dem som är avsedda för forskning, yrkesutbildning, förstärkning av infrastrukturer och lokala offentliga tjänster samt för omorganisation av systemet för jordbruks- och industriproduktion. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att se till att jämvikten mellan grannarna i öster och i söder respekteras och att ge prioritet åt finansieringar av regional karaktär och särskilt syd-syd. |
30. |
Europaparlamentet bekräftar med eftertryck att EU:s grannskapspolitik, för inrättandet av frihandelsområdet och mer allmänt för att Barcelonaprocessen skall bli framgångsrik, inte får svika de legitima förväntningar som länderna i södra och östra Medelhavsområdet har, framför allt när det gäller den geografiska fördelningen av EU:s ekonomiska stöd och de närmare bestämmelserna för beviljandet av stödet. |
FEMIP -finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet
31. |
Europaparlamentet välkomnar de goda resultat som uppnåtts med finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet sedan det inrättades och anser att det är angeläget att stärka detta instrument för att Barcelonaprocessen skall lyckas. Parlamentet önskar att det görs om till en verklig investerings- och utvecklingsbank för Medelhavsområdet. |
32. |
Europaparlamentet noterar att verksamheterna under Meda-programmet och finansieringsinstrumentet för investeringar och partnerskap i Medelhavsområdet i stor utsträckning kompletterar varandra. Kommissionen och EIB uppmanas att inleda ett förfarande för förstärkt samarbete och samordning som kan öka effektiviteten i gemenskapsåtgärden på strategisk nivå liksom vid förvaltningen av konkreta projekt. |
33. |
Europaparlamentet anser, i väntan på en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater, att projektet med en utvecklingsbank för EU och Medelhavsområdet redan kan inledas och i en första fas inbegripa berörda länder både från Europa och från Medelhavets södra kust. |
Utländska direktinvesteringar
34. |
Europaparlamentet konstaterar att den svaga ekonomiska dragningskraften starkt begränsar tillgången på utländska direktinvesteringar i länderna i södra och östra Medelhavsområdet vilket har negativa konsekvenser på regionens ekonomiska tillväxt. |
35. |
Europaparlamentet påminner om att effekterna till följd av investeringarna (15) är mycket betydande såväl när det gäller entreprenader, spridning av kunskaper och färdigheter, och uppfyllande av utbildningsbehov, i en region som genomgående är underindustrialiserad, när det gäller skapande av arbetstillfällen. |
36. |
Europaparlamentet anser det nödvändigt att dessa länder åtar sig att driva en handelspolitik som kan uppmuntra utnyttjandet av inhemska privata investeringar, bland annat genom att modernisera finans- och banksystemen och underlätta tillgången till krediter för så många som möjligt. |
37. |
Europaparlamentet betonar vikten av dialog mellan företagen på båda sidor om Medelhavet för att öka handel och investeringar. |
Bestämmelser för gemensamt ursprung och kumulation
38. |
Europaparlamentet välkomnar att det paneuropeiska systemet för kumulation har utsträckts till att omfatta samtliga länder i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet anser att det kan ge länderna i södra och östra Medelhavsområdet tillträde till ett större ekonomiskt område som omfattar EU och Medelhavsområdet, men också EFTA-länderna och länderna i Central och Östeuropa. Parlamentet ber att den palestinska myndighetens begäran om att de varor som producerats i de ockuperade territorierna skall vara identifierbara inom ramen för ursprungsreglerna, skall respekteras fullt ut. |
39. |
Europaparlamentet uppmanar följaktligen länderna i södra och östra Medelhavsområdet att snarast anta de paneuropeiska-Medelhavsprotokollen om ursprungsreglerna inom ramen för respektive avtal med EU och de övriga paneuropeiska-Medelhavsparterna, i syfte att ge full effekt åt den paneuropeiska kumuleringen genom att den tillämpas för hela området. |
40. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att snarast inrätta program för utbildning, information och medvetenhet om ursprungsreglerna och att garantera, med hjälp av kommissionen, en lämplig utbildning för ekonomiska aktörer och tulltjänstemän. |
41. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, enligt de kriterier som föreskrivs imeddelande ”Ursprungsregler i förmånsordningar på handelsområdet Riktlinjer för framtiden” (KOM(2005)0100) och med hänsyn till de två studier som beställts av GD Handel och GD Bistånd sedan grönboken publicerades 2005, att noggrant undersöka omarbetningen (förenkling och uppmjukning) samt även nödvändigheten att utöva en effektivare kontroll av deras tillämpning för att undvika att förmånerna missbrukas. Parlamentet önskar framför allt att de nya reglerna skall garantera övervakningen av dessa regler liksom respekten för de åtaganden som ingåtts gentemot Europa-Medelhavsområdet. |
Jordbruk
42. |
Europaparlamentet anser att jordbrukets avreglering bör fastställas gemensamt och genomföras stegvis och asymetriskt, eventuellt med ett visst antal undantag och tidtabeller, med beaktande av utsikterna för de gemensamma sektorerna i EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och de individuella särdragen i jordbrukssektorn i de olika länderna. Parlamentet understryker denna sektors ekonomiska och sociala betydelse för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och nödvändigheten av att undvika utarmning av landsbygden vilken är en orsak till utflyttning och koncentration i redan överbefolkade stadsområden, i synnerhet i kuststäderna. |
43. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och regeringarna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet att prioritera alla initiativ som syftar till en modernisering av Medelhavsområdets primärsektor liksom till en hållbar utveckling för sektorn, i avsikt att möjliggöra en förbättring av livsbetingelserna och skapa nya arbetstillfällen inom och utom jordbruket på landsbygden. |
44. |
Europaparlamentet begär att det inrättas ett integrerat system för tekniskt bistånd och utbildning av personal. Parlamentet understryker nödvändigheten av att EU:s jordbruksåtgärder i regionen bidrar till ett fastställande en livskraftig vattenpolitik, till försvar för miljö och biologisk mångfald, till skydd för marken och dess bördighet, till garanti för livsmedelssuveränitet och till uppvärdering av typiska regional produkter. Parlamentet upprepar sitt stöd till de åtgärder som genomförts i länderna i södra och östra Medelhavsområdet för att diversifiera sin jordbruksproduktion. |
45. |
Europaparlamentet anser att ett lokalt anpassat jordbruk som främst bygger på småskalig verksamhet och som på ett positivt sätt bidrar till miljön och därmed till landsbygdsbefolkningens ekonomiska och hälsomässiga situation, inte kan främjas endast genom en avreglering av tillträdet till jordbruksmarknaderna. |
46. |
Europaparlamentet anser följaktligen att alla försök att öppna marknaderna mellan Europeiska unionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet måste göras stegvis, med beaktande av kvalitetsfrågor och på ett välavvägt sätt, och så att hänsyn tas till jordbrukens struktur, jordbrukspolitiken och reformerna på båda sidorna om Medelhavet. Parlamentet framhåller bl.a. att förhandlingarna om marknadstillträde under inga omständigheter får föras på ett övergripande sätt utan måste föras separat i varje enskilt fall och för varje enskild produkt och med hänsyn till behovet att skydda så kallade känsliga produkter som inte bör omfattas av en total avreglering för att de lokala producenterna inte skall åsamkas oersättliga skador. |
47. |
Europaparlamentet påminner om att många Medelhavsländer har uttryckt önskemål om att få behålla sin förmånsbehandling när det gäller gemenskapens marknad. Parlamentet anser att bevarandet av detta asymmetriska preferenssystem inte är förenligt med en allmän liberalisering av jordbrukssektorn. Parlamentet understryker bl.a. att samtliga Medelhavsländer har ett ömsesidigt intresse av att bibehålla vissa verktyg för att styra utbudet på sina marknader. |
48. |
Europaparlamentet uppmanar samtliga branschaktörer inom jordbrukssektorn i Europa-Medelhavsområdet att främja samarbetsformer inom kompletterande sektorer genom att främja komplementaritet mellan produkter från båda sidorna om Medelhavet och mellan produkter från de olika länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Parlamentet framhåller som exempel vinsektorn och frukt- och grönsakssektorn där produktionen på båda sidorna om Medelhavet kan bidra till ett handelsutbud som är mer komplett och attraktivt för konsumenterna. |
49. |
Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att man tillsammans utvecklar en gemensam politik för märkning i Europa-Medelhavsområdet, på grundval av kontrollerade ursprungsbeteckningar. Denna politik måste vara förenlig med Europeiska unionens gällande regler baserade på ursprungsbeteckningar och ekologisk certifiering och garantera spårbarhet och insyn i produktionsmetoderna. |
50. |
Europaparlamentet är övertygat om att liberaliseringen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet i första hand kommer att gynna stora mekaniserade jordbruksanläggningar som redan nu drar full nytta av kompensationskassasystemet. Parlamentet uppmanar de institutionella aktörerna i Europa-Medelhavspartnerskapet att förbättra de mindre produktionsanläggningarnas tillgång till krediter och att inrätta ett system för viktning av stöden till förmån för småbruken, vilka representerar den övervägande majoriteten av jordbruksbefolkningen i dessa länder och vilka kommer att bli de första offren för konkurrensen med EU. Parlamentet uppmanar vidare dessa aktörer att på längre sikt ersätta det gamla kompensations- och stödsystemet med ett nytt system för att stödja hållbara jordbruk och investeringar i småskaliga beredningsindustrier i syfte att förbättra landsbygdsekonomiernas konkurrenskraft genom diversifiering, lokal marknadsföring och produktion av särskild kvalitet. |
51. |
Europaparlamentet kräver att man åter betänker hur man skall genomföra en verkligt integrerad jordbrukspolitik för hela Medelhavsområdet, där tryggare livsmedelsförsörjning i länderna i södra och östra Medelhavsområdet prioriteras framför kommersiella överväganden, och en samordnad hantering av fiskeoch vattenfrågorna. |
Tekniska normer och förordningar, upphovsrättsskyddad egendom och konkurrens.
52. |
Europaparlamentet menar att en harmonisering av bestämmelserna mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet skulle möjliggöra en ökning och befästande av handeln på en tydlig grund och bland annat främja ökad insyn och rättvisare konkurrens. Parlamentet anser att en harmonisering eller åtminstone tillnärmning av normer också är ett sätt att främja utvecklingen av handeln mellan länderna i syd. |
53. |
Europaparlamentet betonar vikten av att det införs ekonomiska incitament för och ett lämpligt tekniskt bistånd till små och medelstora företag som har svårigheter att internalisera kostnaderna för harmoniseringen av normer som föreskrivs i associeringsavtalen. |
54. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att utarbeta och tillämpa en lagstiftning för upphovsrätt som är förenlig med internationell standard och som uppmuntrar till innovation och skapande samt är tillräckligt följsam för att tillmötesgå dessa länders behov och särdrag. När det gäller lagstiftningen om upphovsrätt uppmanas kommissionen att avstå från att begära att länderna i södra och östra Medelhavsområdet skall gå längre än de åtaganden som föreskrivs i de gällande TRIPS. |
Tjänster
55. |
Europaparlamentet anser att all liberalisering av tjänster inom ramen för ett inrättande av ett frihandelsområde för Medelhavsområdet endast kan ske samordnat med länderna i södra och östra Medelhavsområdet genom att man erkänner deras rätt att gå stegvis fram och själva styra öppnandet av ekonomiska sektorer som är känsliga och sårbara. |
56. |
Europaparlamentet betraktar tjänstesektorn som mycket viktig för att frihandelsområdet skall bli en framgång. Tjänstesektorn är avgörande för ekonomierna i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och utgör ungefär 50 procent av BNP i Egypten, Marocko och Syrien, 60 procent av BNP i Tunisien och mer är 70 procent av BNP i Jordanien och Libanon. |
57. |
Europaparlamentet framhåller samtidigt att en successiv liberalisering av tjänstesektorn, som är av särskilt stor betydelse för ekonomin även i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, kommer att vara positiv för deras ekonomiska utveckling och bidra till att förbättra infrastrukturen, främja överföring av teknik och know-how och höja tjänsternas kvalitet i medborgarnas intresse. Parlamentet anser därför att förhandlingarna om tjänstesektorn bör ske parallellt med förhandlingarna om varuhandeln. |
58. |
Europaparlamentet noterar med intresse den officiella starten av förhandlingarna om en liberalisering av handelsutbytet inom tjänste- och investeringsområdena i samband med den femte Euromed-konferensen med handelsministrarna i mars 2006 mellan EU och vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet. |
59. |
Europaparlamentet ber kommissionen att fortsätta de förhandlingar som inleddes i Marrakech och att slutföra dem för tjänster med vissa länder i södra och östra Medelhavsområdet och detta genom att täcka samtliga produktionssätt och sektorer och i enlighet med vad som beslutats inom WTO:s GATS-ram och att svara på positiva erbjudanden genom att beakta EU-bestämmelserna avseende utökade möjligheter för fri rörlighet för anställda inom tjänstebranschen (Leveranssätt IV i GATS). |
60. |
Europaparlamentet menar att man måste skilja mellan kommersiella och offentliga tjänster. Parlamentet framhåller behovet av att hålla de offentliga tjänsterna utanför förhandlingarna, i synnerhet de som avser befolkningarnas grundläggande behov och som ger tillgång till grundläggande allmänna varor och tjänster som sjukvård, utbildning, rent vatten och energi och som spelar en viktig roll för den kulturella identiteten, t.ex. tjänster inom tv, radio och film. |
Transporter
61. |
Europaparlamentet anser att utvecklandet av ett transportnät för Medelhavsområdet som baseras på moderna tvärförbindelser och utarbetandet av en gemensam strategi för bättre samarbete, samordning och utveckling, är en viktig förutsättning för att ett frihandelsområde för EU och länderna kring Medelhavet skall lyckas. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att länderna i södra och östra Medelhavsområdet får en större driftskompatibilitet med de transeuropeiska transportnäten och att de kan delta i fastställandet och genomförandet av framtida prioriterade projekt. Parlamentet ber i detta sammanhang att man skall överväga möjligheterna att modernisera sjötransportvägarna såsom en prioritering och att sänka kostnaderna i samband med sjöfrakttjänster. |
62. |
Europaparlamentet ber kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att ställa tillräckliga ekonomiska resurser till förfogande för moderniseringen av infrastrukturerna, med särskild uppmärksamhet riktad mot logistiken, och att genomföra nödvändiga reformer för att göra sektorn mer konkurrenskraftig och dynamisk med hänsyn till den speciella geografiska situationen för området som utgör en naturlig passage för trafiken med varor mellan Europa och Asien (Kina och Indien i synnerhet). |
63. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att i samarbete med kommissionen effektivisera väg och hamnsektorn i avsikt att minska - de mycket höga - logistik- och transportkostnaderna vilka medför att exporten av regionens industri- och jordbruksprodukter blir mindre konkurrenskraftig. Parlamentet begär vidare att man utreder flygtransporterna, särskilt varutransporter med flyg. |
64. |
Europaparlamentet välkomnar med stort intresse det förestående antagandet av rådets meddelande om utbyggnaden av de stora transeuropeiska transportlederna mot Medelhavsländerna med tanke på nödvändigheten att vidta åtgärder för att balansera transportströmmarna till förmån för denna region. |
Energi
65. |
Europaparlamentet konstaterar att beroendet av externa energikällor, framför allt av olja och gas, ökar stadigt i de flesta av Barcelonaprocessens länder och att denna efterfrågeökning kommer att öka trycket på de aktuella försörjningskanalerna. Det kommer därför att vara viktigt med ett effektivt samarbete på energiförsörjningsområdet mellan Medelhavsländerna. |
66. |
Europaparlamentet kräver att upprättandet av en verklig energimarknad för Medelhavsområdet tilldelas en central roll. Parlamentet anser mot bakgrund av den höjning av priset på olja och gas som nyligen skett att det är mycket viktigt att EU och de länder söder och öster om Medelhavet som inte har egna energiresurser ger nytt liv till dialogen med de energiproducerande länderna, och detta på ett samordnat sätt och genom att så långt möjligt undvika bilaterala avtal som är till förfång för EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet. Europaparlamentet noterar med intresse kommissionens vilja, som uttrycktes i samband med forumet om den externa energipolitiken den 20 och 21 november 2006, att ge Nordafrika och Mellanöstern en viktig plats i sin externa energipolitik och önskar att dessa uttalanden skall åtföljas av konkreta åtgärder. |
67. |
Europaparlamentet gläder sig åt det praktiska genomförandet av energisamarbetet i Medelhavsregionen som går under plattformsbenämningen REMEP (Rome Euro-Mediterranean Energy Platform). Parlamentet anser att denna plattform kan tjäna som konvergenspunkt för ett förstärkt samarbete mellan EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet, genom att garantera genomförandet av viktiga regionala initiativ liksom för andra åtgärder av gemensamt intresse som man kan komma att besluta om. |
68. |
Europaparlamentet gläder sig åt igångsättningen av viktiga underregionala projekt, exempelvis den stegvisa integreringen av Maghreb-ländernas elmarknad med EU:s elmarknad, integrationen av gasmarknaderna i Mashrek-regionen och byggandet av gasledningen Medgaz och den arabiska gasledningen. |
69. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen, EU:s medlemsstater samt länderna i södra och östra Medelhavsområdet att utforska nya samarbetsformer, både bilaterala och multilaterala, inom energisektorn, bland annat när det gäller att genomföra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten. Parlamentet ber också länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inrätta åtgärder för att främja utvecklandet av förnybar energi och miljöskydd (raffinaderiverksamhet och risker i samband med transporter av oljeprodukter i Medelhavet). |
70. |
Europaparlamentet betraktar det som ytterst viktigt för EU och de länder i södra och östra Medelhavsområdet som saknar energikällor att delta i en strategisk dialog om möjligheterna att främja produktionen av förnybar energi i stor skala och att länderna i södra och östra Medelhavsområdet beviljas rätten att delta i EU programmen för forskning och utveckling inom området för förnybar energi. |
71. |
Europaparlamentet framhåller den roll som första generationens biobränslen kan spela som en alternativ bränsleform samt deras ökade konkurrenskraft i handeln på energimarknaderna. |
Miljö och hållbar utveckling
72. |
Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Horizon 2020” som drogs igång vid toppmötet i Barcelona 2005 och som syftar till att minska utsläppen i regionen genom att identifiera och angripa de viktigaste utsläppskällorna till 2020. Parlamentet understryker att detta initiativ skulle kunna komplettera och ge nytt liv till Medelhavsstrategin för hållbar utveckling som beslutades 1995. |
73. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att koncentrera sig på det främsta miljömålet, nämligen att få bukt med nedsmutsningen av Medelhavet (bland annat genom att minska de industriella utsläppen och tätorternas avfall), genom att förverkliga en bättre form av ekonomiskt och politiskt samarbete som i högre grad inkluderar de regionala och lokala myndigheterna samt även företrädarna för det civila samhället och den privata sektorn. Kommissionen uppmanas för övrigt att regelbundet genomföra utvärderingar av framstegen inom detta område. |
74. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som prioritering koncentrera sig på att Barcelonaprotokollet om landbaserade källor till föroreningar till havs tillämpas fullständigt av samtliga Medelhavsländer, i synnerhet genom ökad finansiering av programmet för miljötekniskt bistånd i Medelhavsområdet (METAP). |
75. |
Europaparlamentet anser att detta initiativ förtjänar en större synlighet och måste åtnjuta Europaparlamentets fulla stöd med tanke på dess betydande inverkan på inte bara regionens hållbara utveckling (turism, fiske, jordbruk, tillgång till vatten) utan också på livskvaliteten i kustregionerna. |
Industri
76. |
Europaparlamentet konstaterar med oro att länderna i södra och östra Medelhavsområdet har utvecklat en industri som är specialiserad på varor med enkel teknik och lågt mervärde som gör dem sårbara inför utländsk konkurrens. Parlamentet anser att en ökad konkurrenskraft för industrin i länderna i södra och östra Medelhavsområdet är nödvändig för att frihandelsområdet för EU och länderna i Medelhavsområdet ska bli en framgång och uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att besluta om direkta åtgärder för att hjälpa företagen att stärka sin konkurrenskraft gentemot tillverkarna i Europa och Asien. |
77. |
Europaparlamentet kräver att tidtabellen för liberalisering av industrisektorn anpassas till utvecklingen av de ekonomiska och sociala förutsättningarna (särskilt arbetslöshetens storlek) i varje enskilt land söder och öster om Medelhavet och dess konsekvenser för miljön. |
78. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att inrätta en regionalpolitik inom industriområdet som i större utsträckning möjliggör stordriftsfördelar och en bättre utvecklingsstrategi som tar hänsyn till den roll som de mycket små och de små och medelstora företagen spelar i regionen. Kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet uppmanas att främja de mycket små och små och medelstora företagen, genom att utveckla välfungerande finansiella tjänster och genom att ge tekniskt och administrativt stöd som gör det möjligt för företagen att förbättra konkurrenskraften. |
79. |
Europaparlamentet uppmuntrar också kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra gemensamma åtgärder som syftar till a) en förenklad administration, b) en förstärkning av yrkesorganisationernas, arbetsgivarföreningarnas och fackföreningarnas representativitet, c) tillträde till affärsinformation, d) tekniskt stöd och stödtjänster till företagen och e) fortbildning. |
Textilsektorn
80. |
Europaparlamentet är fortfarande oroat över konsekvenserna av utlöpandet av avtalet om textilier och kläder den 1 januari 2005 och avskaffandet av textilkvoterna för tekoindustrins resultat i länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i EU. Parlamentet påminner om att denna sektor är mycket viktigt i många av länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i vissa EU-länder. Parlamentet påpekar att det vore lämpligt att med kommissionens stöd inrätta ett program som syftar till att förbättra konkurrenskraften på området. |
81. |
Europaparlamentet anser att de stora svårigheter som textilsektorn möter skulle kunna föra med sig oundvikliga, negativa följder för ekonomin i EU:s medlemsstater och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och, indirekt, för inrättandet av ett frihandelsområde. Parlamentet anser att man i samband med fastställandet av EU:s nya handels- och investeringsstrategi gentemot Kina, och mer allmänt den europeiska handelspolitiken mot Asien, skall ta hänsyn till eventuella följder för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och EU:s medlemsstater. |
82. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna och den privata sektorn inrätta tillfälliga stödprogram för att förbättra textilindustrins konkurrenskraft i dessa länder och att stärka de traditionella banden med tillverkare inom gemenskapen. |
83. |
Europaparlamentet anser att de nuvarande svårigheterna skulle kunna övervinnas genom en omorganisation av sektorn som, samtidigt som den drar nytta av den geografiska närheten till de europeiska marknaderna, koncentrerar sig på en produktion av varor av medelgod eller mycket god kvalitet med snabbare leveranser (och påfyllning av lagren) och konkurrenskraftiga priser. |
84. |
Europaparlamentet stöder en konsolidering av ett produktionsområde för Europa-Medelhavet vilket är det enda sättet för södra men också norra Medelhavsområdet att möta konkurrensen från konkurrenskraftiga regionala enheter och garantera bevarandet av industriproduktionen och sysselsättningen. Parlamentet anser det nödvändigt att specifika EU-medel anslås som gör det möjligt att följa forsknings-, innovations- och samarbetsprogram i denna riktning. |
85. |
Europaparlamentet stöder ett partnerskap Europa-Medelhavet som främjar sektorns samarbete och konkurrenskraft genom en aktiv politik till stöd för utbildning, forskning-utveckling, teknisk innovation, spridning av goda metoder och utbyte av information på marknaderna. Parlamentet rekommenderar att det inrättas ett nätverk för Europa-Medelhavet av skolor, utbildningsinstitut och tekniska centra specialiserade inom textil- och klädesbranschen för att främja tekniska partnerskap samt gemensamma utbildningar och forskningsprogram. |
86. |
Europaparlamentet påpekar att svårigheten att få tillgång till finansiering och vissa finansiella instruments olämplighet fortfarande utgör ett viktigt hinder för de små och medelstora företagen inom sektorn. Kommissionen uppmanas att planera för egna insatser för att komma till rätta med denna brist och också för insatser som uppmuntrar till att bibehålla en del av produktionskedjan inom länderna i Europa-Medelhavsområdet. |
Forskning och teknik
87. |
Europaparlamentet är oroat över de upprepade förseningarna i majoriteten av länderna i södra och östra Medelhavsområdet inom utbildnings- och forskningssektorn. Parlamentet konstaterar att det trots en obestridlig ökning av utbildningsnivån i dessa länder saknas ett bestående samspel mellan arbetsmarknaden och utbildningssystemet, vilket har allvarliga konsekvenser för produktiviteten, arbetskraftens kompetens och över huvudtaget på utvecklingsperspektivet för regionen. |
88. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och länderna i södra och östra Medelhavsområdet att genomföra initiativ som syftar till att förbättra utbildningssystemet i allmänhet, att i större omfattning överväga de ungas roll samt att främja en ökning av utbyten mellan universitet och av kvinnornas möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden genom specifika pedagogiska program. Parlamentet betonar det faktum att en ökning av antalet kvinnor på arbetsmarknaden är en nyckelfaktor i den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet gläder sig åt de initiativ som tagits av Europa-Medelhavsstiftelsen Anna Lindh för dialog mellan kulturerna när det gäller Euromed-skolor, Euromed-lag av unga forskare, sommaruniversitet och utbytesprogram som gör det möjligt att fördjupa dialogen och samarbetet mellan medlemmar av Europa-Medelhavspartnerskapet. |
89. |
Europaparlamentet uppmanar länderna i södra och östra Medelhavsområdet att i större utsträckning ge prioritet åt en utvecklingsmodell grundad på kunskapsekonomi och att avsevärt utöka procentandelen av BNP avsedd för vetenskaplig forskning. Kommission uppmanas att tillföra sitt ekonomiska och tekniska stöd. |
90. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja universitetsnätverket Euromesco, att främja institutionaliseringen av partnerskapen mellan universitet, forskningscentra, laboratorier och skolor för doktorsexamina, att främja utbyte av forskare, lärare och doktorander vid dessa institutioner och utökningen av gemensamma forskningsprogram. |
91. |
Europaparlamentet ber kommissionen att utvärdera befintliga mekanismer för finansiering och planering i syfte att främja gemensamma projekt för EU och länderna i södra och östra Medelhavsområdet och i syfte att göra det möjligt för dessa länder att i större utsträckning delta i EU:s ramprogram för forskning. |
92. |
Europaparlamentet betonar vikten av yrkesutbildning, en nyckelfaktor för utvecklandet av företagen. Medvetenheten om denna betydelse skall leda till att det inrättas program som är anpassade till den problematik och till de behov som företagen mött och uttryckt. |
Handel och utveckling
93. |
Europaparlamentet framhåller att EU:s handelspolitik inte strider mot dess utvecklingspolitik och politik för att bekämpa fattigdom utan kompletterar den. Parlamentet påminner om att mer än 30 procent av befolkningen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet lever på mindre än 2 US-dollar per dag. Parlamentet uppmanar EU att investera i en särskild handlingsplan för att bekämpa den absoluta och relativa fattigdomen i Medelhavsområdet, t.ex. genom en Medelhavsversion av millennieutvecklingsmålen, och att uppnå utveckling genom handel, Medelhavsversionen av stöd till handeln, tillsammans med andra åtgärder för att bekämpa fattigdomen. |
94. |
Europaparlamentet understryker att mikrokrediter, i synnerhet för de små ägarna inom jordbrukssektorn, är ett absolut nödvändigt verktyg i kampen mot fattigdomen och för hållbar ekonomisk och social utveckling med tanke på millennieutvecklingsmålen, och de är också en viktig emancipationsfaktor, i synnerhet för kvinnor. Det finns anledning att erkänna denna nya mikroekonomiska dimension inom ramen för frihandelsområdet och i vidare mening inom EU:s grannskapspolitik och Barcelonaprocessen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i större omfattning stödja initiativen som syftar till att främja mikrofinansen i länderna i södra och östra Medelhavsområdet, att stärka de befintliga programmen på ett betydande sätt samt att utveckla och främja nya system som möjliggör lättare tillgång till krediter för så många som möjligt. |
95. |
Europaparlamentet betonar vikten av grundläggande regler för arbetet och för drägliga anställningar vid utvecklandet av ett frihandelsområde. Parlamentet påminner om att en handel för utveckling och minskning av fattigdomen också är en handel som bidrar till sociala framsteg och drägliga arbetsförhållanden. Reglerna för handeln får inte inkräkta på de sociala normer och ramkonventioner som upprättats av ILO. Kampen mot alla former av utsugning i arbetet liksom respekten för fackföreningarnas rättigheter är av grundläggande betydelse vid organisationen av lojalt handelsutbyte i allas intresse. Kommissionen uppmanas att arbeta i denna riktning i nära samarbete med ILO, i synnerhet inför genomförandet av handlingsplaner inom EU:s grannskapspolitik. |
96. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta ickehandelsrelaterade kriterier i de framtida förhandlingarna för att handeln inte skall öka genom att lokalbefolkningens arbetsvillkor försämras. Parlamentet önskar att frihandelsområdet för EU och länderna kring Medelhavet skall innehålla en agenda för drägligt arbete som utarbetas särskilt för länderna i södra och östra Medelhavsområdet och att EU åtar sig att ge all hjälp som behövs för att skapa en sådan agenda. |
97. |
Europaparlamentet betonar nödvändigheten att främja förhållningsregler som förhandlats fram inom multinationella företag och då införa målen om drägliga arbetsförhållanden. Parlamentet rekommenderar att de företag som har sitt huvudkontor i Europa och dotterbolag i länderna i södra och östra Medelhavsområdet regelbundet utvärderar respekten för dessa förhållningsregler vid sina dotterbolag. Parlamentet begär att alla nya företag skall acceptera förhållningsreglerna och offentliggör denna information. |
Slutanmärkningar
98. |
Europaparlamentet påminner om beslutet vid Barcelonatoppmötet 2005 om att skapa ett ömsesidigt samarbete när det gäller migrationer, social integrering samt rättvisa och säkerhet. Parlamentet betraktar detta samarbete som en oundviklig följd av upprättandet av ett verkligt frihandelsområde för Europa och länderna vid Medelhavet. |
99. |
Europaparlamentet anser att även om villkoren inte är klara ännu så bör frihandelsområdet för EU och Medelhavsområdet kompletteras med ett gradvis och villkorat tillstånd för fri rörlighet för arbetstagare samtidigt som man beaktar situationen på arbetsmarknaden i EU. Parlamentet anser att man även bör beakta det internationella samfundets syn på sambandet mellan migration och utveckling. Parlamentet framhåller betydelsen av en nödvändig minskning av de transferkostnaderna för penningförsändelser som migranterna betalar, för att maximera användningen av dessa pengar i den lokala ekonomin. Parlamentet anser att det brådskar att skapa juridiska och administrativa ramar som kan underlätta utfärdande av visum, t.ex. för aktörer som verkar inom partnerskapet mellan EU och länderna i Medelhavsregionen, studerande, forskare och aktörer inom näringsliv och samhällsliv. |
100. |
Europaparlamentet är fortfarande oroat över frånvaron av en tydligt fastställd EU-politik för Medelhavsområdet och långsiktig vision för regionens utveckling och stabilisering. Parlamentet framhåller att integrationsprocessen mellan EU och Medelhavsområdet åter måste bli en politisk prioritering på EU:s agenda. |
101. |
Europaparlamentet beklagar den systematiska förstörelsen av det ekonomiska systemet och infrastrukturerna i Libanon i samband med den senaste konflikten med Israel, vilket kommer att medföra förseningar i landets utveckling och i inrättandet av ett frihandelsområde. Parlamentet noterar resultaten från konferensen om Libanons återuppbyggnad den 25 januari 2007 och stöder ansträngningarna som syftar till att organisera internationellt bistånd till detta land på lång sikt. Parlamentet uppmanar EU att, inom ramen för den pågående fredsprocessen, bibehålla ett adekvat finansiellt stöd för att hjälpa libaneserna att möta den utmaning som den sociala och ekonomiska återuppbyggnaden av landet till följd av konflikten i juli 2006 utgör. Parlamentet är mycket oroat över situationen i de palestinska territorierna och uppmanar följaktligen rådet och kommissionen att, i samarbete med det internationella samfundet, lämna absolut nödvändigt humanitärt bistånd till den palestinska befolkningen. Parlamentet konstaterar att Israel har överfört en del av de palestinska skatte- och tullinkomster som det kvarhöll och uppmanar den israeliska regeringen att snarast genomföra utbetalningen av återstoden av dessa blockerade belopp. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att insistera på att klausulerna förbundna med Barcelonaprocessen efterlevs, särskilt den klausul om mänskliga rättigheter som ingår i associeringsavtalen och i de olika handlingsplanerna, i syfte att man skall uppnå ett verkligt område med frihet och säkerhet i regionen. |
102. |
Europaparlamentet anser, särskilt med tanke på nyligen vidtagna åtgärder inom ramen för EU:s grannskapspolitik och också med hänsyn till Kinas nya närvaro i Afrika, att målet för EU:s externa politik i Medelhavsområdet är att stödja och uppmuntra till politiska, demokratiska samt sociala och ekonomiska reformer i partnerländerna i syfte att tillsammans skapa ett område av gemensamt välstånd. |
103. |
Europaparlamentet vill gärna nämna den roll som den parlamentariska församlingen för Europa- Medelhavsområdet spelar inom partnerskapet såsom en demokratisk instans som runt Barcelonaprocessens tre pelare samlar parlamentsledamöter från Medelhavets båda sidor. Parlamentet uppmanar till en förstärkning av samarbetet mellan den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet, kommissionen och Europeiska unionens råd inom det ekonomiska området. |
*
* *
104. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till stats- och regeringschefer och parlament i medlemsstaterna och i länderna i södra och östra Medelhavsområdet liksom även till den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet. |
(1) EUT C 272 E, 9.11.2006, s. 570.
(2) EUT L 310, 9.11.2006, s. 1.
(3) EGT L 97, 30.3.1998, s. 2.
(4) EGT L 147, 21.6.2000, s. 3.
(5) EGT L 70, 18.3.2000, s. 2.
(6) EGT L 129, 15.5.2002, s. 3.
(7) EUT L 304, 30.9.2004, s. 39.
(8) EUT L 143, 30.5.2006, s. 2.
(9) EUT L 265, 10.10.2005, s. 2.
(10) EGT L 187, 16.7.1997, s. 3.
(11) EGT L 35, 13.2.1996, s. 1.
(12) EGT C 323, 4.12.1995, s. 5.
(13) EGT C 378, 29.12.2000, s. 71.
(14) EUT C 226 E, 15.9.2005, s. 42.
(15) Framför allt dem som går under benämningen greenfield eller investeringar på ”rena landsbygden”.
