This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document C2007/301E/02
MINUTES#Tuesday 13 March 2007
PROTOKOLL
Tisdag 13 mars 2007
PROTOKOLL
Tisdag 13 mars 2007
EUT C 301E, 13.12.2007, p. 17–69
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
13.12.2007 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
CE 301/17 |
PROTOKOLL
(2007/C 301 E/02)
SAMMANTRÄDETS GÅNG
ORDFÖRANDESKAP: Hans-Gert PÖTTERING
Talman
1. Öppnande av den årliga sessionen
Europaparlamentets session 2007-2008 öppnades i enlighet med artikel 196 första stycket i EG-fördraget och artikel 127.2 i arbetsordningen.
2. Öppnande av sammanträdet
Sammanträdet öppnades kl. 09.00.
Talare: Ignasi Guardans Cambó protesterade mot att den muntliga fråga som han lagt fram till frågestunden med kommissionen förklarats otillåtlig i enlighet med bilaga II A punkt 3 i arbetsordningen, och begärde att detta beslut skulle ses över. (Talmannen svarade att hans begäran skulle beaktas.)
3. Inkomna dokument
Talmannen hade mottagit följande dokument:
1) |
från rådet och kommissionen
|
2) |
från ledamöterna
|
4. Kommissionens åtgärder till följd av parlamentets ståndpunkter och resolutioner
Kommissionens meddelande om de åtgärder som kommissionen vidtagit till följd av ståndpunkter och resolutioner som antagits av parlamentet under sammanträdesperioden i december 2006 hade delats ut.
5. Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av ingivna resolutionsförslag)
Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 115 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:
I. |
GUATEMALA
|
II. |
KAMBODJA
|
III. |
NIGERIA
|
Talartiden fördelas i enlighet med artikel 142 i arbetsordningen.
6. Årlig politisk strategi 2008 (debatt)
Uttalande av kommissionen: Årlig politisk strategi 2008
Margot Wallström (kommissionens vice ordförande) gjorde ett uttalande.
Talare: Hartmut Nassauer för PPE-DE-gruppen, Hannes Swoboda för PSE-gruppen, Silvana Koch-Mehrin för ALDE-gruppen, Rebecca Harms för Verts/ALE-gruppen, Sylvia-Yvonne Kaufmann för GUE/NGL-gruppen, John Whittaker för IND/DEM-gruppen, Frank Vanhecke för ITS-gruppen, Alessandro Battilocchio, grupplös, Salvador Garriga Polledo, Jan Andersson, István Szent-Iványi, Ryszard Czarnecki, Ingeborg Gräßle och Catherine Guy-Quint.
ORDFÖRANDESKAP: Gérard ONESTA
Vice talman
Talare: Andrew Duff, Brian Crowley, Malcolm Harbour, Margrietus van den Berg, Sophia in 't Veld, Jan Tadeusz Masiel, Alexander Radwan, Genowefa Grabowska, Kyösti Virrankoski, John Bowis, Inés Ayala Sender, Diana Wallis, Robert Sturdy, Anne E. Jensen, Georg Jarzembowski, Alexander Stubb, Margot Wallström och Hannes Swoboda.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
7. Avtal om lufttrafik mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater (debatt)
Uttalande av kommissionen: Avtal om lufttrafik mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater
Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande) gjorde ett uttalande.
ORDFÖRANDESKAP: Luisa MORGANTINI
Vice talman
Talare: Georg Jarzembowski för PPE-DE-gruppen, Saïd El Khadraoui för PSE-gruppen, Jeanine Hennis- Plasschaert för ALDE-gruppen, Ryszard Czarnecki för UEN-gruppen, Eva Lichtenberger för Verts/ALEgruppen, Jaromír Kohlíček för GUE/NGL-gruppen, Kathy Sinnott för IND/DEM-gruppen, Reinhard Rack, Brian Simpson, Paolo Costa, Timothy Kirkhope, Inés Ayala Sender, Jim Higgins, Józef Pinior, Christine De Veyrac, Antonio López-Istúriz White, Gay Mitchell och Jacques Barrot.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):
— |
Saïd El Khadraoui, för utskottet TRAN, om ingående av luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Amerikas förenta stater, å andra sidan (B6-0077/2007). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.7 i protokollet av den 14.3.2007.
ORDFÖRANDESKAP: Pierre MOSCOVICI
Vice talman
8. Omröstning
Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.
8.1 Finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1883/78 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklingsoch garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (KOM(2007)0012 - C6-0057/2007 - 2007/0005(CNS)) - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Neil Parish (A6-0038/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 1)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2007)0058)
8.2 Undantag från förordning EG) nr 2597/97 för konsumtionsmjölk som produceras i Estland * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om undantag från förordning (EG) nr 2597/97 för konsumtionsmjölk som produceras i Estland (KOM(2007)0048 - C6-0076/2007 - 2007/0021(CNS)) - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Neil Parish (A6-0051/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 2)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2007)0059)
8.3 Upphävande av rådets förordning (EG) nr 2040/2000 om budgetdisciplin * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2040/2000 om budgetdisciplin (KOM(2006)0448 - C6-0277/2006 - 2006/0151(CNS)) - Budgetutskottet
Föredragande: Janusz Lewandowski (A6-0056/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 3)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs genom en enda omröstning (P6_TA(2007)0060)
8.4 Stabilitetsbedömning av förvärv och ökningar av aktieinnehavet inom den finansiella sektorn ***I (omröstning)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/ 49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för stabilitetsbedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (KOM(2006)0507 - C6-0298/2006 - 2006/0166(COD)) - Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Wolf Klinz (A6-0027/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 4)
KOMMISSIONENS FÖRSLAG
Godkändes såsom ändrat av parlamentet (P6_TA(2007)0061)
FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
Antogs (P6_TA(2007)0061)
8.5 Företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap (omröstning)
Betänkande om företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap (2006/2133(INI)) - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Richard Howitt (A6-0471/2006)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 5)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0062)
8.6 En färdplan för jämställdhet 2006-2010 (omröstning)
Betänkande om en färdplan för jämställdhet 2006-2010 (2006/2132(INI)) - Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Amalia Sartori (A6-0033/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 6)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0063)
Inlägg om omröstningen:
— |
Raül Romeva i Rueda hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till ändringsförslag 1, vilket inte beaktades eftersom fler än 40 ledamöter motsatt sig detta. |
— |
Amalia Sartori (föredragande) hade lagt fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 20, vilket beaktades. |
8.7 Kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt (2005/737/EG) (omröstning)
Betänkande om kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/ 737/EG) (2006/2008(INI)) - Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Katalin Lévai (A6-0053/2007)
(Enkel majoritet erfordrades)
(Omröstningsresultat: bilagan ”Omröstningsresultat”, punkt 7)
RESOLUTIONSFÖRSLAG
Antogs (P6_TA(2007)0064)
9. Röstförklaringar
Skriftliga röstförklaringar:
De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.