P6_TA(2007)0077
Bosnien och Hercegovina
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 15 mars 2007 om Bosnien och Hercegovina (2006/2290(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation
— |
med beaktande av förslaget till Europaparlamentets rekommendation till rådet från Doris Pack för PPEDE- gruppen om Bosnien och Hercegovina (B6-0615/2006), |
— |
med beaktande av avtalet av den 5 oktober 2005 mellan representanterna för staten Bosnien och Hercegovina och dess enheter och som ger stöd för de grundprinciper som kommissionen har fastställt för omstruktureringen av polisväsendet, |
— |
med beaktande av rådets efterföljande beslut av den 22 november 2005 om att inleda förhandlingar med Bosnien och Hercegovina om ett stabiliserings- och associeringsavtal, |
— |
med beaktande av avtalet av den 18 mars 2006 mellan ledarna för de flesta stora politiska partierna i Bosnien och Hercegovina om ett antal författningsändringar, |
— |
med beaktande av det beslut som det fredsgenomförande rådets ledning (PIC) fattade den 23 juni 2006 då den höge representantens kansli uppmanades att omgående påbörja förberedelserna inför stängningen av kansliet den 30 juni 2007, |
— |
med beaktande av att PIC kommer att se över och, om så är lämpligt, bekräfta stängningen av den höge representantens kansli i början av 2007, med hänsyn till den allmänna situationen i landet och regionen, |
— |
med beaktande av de president- och parlamentsval som nyligen hölls i Bosnien och Hercegovina, |
— |
med beaktande av kommissionens framstegsrapport från 2006 om Bosnien och Hercegovina (SEK(2006)1384), |
— |
med beaktande av slutsatserna från mötet i rådet (allmänna frågor) den 11 december 2006 om västra Balkan, |
— |
med beaktande av artikel 114.3 och artikel 90 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6-0030/2007), och av följande skäl: |
A. |
Fredsavtalet från Dayton 1995 satte punkt för det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskrigets slut. Innan kriget bröt ut var Bosnien och Hercegovina ett fredligt och multietniskt land. Nu har landet genomfört fredsavtalet och är på väg att integreras i EU, vilket kräver författningsändringar. |
B. |
Representanterna för staten och de två enheterna har kommit överens om att den föreslagna reformen av polisväsendet skulle innebära att alla lagstiftnings- och budgetbefogenheter överförs till statlig nivå, att all politisk inblandning i polisväsendets verksamhet upphör och att en helt och hållet teknisk och funktionell avgränsning av territoriella enheter genomförs. |
C. |
Enligt avtalet skulle det inrättas ett direktorat för omstruktureringen av polisväsendet med representanter från alla myndighetsnivåer (staten, enheterna och kantonerna). Direktoratet skulle ha till uppgift att lämna förslag till genomförande av reformen, inbegripet förslag till avgränsning av polisens nya territoriella enheter. |
D. |
Direktoratet för omstrukturering av polisväsendet översände den 22 december 2006 till ministerrådet för Bosnien och Hercegovina ett förslag till plan för genomförande av strukturreformen av polisväsendet. |
E. |
Detta förslag skapar förutsättningar för att uppfylla kommissionens krav i samband med ett ingående av ett stabiliserings- och associeringsavtal med EU. |
F. |
Under den senaste valkampanjen gjorde ledningen i Republika Srpska flera uttalanden där man ifrågasatte överenskommelsen om den föreslagna reformen av polisväsendet, en överenskommelse som man tidigare ställt sig bakom. |
G. |
Mandaten för representanterna från Republiken Srpska har nu bekräftats genom det allmänna valet, och deras partier är starkt representerade på både enhets- och statsnivå. |
H. |
De förslag till författningsändringar som stöds av representanter för de flesta av de stora partierna i Bosnien och Hercegovina innehåller en rad förslag som stärker statens befogenheter och som avser att rätta till vissa brister inom utövandet av den lagstiftande och verkställande makten i Bosnien och Hercegovina. |
I. |
Förslagen innebär inte en ändring av det vetosystem som gäller inom enheten, trots att detta system allvarligt kan hindra verksamheten i Bosnien och Hercegovinas parlament. |
J. |
De olika samhällsgrupperna i Bosnien och Hercegovina bör i en nära framtid allvarligt överväga huruvida man kan överbrygga den stränga etniska uppdelningen av landet. Syftet bör vara att reformera landets strukturer, så att landet blir mer flexibelt och förenligt med de europeiska demokratierna. |
K. |
De ovannämnda ändringsförslagen antogs av en majoritet i Bosnien och Hercegovinas parlament men det saknades endast två röster för att komma över den tröskel som krävs för att anta författningsändringar. |
L. |
Beslutet om att i förtid stänga den höge representantens kansli, med anledning av den legitima önskan att öka känslan av medansvar för den politiska processen och påskynda försoningsprocessen mellan de tre största befolkningsgrupperna i Bosnien och Hercegovina, skulle kunna påverka stabiliteten i landet och takten och innehållet i de administrativa och konstitutionella reformerna. |
M. |
Den kvarvarande djupgående etniska uppdelningen i Bosnien och Hercegovina visar att ett mer integrerat, icke segregerat och modernt utbildningssystem behövs i landet. |
N. |
I detta sammanhang bör hänsyn tas till de erfarenheter som gjorts med de tväretniska utbildningsinstitutioner som med framgång använder en modell som inte är segregerande, till exempel de institutioner vars inrättande stöds av den katolska kyrkan i Bosnien och Hercegovina. |
1. |
Europaparlamentet konstaterar bekymrat att vinnarna i parlaments- och presidentvalen, som tidigare var samhällsbevarande partier, under valrörelsen använde ett språk som var aggressivt och hade som mål att skapa splittring. Parlamentet uppmanar med kraft parterna och framför allt valets vinnare - som nyligen har agerat och uttalat sig på ett olyckligt sätt vid ett flertal tillfällen - att agera snabbt för att lägga grunden för ett förstärkt Bosnien och Hercegovina, som förbereder sig för att uppfylla de kriterier som är nödvändiga för att ingå och genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet och för att ansöka om medlemskap i EU vid en senare tidpunkt. |
2. |
Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en regering på statsnivå och erinrar Bosnien och Hercegovinas politiska ledare om de brådskande och viktiga reformer som de måste genomföra, särskilt när det gäller statens författning, rättsväsendet, den offentliga förvaltningen, näringslivsklimatet, utbildningssektorn, de fytosanitära och veterinära områdena samt miljön. |
3. |
Europaparlamentet anser att det nyligen framlagda utkastet till en för genomförandet av strukturreformen av polisväsendet i Bosnien och Hercegovina innehåller en klar och väl avvägd fördelning av ansvarsområdena mellan staten och de lokala myndigheterna, eftersom det fastställs att staten skall anta en enda rättslig ram för polisförvaltningen, avsätta budgetmedel och övervaka användningen av medlen, tillhandahålla stödtjänster, samordna aktiviteterna mellan de olika organen och nivåerna och erbjuda strategisk styrning utan att inkräkta på de lokala polismyndigheternas nödvändiga autonomi. |
4. |
Europaparlamentet gläds också åt de mekanismer som fastställs i den ovannämnda planen och som skall säkerställa öppenhet vid urvalet eller tillsättningen av polischefer och polistjänstemän och i samband med övervakningen av polismyndigheternas verksamhet på nationellt och lokalt plan. |
5. |
Europaparlamentet anser att lagbestämmelserna om inrättande av ett polisväsende som svarar mot den etniska sammansättningen av befolkningen i Bosnien och Hercegovina bör åtföljas av en effektiv övervakningsmekanism. |
6. |
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kriterierna för att avgränsa de lokala polisområdena bygger på principerna om operativ effektivitet och hållbarhet och på demografiska, sociala, ekonomiska och säkerhetsmässiga faktorer snarare än på enbart administrativa gränser. |
7. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att utöva påtryckningar på de berörda myndigheterna i Bosnien och Hercegovina så att de vidtar alla de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra förslagen i den ovannämnda planen. Rådet uppmanas också att påminna alla parterna om att polisreformen är en grundförutsättning för att stabiliserings- och associeringsavtalet skall kunna ingås. |
8. |
Europaparlamentet gläds åt att de bosniska regeringarna och den bosniska polisen generellt sett har samarbetat med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY), bland annat genom att bereda tillgång till militärarkiven. Parlamentet fördömer dock det faktum att krigsförbrytare på fri fot i landet inte har gripits, och att handlingar som skulle vara till nytta för utredningarna i många fall har försvunnit. |
9. |
Europaparlamentet uppmanar de politiska ledarna i Bosnien och Hercegovina att fortsätta sina ansträngningar att till fullo samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien och att avveckla de nätverk som stöder åtalade krigsförbrytare. |
10. |
Europaparlamentet gläds åt att myndigheterna i Republika Srpska har beslutat att tillsätta ett särskilt organ med uppgift att förbättra samarbetet med ICTY så att den särskilda handlingsplanen kan genomföras. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att det snart skall uppnås konkreta resultat i sökandet efter de viktigaste efterlysta personerna. |
11. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft Bosnien och Hercegovina att fullfölja sitt arbete med att förbättra landets ekonomiska politik och skattepolitik och särskilt stärka en samordning av skatterna för att på så sätt bidra till en skattemässig stabilitet. |
12. |
Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas ledare att lösa alla olösta gränskonflikter med grannländerna och att framför allt respektera och ratificera ett avtal om fastställande av land- och flodgränser. |
13. |
Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas ledare att fortsätta sina ansträngningar för att fullt ut genomföra de överenskomna reformerna av public service-radio/TV. |
14. |
Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att snabbt genomföra de prioriteringar som fastställs i det europeiska partnerskapet. Parlamentet vidhåller att EU:s övergripande politik för Bosnien och Hercegovina och hela västra Balkan bygger på en tydlig framtidsvision om europeisk integration i överensstämmelse med Thessalonikiagendan från juni 2003. |
15. |
Europaparlamentet anser att diskussionerna om författningen omedelbart bör återupptas. Diskussionerna bör utgå från de tidigare resultaten men bör även medföra
|
16. |
Europaparlamentet anser att dessa diskussioner bör hållas offentligt med deltagande av det civila samhället och av nationella och internationella experter. Parlamentet anser att allmänheten bör delta i denna process så att slutresultatet kan accepteras och betraktas som legitimt av alla. |
17. |
Europaparlamentet uppmanar Bosnien och Hercegovinas parlament att överväga att inrätta ett utskott som specifikt skall ha till uppgift att utarbeta omfattande förslag till en författningsreform. |
18. |
Europaparlamentet anser att EU, under överinseende av sin särskilde representant, bör inta en ledarroll när det gäller att återuppliva diskussionerna om författningen, särskilt genom att främja dialogen mellan parterna, stödja initiativ i syfte att stimulera den offentliga debatten och tillhandahålla tekniskt stöd i form av experthjälp till de parlamentsledamöter i Bosnien och Hercegovina som är direkt involverade i dessa diskussioner. |
19. |
Europaparlamentet är bekymrat över att det fortfarande finns etniska barriärer i Bosnien och Hercegovina som hämmar utvecklingen av en nationell identitet. Parlamentet anser att författningsmekanismerna i Daytonavtalet gör det svårare att avskaffa dessa barriärer. Erfarenheterna inom EU visar att en gemensam identitet är fullt förenlig med respekt för de kulturella och religiösa traditionerna hos de berörda folken. |
20. |
Europaparlamentet gläds därför åt att premiärministern i Republika Srpska nyligen gjorde ett uttalande där han lovade att hans regering kommer att förhindra alla de oroligheter som kan tänkas uppstå i samband med fastställandet av Kosovos ställning. |
21. |
När det gäller EU:s bistånd - som efter återuppbyggnadsfasen har varit inriktat på att underlätta antagandet av normer och lagar på EU-nivå - anser Europaparlamentet att det är angeläget att i större utsträckning betona vikten av att ta itu med de historiska bördorna, inbegripet frågan om de personer som försvann under den blodiga konflikten, och främja ett inkluderande och icke-diskriminerande utbildningssystem i Bosnien och Hercegovina som bygger på tolerans och respekt för mångfald. |
22. |
Europaparlamentet påminner om att detta i praktiken betyder att segregeringen av olika etniska grupper som undervisas i samma skola upphör, att det inleds en diskussion om utarbetande av en gemensam läroplan för grundskolorna, att särskild vikt läggs vid undervisningsformerna i historia och att lärarnas fortbildning förbättras. |
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för de båda ovannämnda målen anslå tillräckligt med medel inom det nya föranslutningsinstrumentet, inte minst genom att stödja den internationella kommissionen för saknade personer. Rådet uppmanas med kraft att via sin särskilde representant stödja initiativ på detta område. Parlamentet anser att det nuvarande utbildningssystemet kan utgöra ett allvarligt hot mot landets säkerhet. |
24. |
Europaparlamentet anser att man för att tillgodose Bosnien och Hercegovinas medborgares intressen och uppfylla deras önskan att undvika konflikter i framtiden bör inrätta en nationell sannings- och försoningskommission som bör genomföra undersökningar och sammanställa rapporter om de övergrepp som skett i det förgångna. Denna kommission bör även rekommendera vilka åtgärder som bör vidtas för att det skall vara möjligt att hantera detta plågsamma arv och förhindra att liknande grymheter upprepas. |
25. |
Europaparlamentet påpekar att utbildning är det viktigaste verktyget för försoning. Parlamentet anser att den unga generationen i Bosnien och Hercegovina bör göra upp med det förflutna och dra lärdom av det, vilket unga människor gjorde i Europa efter andra världskriget. Framtidens melodi är att avskaffa skiljelinjerna, främja en ömsesidig förståelse och stärka solidariteten, toleransen, demokratin, de mänskliga rättigheterna och jämställdheten bland landets medborgare. |
26. |
Europaparlamentet hänvisar i detta sammanhang till utvecklingen av tväretniska kamratmedlingskurser i skolorna och av integrerade klasser som ett medel för att komma till rätta med den formella och informella segregationen i utbildningssystemet i Federationen Bosnien och Hercegovina. |
27. |
Europaparlamentet varnar därför för alla försök att i Bosnien och Hercegovina skapa monoetniska områden. Parlamentet påminner politikerna i Bosnien och Hercegovina om att världssamfundet inte kommer att tolerera någon politik eller åtgärd som direkt eller indirekt underminerar Bosnien och Hercegovinas och dess enheters multietniska karaktär, territoriella integritet, stabilitet och enighet. Parlamentet uppmanar den höge representanten för Bosnien och Hercegovina att vara särskilt vaksam i detta avseende och att med större kraft främja en återintegrering av flyktingar och fördrivna människor på hela Bosnien och Hercegovinas territorium, särskilt i Republika Srpska, vars resultat när det gäller återvända flyktingar och fördrivna människor är en besvikelse. |
28. |
Europaparlamentet gläder sig åt att den första förhandlingsrundan mellan EU och Bosnien och Hercegovina om förenklade viseringsförfaranden har inletts, och hoppas att dessa förhandlingar förs i hamn senast i juni 2007, så att avtalet kan träda i kraft 2008. Parlamentet understryker att förhandlingarna ytterst bör syfta till att göra det lättare att resa till EU för alla medborgare i länderna på västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja denna process, särskilt genom åtgärder som syftar till att stärka polissamarbetet och samarbetet på gränsbevakningsområdet. |
29. |
Europaparlamentet välkomnar den roll som den EU-ledda styrkan i Bosnien (EUFOR) har spelat när det gäller att tillhandahålla en trygg och säker miljö i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet anser att det faktum att rådet nyligen beslutade att minska antalet trupper utgör ett tydligt tecken på den ökade stabiliteten i regionen. |
30. |
Europaparlamentet ser positivt på det arbete som EU:s polisuppdrag i Bosnien och Hercegovina har utfört när det gäller att stödja utvecklingen av en modern och effektiv polisstyrka i Bosnien och Hercegovina. Framtiden för detta uppdrag bör också värderas i ljuset av de framsteg som gjorts inom reformen av polisväsendet. |
31. |
Europaparlamentet gläds åt att Bosnien och Hercegovina har undertecknat många internationella konventioner och antagit flera lagar som syftar till att garantera och främja kvinnors rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen i Bosnien och Hercegovina att fullfölja sitt arbete för att i praktiken omsätta de principer som fastställts i de aktuella internationella och nationella instrumenten. |
32. |
Med tanke på den ovisshet som fortfarande präglar Bosnien och Hercegovinas framtid stöder Europaparlamentet PIC:s beslut att se över sitt beslut från 23 juni 2006 och behålla kansliet med alla dess befogenheter fram till juni 2008. Denna förlängning bör också användas till att ge de lokala myndigheterna ett större ansvar. Parlamentet gläds åt att rådet har antagit en gemensam åtgärd för EU:s särskilde representant i Bosnien och Hercegovina, varigenom mandatet utvidgas så att den särskilde representanten ges en tydlig roll i arbetet med att främja de konstitutionella reformerna i Bosnien och Hercegovina. |
33. |
Europaparlamentet betonar vikten av att världssamfundet agerar samfällt i Bosnien och Hercegovina. Dessvärre har EU:s nuvarande höge representant/särskilde representant nyligen meddelat att han kommer att lämna sitt uppdrag i juni 2007. Parlamentet vill ge honom en eloge för det arbete han utfört under sin mandatperiod. Rådet uppmanas att grundligt diskutera karaktären, räckvidden och varaktigheten av den internationella närvaron i Bosnien och Hercegovina. |
34. |
Europaparlamentet anser också att EU, när den höge representantens kansli läggs ner, måste ge ett starkt och samordnat stöd till Bosnien och Hercegovina, så att landet så snabbt och grundligt som möjligt kan uppnå sitt långsiktiga mål att integreras i EU. Parlamentet anser att EU:s särskilde representant med kraft måste föra EU:s talan, bland annat när det gäller att samordna alla EU:s institutioner och byråer i Bosnien och Hercegovina. |
35. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet (allmänna frågor) och, för kännedom, till kommissionen, EU:s särskilde representant/höge representant för Bosnien och Hercegovina och till regeringarna och parlamenten i Bosnien och Hercegovina, Republika Srpska och Federationen Bosnien och Hercegovina. |
P6_TA(2007)0078
Iakttagande av stadgan om de grundläggande rättigheterna i kommissionens lagstiftningsförslag: metod för systematiska och strikta kontroller
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om hur respekten för stadgan om de grundläggande rättigheterna skall upprätthållas i kommissionens lagstiftningsförslag: Metoder för en systematisk och strikt kontroll (2005/2169(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens meddelande om hur respekten för stadgan om de grundläggande rättigheterna skall upprätthållas i kommissionens lagstiftningsförslag (KOM(2005)0172), |
— |
med beaktande av artiklarna 6 och 7 i EU-fördraget, |
— |
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (1) som antogs i Nice den 7 december 2000, |
— |
med beaktande av det konstitutionella fördraget som undertecknades i Rom den 29 oktober 2004, och som genomför stadgan om de grundläggande rättigheterna, vilket gör dem rättsligt bindande, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 20 april 2004 om kommissionens meddelande om artikel 7 i Fördraget om Europeiska unionen - att respektera och främja unionens värden (2), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2005 om främjande och skydd av grundläggande rättigheter: rollen för nationella institutioner och EU-institutioner, inklusive byrån för de grundläggande rättigheterna (3), |
— |
med beaktande av årsrapporten för 2005 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, som utarbetats av EU:s nätverk av oberoende experter, |
— |
med beaktande av förslaget till rådets förordning (EG) nr 168/2007 av den 15 februari 2007 om inrättande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (4) och rådets förklaring om polissamarbete och straffrättsligt samarbete, |
— |
med beaktande av det tal som José Manuel Barroso höll i egenskap av kommissionens ordförande vid parlamentets plenarsammanträde den 17 november 2004, |
— |
med beaktande av artiklarna 45, 34 och 91 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0034/2007), och av följande skäl: |
A. |
Unionen bygger på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och för de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen, vilka principer är gemensamma för medlemsstaterna (artikel 6 i EU-fördraget). |
B. |
Parlamentet är unionsmedborgarnas direktvalda företrädare, och har därmed ett framträdande ansvar när det gäller genomförandet av dessa principer. |
C. |
Detta ansvar är särskilt omfattande med tanke på att
vilket innebär att gemenskapslagstiftaren måste vara desto försiktigare när det lagstiftas inom områden som skulle kunna påverka skyddet av de grundläggande rättigheterna. |
D. |
Ett förfarande för att pröva huruvida kommissionens lagstiftningsförslag är förenliga med stadgan om de grundläggande rättigheterna behövs med tanke på att parlamentet, rådet och kommissionen samt alla medlemsstater har antagit stadgan, och med tanke på att detta högtidligt tillkännagavs inför unionsmedborgarna i Nice den 7 december 2000. |
E. |
Den konkreta räckvidden för de grundläggande rättigheterna, som framgår av tillämpningen av artikel 6.2 i EU-fördraget, är än i dag framför allt ett resultat av domstolstolkning, men gemenskapslagstiftaren bör också fastställa hur dessa rättigheter bör tolkas. |
F. |
Genom att parlamentet, rådet och kommissionen tillkännagav stadgan om de grundläggande rättigheterna definierade de dessa rättigheter, och av uppenbara samstämmighets- och förtroendeskäl måste de i fortsättningen ta hänsyn till dessa rättigheter i samband med att EU-rättsakter utarbetas (se kommissionens ovannämnda meddelande (KOM(2005)0172)). |
G. |
När de rättigheter som beskrivs i stadgan införlivats i EU:s lagstiftning kommer de att bli bindande genom den gemenskapslagstiftning som utgår från stadgan. |
H. |
Med tanke på att stadgan om de grundläggande rättigheterna tyvärr inte är rättsligt bindande ännu bör man i ännu högre grad se till att förfarandet genomförs under systematiska, noggranna, objektiva och öppna former. Med åren har stadgan om de grundläggande rättigheterna likväl blivit en referenstext för de europeiska domstolarna, såsom förstainstansrätten, EG-domstolen (7), Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg och ett flertal konstitutionella domstolar. |
I. |
Gemenskapslagstiftaren måste, i samband med granskningen i förväg av hur den nya gemenskapslagstiftningen kommer att påverka de grundläggande rättigheterna, höra såväl de nationella lagstiftarna som det civila samhället, den akademiska världen samt sakkunniga inom andra internationella organisationer såsom Europarådet och FN. På så sätt kan gemenskapslagstiftaren bidra till att skapa en alltmer utbredd kultur för de grundläggande rättigheterna, på samma sätt som skett i samband med utarbetandet av vissa rättsakter rörande skyddet för privatlivet, rätten till familjeliv och rätten till insyn. |
J. |
Kommissionens förslag om att stärka och förbättra allmänhetens kunskaper om det förfarande för att upprätthålla respekten för de grundläggande rättigheterna, som finns i kommissionens lagstiftningsförslag och som tillämpas sedan 2001, har inneburit ett tydligt framsteg när det gäller utvecklandet av en kultur för att värna de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen. |
K. |
Detta förfarande är för snävt, kriterierna är för restriktiva, Europaparlamentets roll är otillräcklig och förslag om integrering av medlemsstaternas parlament, såsom förslaget från brittiska House of Lords (8), har inte beaktats, vilket även är fallet rörande den nödvändiga, kontinuerliga dialogen mellan gemenskapsinstitutionerna och samarbetet med oberoende organisationer för att stärka objektiviteten. |
L. |
För att uppnå en äkta kultur för att värna de grundläggande rättigheterna inom EU krävs ett gemensamt system för övervakningen av de grundläggande rättigheterna, vilket bör inbegripa rådet och omfatta beslut om mellanstatlig verksamhet. |
M. |
En äkta kultur för att värna om de grundläggande rättigheterna består inte enbart i ett passivt iakttagande av gällande bestämmelser utan förutsätter också aktiva insatser för att främja de grundläggande rättigheterna och ingripanden i fall där medlemsstaterna kränker eller underlåter att skydda dessa på ett tillfredsställande sätt. |
N. |
Inom ramen för ett sådant gemensamt system för att övervaka de grundläggande rättigheterna måste en årlig debatt föras, där de tre institutionerna och de nationella parlamenten deltar, särskilt då Europaparlamentet redogör för de framsteg som gjorts och de problem som uppstått i samband med utvecklandet av EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. |
O. |
I samband med den årliga debatten skulle man kunna behandla
|
P. |
I samband med dessa årliga debatter bör institutionerna kontrollera om man bör revidera de lagar som eventuellt kan ha legat till hinder för respekten för friheterna av hänsyn till den allmänna ordningen. |
Q. |
Förekomsten av hemliga fängelser och det faktum att CIA genomfört olagliga kidnappningar som led i kampen mot terrorismen, de långsamma uppklarandena och det bristfälliga samarbetet från flera regeringars sida, samt spridningen av passageraruppgifter eller SWIFT-överföring av bankkontouppgifter utan någon rättslig grund: bidrar endast till att skada medborgarnas förtroende för gemenskapsinstitutionernas förmåga och vilja att värna om de grundläggande rättigheterna och bestraffa kränkningar av dessa. |
1. |
Europaparlamentet påpekar att den historiska uppgift som det innebär att skapa ”en allt fastare sammanslutning” (artikel 1 i EU-fördraget) innebär att man måste utarbeta inte bara instrument för säkerhet och rättigheter samt för ekonomisk och social utveckling utan också frihetsinstrument. |
2. |
Europaparlamentet betonar att man måste ta sig genom den konstitutionella krisen, bevara de viktigaste framstegen som man lyckats införa i konstitutionen och förankra den rättsligt tvingande karaktären hos stadgan om de grundläggande rättigheterna. |
3. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att stärka och förbättra insynen i förfarandet för att se till att kommissionens lagstiftningsförslag respekterar de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att detta är det första positiva resultatet av de planerade åtgärderna för skyddet av de grundläggande rättigheterna, som kommissionens ordförande José Manuel Barroso redogjorde för inför parlamentet den 17 november 2004, och den arbetsgrupp som inrättats för detta ändamål. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka insynen i kontrollprocessen och att rådgöra med relevanta aktörer inom det civila samhället, i synnerhet de som eventuellt kommer att beröras av kommissionens föreliggande förslag. |
5. |
Europaparlamentet betonar att den ”systematiska” kontroll som kommissionen föreslagit innebär att varje lagstiftningsförslag måste kontrolleras ingående, och att resultatet måste motiveras. |
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att lagstiftningsförslagen överensstämmer inte bara med stadgan om de grundläggande rättigheterna utan även med alla europeiska och internationella konventioner om grundläggande rättigheter, liksom med de rättigheter som kan härledas, såsom allmänna grundsatser för EU-rätten, ur medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner. |
7. |
Europaparlamentet understryker att en riktigt systematisk och strikt kontroll av de grundläggande rättigheterna inte bara kräver en prövning av eventuella fel i rättstillämpningen i samband med avvägningen mellan individens frihet och hänsyn till allmänintresset, utan därutöver krävs det en politisk analys för att bland de olika, enligt bedömningarna, felfria lösningarna ta fram de lösningar som innebär bästa möjliga relation mellan mål och begränsning av de grundläggande rättigheterna (optimering av de grundläggande rättigheterna). |
8. |
Europaparlamentet anser att övervakningen skall inriktas på just de grundläggande rättigheter som berörs i varje enskilt fall och anser att det är absolut nödvändigt att i skälen uttryckligen ange var och en av de grundläggande rättigheter som berörs. |
9. |
Europaparlamentet hoppas att det metodiska tillvägagångssätt som kommissionen rekommenderar för att ta hänsyn till stadgan om de grundläggande rättigheterna i lagstiftningsförslagen skall kunna tillämpas i praktiken. |
10. |
Europaparlamentet bekräftar betydelsen av att den systematiska interna kontrollen av respekten för de grundläggande rättigheterna under utarbetandet av lagstiftningsförslagen beskrivs i en lämplig motivering för att ur juridisk synvinkel tydliggöra respekten för dessa rättigheter. |
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga sitt beslut om att i konsekvensanalysen dela upp sina skäl om de grundläggande rättigheterna i de tre befintliga kategorierna - ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter - och att skapa en särskild kategori för ”konsekvenser för de grundläggande rättigheterna”, eftersom det är det enda sättet att se till att samtliga aspekter av de grundläggande rättigheterna beaktas. |
12. |
Europaparlamentet betonar att kommissionen har rätt att när som helst under lagstiftningsförfarandet dra tillbaka sitt förslag innan det antas av rådet, om det skulle ha gjorts ändringar som innebär att de grundläggande rättigheterna kränks. |
13. |
Europaparlamentet tillbakavisar kommissionens förbehåll i fråga om att väcka talan om ogiltighetsförklaring efter en ”politisk prövning från fall till fall”, och betonar att skyddet av de grundläggande rättigheterna och friheterna alltid måste ha prioritet framför alla politiska överväganden. |
14. |
Europaparlamentet anser att förfarandet rörande respekt för stadgan om de grundläggande rättigheterna måste utökas så att det omfattar hela lagstiftningsförfarandet inklusive kommittéförfarandet. Dessutom måste man stärka parlamentets ställning, man måste precisera vilken roll byrån för grundläggande rättigheter skall ha, och man måste se till att utöka stödet för denna byrå. |
15. |
Europaparlamentet överväger därför möjligheten att ändra artikel 34 i sin arbetsordning, för att på så sätt ge utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i uppgift att kontrollera effekterna av lagstiftningsförslag, åtgärder och bestämmelser som berör de grundläggande rättigheterna. Parlamentet har även för avsikt att ändra artiklarna 91 och 115 i arbetsordningen så att parlamentets resolutioner även skall kunna handla om frågor som rör medlemsstaterna, så att parlamentet så snabbt som möjligt kan uppfylla sin skyldighet i enlighet med artiklarna 6 och 7 i EU-fördraget. |
16. |
Europaparlamentet understryker att det, även om det redan finns övergripande samrådsmekanismer, är viktigt att i högre grad involvera externa oberoende organisationer och organ som arbetar specifikt med problem i fråga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa en särskild samrådsmekanism för dessa organisationer och organ när lagstiftningsförslag som kan påverka de grundläggande rättigheterna utarbetas. |
17. |
Europaparlamentet uppmanar rådet att stärka den systematiska kontrollen av att de grundläggande rättigheterna respekteras även i samband med det mellanstatliga samarbetet, och offentliggöra resultatet av dessa kontroller. Parlamentet uppmanar även rådet att säkerställa stödet för byrån för grundläggande rättigheter. |
18. |
Europaparlamentet bekräftar att parlamentet och andra EU-institutioner, i lämpliga fall och på frivillig basis, inom ramen för lagstiftningsförfarandet kan ha fördel av den expertis som byrån för grundläggande rättigheter utvecklat i fråga om grundläggande rättigheter, liksom i fråga om polissamarbete och straffrättsligt samarbete. |
19. |
Europaparlamentet erinrar om att varken fördragen eller förordning (EG) nr 168/2007 utesluter möjligheten för parlamentet att vända sig till byrån för assistans vid tillämpning av artikel 7 i EU-fördraget. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och byrån för grundläggande rättigheter ser till att avsätta, såväl inom den fleråriga ramen som i sina årliga arbetsprogram, de administrativa medel och resurser som krävs för att byrån på ett adekvat sätt skall kunna bemöta eventuella förfrågningar från parlamentet i samband med att det utövar sina befogenheter i enlighet med artikel 7 i EU-fördraget. |
20. |
Europaparlamentet understryker vikten av lämpliga strukturer för kommunikation och information till medborgarna och EU:s institutioner i fråga om den interna kontrollen av respekten för de grundläggande rättigheterna, bland annat genom regelbundna rapporter om detta. |
21. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas parlament att, framför allt när det gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete samt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, kontrollera att samtliga beslut och åtgärder respekterar stadgan om de grundläggande rättigheterna, så att man tydliggör de grundläggande rättigheternas odelbarhet och säkerställer en systematisk och ingående kontroll av respekten för de grundläggande rättigheterna. |
22. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i enlighet med artikel 4 i EU-fördraget och artiklarna 200 och 212 i EG-fördraget lägga fram en årsrapport om EU:s politik i fråga om de grundläggande rättigheterna till Europaparlamentet och de nationella parlamenten, och att föra en systematisk, öppen och permanent dialog om skyddet för de grundläggande rättigheterna i EU. |
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att rapportera till parlamentet om de nationella experternas uppföljning av dessa rapporter. |
24. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna och kandidatländernas regeringar och parlament. |
(1) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(2) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 408.DT(d.m.yyyy)@DA.
(3) EUT C 117 E, 18.5.2006, s. 242.
(4) EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.
(5) Domstolens dom av den 25 juli 2002 i mål C-50/00 P, Unión de Pequeños Agricultores mot rådet, REG 2002, s. I-6677.
(6) Förstainstansrättens beslut av den 7 juni 2004 i mål T-338/02, Segi m.fl. mot rådet, REG 2004, s. II-1647.
(7) Dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03, Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd, om rätten till familjåterförening för underåriga barn till tredjelandsmedborgare (direktiv 2003/86/EG).
(8) House of Lords, EU-utskottet, 16:e rapporten från sammanträdesperioden 2005-2006, ”Human Rights Proofing EU Legislation”, den 29 november 2005, punkt 149.
P6_TA(2007)0079
Associeringavtal mellan Europeiska unionen och centralamerikanska stater
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 15 mars 2007 om förhandlingsmandatet för ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och de centralamerikanska staterna å andra sidan (2006/2222(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Willy Meyer Pleite för GUE/NGL-gruppen om förhandlingsdirektiven för ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Centralamerika (B6-0417/2006), |
— |
med beaktande artikel 31 i Wienförklaringen, vilken inbegriper det beslut som fattades av Europeiska unionen och Centralamerika vid det fjärde toppmötet mellan EU och LAC (Latinamerika och Västindien) den 12 maj 2006 i Wien, om att inleda förhandlingar om ett associeringsavtal, vilket även skall innefatta en politisk dialog, samarbetsprogram och ett handelsavtal, |
— |
med beaktande av avsnitt V i fördraget om Europeiska unionen, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika (1), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 27 april 2006 om ett förstärkt partnerskap mellan Europeiska unionen och Latinamerika (2), |
— |
med beaktande av artiklarna 114.3 och 83.5 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A6-0026/2007), och av följande skäl: |
A. |
Respekt för demokrati, rättsstaten och alla människors rätt att till fullo utöva sina mänskliga rättigheter samt full respekt för de medborgerliga och politiska rättigheterna för medborgarna i båda regionerna utgör, i enlighet med beslutet från Wien, grundläggande villkor för utvecklingen av partnerskapet mellan parterna. |
B. |
Ett centralt inslag i avtalet är att garantera alla medborgare ett fullt åtnjutande av grundläggande rättigheter, särskilt rättigheterna för missgynnade personer såsom ursprungsbefolkningar, och att göra det möjligt för dem att delta i samhällslivet och politiken. |
C. |
Förhandlingsdirektiven för det framtida avtalet om ekonomisk associering, politiskt samförstånd och samarbete bör anpassas till bägge parternas önskan enligt artikel 31 i Wienförklaringen att ingå ett övergripande associeringsavtal. Det är sålunda viktigt att bekräfta övertygelsen om att förbindelserna med Centralamerika bygger på ett politiskt och ekonomiskt partnerskap med regionen och dess olika länder. I detta partnerskap bör den bristande symmetrin och olikheterna mellan de två områdena och de olika centralamerikanska länderna beaktas, och man bör sålunda införa huvudbestämmelser om utvecklingssamarbete och social sammanhållning samt på längre sikt eftersträva en fri handel. |
D. |
Inrättandet av den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika (EuroLat) har utgjort ett avgörande steg när det gäller att stärka den demokratiska legitimiteten och den politiska dimensionen i förbindelserna mellan EU och Latinamerika, särskilt mellan EU och Centralamerika och denna församling kommer att vara ett permanent forum för politisk dialog mellan de båda regionerna. |
E. |
I förhandlingsdirektiven för det framtida avtalet måste de ekonomiska, politiska och sociala förhållanden som råder i de flesta centralamerikanska länderna beaktas. Hänsyn måste även tas till utvecklingsskillnaderna mellan bägge områdena och särdragen hos de ekonomiska förbindelserna i Centralamerika (koncentration av den regionala handeln till vissa få länder, starkt beroende av export av traditionella produkter samt begränsade utländska direktinvesteringar från EU:s sida i området osv.). |
1. |
Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen, och till regeringarna och parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater samt länderna i Centralamerika. |
(1) EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 569.