Muntliga röstförklaringar:
— |
Betänkande Janusz Lewandowski - A6-0056/2007: Andreas Mölzer |
— |
Betänkande Richard Howitt - A6-0471/2006: Andreas Mölzer |
— |
Betänkande Amalia Sartori - A6-0033/2007: Agnes Schierhuber, Frank Vanhecke |
10. Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Rättelserna och avsiktsförklaringarna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.
Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.
Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
*
* *
Antonio Tajani hade låtit meddela att hans omröstningsapparat inte hade fungerat vid omröstningen om betänkandet av Neil Parish - A6-0038/2007.
*
* *
Inlägg om omröstningens organisation
— |
James Nicholson (kvestor) begärde, med hänvisning till omröstningen om betänkandena Neil Parish (A6-0038/2007och A6-0051/2007), att man framöver skulle undvika att planera in omröstning med namnupprop i början av omröstningen. (Talmannen svarade att de två omröstningarna med namnupprop fanns tydligt angivna i de omröstningslistor som fanns tillgängliga för ledamöterna.) |
Många ledamöter angav hur de avsett att rösta i omröstningarna med namnupprop om betänkandena Neil Parish (A6-0038/2007och A6-0051/2007) (se bilagan ”Resultat av omröstningar med namnupprop”.)
(Sammanträdet avbröts kl. 12.30 och återupptogs kl. 15.05.)
ORDFÖRANDESKAP: Edward McMILLAN-SCOTT
Vice talman
11. Justering av protokollet från föregående sammanträde
Talare: Richard Corbett ställde, med hänvisning till punkt 13 ”De politiska gruppernas sammansättning”, en fråga om IND/DEM-gruppens sammansättning.
Protokollet från föregående sammanträde justerades.
12. Icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (debatt)
Uttalanden av rådet och kommissionen: Icke-spridning och nedrustning av kärnvapen
Günter Gloser (rådets tjänstgörande ordförande) och Benita Ferrero-Waldner (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.
Talare: Stefano Zappalà för PPE-DE-gruppen, Martin Schulz för PSE-gruppen, Annemie Neyts-Uyttebroeck för ALDE-gruppen, Ģirts Valdis Kristovskis för UEN-gruppen, Angelika Beer för Verts/ALE-gruppen, Tobias Pflüger för GUE/NGL-gruppen, Bastiaan Belder för IND/DEM-gruppen, Karl von Wogau, Jan Marinus Wiersma, István Szent-Iványi, Caroline Lucas, Vittorio Agnoletto, Achille Occhetto, Jill Evans, Hubert Pirker, Ana Maria Gomes, Jana Hybášková och Bogdan Klich.
ORDFÖRANDESKAP: Marek SIWIEC
Vice talman
Talare: Günter Gloser och Benita Ferrero-Waldner.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):
— |
Angelika Beer, Caroline Lucas, Jill Evans, Jean Lambert och Gisela Kallenbach för Verts/ALE-gruppen, om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (B6-0078/2007), |
— |
Annemie Neyts-Uyttebroeck och Marios Matsakis för ALDE-gruppen, om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (B6-0085/2007), |
— |
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Stefano Zappalà, Karl von Wogau, Tunne Kelam, Vytautas Landsbergis och Bogdan Klich för PPE-DE-gruppen, om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (B6-0087/2007), |
— |
Ģirts Valdis Kristovskis och Ryszard Czarnecki för UEN-gruppen, om icke-spridning av kärnvapen och nedrustning (B6-0088/2007), |
— |
André Brie, Luisa Morgantini, Vittorio Agnoletto, Tobias Pflüger, Dimitrios Papadimoulis, Esko Seppänen, Jens Holm och Pedro Guerreiro för GUE/NGL-gruppen, om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (B6-0093/2007), |
— |
Martin Schulz, Jan Marinus Wiersma, Ana Maria Gomes och Achille Occhetto för PSE-gruppen, om icke-spridning och nedrustning av kärnvapen (B6-0095/2007). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.8 i protokollet av den 14.3.2007.
13. Barnomsorg (debatt)
Uttalanden av rådet och kommissionen: Barnomsorg
Günter Gloser (rådets tjänstgörande ordförande) och Vladimír Špidla (ledamot av kommissionen) gjorde uttalanden.
Talare: Marie Panayotopoulos-Cassiotou för PPE-DE-gruppen, Jan Andersson för PSE-gruppen, Hannu Takkula för ALDE-gruppen, Marcin Libicki för UEN-gruppen, Eva-Britt Svensson för GUE/NGL-gruppen, Kathy Sinnott för IND/DEM-gruppen, Irena Belohorská, grupplös, Edit Bauer, Zita Gurmai, Marios Matsakis, Marek Aleksander Czarnecki, Pier Antonio Panzeri, Edite Estrela, Günter Gloser och Vladimír Špidla.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
14. Meddelande från kommissionen - En strategi för konsumentpolitik 2007-2013
Meglena Kuneva (ledamot av kommissionen) redogjorde för meddelandet.
Talare: Zita Pleštinská, Evelyne Gebhardt, Marianne Thyssen, Malcolm Harbour, Andreas Schwab, Béatrice Patrie, Alexander Stubb, Olle Schmidt, Christel Schaldemose, Martin Dimitrov, Toine Manders, Piia-Noora Kauppi, Barbara Weiler, Czesław Adam Siekierski och Christopher Heaton-Harris ställde frågor i enlighet med metoden ”fånga talmannens uppmärksamhet”, vilka Meglena Kuneva besvarade.
Talmannen förklarade punkten avslutad.
ORDFÖRANDESKAP: Diana WALLIS
Vice talman
15. Frågestund (frågor till kommissionen)
Parlamentet behandlade en rad frågor till kommissionen (B6-0012/2007).
Första delen
Fråga 44 (Claude Moraes): Vägtransporter och utsläpp.
Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Claude Moraes, Sarah Ludford och Alexander Stubb.
Fråga 45 (Liam Aylward): Utbildning av ungdomar i miljöfrågor.
Stavros Dimas besvarade frågan samt följdfrågor från Liam Aylward och Laima Liucija Andrikienė.
Fråga 46 (Antonis Samaras): Erkännande av universitetsexamina.
Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från Antonis Samaras.
Andra delen
Fråga 47 (Marc Tarabella): Bristande efterlevnad av förordning (EG) nr 261/2004 om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar.
Jacques Barrot besvarade frågan samt följdfrågor från Marc Tarabella, Reinhard Rack och Jörg Leichtfried.
Fråga 48 (Bernd Posselt): Höghastighetstågförbindelsen ”Magistrale für Europa”.
Jacques Barrot besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt, Paul Rübig och Jörg Leichtfried.
Fråga 49 (Dimitrios Papadimoulis): Domstolsbeslut om återbetalning av den grekiska statens skuld till Olympic Airways.
Jacques Barrot besvarade frågan samt följdfrågor från Dimitrios Papadimoulis och Georgios Papastamkos.
Frågorna 50, 52 och 53 skulle erhålla skriftliga svar.
Fråga 54 (Rodi Kratsa-Tsagaropoulou): Transportsamarbete med grannländerna, i synnerhet i Medelhavsområdet.
Jacques Barrot besvarade frågan samt en följdfråga från Rodi Kratsa-Tsagaropoulou.
Fråga 55 skulle erhålla ett skriftligt svar.
Fråga 56 (Danutė Budreikaitė): Nya energikällor.
Janez Potočnik (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Danutė Budreikaitė, Justas Vincas Paleckis och Paul Rübig.
Fråga 57 (Teresa Riera Madurell): Kvinna och vetenskap.
Janez Potočnik besvarade frågan samt följdfrågor från Teresa Riera Madurell och Danutė Budreikaitė.
Fråga 58 (Sarah Ludford): Falska läkemedel.
Günter Verheugen (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt en följdfråga från Sarah Ludford.
Fråga 59 (Marie Panayotopoulos-Cassiotou): Åtgärder för att stärka entreprenörskap i EU.
Günter Verheugen besvarade frågan samt följdfrågor från Marie Panayotopoulos-Cassiotou och Danutė Budreikaitė.
Fråga 60 (Glenis Willmott): Teknik- och ingenjörssektorn i EU.
Günter Verheugen besvarade frågan samt en följdfråga från Glenis Willmott.
Fråga 61 (Georgios Papastamkos): Koldioxidutsläpp från bilar.
Günter Verheugen besvarade frågan samt en följdfråga från Georgios Papastamkos.
De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan till det fullständiga förhandlingsreferatet).
Talmannen förklarade frågestunden med frågor till kommissionen avslutad.
(Sammanträdet avbröts kl. 19.35 och återupptogs kl. 21.00.)
ORDFÖRANDESKAP: Miguel Angel MARTÍNEZ MARTÍNEZ
Vice talman
16. Saluföring av kött från nötkreatur som är högst tolv månader * (debatt)
Betänkande om förslaget till rådets förordning om saluföring av nötkött från djur på högst tolv månader (KOM(2006)0487 - C6-0330/2006 - 2006/0162(CNS)) - Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Bernadette Bourzai (A6-0006/2007)
Talare: Mariann Fischer Boel (ledamot av kommissionen).
Bernadette Bourzai redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Duarte Freitas för PPE-DE-gruppen, Marc Tarabella för PSE-gruppen, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf för Verts/ALE-gruppen, Jean-Claude Martinez för ITS-gruppen, Gábor Harangozó och Mariann Fischer Boel.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.4 i protokollet av den 14.3.2007.
17. Ratificering av ILO:s konsoliderade konvention om sysselsättning till sjöss från 2006 * (debatt)
Betänkande om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska gemenskapens intresse ratificera 2006 års konsoliderade ILO-konvention om arbete till sjöss (KOM(2006)0288 - C6-0241/2006 - 2006/0103(CNS)) - Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Mary Lou McDonald (A6-0019/2007)
Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).
Mary Lou McDonald redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (föredragande av yttrande från utskottet TRAN), Marie Panayotopoulos- Cassiotou för PPE-DE-gruppen, Proinsias De Rossa, Robert Navarro och Jacques Barrot.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.5 i protokollet av den 14.3.2007.
18. Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ***I (debatt)
Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet (KOM(2005)0579 - C6-0403/2005 - 2005/0228(COD)) - Utskottet för transport och turism
Föredragande: Jörg Leichtfried (A6-0023/2007)
Talare: Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande).
Jörg Leichtfried redogjorde för sitt betänkande.
Talare: Zsolt László Becsey för PPE-DE-gruppen, Robert Evans för PSE-gruppen, Arūnas Degutis för ALDEgruppen, Mieczysław Edmund Janowski för UEN-gruppen, Eva Lichtenberger för Verts/ALE-gruppen, Vladimír Remek för GUE/NGL-gruppen, Georg Jarzembowski, Inés Ayala Sender och Marios Matsakis.
ORDFÖRANDESKAP: Rodi KRATSA-TSAGAROPOULOU
Vice talman
Talare: Jaromír Kohlíček, Luís Queiró, Silvia-Adriana Ţicău, Alojz Peterle, Christine De Veyrac och Jacques Barrot.
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.3 i protokollet av den 14.3.2007.
19. Olaglig fågeljakt i Malta (debatt)
Muntlig fråga (O-0013/2007) från Marcin Libicki, för utskottet PETI, till kommissionen: Olaglig fågeljakt i Malta (B6-0015/2007)
Marcin Libicki utvecklade den muntliga frågan.
Stavros Dimas (ledamot av kommissionen) besvarade den muntliga frågan.
Talare: Simon Busuttil för PPE-DE-gruppen, Anne Van Lancker för PSE-gruppen, David Hammerstein Mintz för Verts/ALE-gruppen, David Casa, Louis Grech, Joseph Muscat, John Attard-Montalto och Stavros Dimas.
Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 108.5 i arbetsordningen):
— |
David Hammerstein Mintz för Verts/ALE-gruppen, och Mieczysław Edmund Janowski för UEN-gruppen, om jakt på och fångst av flyttfåglar på Malta under våren (B6-0119/2007). |
Talmannen förklarade debatten avslutad.
Omröstning: punkt 5.3 i protokollet av den 15.3.2007.
20. Föredragningslista för nästa sammanträde
Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 385.050/OJME).
21. Avslutande av sammanträdet
Sammanträdet avslutades kl. 23.20.