(2) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 123.
(3) Rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (EUT L 169, 30.6.2005, s. 1).
P6_TA(2007)0080
Associeringsavtal mellan Europeiska unionen och Andinska gemenskapen
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 15 mars 2007 om förhandlingsmandatet för ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Andinska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan (2006/2221(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Luis Yañez-Barnuevo García för PSEgruppen om förhandlingsdirektiven för ett associeringsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Andinska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan (B6-0374/2006), |
— |
med beaktande artikel 31 i Wienförklaringen, vilken inbegriper det beslut som fattades av Europeiska unionen och Andinska gemenskapen vid det fjärde toppmötet mellan EU, Latinamerika och Västindien den 12 maj 2006 i Wien, om att under 2006 inleda en process i syfte att förhandla fram ett associeringsavtal innefattande en politisk dialog, samarbetsprogram och ett handelsavtal, |
— |
med beaktande av avsnitt V i fördraget om Europeiska unionen, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika (1), |
— |
med beaktande av sin ståndpunkt av den 31 mars 2004 om undertecknande av ett avtal om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Andinska gemenskapen och dess medlemsstater Republiken Bolivia, Republiken Colombia, Republiken Ecuador, Republiken Peru och Republiken Venezuela, å andra sidan (2), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 27 april 2006 om ett förstärkt partnerskap mellan Europeiska unionen och Latinamerika (3), |
— |
med beaktande av kommissionens rekommendation om inledandet av förhandlingar för ingående av ett associeringsavtal med Andinska gemenskapen och dess medlemsstater (SEK(2006)1625), |
— |
med beaktande av artikel 114.3 och artikel 83.5 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A6-0025/2007), och av följande skäl: |
A. |
Respekt för demokrati, rättsstaten och alla människors rätt att till fullo utöva sina mänskliga rättigheter, samt fullständig respekt för de medborgerliga och politiska rättigheterna för medborgarna i de båda regionerna, utgör grundläggande villkor för utvecklingen av partnerskapet mellan parterna. |
B. |
Garanterandet av att alla medborgare, särskilt mindre gynnade personer bland ursprungsbefolkningen, till fullo kan utöva sina grundläggande rättigheter, samt stärkandet av medborgarnas sociala och politiska deltagande, utgör grundläggande delar av avtalet. |
C. |
Andinska gemenskapen har gjort stora ansträngningar och varit tillmötesgående när det gäller ingåendet av ett associeringsavtal med EU trots de interna svårigheter som den har brottats med. |
D. |
I förhandlingsdirektiven för det framtida avtalet måste det tydligt fastställas att det handlar om att ingå ett övergripande avtal mellan parterna, som inbegriper en politisk dialog med avseende på ett verkligt partnerskap, samarbetsprogram och inrättandet av ett frihandelsområde som gynnar samtliga medborgare i bägge regionerna. |
E. |
Den 13 juni 2006 träffades presidenterna i Bolivia, Columbia, Ecuador och Peru i Quito och ställde sig positiva till den begäran som framförts i Wienförklaringen. De beslutade då att befästa sin integrationsvilja och påbörja förfarandet för att inleda förhandlingarna om ett associationsavtal mellan den Andinska gemenskapen och EU. |
F. |
Inrättandet av den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika (EuroLat) har i stor utsträckning bidragit till att stärka den demokratiska legitimiteten och den politiska dimensionen i förbindelserna mellan EU och Latinamerika, särskilt mellan EU och Andinska gemenskapen, och denna församling kommer att vara ett permanent forum för politisk dialog mellan de båda regionerna. |
G. |
I förhandlingsdirektiven för det framtida avtalet får inte det allvarliga ekonomiska, politiska och sociala underskott som förekommer i de flesta länder i Andinska gemenskapen ignoreras. Hänsyn måste även tas till utvecklingsskillnaderna mellan bägge områdena och särdragen hos de ekonomiska förbindelserna i Andinska gemenskapen. |
H. |
Det bör säkerställas att EU:s fleråriga instrument för ekonomisk planering är förenliga med strävan efter att uppnå millennieutvecklingsmålen i den andinska regionen. |
1. |
Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen, och till medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Andiska gemenskapen. |
(1) EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 569.
(2) EUT C 103 E, 29.4.2004, s. 543.
(3) EUT C 296 E, 6.12.2006, s. 123.
(4) Rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (EUT L 169, 30.6.2005, s. 1).
(5) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(6) Slutsatser från rådets möte (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 16-17 oktober 2006. Dokument nr 13735/ 06.
P6_TA(2007)0081
Saknade personer i Cypern
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om saknade personer på Cypern
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av sin resolution av den 6 april 1995 (1) om de saknade efter den cypriotiska tragedin, |
— |
med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och generalförsamling om Cypern och de internationella initiativ som tagits för att utreda vad som har hänt med de saknade personerna på Cypern, |
— |
med beaktande av avgörandet från Europadomstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen) den 10 maj 2001 (2) beträffande saknade personer på Cypern, |
— |
med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
Problemet med de saknade personerna (grekcyprioter, turkcyprioter, greker, turkar och andra) är uteslutande ett humanitärt problem som är kopplat till de anhörigas rätt att få veta vad som har hänt dessa personer. |
B. |
Den stora sorg och det lidande som de saknade personernas familjer har fått utstå till följd av ovissheten om deras öde i årtionden kan inte fortsätta, utan måste nu få ett slut. |
C. |
Cyperns kommitté för saknade personer har på nytt aktiverats under överinseende av FN:s generalsekreterare, och framsteg har gjorts, om än långsamma, på området för gravöppningar och identifiering av kvarlevor. |
D. |
Det konstruktiva samarbetet mellan de grekcypriotiska och turkcypriotiska medlemmarna av kommittén för saknade personer är mycket glädjande. |
1. |
Europaparlamentet uppmanar de berörda parterna att samarbeta på ett uppriktigt och ärligt sätt för att snabbt slutföra nödvändiga utredningar om vad som hänt de personer som saknas på Cypern, och att till fullo verkställa avgörandet från Europadomstolen den 10 maj 2001. |
2. |
Europaparlamentet uppmanar de berörda parterna och alla de som har eller kan få tillgång till uppgifter eller bevis från personlig kunskap, arkiv, rapporter från slagfält eller register från interneringsanläggningar, att utan ytterligare dröjsmål ställa dessa uppgifter till förfogande för kommittén för saknade personer. |
3. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att aktivt arbeta för att lösa detta problem, genom att bland annat bevilja finansiellt stöd till kommittén för saknade personer och vidta alla nödvändiga åtgärder i samarbete med FN:s generalsekreterare för att verkställa det ovannämnda avgörandet från Europadomstolen och relevanta resolutioner från FN och Europaparlamentet. |
4. |
Europaparlamentet begär att problemet hänskjuts till det relevanta parlamentsutskottet för att detta i nära samarbete med kommissionen skall följa upp hur situationen utvecklas. Parlamentet anhåller om att utskottet skall anmodas att regelbundet avlägga periodiska rapporter, varav den första inom sex månader. |
5. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare och till regeringarna i Cypern, Turkiet, Grekland och Förenade kungariket. |
(1) EGT C 109, 1.5.1995, s. 166.
(2) Cypern v. Turkiet [GC], nr 25781/94, ECHR 2001-IV.
P6_TA(2007)0082
Insulära, ekonomiska och naturliga begränsningar i samband med regionalpolitiken
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om öarna och naturliga och ekonomiska hinder inom ramen för regionalpolitiken (2006/2106(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av de förordningar som reglerar strukturfonderna för perioden 2007-2013, |
— |
med beaktande av rådets beslut 2006/702/EG av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen (1), |
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002, |
— |
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den 14-15 december 2006, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 2 september 2003 om regioner med strukturella nackdelar (öar, bergsområden och glesbygder) inom ramen för sammanhållningspolitiken och de institutionella perspektiven (2), |
— |
med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 mars 2002 om öregionernas problem i Europeiska unionen i samband med utvidgningen (3), |
— |
med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 juli 2005 om översynen av riktlinjerna för nationellt regionalstöd (4), |
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A6-0044/2007), och av följande skäl: |
A. |
Europaparlamentet har vid flera tillfällen uppmärksammat den svåra situationen för de öar som är missgynnade på flera olika sätt, och har understrukit behovet av att hjälpa dem att ta sig igenom svårigheterna och minska de regionala skillnaderna. |
B. |
Begreppen yttersta randområde och ökaraktär får inte blandas ihop, även om de yttersta randområdena ofta också är öar. Man måste göra skillnad mellan de särskilda bestämmelserna i artikel 299 i EGfördraget, som utgör en sund rättslig grund: för att vidta åtgärder för att effektivt kompensera och stödja de yttersta randområdena, och bestämmelserna i artikel 158 i EG-fördraget och förklaringen om öregioner i Amsterdamfördraget, som aldrig blivit föremål för genomförandebestämmelser, vilket har skapat obalans i den ekonomiska utvecklingen mellan unionens centrala delar å ena sidan och öarna i dess utkant å andra sidan. |
C. |
Sammanhållningen är ett av EU:s huvudmål och vars syfte är att säkra en polycentrisk och harmonisk utveckling genom att minska regionala skillnader och undanröja hinder för utvecklingen, inklusive hinder som kan tillskrivas naturbetingade eller geografiska nackdelar. |
D. |
Principen om territoriell sammanhållning har ytterligare konsoliderats i de förordningar som reglerar strukturfonderna 2007-2013. Denna princip utgör en integrerad del av sammanhållningspolitiken, som bör bevaras och förstärkas i framtiden, och syftar till en polycentrisk integration av EU:s territorium för att garantera alla regioner och deras befolkningar lika möjligheter. |
E. |
Olaglig invandring sjövägen är ett av EU:s största problem och under det senaste året har migrationstrycket varit särskilt stort på EU:s yttre havsgränser, framför allt på öarna i Medelhavet, som tvingas bära en totalt oproportionerlig börda enbart på grund av deras geografiska läge. |
F. |
Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 14-15 december 2006 framhölls att immigrationen måste hanteras på ett övergripande sätt och att de insatser som hittills gjorts bör fördubblas, särskilt i vissa öregioner, som utgör EU:s havsgräns och färdväg för immigration. |
1. |
Europaparlamentet anser att ökaraktären samtidigt utgör ett geografiskt och kulturellt särdrag, vilket potentiellt kan utnyttjas i en utvecklingsstrategi, och en permanent nackdel, som gör det ännu svårare för dessa regioner att bevara sin konkurrenskraft. |
2. |
Europaparlamentet noterar att ett antal konkreta bestämmelser till förmån för strukturellt missgynnade regioner har införlivats i de nya strukturfondsförordningarna 2007-2013. Det är emellertid beklagligt att rådet inte godtog andra viktiga förslag från parlamentet, såsom möjligheten att öka graden av samfinansiering för områden som påverkas av mer än en geografisk eller naturbetingad nackdel. |
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för programperioden 2007-2013, i fråga om de operativa programmen för öregioner, inklusive de som ingår i mål 2, utnyttja alla medel för att ge öregioner möjlighet att vidta åtgärder för det mycket välbehövliga infrastrukturarbetet. |
4. |
Europaparlamentet välkomnar den tonvikt som lagts vid sammanhållningspolitikens territoriella dimension i kommissionens nya strategiska riktlinjer för sammanhållningen 2007-2013. Parlamentet noterar särskilt att stöd för ekonomisk diversifiering i områden med naturbetingade nackdelar är en prioritering för nästa programperiod. Parlamentet uppmanar därför de berörda medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter att till fullo beakta denna prioritering när de utarbetar sina nationella strategiska referensramar och operativa program. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den fjärde sammanhållningsrapporten fästa särskild uppmärksamhet vid öars och andra strukturellt missgynnade regioners situation. |
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma situationen i regioner, och speciellt på öar, med naturbetingade nackdelar i samband med arbetsprogrammet för ESPON (observationsorgan i samverkan för europeisk regional utvecklingsplanering). Parlamentet anser att korrekta och fullständiga kunskaper om situationen på öarna är en nödvändig förutsättning för att deras särdrag skall kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att upprätta särskilda mekanismer för att kunna samla in relevanta uppgifter om öarna på lokal nivå och därefter vidarebefordra dessa uppgifter till ESPON. |
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera den statistiska informationen från de studier om öar som gjordes 2003. Parlamentet anser att det vidare arbetet bör inriktas på att definiera mer relevanta statistiska indikatorer för att ge en tydlig statistisk bild av utvecklingsnivån och möjliggöra en tillfredsställande förståelse för regioner med geografiska och naturbetingade nackdelar och framför allt ackumulerade svårigheter, såsom bergsområden, skärgårdar och öar med ”dubbla öegenskaper”. Parlamentet understryker att dessa indikatorer även bör möjliggöra en bättre utvärdering av skillnaderna mellan dessa regioner och resten av EU och av de olikheter som råder inom dessa regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet registrera och rapportera om dessa indikatorer tillsammans med exempel på bästa praxis. |
8. |
Europaparlamentet noterar att kommissionen belyser den särskilda situationen för öar och randområden i riktlinjerna för nationellt regionalt stöd för 2007-2013 och i riktlinjerna om statligt stöd och riskkapital för små och medelstora företag. För att på ett mer tillfredställande sätt kunna hantera den permanenta nackdel som dessa regioner brottas med anser parlamentet emellertid att man bör öka flexibiliteten i genomförandet av befintlig och framtida politik på området för statligt stöd, utan att denna flexibilitet medför oacceptabla snedvridningar av marknaden inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin strategi och i större utsträckning ta hänsyn till öarnas behov av att få tillgång till den inre marknaden på samma villkor som fastlandsregionerna, och menar att förbättrade transportlänkar bör prioriteras på detta område, särskilt när det gäller hamnar och flygplatser. |
9. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att tillåta statligt stöd till öregioner där bränsle- och energikostnaderna helt klart har en negativ inverkan på ösamhällenas konkurrenskraft. Parlamentet noterar framför allt att de betydande fluktuationerna i bränslekostnaderna kan göra transporter mellan öregioner och det europeiska fastlandet till en betydligt större börda. Parlamentet anser att ett system som möjliggör operativt stöd i de kommande riktlinjerna om statligt stöd bör utvidgas till att omfatta alla öregioner som inte är östater eller inre öar. |
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet genomföra och förelägga parlamentet en ”bedömning av särskilda behov” i öregionerna, där man beaktar frågor av särskild vikt för öar och föreslår åtgärder för att behandla dessa frågor. Parlamentet menar att man vid en sådan bedömning särskilt bör fokusera på hur genomförandet av regionalpolitiken inverkar på öarna, bland annat investeringsnivåer, spridningen av den ekonomiska verksamheten, arbetslösheten, transportinfrastrukturen (särskilt hamnar och flygplatser), belastningen på miljön och öarnas generella nivå av ekonomisk och social integration inom den inre marknaden. |
11. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att öregionernas miljömässiga, kulturella och sociala särdrag effektivt skyddas genom åtgärder såsom utarbetande av lämpliga markanvändningsprojekt och kontroll av byggnader och byggverksamhet, och att i samarbete med kommissionen utarbeta integrerade program till skydd för kultur- och miljöarvet och dess skatter. |
12. |
Europaparlamentet instämmer i den sektorövergripande strategin i genomförandet av gemenskapens politik på det sätt som återspeglas i kommissionens grönbok med titeln ”Unionens framtida havspolitik: En europeisk vision för oceanerna och haven”, och insisterar på att denna strategi huvudsakligen skall tillämpas på öar som utgör ett centralt inslag i Europas maritima dimension. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga den sektorsövergripande strategin till att även omfatta andra gemenskapspolitiska områden, så att de tar hänsyn till de speciella förutsättningarna i öregionerna och på så vis främjar deras kapacitet att bli fullt integrerade och ta del av de fördelar som den inre marknaden och Lissabonstrategin för med sig. |
13. |
Europaparlamentet vill fästa särskild uppmärksamhet vid öar som ligger långt från större befolkningscentrum och som därför har problem med svårtillgänglighet och med att tillhandahålla tjänster och som har högre kostnader, särskilt när det gäller transporter, vilket ger dem en konkurrensnackdel. |
14. |
Europaparlamentet stöder de insatser som gjorts för att skapa en övergripande sjöfartspolitik för gemenskapen, som skall gå utöver EU:s officiella gränser, och som därför med stöd av gemenskapsöarnas fördelaktiga geopolitiska läge kommer att skapa starka kommersiella, ekonomiska och politiska förbindelser och ett tekniskt samarbete (utbyte av kunskap och erfarenhet) med angränsande länder baserat på internationell sjöfartslagstiftning och ömsesidig respekt och nytta. |
15. |
Europaparlamentet anser att öarnas kostnader per capita för transport och miljöinfrastruktur samt för deras energibehov är högre än genomsnittet, och att de ofta har problem med att genomföra vissa delar av gemenskapens regelverk, där deras särdrag kanske inte till fullo har tagits i beaktande. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inta en mer flexibel inställning till öarna i samband med utformningen av politik och lagstiftning, vars genomförande kan vara särskilt betungande för öregionerna. |
16. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom generaldirektoratet för regionalpolitik inrätta en administrativ enhet för öar baserad på den befintliga administrativa enheten för de yttersta randområdena, för att garantera att man systematiskt tar hänsyn till öarnas och deras bofasta eller tillfälliga befolkningars behov och särdrag i förbindelse med utformningen av åtgärder som syftar till att uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och i förbindelse med genomförandeåtgärder, framför allt på området för transport, energi, tryggad vattenförsörjning, övervakning av regionala gränsområden samt skydd av öarnas känsliga miljö. |
17. |
Europaparlamentet önskar att kommissionen i högre grad utnyttjar den möjlighet som EG-fördraget ger för att anpassa sådan gemenskapspolitik som kan få negativa återverkningar på dessa regioners ekonomiska, sociala och territoriella utveckling, i syfte att i största möjliga utsträckning avhjälpa de allvarliga problem som enskilda öregioner eller grupper av öar konfronteras med. |
18. |
Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ges åt de ekonomiska verksamhetsområden som är vanligare på öar, särskilt jordbruk, fiske, turism och hantverk. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att den i sina politiska initiativ tar större hänsyn till de specifika behoven för öar i dessa områden. |
19. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga på vilket sätt kriteriet för en investerare som verkar i en marknadsekonomi (market investor test) när det gäller statligt stöd måste justeras för att spegla den verkliga situationen på öar och i andra avlägsna regioner, där det kan vara omöjligt att finna eller utvärdera en marknadsinvesterare eftersom det kanske inte finns någon i regionen. Det är heller inte troligt att de genomsnittliga avkastningarna för en viss sektor uppnås på grund av marknadernas ringa storlek och avlägsna läge, vilket gör detta kriterium omöjligt att uppfylla för avlägsna öar. |
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt undersöka hur klimatförändringarna inverkar på öregionerna, framför allt förvärrandet av befintliga problem såsom torka, och att i samarbete med medlemsstaterna främja utvecklingen och användningen av lämplig teknik och andra medel för att komma till rätta med dessa problem. |
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att åter se över regelverket för offentliga upphandlingar på transportområdet för att avlägsna eventuella hinder i fråga om skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster och på så vis underlätta öregionernas trafikförbindelser. |
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera öarnas energiförsörjning och finansieringen av utveckling och genomförande av projekt för energiproduktion med hjälp av ny teknik och förnybara energikällor samt att främja energieffektivitet, varvid miljöskyddet och bevarandet av naturvärdena skall respekteras. |
23. |
Europaparlamentet uppmanar ösamhällena att utnyttja Euroregions eller liknande ekonomiska nätverk för att hantera det interregionala samarbetet och utbytet av bästa praxis samt för att utveckla gränsöverskridande projekt och en bättre integrering av ösamhällena i deras närliggande ekonomiska områden. |
24. |
Europaparlamentet uppmuntrar ösamhällena att använda de finansiella och förvaltningsmässiga medlen inom ramen för programmen Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) och Jeremie (gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag) för att utnyttja tillgängliga regionala utvecklingsresurser och stimulera tillväxten av mikroföretag och små och medelstora företag i syfte att samtidigt stödja diversifieringen av öarnas ekonomier och främja den grundläggande tillväxten genom hållbar utveckling. Parlamentet uppmuntrar också tillämpningen på lokal, regional, nationell och EUnivå av initiativet för ”bättre lagstiftning” i syfte att bland annat förenkla administrativa krav, särskilt när det gäller inlämnande och utvärdering av ansökningar om ekonomiskt stöd. |
25. |
Europaparlamentet bekräftar det positiva resultat som uppnåtts med det första insättandet av europeiska resurser för gränskontroll, och välkomnar kommissionens nyligen framlagda förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en mekanism för upprättande av grupper för snabba ingripanden vid gränserna (KOM(2006)0401) i syfte att snabbt ge teknisk och operativ hjälp till medlemsstater som anhåller om det. Parlamentet anser dock att dessa grupper endast kan arbeta effektivt om deras behörighetsområde fastställs med vederbörlig hänsyn till behörighetsområdet för EU:s byrå för gemensam operativ förvaltning av de yttre gränserna, Frontex. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda behovet av att inrätta en europeisk kustbevakningstjänst för att parallellt stödja dessa regioner och medlemsstaterna i övervakningen av EU:s yttre gränser. |
26. |
Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till de initiativ och den verksamhet som har inletts av Frontex, och begär att Frontex kontinuerligt övervakar den olagliga invandringens effekter på ösamhällena. Parlamentet uppmanar kommissionen och Frontex att snarast vidta stödåtgärder för öarna i syfte att mildra den omedelbara påfrestning som det innebär att hantera detta problem, samtidigt som man ser till att de mänskliga rättigheterna respekteras. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att säkra att nödvändiga medel ställs till förfogande för snabba och effektiva åtgärder. Parlamentet understryker också betydelsen av att förstärka och förbättra samordningen och samarbetet mellan öarna liksom behovet av en starkare involvering från dessa regioners sida i kampen mot den olagliga invandringen. |
27. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga särskild vikt vid utvecklingen av bredband och att främja insatser för att lösa de särskilda svårigheterna med att tillhandahålla tjänster i öregioner, exempelvis hälso- och sjukvårdstjänster och telemedicin, e-förvaltning och medborgarservice. |
28. |
Europaparlamentet anser att turismen är en av de främsta källorna för att skapa välstånd för de flesta öarna. Turismen inverkar direkt på tillväxten inom andra sektorer (jordbruk, handel, tjänster, fiske) och det är därför nödvändigt att utforma en helhetspolitik som kan säkra öturismens hållbarhet. Parlamentet anser att denna politik måste åtföljas av en välorganiserad europeisk informationskampanj riktad mot EU-medborgarna, och att en kvalitets- och ursprungsmärkning måste införas för öarna samt att andra verksamhetssektorer på öarna ytterligare måste utvecklas. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utföra en sektorsövergripande analys där man särskilt uppmärksammar möjligheterna att stödja hållbar turism inom de regionala strategierna för öar som ligger långt ifrån större befolkningscentrum. |
29. |
Europaparlamentet föreslår för kommissionen och de andra institutionerna att man utser år 2010 till Europeiska året för öarna. |
30. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. |
(1) EUT L 291, 21.10.2006, s. 11.
(2) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 111.
P6_TA(2007)0083
Lokala myndigheter och utvecklingssamarbete
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om lokala myndigheter och utvecklingssamarbete (2006/2235(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av artikel 179 i EG-fördraget, |
— |
med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ”Europeiskt samförstånd” (1) av den 20 december 2005, i vilken det fastställs att egenansvar och partnerskap skall vara de främsta gemensamma principerna och att decentralisering och gott styre skall stödjas samt att lokala myndigheter skall uppmuntras att delta i högre grad, |
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (2), |
— |
med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (3), ändrat genom avtalet om ändring av partnerskapsavtalet, undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2005 (4) (”Cotonouavtalet”), särskilt artiklarna 4, 28, 30.2, 43.4 och 58.2 i detta, |
— |
med beaktande av stadgan för Europarådets kommunalkongress, som antogs av Europarådets ministerkommitté den 14 januari 1994 vid det 506:e sammanträdet mellan ministrarnas företrädare, |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 25 januari 2006 om det tematiska programmet ”Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter i utvecklingsprocessen”, i vilket det bekräftas att de lokala myndigheterna är fullvärdiga aktörer i utvecklingsprocessen och föreslås att de skall göras ”delaktiga i utvecklingsprocessen, bl.a. genom dialog och ekonomiskt stöd” (KOM(2006)0019), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 12 oktober 2005”EU:s strategi för Afrika - En pakt mellan EU och Afrika för att påskynda Afrikas utveckling”(strategin antogs av Europeiska rådet den 15-16 december 2005), och i vilket kommissionen förbinder sig att stödja decentralisering och förstärkning av de lokala myndigheternas kapacitet, med betoning på den strategiska betydelsen av partnerskapet och av partnersamverkan mellan städer och kommuner i Europa och Afrika, för att stödja uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och främja de förutsättningar som krävs för att de skall kunna nås (KOM(2005)0489), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 oktober 2003 om styre och utveckling, där gott styre anges som ett prioriterat område för EU:s samarbete (KOM(2003)0615), |
— |
med beaktande av den orienterande noten från kommissionen till GD Bistånd och till delegationerna i AVS-länderna, länderna i Asien och Latinamerika, Medelhavsområdet och Central- och Östeuropa av den 23 december 1999 (DEV/1424/2000), i vilken man förespråkar ett tidigt deltagande från decentraliserade aktörers sida i samband med utarbetandet av strategier och program, och i vilken man föreslår en operativ vägledning för samtliga utvecklingsländers delegationer, |
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1659/98 av den 17 juli 1998 om decentraliserat samarbete (5), |
— |
med beaktande av budgetpost B7-6002 för decentraliserat samarbete, som är avsedd att främja denna strategi i samtliga utvecklingsländer, |
— |
med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 16 november 2005 om decentraliserat samarbete i reformen av EU:s utvecklingspolitik (CdR 224/2005), |
— |
med beaktande av stats- och regeringschefernas slutförklaring om millennieutvecklingsmålen vid FN:s generalförsamlings 60:e session i september 2005, där de lokala myndigheternas viktiga roll i uppnåendet av millennieutvecklingsmålen betonas, |
— |
med beaktande av rapport A/59/354 från FN:s generalsekreterare, som lades fram vid FN:s generalförsamlings 59:e session den 13 september 2004, där de lokala myndigheterna och de globala nätverken av lokala myndigheter, framför allt det internationella kommunförbundet UCLG (United Cities and Local Governments), vars myndigheter och nätverk erkänns som FN:s främsta partner i utvecklingsfrågor och humanitära frågor på lokal nivå, |
— |
med beaktande av ministrarnas och regeringsföreträdarnas slutförklaring vid det fjärde världsforumet för vatten (Mexiko den 16-22 mars 2006), där ett effektivt samarbete med de lokala myndigheterna framhålls som en nyckelfaktor för att man skall kunna möta utmaningarna och uppnå millennieutvecklingsmålen i fråga om vatten, |
— |
med beaktande av förklaringen från världstoppmötet om hållbar utveckling (Johannesburg den 26 augusti till den 4 september 2002), där en förstärkning av de lokala myndigheternas roll och kapacitet ses som avgörande för en hållbar utveckling, |
— |
med beaktande av slutförklaringen från FN:s andra konferens om boende- och bebyggelsefrågor Habitat II (Istanbul den 3-15 (juni 1996), där de lokala myndigheterna erkänns som staternas närmaste partner när det gäller att genomföra FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor, |
— |
med beaktande av förklaringen från Världsmiljökonferensen i Rio de Janeiro (den 3-14 juni 1992), som understryker de lokala myndigheternas avgörande roll i genomförandet av Agenda 21, som antagits av denna förklarings signatärer, |
— |
med beaktande av förklaringen från UCLG:s konstituerande kongress (Paris den 2-5 maj 2004), genom vilken 3 000 borgmästare och lokalt valda företrädare för de lokala myndigheterna i världen förbinder sig att förverkliga millennieutvecklingsmålen på lokal nivå och arbeta för förstärkt lokal självständighet och demokrati och för utvecklingssamarbete mellan städerna, |
— |
med beaktande av slutförklaringen från CEMR:s (Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter) generalförsamling, som hölls i Innsbruck den 10-12 maj 2006, och kapitlet ”Från lokalt till globalt”, där Europas och de lokala myndigheternas roll i världen betonas, |
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A6-0039/2007), och av följande skäl: |
De lokala myndigheternas sakkunskap och mervärde för utvecklingssamarbetet
A. |
Uppnåendet av millennieutvecklingsmålen är en av EU:s prioriteringar, och de lokala myndigheternas avgörande roll i detta sammanhang har erkänts av FN, framför allt av dess generalsekreterare, som vid millennietoppmötet 2005 ställde frågan hur millennieutvecklingsmålen skulle kunna nås utan framsteg på områden som utbildning, kampen mot svälten, hälsa, tillgång till vatten, hygieniska förhållanden och jämställdhet mellan kvinnor och män. Han framhöll att städer och kommuner har en avgörande roll att spela på alla dessa områden och menade att den största effektiviteten kan nås på lokal nivå, även om målen är globala. |
B. |
I dagsläget skulle det ta 110 år att nå de millennieutvecklingsmål som fastställts för 2015, och de lokala myndigheternas erfarenhet på en rad utvecklingsområden, t.ex. vattenförvaltning, bekämpning av aids, jämställdhetspolitik, avfallshantering, social sammanhållning och lokal ekonomisk utveckling bör erkännas av EU som ett nödvändigt bidrag för att millennieutvecklingsmålen skall kunna nås. |
C. |
Alla barn har rätt att registreras på ett registreringskontor vid födseln, och de lokala myndigheterna spelar en nyckelroll i detta sammanhang. Det finns ett direkt samband mellan denna praxis och tillämpningen av relevanta människorättsstandarder som skyddar barn mot exploatering genom arbete. |
D. |
Gott styre är ett annat mål som prioriteras av EU. Lokal demokrati och decentralisering utgör enligt det ovannämnda europeiska samförståndet om utveckling själva kärnan i ett demokratiskt styre. |
E. |
Om 20 år kommer 60 procent av världens befolkning att bo i städer, och dessa kommer alltså att spela en viktig roll för att förbättra levnadsvillkoren för de fattigaste befolkningarna. |
F. |
De lokala myndigheterna i världen samlar erfarenheter genom
|
G. |
De lokala myndigheterna har den politiska legitimitet, kompetens och erfarenhet av att hantera lokala frågor som krävs, samt möjlighet att gå samman med andra lokala aktörer. |
H. |
Trots att vikten av de lokala myndigheternas deltagande i samarbetsprocessen erkänns i Cotonouavtalet och i det europeiska samförståndet om utveckling, har ännu ingen permanent mekanism införts för att säkra dessa aktörers deltagande i dialogen med kommissionen i Europa och i utvecklingsländerna. En sådan mekanism finns dock för de icke-statliga aktörerna. |
I Europa
I. |
De lokala myndigheterna är redan i dag kompetenta aktörer som sedan länge är aktiva på utvecklingsbiståndets område. De är sakkunniga inom alla delar av stads- och landsbygdsutvecklingen sedan mer än 30 år, och verksamheten blir alltmer omfattande och varierad, vilket innebär att de utgör ett solidaritetsnätverk som sträcker sig över hela världen. Det är i dag mycket ofta de olika staterna som stöder och finansierar denna verksamhet. |
J. |
De nationella och regionala sammanslutningarna av europeiska lokala myndigheter spelar en allt viktigare roll när det gäller information, kapacitetsuppbyggnad och dialog och kan därmed bli en av EU:s och övriga utvecklingspartners ”prioriterade kanaler” när det gäller att se till att de lokala myndigheter som de företräder deltar i dialogen med kommissionen i Europa. |
K. |
De europeiska lokala förvaltningarna och deras sammanslutningar spelar en avgörande roll när det gäller att informera, mobilisera och öka kunskapen hos allmänheten lokalt inom EU med direkt medverkan från medborgarnas sida. Detta bidrar till att främja värden såsom solidaritet och en positiv inställning till utvecklingsbistånd, vilket framgår av UCLG:s kampanj ”Millennium Towns and Cities”, som inleddes av UCLG i juli 2005 med stöd från FN. I detta sammanhang mobiliserar UCLG:s europeiska avdelning, Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter (CEMR), sedan april 2006 de europeiska städerna för att främja och uppnå millennieutvecklingsmålen. |
L. |
De lokala planer och program för att öka kunskapen om utvecklingen som inletts i allt fler kommuner och regioner begränsar sig inte till punktinsatser utan bildar i stället ett övergripande program förutbildning och information till befolkningen på lokal nivå. |
M. |
De lokala myndigheterna spelar stor roll för utvecklingen och bidrar till att stimulera och samordna de ekonomiska och sociala aktörerna på lokal nivå. |
N. |
Den partnersamverkan som försiggår mellan europeiska städer och städer i syd får för närvarande inget ekonomiskt stöd från EU, trots att samarbetsinitiativen från de europeiska städernas sida gentemot motparterna i de sydliga länderna blir allt fler. |
O. |
Invandrare i Europa spelar en viktig roll för utvecklingssamarbetet eftersom de tillför ett mervärde när det gäller deras potentiella bidrag samt deras kompetens och närhet till hemlandet. I detta sammanhang utgör det decentraliserade samarbetet ett prioriterat insatsområde som lämpar sig för de internationella solidaritetsorganisationerna för invandrare med avseende på verksamhet som inleds i hemländerna och projekt för utbildning och ökad kunskap som drivs i mottagarlandet. |
I utvecklingsländerna
P. |
Det decentraliserade samarbetet, såsom det definieras av EU sedan den fjärde Lomékonventionen, undertecknad den 15 december 1989, är ett uttryck för viljan att inte längre besluta om biståndet till utvecklingsländerna enbart tillsammans med tredjeländerna utan att göra de lokala myndigheterna delaktiga i både de politiska valen och genomförandet av biståndet, för att öka dess effektivitet och livskraft. Det gäller att på ett hållbart sätt förändra metoderna för det europeiska utvecklingssamarbetet, med utgångspunkt i befolkningens förväntningar, så att projekten bättre svarar mot de verkliga behoven. |
Q. |
Deltagande i och egenansvar för utvecklingspolitiken är prioriterade principer för EU och kan åstadkommas genom medverkan av de lokala myndigheterna, eftersom deras spridning över hela territoriet ger dem möjlighet att säkra närhet i politiken och att förmedla de förväntningar invånarna har i sin vardag, särskilt i de mest avsides belägna områdena. |
R. |
De lokala myndigheterna har praktisk erfarenhet i samtliga utvecklingsländer inom så skilda sektorer som renhållning, utbildning, hälsa, bostäder, främjande av kvinnors deltagande i lokala beslutsinstanser, system för narkotikainformation, turismförvaltning, bevarande av det historiska arvet i städer, utveckling av lokal hälso- och sjukvård, vattenförvaltning och allmänna transporter. |
S. |
Den decentralisering och de statliga reformer som pågår i de flesta regioner i världen innebär att de lokala myndigheterna befäster sin ställning som en både separat och representativ del av styret, med nya ansvarsområden inom vitt skilda politikområden som är väsentliga för kampen mot fattigdom och för att nå millennieutvecklingsmålen, t.ex. primärvård, vatten, renhållning, tillgång till utbildning, miljöskydd, lokal ekonomisk utveckling, förebyggande av hiv/aids och jämställdhet mellan kvinnor och män. |