Harald Rømer
Generalsekreterare
Mechtild Rothe
Vice talman
NÄRVAROLISTA
Följande skrev under:
Adamou, Agnoletto, Aita, Albertini, Ali, Allister, Alvaro, Anastase, Andersson, Andrejevs, Andria, Andrikienė, Angelilli, Antoniozzi, Arif, Arnaoutakis, Ashworth, Athanasiu, Atkins, Attard-Montalto, Attwooll, Aubert, Audy, Auken, Ayala Sender, Aylward, Ayuso, Bachelot-Narquin, Badia i Cutchet, Bărbuleţiu, Barón Crespo, Barsi-Pataky, Batten, Battilocchio, Batzeli, Bauer, Beaupuy, Beazley, Becsey, Beer, Beglitis, Belder, Belet, Belohorská, Bennahmias, Beňová, Berend, Berès, van den Berg, Berlato, Berlinguer, Berman, Bielan, Birutis, Bliznashki, Blokland, Böge, Bösch, Bonde, Bono, Bonsignore, Booth, Borghezio, Borrell Fontelles, Bourlanges, Bourzai, Bowis, Bowles, Bozkurt, Bradbourn, Braghetto, Brepoels, Breyer, Březina, Brie, Brok, Brunetta, Budreikaitė, van Buitenen, Buitenweg, Bulfon, Bullmann, van den Burg, Buruiană-Aprodu, Bushill-Matthews, Busk, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Calabuig Rull, Callanan, Camre, Capoulas Santos, Cappato, Carlotti, Carlshamre, Carnero González, Carollo, Casa, Cashman, Caspary, Castex, Castiglione, Catania, Cederschiöld, Cercas, Chatzimarkakis, Chervenyakov, Chichester, Chiesa, Chmielewski, Christensen, Christova, Chruszcz, Ciornei, Cioroianu, Claeys, Clark, Cocilovo, Coelho, Cohn-Bendit, Corbett, Corbey, Cornillet, Correia, Coşea, Costa, Cottigny, Coûteaux, Coveney, Cramer, Corina Creţu, Gabriela Creţu, Crowley, Marek Aleksander Czarnecki, Ryszard Czarnecki, Daul, Davies, De Blasio, de Brún, Degutis, Dehaene, De Keyser, Demetriou, De Michelis, Deprez, De Rossa, De Sarnez, Descamps, Désir, Deß, Deva, De Veyrac, De Vits, Díaz de Mera García Consuegra, Dičkutė, Didžiokas, Díez González, Dillen, Dimitrakopoulos, Konstantin Dimitrov, Martin Dimitrov, Philip Dimitrov Dimitrov, Dîncu, Dobolyi, Doorn, Douay, Dover, Doyle, Drčar Murko, Duchoň, Dührkop Dührkop, Duff, Duka-Zólyomi, Dumitrescu, Ebner, Ehler, Ek, El Khadraoui, Elles, Esteves, Estrela, Ettl, Jill Evans, Jonathan Evans, Robert Evans, Färm, Fajmon, Falbr, Farage, Fatuzzo, Fava, Fazakas, Ferber, Fernandes, Fernández Martín, Anne Ferreira, Elisa Ferreira, Figueiredo, Flasarová, Flautre, Florenz, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Fontaine, Ford, Fourtou, Fraga Estévez, Frassoni, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Galeote, Ganţ, García-Margallo y Marfil, García Pérez, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gawronski, Gebhardt, Gentvilas, Geremek, Geringer de Oedenberg, Gewalt, Gibault, Gierek, Giertych, Gill, Gklavakis, Glante, Glattfelder, Gobbo, Goebbels, Goepel, Golik, Gollnisch, Gomes, Gomolka, Gottardi, Goudin, Grabowska, Grabowski, Graça Moura, Graefe zu Baringdorf, Gräßle, de Grandes Pascual, Grech, Griesbeck, de Groen-Kouwenhoven, Groote, Grosch, Grossetête, Gruber, Guardans Cambó, Guellec, Guerreiro, Guidoni, Gurmai, Gutiérrez-Cortines, Guy-Quint, Gyürk, Hänsch, Hall, Hammerstein Mintz, Handzlik, Hannan, Harangozó, Harbour, Harkin, Harms, Hasse Ferreira, Hassi, Hatzidakis, Haug, Hazan, Heaton-Harris, Hedh, Hegyi, Hellvig, Helmer, Henin, Hennicot-Schoepges, Hennis-Plasschaert, Herczog, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Honeyball, Hoppenstedt, Horáček, Howitt, Hudacký, Hudghton, Hughes, Husmenova, Hybášková, Ibrisagic, Ilchev, in 't Veld, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jäätteenmäki, Jałowiecki, Janowski, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jensen, Joan i Marí, Jonckheer, Jordan Cizelj, Juknevičienė, Kacin, Kaczmarek, Kallenbach, Kamall, Kamiński, Karas, Karatzaferis, Karim, Kasoulides, Kaufmann, Kauppi, Kazak, Tunne Kelam, Kelemen, Kilroy-Silk, Kindermann, Kinnock, Kirilov, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Klinz, Knapman, Koch, Koch-Mehrin, Kohlíček, Konrad, Kónya-Hamar, Korhola, Kósáné Kovács, Koterec, Krahmer, Krasts, Kratsa-Tsagaropoulou, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kristovskis, Krupa, Kuc, Kudrycka, Kułakowski, Kušķis, Kusstatscher, Kuźmiuk, Lagendijk, Laignel, Lamassoure, Lambert, Lambrinidis, Lambsdorff, Landsbergis, Lang, Langen, Langendries, Laperrouze, La Russa, Lauk, Lechner, Le Foll, Lehideux, Lehne, Lehtinen, Leichtfried, Leinen, Jean-Marie Le Pen, Marine Le Pen, Le Rachinel, Lévai, Lewandowski, Liberadzki, Libicki, Lichtenberger, Lienemann, Liotard, Lipietz, Locatelli, Lombardo, López-Istúriz White, Losco, Louis, Lucas, Ludford, Lulling, Lundgren, Lynne, Lyubcheva, Maat, Maaten, McDonald, McGuinness, Madeira, Maldeikis, Manders, Maňka, Erika Mann, Thomas Mann, Manolakou, Mantovani, Marinescu, Markov, Marques, Martens, David Martin, Hans-Peter Martin, Martinez, Martínez Martínez, Masiel, Maštálka, Mathieu, Matsakis, Matsis, Matsouka, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Medina Ortega, Meijer, Méndez de Vigo, Menéndez del Valle, Meyer Pleite, Miguélez Ramos, Mihăescu, Mihalache, Mikko, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Mölzer, Mohácsi, Moisuc, Montoro Romero, Moraes, Moreno Sánchez, Morgan, Morgantini, Morillon, Morţun, Moscovici, Mote, Mulder, Musacchio, Muscardini, Muscat, Musotto, Mussolini, Musumeci, Myller, Napoletano, Nassauer, Nattrass, Navarro, Newton Dunn, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Nicholson, Nicholson of Winterbourne, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Obiols i Germà, Achille Occhetto, Öger, Özdemir, Olajos, Olbrycht, Ó Neachtain, Onesta, Onyszkiewicz, Oomen-Ruijten, Ortuondo Larrea, Őry, Ouzký, Oviir, Paasilinna, Pack, Pafilis, Pahor, Paleckis, Panayotopoulos-Cassiotou, Pannella, Panzeri, Papadimoulis, Paparizov, Papastamkos, Parish, Parvanova, Paşcu, Patriciello, Patrie, Pęk, Alojz Peterle, Petre, Pflüger, Piecyk, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pinior, Piotrowski, Pirilli, Pirker, Piskorski, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Pleštinská, Podestà, Podgorean, Podkański, Pöttering, Poignant, Polfer, Poli Bortone, Pomés Ruiz, Popeangă, Portas, Posdorf, Posselt, Post, Prets, Prodi, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Rapkay, Rasmussen, Remek, Resetarits, Reul, Reynaud, Riera Madurell, Ries, Riis-Jørgensen, Rivera, Rizzo, Rocard, Rogalski, Roithová, Romagnoli, Romeva i Rueda, Rosati, Roszkowski, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Rudi Ubeda, Rübig, Rühle, Rutowicz, Ryan, Sacconi, Saïfi, Sakalas, Saks, Salafranca Sánchez-Neyra, Salinas García, Samaras, Samuelsen, dos Santos, Sârbu, Sartori, Saryusz-Wolski, Savary, Savi, Sbarbati, Schaldemose, Schapira, Scheele, Schenardi, Schierhuber, Schlyter, Olle Schmidt, Frithjof Schmidt, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schroedter, Schulz, Schuth, Schwab, Seeber, Seeberg, Segelström, Seppänen, Şerbu, Severin, Shouleva, Siekierski, Sifunakis, Silaghi, Silva Peneda, Simpson, Sinnott, Siwiec, Skinner, Škottová, Smith, Sofianski, Sommer, Søndergaard, Sonik, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Spautz, Speroni, Staes, Stănescu, Staniszewska, Starkevičiūtė, Šťastný, Stauner, Sterckx, Stevenson, Stihler, Stockmann, Stoyanov, Strejček, Strož, Stubb, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Susta, Svensson, Swoboda, Szabó, Szájer, Szejna, Szent-Iványi, Szymański, Tabajdi, Tajani, Takkula, Tannock, Tarabella, Tarand, Tatarella, Thomsen, Thyssen, Ţicău, Ţîrle, Titford, Titley, Toia, Tomczak, Toubon, Trakatellis, Trautmann, Triantaphyllides, Trüpel, Turmes, Tzampazi, Uca, Ulmer, Vaidere, Vakalis, Vălean, Valenciano Martínez-Orozco, Van Hecke, Van Lancker, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vaugrenard, Ventre, Veraldi, Vergnaud, Vidal-Quadras, Vigenin, de Villiers, Vincenzi, Virrankoski, Vlasák, Vlasto, Wagenknecht, Wallis, Walter, Watson, Henri Weber, Manfred Weber, Weiler, Weisgerber, Westlund, Whittaker, Wieland, Wiersma, Wijkman, Willmott, Wise, von Wogau, Wohlin, Bernard Piotr Wojciechowski, Janusz Wojciechowski, Wortmann-Kool, Wurtz, Xenogiannakopoulou, Yáñez-Barnuevo García, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zapałowski, Zappalà, Zatloukal, Ždanoka, Železný, Zieleniec, Zīle, Zimmer, Zingaretti, Zvěřina, Zwiefka
BILAGA I
OMRÖSTNINGSRESULTAT
Förkortningar och symboler
+ |
antogs |
— |
förkastades |
↓ |
bortföll |
T |
drogs tillbaka |
ONU (..., ..., ...) |
omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
EO (..., ..., ...) |
elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster) |
delad |
delad omröstning |
särsk. |
särskild omröstning |
äf |
ändringsförslag |
komp. |
kompromissändringsförslag |
m. d. |
motsvarande del |
S |
ändringsförslag om strykning |
= |
identiska ändringsförslag |
res. |
resolutionsförslag |
gem. res. |
gemensamt resolutionsförslag |
sluten |
sluten omröstning |
1. Finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) *
Betänkande: Neil PARISH (A6-0038/2007)
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
endast en omröstning |
ONU |
+ |
352, 29, 11 |
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
IND/DEM: slutomröstning
2. Undantag från förordning EG) nr 2597/97 för konsumtionsmjölk som produceras i Estland *
Betänkande: Neil PARISH (A6-0051/2007)
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
endast en omröstning |
ONU |
+ |
463, 4, 17 |
Begäran om omröstning med namnupprop
PPE-DE: slutomröstning
3. Upphävande av rådets förordning (EG) nr 2040/2000 om budgetdisciplin *
Betänkande: Janusz LEWANDOWSKI (A6-0056/2007)
Avser |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
endast en omröstning |
|
+ |
|
4. Stabilitetsbedömning av förvärv och ökningar av aktieinnehavet inom den finansiella sektorn ***I
Betänkande: Wolf KLINZ (A6-0027/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
texten i sin helhet |
115 |
ALDE, PPE-DE + PSE |
|
+ |
|
1-114 |
utskottet |
|
↓ |
|
|
skäl 4 |
116 |
SANCHEZ PRESEDO m.fl. |
|
T |
|
omröstning: ändrat förslag |
|
+ |
|
||
omröstning: lagstiftningsresolution |
|
+ |
|
5. Företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap
Betänkande: Richard HOWITT (A6-0471/2006)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
efter punkt 1 |
16 |
GUE/NGL |
|
— |
|
17 |
GUE/NGL |
|
— |
|
|
punkt 4 |
6 |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 5 |
7 |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 6 |
8 |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 27 |
9 |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 29 |
4 |
ALDE |
|
— |
|
1 |
Verts/ALE |
|
— |
|
|
punkt 32 |
10S |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 33 |
11S |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 37 |
12S |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 42 |
13 |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 43 |
14S |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
5 |
ALDE |
|
↓ |
|
|
punkt 46 |
2 |
Verts/ALE |
|
— |
|
punkt 63 |