T. |
De lokala myndigheternas medverkan kan bidra till att förstärka den lokala demokratin och demokratisera förvaltningen av biståndet på lokal nivå. I detta sammanhang kan de nationella sammanslutningarna av lokala myndigheter i de sydliga länderna spela en viktig roll. |
U. |
I de fall de lokala myndigheterna har väljarlegitimitet gör deras strategiska placering, mellan den nationella regeringen och det civila samhället, dem till en idealisk mellanhand för att underlätta samråd mellan olika utvecklingspartner, vilket krävs för ett effektivt och samordnat bistånd. |
V. |
Eftersom de lokala myndigheterna befinner sig närmare medborgarna än centralmakten eller de internationella givarna tillför de ett särskilt mervärde och kan bättre urskilja effekterna på lokal nivå av nationella och internationella utvecklingsstrategier. De kan därför ge ett bistånd som är bättre anpassat till de specifika förhållandena inom de territorier som de förvaltar. |
W. |
De lokala myndigheterna skulle, med tillräckliga medel, kunna utgöra en stabil ram inom vilken nya aktörer kan uttrycka sig, organisera sig och utvecklas med hänsyn till de krav som partnerskapet med EU innebär. |
X. |
De lokala myndigheternas specifika kunskap om det territorium som de förvaltar gör dem till ett viktigt verktyg i kampen mot fattigdom och orättvisor. |
Y. |
I exempelvis Latinamerika går urbaniseringen mycket snabbt, vilket lett till att stadspolitiken blivit ett av de främsta områdena för utveckling. Sålunda betraktar regeringarna städer och tätorter som privilegierade samtalspartner när det gäller hanteringen av de största sociala problemen (problem relaterade till invandring, ungdomar, fattigdom, sysselsättning). |
Z. |
Det är också nödvändigt att främja en dialog mellan lokala myndigheter och icke-statliga aktörer, i samband med utveckling och genomförande av lokala utvecklingsinsatser som finansieras av EU. |
AA. |
Deltagandet av de lokala myndigheterna i utvecklingsländerna kräver en process för egenansvar för utvecklingssamarbetsstrategierna, vilket bland annat kräver en förstärkning av deras tillgång till information, deras organisationsresurser och representationsmekanismer, deras förmåga till dialog och deras initiativförmåga på utvecklingspolitikens område, deras förmåga till medverkan i nationella, regionala och internationella organ för dialog och samråd. |
AB. |
UCLG innehar en viktig roll när det gäller att strukturera och presentera behoven hos de lokala myndigheterna i utvecklingsländerna. |
AC. |
Trots att de lokala myndigheterna har sakkunskap på utvecklingsområdet har deras roll på detta område hittills varit underskattad och underutnyttjad. |
Ge de lokala myndigheterna resurser för att kunna bidra till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen
1. |
Europaparlamentet erinrar om att kommissionen sedan länge strävar efter att ge de lokala myndigheterna en roll som fullvärdiga partner i utvecklingsbiståndet. De senaste åtagandena utgörs för AVS-ländernas del av Cotonouavtalet och för samtliga utvecklingsländers del av de moraliska principer som det ovannämnda europeiska samförståndet om utveckling från 2005 vilar på. |
2. |
Europaparlamentet erkänner att de lokala myndigheternas delaktighet i utvecklingspolitiken är nödvändig för att millennieutvecklingsmålen skall kunna nås och för att säkra ett gott styre. Parlamentet anser att egenansvaret för utvecklingspolitiken är ett viktigt steg mot större öppenhet och demokrati i utvecklingsbiståndet och gör det möjligt att utgå från stödmottagarnas verkliga behov och därmed utarbeta effektivare och livskraftigare projekt och program. |
3. |
Europaparlamentet framhåller vikten av nord-sydliga och syd-sydliga partnerskap mellan lokala myndigheter och de sammanslutningar som företräder dem, för att bidra till ett bättre styre och till att millennieutvecklingsmålen nås. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och förstärka det direkta samarbetet mellan de europeiska lokala myndigheterna och deras internationella partner. Parlamentet efterlyser framför allt åtgärder för att garantera kontinuitet, även i ekonomiskt hänseende, inom de solidaritetsnätverk som inrättats genom program som URB-AL, Asia URBS och andra, som löper ut senast 2007, och som utgör stora åtaganden gentemot befolkningarna. |
5. |
Europaparlamentet betonar att principerna om egenansvar, deltagande och gott styre kräver att ett flertal aktörer medverkar, och att de olika utvecklingspartnerna - tredjeländer, lokala myndigheter eller icke-statliga aktörer - agerar konsekvent och kompletterar varandra. |
6. |
Europaparlamentet understryker att de lokala förvaltningarna bör gå samman med övriga lokala aktörer (universitet, sociala aktörer, icke-statliga organisationer på utvecklingsområdet, företag osv.) och främja medborgarnas deltagande i det offentliga livet. |
7. |
Europaparlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att samarbeta med internationella organisationer för att övervaka industrin och jordbruket i syfte att förhindra barnarbete samt delta i uppbyggnaden och driften av adekvata skolor med utbildad undervisningspersonal samt fri transport och fria måltider, så att alla barn kan gå i skola. |
8. |
Europaparlamentet anser dock att det är viktigt att skilja de lokala myndigheterna från de ”icke-statliga aktörerna”, eftersom de förra har en särskild ställning när det gäller behörighetsområde, demokratisk legitimitet och kontroll, erfarenhet av hantering av lokala frågor och delaktighet i genomförandet av den offentliga politiken. |
9. |
Europaparlamentet välkomnar det politiska erkännande och de särskilda medel som de lokala myndigheterna åtnjuter genom det ovannämnda instrumentet för utvecklingssamarbete: a) de lokala myndigheterna blir tidigt delaktiga i fastställandet av utvecklingsländernas samarbetsstrategier, i utarbetandet av geografiska och tematiska program och i genomförandet och utvärderingen av programmen; b) upp till 15 procent av de tematiska programmen för icke-statliga aktörer och lokala myndigheter kan direkt avsättas för de lokala myndigheterna; c) de lokala myndigheterna i EU kommer att medverka i en strukturerad politisk dialog med EU-institutionerna och övriga utvecklingsaktörer i nord. |
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida instrument för finansiering av utvecklingssamarbetet och i kommande rättsakter hänvisa till de lokala myndigheterna och de sammanslutningar som företräder dem som ”politiska partner” och garantera deras deltagande i samtliga faser av samarbetsprocessen samt direkt tillgång till EU-finansiering. |
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de nationella strategidokumenten specificera förfaranden och mekanismer för att göra de lokala myndigheterna och de organisationer som företräder dem samt parterna i det civila samhället mer delaktiga i alla faser av samarbetsprocessen (dialoger och utarbetande av strategidokument, programplanering, genomförande, granskning, utvärdering) och att underrätta kommissionens delegationer om dessa för att säkra genomförandet. |
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erkänna de sydliga lokala myndigheternas sammanslutningar som effektiva gränssnitt mellan å ena sidan de lokala myndigheterna, och å andra sidan medlemsstaternas regeringar och EU, i samband med fastställande av strategier och genomförande av utvecklingspolitiken. |
13. |
Europaparlamentet beklagar att de lokala myndigheterna i utvecklingsländerna hittills endast varit delaktiga i genomförandet av projekten och inte i utarbetandet av utvecklingspolitiken, något som gäller även AVS-länderna trots översynen av Cotonouavtalet, som medfört att den politiska dialogen med de lokala myndigheterna satts i centrum för partnerskapet. Parlamentet förbinder sig därför att, tillsammans med de folkvalda sammanslutningarna, göra en tydlig politisk uppföljning av genomförandet av instrumentet för utvecklingssamarbete, både i EU och i utvecklingsländerna, bl.a. genom en granskning av de nationella strategidokumenten, och att informera de lokala myndigheterna om deras nya möjligheter och, om de lokala myndigheterna möter praktiska svårigheter, vidarebefordra informationen till kommissionen. |
14. |
Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att kommissionen i den ovannämnda orienterande noten av den 23 december 1999 föreslår en operativ vägledning för samtliga utvecklingsländers delegationer, där det tydligt förklaras hur de lokala myndigheterna och icke-statliga aktörerna kan göras delaktiga i varje fas av samarbetsprocessen. I noten rekommenderas det att decentraliserade aktörer i ett tidigt skede deltar i utarbetandet av strategier och i programplaneringen, Denna not kan fortfarande ge värdefull vägledning om genomförandet av de nya utvecklingsinstrumenten. |
15. |
Europaparlamentet gläder sig åt att kommissionen, i sitt ovannämnda meddelande av den 25 januari 2006, bekräftar att de lokala myndigheterna är fullvärdiga aktörer i utvecklingsprocessen och föreslår att icke-statliga aktörer och lokala myndigheter skall göras ”delaktiga i utvecklingsprocessen, bl.a. genom dialog och ekonomiskt stöd”. Parlamentet understryker att detta, i enlighet med de nya bestämmelserna om instrumentet för utvecklingssamarbete, innefattar deras deltagande i utarbetandet av nationella strategier och geografiska program, eftersom det är i det sammanhanget som de politiska riktlinjerna för samarbetet med EU dras upp. Parlamentet beklagar därför att Europeiska kommissionen i samma meddelande begränsar de lokala myndigheternas möjlighet till deltagande och framställer det som sekundärt, enligt subsidiaritetsprincipen, i samband med de geografiska programmen. Parlamentet anser därför att samarbete mellan lokala myndigheter och centralregeringen skulle effektivisera utvecklingsbiståndet och göra det möjligt att utnyttja de finansiella anslagen effektivare samt få biståndet att nå ut till dem som behöver det mest. |
16. |
Europaparlamentet framhåller behovet av att upprätta en fortlöpande dialog och ett permanent samråd på alla nivåer - nationell, regional och global - mellan EU och de lokala myndigheterna och de sammanslutningar som företräder dem, framför allt genom att de får delta som observatörer i olika forum för dialog mellan EU och partnerländerna, t.ex. den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen och AVS-EU-ministerrådet, på samma sätt som företrädarna för icke-statliga aktörer. |
17. |
Europaparlamentet kräver att de lokala myndigheterna och de sammanslutningar som företräder dem skall kunna få direkt och tillräcklig finansiering a) via instrumentet för utvecklingssamarbete inom ramen för de geografiska programmen, med hänsyn till deras roll i det lokala styret och betydelsen av deras deltagande för uppnåendet av millennieutvecklingsmålen, b) inom det tematiska programmet för icke-statliga aktörer och lokala myndigheter, eftersom förstärkningen av deras förmåga till dialog och deltagande i samarbetsprocessen (organisation och representation, inrättande av mekanismer för samråd, dialog och lobbyverksamhet) både i EU och i utvecklingsländerna kräver ett ekonomiskt stöd som är bättre anpassat till deras nya ansvarsområden. |
18. |
Europaparlamentet kräver därför att kommissionen vid översynen av de framtida utvecklingsinstrumenten 2008/2009
|
19. |
Europaparlamentet betonar vikten av en strukturerad dialog mellan de europeiska lokala myndigheterna och EU-institutionerna, i enlighet med instrumentet för utvecklingssamarbete, för att kunna ge de europeiska lokala myndigheterna en ram inom vilken de på ett effektivt sätt kan samarbeta och föra en dialog med institutioner och andra aktörer på området för utvecklingssamarbete. |
20. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett partnerskap med en plattform av organisationer som företräder lokala myndigheter verksamma inom utvecklingssamarbetet, i enlighet med de europeiska icke-statliga organisationernas förbund CONCORD, i syfte att underlätta dialogen och samarbetet med EU:s institutioner, samordna samarbetet mellan lokala myndigheter och hjälpa de lokala myndigheterna att genomföra utvecklingspolitiken och i synnerhet stärka kapaciteten hos deras medlemmar. |
21. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de lokala myndigheternas organisationer inrätta ett globalt observationsorgan för lokal demokrati och decentralisering, för att
|
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder av strukturell karaktär för att uppmuntra och stödja decentralisering och förstärkning av den lokala kapaciteten i partnerländerna, åtföljda av en större demokratisering och ett ökat deltagande från medborgarnas sida. |
23. |
Europaparlamentet föreslår att mekanismerna för översyn av samarbetsstrategierna, även inom ramen för Cotonouavtalet, används för att kontrollera de lokala myndigheternas framsteg när det gäller deltagandet i samarbetsprocesserna och för att undanröja juridiska, politiska och organisatoriska hinder för de lokala myndigheternas deltagande i samarbetsprocessen. |
*
* *
24. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas parlament och regeringar. |
(1) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(2) EUT L 378, 27.12.2006, s. 41.
(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. Avtalet senast ändrat genom ministerrådets beslut nr 1/2006 ACP-CE (EUT L 247, 9.9.2006, s. 22).
(4) EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.
(5) EGT L 213, 30.7.1998, s. 6. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 625/2004 (EUT L 99, 3.4.2004, s. 1).
P6_TA(2007)0084
Guatemala
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om Guatemala
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om Guatemala, särskilt resolutionerna av den 18 maj 2000 (1), 14 juni 2001 (2), 11 april 2002 (3), 10 april 2003 (4), 7 juli 2005 (5) och 26 oktober 2006 om rättegången mot Rios Montt (6), |
— |
med beaktande av den överenskommelse mellan Guatemalas regering och FN för att inrätta en internationell undersökningskommission för att bekämpa straffrihet i Guatemala (CICIG), som antogs den 12 december 2006, |
— |
med beaktande av sitt fasta och stående engagemang för att garantera att fredsavtalen och de mänskliga rättigheterna i Guatemala respekteras, |
— |
med beaktande av ramavtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republikerna Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama, å andra sidan, som undertecknades den 15 december 2003, |
— |
med beaktande av det centralamerikanska parlamentets (Parlacen) ståndpunkt i samband med mordet på tre ledamöter av det centralamerikanska parlamentet, |
— |
med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
Den 19 februari 2007 mördades brutalt tre salvadoranska ledamöter av det centralamerikanska parlamentet, Eduardo José D'Aubuisson Munguía, William Rizziery Pichinte Chávez och José Ramón González Rivas, och deras chaufför, Gerardo Napoleón Ramírez, när de var på väg till plenarsammanträdet i Parlacen. Kropparna brändes och övergavs utanför Guatemala City. |
B. |
De påstådda förövarna av dessa brott (Luis Arturo Herrera López, José Estuardo López, José Adolfo Gutiérrez och Marvin Escobar Méndez), som hade ansvarsfulla befattningar vid brottsutredningsenheten inom Guatemalas polisväsen, dödades därefter under mystiska omständigheter, som fortfarande inte har utretts, i det starkt bevakade fängelse där de hölls fängslade. |
C. |
Man misstänker att morden var ett försök att hindra den utredning som skall visa vem som står bakom morden på ledamöterna av det centralamerikanska parlamentet. |
D. |
De TV-journalister som följde mordet på de fyra poliserna hotades till livet efter sändningen av deras reportage. |
E. |
Enligt olika människorättsexperter begås flera tusen mord varje år i Guatemala, men endast två procent av fallen leder till gripanden. Fackföreningsledare (såsom Pedro Zamora i Puerto Quetzal), bondeledare och deras familjer har också mördats tidigare under 2007. Hot, inbrott och stölder har drabbat vittnena till de fall av folkmord som håller på att utredas, liksom de rättsliga företrädarna för offren för folkmord och olika människorättsorganisationer. |
F. |
Vice president Eduardo Stein har erkänt att det är mycket svårt att bekämpa organiserad brottslighet som är djupt förankrad även inom de offentliga institutionerna. Denna situation visar dessutom i vilken grad den organiserade brottsligheten har spridit sig inom det guatemalanska polisväsendet, hur straffriheten ökar och hur säkerheten för allmänheten har försämrats. Detta visar att politiskt ansvar måste tas. |
1. |
Europaparlamentet tar starkt avstånd från dessa mord och uttrycker sitt djupa deltagande med offrens familjer. |
2. |
Europaparlamentet förväntar sig att Guatemalas regering fullt ut garanterar det guatemalanska rättsväsendets oberoende, frihet och säkerhet i samband med utredningen av dessa brott. Guatemalas och El Salvadors politiska, rättsliga och polisiära myndigheter uppmanas att till fullo samarbeta i utredningen av dessa händelser. |
3. |
Europaparlamentet uppmanar bestämt Guatemalas parlament att ratificera CICIG-överenskommelsen. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och Guatemalas regering att sammankalla den rådgivande gruppen om Guatemala tillsammans med givarländerna för att stödja genomförandet av CKIGöverenskommelsen och främja en nationell dialog om straffrihet. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar bestämt Guatemalas parlament att ratificera den internationella brottmålsdomstolens Romstadga som antogs den 17 juli 1998 och att anpassa den nationella lagstiftningen till skyldigheterna inom ramen för Romstadgan och annan relevant internationell lagstiftning. |
6. |
Europaparlamentet ber Guatemalas regering att vidta åtgärder till skydd för de rättsliga aktörerna, de personer som fallit offer för brott mot mänskligheten och som vill att rättvisa skipas, människorättsaktivisterna och de vittnen som kan bidra till rättegångarna. |
7. |
Europaparlamentet välkomnar den omstrukturering och utrensning av säkerhetsstyrkorna som inletts av regeringen. |
8. |
Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för det guatemalanska folket och landets myndigheter i arbetet med att upprätthålla de rättsstatliga principerna och främja ekonomisk, social och politisk utveckling, vilket kommer att bidra till fred och nationell försoning. |
9. |
Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att inom ramen för samarbetsstrategin med Guatemala i större grad främja de rättsstatliga principerna, kampen mot straffrihet, full respekt för mänskliga rättigheter och stöd till regeringens uppbyggnad av säkerhetsstyrkornas kapacitet på grundval av kriterier för att skydda mänskliga rättigheter. |
10. |
Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att myndigheterna i det land där det centralamerikanska parlamentet har sitt säte garanterar säkerheten och den fysiska integriteten för ledamöterna av Parlacen och dess sammanträden. |
11. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i Guatemala och övriga centralamerikanska länder och det centralamerikanska parlamentet. |
(1) EGT C 59, 23.2.2001, s. 286.
(2) EGT C 53 E, 28.2.2002, s. 403.
(3) EUT C 127 E, 29.5.2003, s. 688.
(4) EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 609.
(5) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 494.
(6) Antagna texter, P6_TA(2006)0466.
P6_TA(2007)0085
Kambodja
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2007 om Kambodja
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av sina resolutioner av den 13 januari 2005 (1), 10 mars 2005 (2) och 19 januari 2006 (3) om Kambodja samt sin resolution av den 1 december 2005 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kambodja, Laos och Vietnam (4), |
— |
med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Kambodja (5), som godkändes den 4 oktober 1999, |
— |
med beaktande av FN:s deklaration om människorättsförsvarare, som antogs den 9 december 1998, |
— |
med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, som antogs av rådet den 14 juni 2004, |
— |
med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter - båda antagna den 16 december 1966, som Kambodja har anslutit sig till, |
— |
med beaktande av avtalet av den 6 juni 2003 mellan FN och Kambodjas regering om åtal enligt kambodjansk lag för brott som begicks under Demokratiska Kampucheas existens, |
— |
med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
Hy Vuthy, ordförande för den oberoende kambodjanska fackorganisationen FTUWKC vid klädesfabriken Suntex, sköts den 24 februari 2007 ihjäl efter att ha avslutat sitt nattskift vid fabriken i stadsdelen Dangkao i Phnom Penh. |
B. |
Chea Vichea, ordförande för FTUWKC, sköts ihjäl den 22 januari 2004 och Ros Sovannareth, organisationens ordförande vid fabriken Trinunggal Komara, mördades den 7 maj 2004. Samtidigt har andra fackföreningsledare i Kambodja utsatts för allvarliga trakasserier, hot och fysiska angrepp under det gångna året. |
C. |
Mordet på Chea Vichea är fortfarande inte uppklarat. Den 28 januari 2004 greps Born Sammang och Sok Sam Oeun misstänkta för mordet på Chea Vichea och dömdes senare till 20 års fängelse trots att det inte fanns några trovärdiga bevis mot dem. |
D. |
Kambodja har anslutit sig till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Enligt dessa har alla människor rätt att bilda fackföreningar och gå med i vilken fackförening de vill och alla fackföreningar här rätt att verka fritt. |
E. |
I FN:s deklaration om människorättsförsvarare fastställs rätten att både individuellt och i förening med andra främja och verka för skyddet och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna (artikel 1). |
F. |
De ovannämnda fallen är djupt oroande och visar att det fortfarande inte finns några garantier för rättsväsendets oberoende och opartiskhet eller för dess förmåga att utan politisk inblandning genomföra rättegångarna mot Röda khmerernas ledare i den specialdomstol som inrättats. |
G. |
Förhandlingarna i specialdomstolen ECCC har ännu inte inletts på grund av de många meningsskiljaktigheterna mellan de kambodjanska och internationella domstolsjuristerna angående domstolens preliminära arbetsordning. |
H. |
Den rättsliga ställningen i Kambodja för flyktingarna från bergsområdena i Vietnam, de så kallade montagnards, är mycket oroväckande. |
1. |
Europaparlamentet fördömer mordet på Hy Vuthy och alla andra våldsdåd mot fackföreningsledare och uppmanar med kraft de kambodjanska myndigheterna att inleda en omedelbar, opartisk och grundlig undersökning av morden på Hu Vuthy, Chea Vichea, Ros Sovannarith och Yim Ry, att offentliggöra resultaten och att ställa de ansvariga inför rätta. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omgående bevilja Born Sammang och Sok Sam Oeum en ny rättegång som är förenlig med internationella normer. |
2. |
Europaparlamentet vidhåller att Kambodjas regering måste få ett slut på det rådande klimatet av straffrihet och fullt ut tillämpa lagstiftningen på dem som kränker de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna. |
3. |
Europaparlamentet erinrar Kambodjas regering om att den måste fullgöra sina skyldigheter och åtaganden avseende de demokratiska principerna och grundläggande mänskliga rättigheterna, som är en central del i samarbetsavtalet med Europeiska gemenskapen i enlighet med artikel 1 i detta. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar de kambodjanska myndigheterna att genomföra politiska och institutionella reformer för att bygga upp en demokratisk stat baserad på rättssäkerhet och respekt för de grundläggande friheterna och att i alla situationer respektera de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, i enlighet med internationella människorättsnormer och internationella konventioner som Kambodja ratificerat. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar med kraft Kambodjas regering att låta tribunalen för Röda khmererna inleda sin verksamhet utan vidare dröjsmål, i enlighet med de internationella normer för juridiskt oberoende, rättvisa rättegångar och korrekta rättsliga förfaranden som FN enades om i juni 2003. |
6. |
Europaparlamentet stöder de insatser som kommittén för översynen av ECCC:s arbetsordning gjort för att minska skiljaktigheterna i en rad frågor och därmed påskynda åtalen och rättegångarna. |
7. |
Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ge uttryck för sin oro över de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten i Kambodja i sina kontakter med den kambodjanska regeringen. |
8. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Kambodjas regering och nationalförsamling, FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s generalsekreterares särskilde representant för de mänskliga rättigheterna i Kambodja samt regeringarna i ASEAN:s medlemsstater. |
(1) EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 161.
(2) EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 280.
(3) EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 334.
P6_TA(2007)0086
Nigeria
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om Nigeria
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Nigeria, |
— |
med beaktande av de internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna, vilka ratificerats av Nigeria, |
— |
med beaktande av artikel 115 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
De senaste åren har Nigerias regering gjort ansträngningar för att värna de mänskliga rättigheterna och stävja korruptionen och respekten för medborgerliga och politiska rättigheter har i viss mån förbättrats. Ändå återstår ett antal akuta och grundläggande frågor att lösa inom området mänskliga rättigheter och nu som förr är korruption, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, avrättningar utan dom och rättegång samt politiskt våld en skamfläck för landet. |
B. |
Söndringen mellan olika folkgrupper och religioner är tillsammans med den utbredda fattigdomen viktiga orsaker till det ständiga våldet inom samhället. |
C. |
I tolv av Nigerias 36 delstater har de islamiska shariadomstolarna domsrätt i brottmål. Dessa domstolar fortsätter att döma människor till döden, liksom också till kroppsstraff och amputering - fastän kroppsstraffen och amputeringarna visserligen inte längre verkställs - och rättegångarna inför dem motsvarar inte heller internationella normer beträffande rätten till advokat och information till åtalade om deras rättigheter och där finns också en tendens att diskriminera av kvinnor. |
D. |
Det verkar snarare regel än undantag att förbrytare går straffria, eftersom ytterst få av dem som begått våldsdåd och brott mot de mänskliga rättigheterna görs till föremål för undersökning och lagförs. Här har vi redan ett av de svåraste hindren för att man skall kunna åtgärda och få slut på våldet och brotten mot de mänskliga rättigheterna. |
E. |
Polisen i Nigeria har inte tillräckligt med kapacitet och resurser för adekvat brottsutredning. Detta leder också till många fall av långa häktningstider i avvaktan på rättegång, vilket strider mot de häktades rättigheter. |
F. |
Polisen och säkerhetsstyrkorna har ofta varit inblandade i brott mot de mänskliga rättigheterna, bland dem också avrättningar utan dom och rättegång, godtyckliga frihetsberövanden och tortyr. |
G. |
Barnarbetet och handeln med barn florerar fortfarande. |
H. |
Yttrandefriheten är fortfarande begränsad till följd av att journalister och politiskt aktiva ständigt trakasseras. |
I. |
Nigerias parlament behandlar för närvarande ett lagförslag med titeln ”Lagen om (förbud mot) samkönade äktenskap”, enligt vilket den som ”förrättar, bevittnar eller medverkar till vigsel mellan makar av samma kön” straffas med fängelse i fem år, vilket också gäller den som offentligen eller privat såsom fördelaktigt beskriver eller förespråkar förhållanden mellan personer av samma kön. |
J. |
Delstatsvalen och de nationella valen under 1999 och 2003 kan till följd av det utbredda valfusket och våldet inte anses som fria och rättvisa. |
1. |
Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att omedelbart vidta effektiva åtgärder för att skydda medborgarna, få slut på våldet och den utbredda korruptionen, se till att de som begår brott mot de mänskliga rättigheterna inte längre får gå ostraffade samt aktivt verka för respekten för de mänskliga rättigheterna. |
2. |
Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att avskaffa dödsstraffet och ingripa i fall där enskilda personer stått åtalade enligt sharialagen och dömts till döden, amputering, kroppsstraff eller andra former av omänsklig och förnedrande behandling, som innebär ett brott både mot Nigerias statsförfattning och mot folkrätten om de mänskliga rättigheterna. |
3. |
Europaparlamentet välkomnar det multilaterala avtalet mot handel med kvinnor och barn, vilket ingåtts mellan 26 länder i Väst- och Centralafrika, tillsammans med de andra insatser Nigerias myndigheter gjort på detta område. Parlamentet uppmanar dock Nigerias regering till ytterligare åtgärder på området samt också att gripa sig an problemet med att barn utnyttjas genom barnarbete. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter vid de kommande nationella valen i april att offentligen avge en bindande viljeyttring om att få slut på det politiska våldet, fallen där människor dödas, skrämseltaktiken och andra brott mot de mänskliga rättigheterna samt straffriheten för sådana brott. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar Nigerias regering att vidta alla nödvändiga åtgärder för att bemöta de farhågor som yppats under valrörelsen i fråga om begränsningar av friheten för den oberoende nationella valkommissionen (Independent National Electoral Commission, INEC) samt i fråga om maktmissbruk och trakasserier från säkerhetsstyrkornas sida och alla övriga hinder för yttrande- och åsiktsfriheten samt för andra grundläggande förutsättningar för fria och rättvisa val. |
6. |
Europaparlamentet uppmanar Nigerias parlament att inte anta lagen om (förbud mot) samkönade äktenskap i dess aktuella form, eftersom den inkräktar på de grundläggande mänskliga rättigheterna till yttrande- och åsiktsfrihet i sina stadganden om fängelse i fem år för den som offentligen eller privat såsom fördelaktigt beskriver eller förespråkar förhållanden mellan personer av samma kön. |
7. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Nigerias regering och parlament. |
P6_TA(2007)0087
Överfallet på Galina Kozlova
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2007 om Galina Kozlova
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av sin tidigare resolution av den 12 maj 2005 om kränkning av de mänskliga rättigheterna och demokratiprincipen i den ryska republiken Mari El (1), sina övriga resolutioner om Ryssland, framför allt resolutionen av den 13 december 2006 om toppmötet mellan EU och Ryssland i Helsingfors den 24 november 2006 (2) och resolutionen av den 25 oktober 2006 om förbindelserna mellan EU och Ryssland efter mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja (3), samt med beaktande av betänkandet av den 26 maj 2005 om förbindelserna mellan EU och Ryssland (4), |
— |
med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och ryska federationen, å andra sidan, som trädde i kraft den 1 december 1997 (5), |
— |
med beaktande av Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och särskilt artikel 10 i denna, |
— |
med beaktande av Europeiska stadgan om regionala språk och minoritetsspråk som undertecknades av Ryssland den 10 maj 2001, |
— |
med beaktande av republiken Mari Els konstitution, i vilken man erkänner att mariska är ett av de officiella språken, och med hänsyn till 1995 års lag om språkfrågor, i vilken det fastställs att Mari El är en multietnisk republik och genom vilken alla medborgare oavsett etnisk tillhörighet ges rätt att bevara och utveckla sitt modersmål och sin kultur, |
— |
med beaktande av de trovärdiga rapporter som lämnats av ryska och internationella frivilligorganisationer om de fortsatta kränkningarna av mänskliga rättigheter och om oegentligheterna i Mari El, |
— |
med beaktande av det pågående samrådet mellan EU och Ryssland om mänskliga rättigheter, minoriteter och grundläggande friheter, |
— |
med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: |
A. |
Den 25 januari 2007 utsattes Galina Kozlova - ledamot av styrelsen för den nationella Mari-organisationen Mari Ušem och redaktör för den litterära tidskriften Ontšõko samt hustru till Mari-rådets ordförande Vladimir Kozlov - för ett brutalt överfall som resulterade i hjärnskakning och ledde till svår huvudvärk, yrsel och synproblem. |
B. |
Enligt Mari Ušem kan angreppet inte ha varit ett vanligt rånförsök. |
C. |
Överfallet mot Kozlova hade föregåtts av en rad attacker mot aktivister och journalister i Mari El. Bland annat dödades tre journalister 2001, Vladimir Kozlov misshandlades den 4 februari 2005 och Mariorganisationens före detta ledare Nina Maksimova har attackerats. |
D. |
I oktober 2006 såg Vladimir Kozlov optimistiskt på sin organisations framtidsutsikter och konstaterade då att ingen marisk folkrättsaktivist hade angripits på över ett år. Denna förment mindre fientliga attityd gentemot Mari Ušem har på ett brutalt sätt nu vederlagts. |
E. |
Varken den lokala eller den federala regeringen har vidtagit lämpliga åtgärder för att ställa förövarna inför rätta och garantera journalisternas säkerhet och mediernas oberoende. |
F. |
Oppositionens möjligheter att använda medier och ge ut nyhetsblad är starkt kringskurna. Flera oppositionstidningar måste exempelvis tryckas utanför Mari El. |
G. |
Det är mycket svårt för personer som tillhör den mariska minoriteten att få utbildning på sitt modersmål eftersom det inte längre finns någon gymnasial eller högre utbildning på mariska. |
1. |
Europaparlamentet fördömer kraftfullt överfallet mot Galina Kozlova, som hittills inte lett till några fällande domar eller ens gripanden, och de fortsatta trakasserierna och angreppen mot aktivister, ledande kulturpersonligheter och oberoende journalister i Mari El. De federala och lokala myndigheterna uppmanas att ställa förövarna inför rätta och säkerställa att yttrandefriheten respekteras. |
2. |
Europaparlamentet är övertygat om att Rysslands multietniska karaktär i stor utsträckning bidrar till den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och att det är ett fenomen som alla medborgare i Ryssland med rätta är stolta över och som bör bevaras till förmån för alla européer. |
3. |
Europaparlamentet uppmanar de federala och lokala rättsliga myndigheterna att omgående genomföra en omfattande och oberoende undersökning av överfallet mot Galina Kozlova och andra liknande händelser. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar regeringen i Mari El att omedelbart sätta stopp för de politiska påtryckningarna och hoten mot tjänstemän med avvikande åsikter och att avstå från all otillbörlig politisk inblandning i de utbildningsmässiga och kulturella institutionernas arbete. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar de lokala och federala myndigheterna att fullgöra sina skyldigheter enligt internationell lagstiftning och att vidta lämpliga åtgärder för att underlätta det praktiska genomförandet av bestämmelserna i konstitutionen och annan lagstiftning om att bevara och utveckla minoritetsspråk och minoritetskulturer. Det är särskilt viktigt att tillhandahålla högkvalitativ utbildning på alla nivåer på invånarnas modersmål och därmed säkerställa att mariska och ryska förblir jämställda språk i hela republiken. |
6. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp frågan om finsk-ugriska minoriteter i Ryssland och oron över situationen i Mari El inom ramen för dialogen om mänskliga rättigheter mellan EU och Ryssland och vid det kommande toppmötet mellan EU och Ryssland |
7. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera program som riktar sig till finsk-ugriska och andra minoritetsgrupper i EU:s och Rysslands samarbete på kultur- och utbildningsområdet. |
8. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt Rysslands och Republiken Mari Els regeringar. |
(1) EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 409.
(2) Antagna texter, P6_TA(2006)0566.
(3) Antagna texter, P6_TA(2006)0448.