15S |
PSE + PPE-DE |
|
+ |
|
efter skäl A |
3 |
ITS |
|
— |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet |
|
+ |
|
6. En färdplan för jämställdhet 2006-2010
Betänkande: Amalia SARTORI (A6-0033/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 1 |
5 |
GUE/NGL |
|
— |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
2/EO |
— |
263, 351, 10 |
|||
punkt 3 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 4, strecksats 1 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 4, strecksats 2 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
— |
|
efter punkt 4 |
1 |
Verts/ALE |
EO |
— |
315, 325, 19 |
punkt 5 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
— |
|
punkt 8, strecksats 5 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
— |
|
|||
efter punkt 8 |
6 |
GUE/NGL |
|
— |
|
7 |
GUE/NGL |
|
— |
|
|
punkt 9 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
3 |
+ |
|
|||
4 |
+ |
|
|||
punkt 10 |
4 |
PPE-DE |
|
+ |
|
punkt 11 |
8 |
GUE/NGL |
|
— |
|
punkt 16 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 17 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
— |
|
|||
3 |
+ |
|
|||
punkt 18 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
— |
|
|||
punkt 20 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2/EO |
+ |
437, 227, 18 |
|||
punkt 21 |
2 |
Verts/ALE |
|
+ |
|
punkt |
originaltexten |
|
↓ |
|
|
punkt 23, inledningen |
3 |
Verts/ALE |
|
— |
|
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 23, strecksats 1 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 23, strecksats 4 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2/EO |
+ |
383, 268, 13 |
|||
3 |
— |
|
|||
punkt 23, strecksats 5 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
Punkt 23, strecksats 6 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
— |
|
punkt 24 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 26 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
punkt 27 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 28 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 30 |
punkt |
originaltexten |
|
+ |
ändrad muntligen |
punkt 32 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 33 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
— |
|
|||
punkt 34 |
punkt |
originaltexten |
särsk. |
+ |
|
punkt 35 |
punkt |
originaltexten |
delad |
|
|
1 |
+ |
|
|||
2 |
+ |
|
|||
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
Begäran om delad omröstning
PPE-DE
punkt 1
Första delen: Hela texten utom orden innehåller ett enda nytt lagförslag och inte heller
Andra delen: dessa ord
punkt 4, strecksats 1
Första delen: Hela texten utom orden (till exempel när kvinnor tvingas bära burka, niqab eller en mask)
Andra delen: dessa ord
punkt 18
Första delen: Europaparlamentet uppmanar ... risk att utnyttjas
Andra delen: och parlamentet efterlyser därför ... som utnyttjar dem
punkt 24
Första delen: Europaparlamentet uppmanar ... jämställdheten negativt
Andra delen: Parlamentet uppmanar rådet ... och familjeliv
punkt 33
Första delen: Hela texten utom ordet obligatorisk
Andra delen: detta ord
punkt 35
Första delen: Europaparlamentet uppmanar ... inom administrationen
Andra delen: och att eftersträva ... högre tjänster
IND/DEM
punkt 3
Första delen: Europaparlamentet uppmanar kommissionen ... kontroll och utvärdering
Andra delen: Parlamentet vidhåller ... med färdplanen
punkt 23, inledningen
Första delen: Hela texten utom orden kommissionen att i samarbete med
Andra delen: dessa ord
punkt 26
Första delen: Hela texten utom orden på grundval av ... har registrerat
Andra delen: dessa ord
PPE-DE, IND/DEM
punkt 8, strecksats 5
Första delen: Hela texten utom orden om så behövs genom särskild kvotering
Andra delen: dessa ord
punkt 9:
Första delen: Europaparlamentet uppmanar ... till hälsa
Andra delen: inbegripet ... reproduktiv hälsa
Tredje delen: Parlamentet upprepar ... hiv/aids är mycket viktigt
Fjärde delen: att förbättra ... hälsovårdstjänster
punkt 17
Första delen: Europaparlamentet uppmanar ... effektiviteten i
Andra delen: kvoter eller
Tredje delen: särskilda reserver (specifik metod)
punkt 20
Första delen: Hela texten utom orden och kvinnors reproduktiva rättigheter
Andra delen: dessa ord
punkt 23, strecksats 4
Första delen: Hela texten utom orden och manliga sambor och obligatorisk
Andra delen: och manliga sambor
Tredje delen: obligatorisk
Begäran om särskild omröstning
PPE-DE: punkterna 4 strecksats 2; 5; 23 strecksatserna 5 och 6; 28 och 32
IND/DEM: punkterna 5; 16; 23 strecksats 1; 27; 32; 33; 34 och 35
Övrigt
Amalia Sartori, för PPE-DE-gruppen, lade fram följande ändringsförslag till punkt 30:
30. Europaparlamentet anser att om media skulle publicera goda exempel både på kvinnors roll i samhället och på deras framgångar på alla områden, något som måste uppmärksammas om man skall kunna skapa positiva exempel på kvinnor och uppmuntra engagemang av andra kvinnor och män i att förverkliga jämställdheten och i att förena yrkes- och familjeliv så skulle detta vara ett effektivt sätt att bekämpa de negativa stereotyper som kvinnor ställs inför. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra initiativ till exempel inom ramen för Media 2007, för att medvetandegöra medierna till exempel genom permanenta samrådsforum med företrädare från denna sektor om de stereotyper som de förmedlar och om jämställdhet särskilt när det gäller att informera och höja medvetandet bland unga kvinnor och män.
7. Kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt
Betänkande: Katalin LÉVAI (A6-0053/2007)
Avser |
Äf nr |
Från |
ONU osv. |
Omröstning |
ONU/EO - anmärkningar |
punkt 1 |
4 |
ALDE |
|
— |
|
punkt 6, strecksats 5 |
5 |
ALDE |
|
— |
|
punkt 6, strecksats 15 |
6 |
ALDE |
|
— |
|
punkt 6, strecksats 18 |
7S |
ALDE |
|
— |
|
punkt 8 |
8 |
ALDE |
|
— |
|
skäl D |
1S |
ALDE |
|
— |
|
skäl N |
2 |
ALDE |
|
— |
|
skäl W |
3S |
ALDE |
|
— |
|
omröstning: resolutionen (i sin helhet) |
|
+ |
|
BILAGA II
RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP
1. Betänkande Parish A6-0038/2007
resolution
Ja-röster: 352
ALDE: Attwooll, Busk, Cappato, Ciornei, Costa, Degutis, De Sarnez, Dičkutė, Duff, Fourtou, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Losco, Lynne, Maaten, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Oviir, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Vălean, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pflüger, Remek, Seppänen, Triantaphyllides, Wurtz
IND/DEM: Belder, Blokland, Louis, Lundgren
ITS: Claeys, Dillen, Lang, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov, Vanhecke
NI: Rivera
PPE-DE: Anastase, Audy, Bachelot-Narquin, Bauer, Becsey, Braghetto, Brepoels, Březina, Brunetta, Carollo, Casa, Castiglione, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Dehaene, Demetriou, Descamps, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dimitrov Konstantin, Dimitrov Martin, Doorn, Duka-Zólyomi, Ebner, Fatuzzo, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gál, Gaľa, Galeote, Ganţ, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Jałowiecki, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelemen, Klamt, Koch, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langendries, Lechner, López-Istúriz White, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marinescu, Mavrommatis, Mayer, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, van Nistelrooij, Pack, Papastamkos, Peterle, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Posdorf, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Reul, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Spautz, Šťastný, Stevenson, Sturdy, Sudre, Sumberg, Surján, Szabó, Szájer, Thyssen, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Weber Manfred, von Wogau, Wohlin, Záborská, Zaleski, Zappalà
PSE: Arnaoutakis, Athanasiu, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berman, Bliznashki, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Carlotti, Chervenyakov, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, De Vits, Dîncu, El Khadraoui, Ettl, Fernandes, Ferreira Anne, Gebhardt, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Groote, Hänsch, Haug, Hughes, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Lyubcheva, McAvan, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Mihalache, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Panzeri, Paparizov, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Roth-Behrendt, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sârbu, Scheele, Schulz, Sifunakis, Simpson, Stockmann, Swoboda, Tarabella, Tarand, Ţicău, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Wiersma, Yáñez-Barnuevo García
UEN: Angelilli, Berlato, Crowley, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Gobbo, Grabowski, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuc, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pęk, Piotrowski, Pirilli, Poli Bortone, Roszkowski, Rutowicz, Ryan, Speroni, Tatarella
Verts/ALE: Beer, Breyer, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, Hammerstein Mintz, Harms, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Romeva i Rueda, Schlyter, Staes, Ždanoka
Nej-röster: 29
ALDE: Silaghi
IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise
ITS: Le Pen Jean-Marie, Mote
NI: Allister, Helmer
PPE-DE: Atkins, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Chichester, Dover, Harbour, Jackson, Tannock
PSE: Andersson, Hedh, Schaldemose, Segelström, Westlund
UEN: Camre
Nedlagda röster: 11
IND/DEM: Krupa, Tomczak
ITS: Martinez
NI: Kilroy-Silk
PPE-DE: Duchoň, Fajmon, Škottová, Strejček, Vlasák, Zahradil
Verts/ALE: van Buitenen
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Ja-röster: Jan Christian Ehler, Albert Deß, Eija-Riitta Korhola, John Purvis, Antolín Sánchez Presedo, Gérard Onesta, Romano Maria La Russa, Sebastiano (Nello) Musumeci, Liam Aylward, Konrad Szymański, Christa Klaß, Avril Doyle, Anja Weisgerber, Gérard Deprez, Marcin Libicki, Michał Tomasz Kamiński, Jacek Protasiewicz, Ville Itälä, Glyn Ford, Giovanni Claudio Fava, José Albino Silva Peneda, Piia-Noora Kauppi, Etelka Barsi-Pataky, Alain Lipietz, Alexander Radwan, Ria Oomen-Ruijten, Renate Sommer, Richard James Ashworth, Nirj Deva, David Martin, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Fernand Le Rachinel, Rosa Miguélez Ramos, Edite Estrela, Margrietus van den Berg, Richard Corbett, Jo Leinen, Michael Gahler, Marie Panayotopoulos- Cassiotou, Luisa Morgantini, Alexandra Dobolyi, Elena Valenciano Martínez-Orozco, Carlos Carnero González, María Sornosa Martínez, Dorette Corbey, Søren Bo Søndergaard, Ieke van den Burg, Daniel Hannan, Christopher Heaton-Harris, Lilli Gruber, Lutz Goepel, Alfredo Antoniozzi, Mario Mauro, Mario Mantovani, Amalia Sartori, Thierry Cornillet, Astrid Lulling, Lívia Járóka, Béla Glattfelder, Rainer Wieland, Maria Martens, Antonios Trakatellis, Catherine Trautmann, Bernard Poignant, Francesco Musotto, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Andreas Schwab, Christoph Konrad, Małgorzata Handzlik, Werner Langen, Evgeni Kirilov, Catherine Stihler, Zdzisław Zbigniew Podkański, Janusz Wojciechowski
Nej-röster: Geoffrey Van Orden, Jens-Peter Bonde, Martin Callanan, Robert Sturdy, Nils Lundgren,
Nedlagda röster: Kathy Sinnott,
2. Betänkande Parish A6-0051/2007
resolution
Ja-röster: 463
ALDE: Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Christova, Ciornei, Cioroianu, Cornillet, Costa, Degutis, De Sarnez, Dičkutė, Duff, Fourtou, Geremek, Gibault, Griesbeck, Hall, Hellvig, Hennis-Plasschaert, Husmenova, Ilchev, Jensen, Juknevičienė, Karim, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Losco, Lynne, Maaten, Matsakis, Mohácsi, Morţun, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Parvanova, Piskorski, Polfer, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Savi, Schmidt Olle, Schuth, Şerbu, Silaghi, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Toia, Vălean, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis
GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Pflüger, Remek, Seppänen, Svensson, Triantaphyllides, Wurtz
IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Goudin, Lundgren, Tomczak
ITS: Claeys, Coşea, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Martinez, Mölzer, Moisuc, Popeangă, Romagnoli, Schenardi, Stănescu, Stoyanov, Vanhecke
NI: Allister, Giertych, Helmer, Rivera, Wojciechowski Bernard Piotr
PPE-DE: Albertini, Anastase, Atkins, Audy, Ayuso, Bachelot-Narquin, Bauer, Becsey, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Callanan, Carollo, Casa, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Dehaene, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dimitrov Konstantin, Dimitrov Martin, Doorn, Dover, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Fajmon, Fatuzzo, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Gál, Gaľa, Galeote, Ganţ, Gargani, Garriga Polledo, Gauzès, Gawronski, Gewalt, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kelemen, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lauk, Lechner, Lehne, López-Istúriz White, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Marinescu, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Őry, Ouzký, Pack, Papastamkos, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Posdorf, Posselt, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Reul, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Schierhuber, Schmitt, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Škottová, Sofianski, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szabó, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vlasák, Weber Manfred, Wohlin, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina
PSE: Andersson, Arnaoutakis, Athanasiu, Ayala Sender, Badia i Cutchet, Beglitis, Beňová, Berman, Bliznashki, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bulfon, Bullmann, Carlotti, Casaca, Cashman, Chervenyakov, Chiesa, Cottigny, Creţu Gabriela, De Keyser, De Rossa, De Vits, Díez González, Dîncu, El Khadraoui, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Groote, Gurmai, Hänsch, Haug, Hedh, Howitt, Hughes, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, Lyubcheva, McAvan, Madeira, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Mihalache, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Paasilinna, Pahor, Paparizov, Piecyk, Pinior, Pleguezuelos Aguilar, Podgorean, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Sârbu, Schaldemose, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Skinner, Stockmann, Swoboda, Tarabella, Tarand, Ţicău, Titley, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yáñez-Barnuevo García, Zingaretti
UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Borghezio, Crowley, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Gobbo, Grabowski, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuc, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pęk, Piotrowski, Pirilli, Poli Bortone, Rogalski, Roszkowski, Rutowicz, Ryan, Speroni, Szymański, Tatarella, Zapałowski
Verts/ALE: Auken, Beer, Breyer, Buitenweg, Cramer, Evans Jill, Harms, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schmidt Frithjof, Staes, Ždanoka
Nej-röster: 4
NI: Kilroy-Silk
PPE-DE: Sumberg, Zwiefka
UEN: Masiel
Nedlagda röster: 17
IND/DEM: Batten, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise, Železný
ITS: Mote
PSE: Creţu Corina
UEN: Camre
Verts/ALE: van Buitenen
Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster
Ja-röster: Timothy Kirkhope, Kathy Sinnott, Geoffrey Van Orden, Jan Christian Ehler, Eija-Riitta Korhola, Margrietus van den Berg, Avril Doyle, Anja Weisgerber, Gérard Deprez, Marcin Libicki, Michał Tomasz Kamiński, Jacek Protasiewicz, Ville Itälä, Glyn Ford, Giovanni Claudio Fava, José Albino Silva Peneda, Piia-Noora Kauppi, Etelka Barsi-Pataky, Alain Lipietz, Alexander Radwan, Ria Oomen-Ruijten, Renate Sommer, Richard James Ashworth, Nirj Deva, David Martin, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Fernand Le Rachinel, Rosa Miguélez Ramos, Edite Estrela, Margrietus van den Berg, Richard Corbett, Jo Leinen, Michael Gahler, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Luisa Morgantini, Alexandra Dobolyi, Elena Valenciano Martínez-Orozco, Carlos Carnero González, María Sornosa Martínez, Dorette Corbey, Søren Bo Søndergaard, Ieke van den Burg, Daniel Hannan, Christopher Heaton-Harris, Lilli Gruber, Lutz Goepel, Alfredo Antoniozzi, Mario Mauro, Mario Mantovani, Amalia Sartori, Thierry Cornillet, Astrid Lulling, Lívia Járóka, Béla Glattfelder, Rainer Wieland, Maria Martens, Antonios Trakatellis, Catherine Trautmann, Bernard Poignant, Francesco Musotto, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Andreas Schwab, Christoph Konrad, Evgeni Kirilov, Małgorzata Handzlik, Catherine Stihler, Zdzisław Zbigniew Podkański, Janusz Wojciechowski
ANTAGNA TEXTER
P6_TA(2007)0058
Finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 mars 2007 om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1883/78 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (KOM(2007)0012 - C6-0057/2007 - 2007/0005(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0012) (1), |
— |
med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0057/2007), |
— |
med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0038/2007). |
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
3. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2007)0059
Undantag från förordning (EG) nr 2597/97 för konsumtionsmjölk som produceras i Estland *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 mars 2007 om förslaget till rådets förordning om undantag från förordning (EG) nr 2597/97 för konsumtionsmjölk som produceras i Estland (KOM(2007)0048 - C6-0076/2007 - 2007/0021(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2007)0048) (1), |
— |
med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0076/2007), |
— |
med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0051/2007). |
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
3. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2007)0060
Upphävande av rådets förordning (EG) nr 2040/2000 om budgetdisciplin *
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 mars 2007 om förslaget till rådets förordning om upphävande av förordning (EG) nr 2040/2000 om budgetdisciplin (KOM(2006)0448 - C6-0277/2006 - 2006/0151(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0448) (1), |
— |
med beaktande av artiklarna 37, 279 och 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0277/2006), |
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0056/2007). |
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag. |
2. |
Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt. |
3. |
Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag. |
4. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TA(2007)0061
Stabilitetsbedömning av förvärv och ökning av aktieinnehavet inom den finansiella sektorn ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 mars 2007 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för stabilitetsbedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (KOM(2006)0507 - C6-0298/2006 - 2006/0166(COD))
(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0507) (1), |
— |
med beaktande av artikel 251.2 och artikel 47.2 och artikel 55 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0298/2006), |
— |
med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0027/2007). |
1. |
Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. |
2. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. |
3. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. |
(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
P6_TC1-COD(2006)0166
Europaparlamentets ståndpunkt antagen vid första behandlingen den 13 mars 2007 om ändring av rådets direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen den slutliga rättsakten, direktiv 2007/44/EG.)
P6_TA(2007)0062
Företagens sociala ansvar
Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2007 om företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap (2006/2133(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens meddelande om genomförande av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning: Göra Europa till ett kompetenscentrum för företagens sociala ansvar (KOM(2006)0136). |
— |
med beaktande av de två viktigaste internationella normerna för företagens uppträdande: Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och den sociala politiken, senast reviderat 2001 och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, senast reviderad 2000, och med beaktande av de uppförandekoder som har antagits under överinsyn av internationella organisationer som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, Världshälsoorganisationen och Världsbanken och insatser som har med företagens verksamhet i utvecklingsländerna att göra under beskydd av FN:s handels- och utvecklingskonferens, |
— |
med beaktande av ILO:s förklaring om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen som antogs 1998 och ILO:s konventioner om upprättande av grundläggande arbetsrättsliga normer såvitt avser avskaffande av tvångsarbete C29 (1930) och C105 (1957), organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten C87 (1948) och C98 (1949), avskaffande av barnarbete C138 (1973) och C182 (1999) och icke-diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning C100 (1951) och C111 (1958), |
— |
med beaktande av FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948, framför allt proklamationen som uppmanar alla människor och organisationer i samhället att bidra till att de mänskliga rättigheterna respekteras världen över, FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966, FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979, FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989, samt förslaget till FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter från 1994, |
— |
med beaktande av OECD:s konvention om bekämpning av bestickning (1997), |
— |
med beaktande av GRI:s Global Reporting Initiative uppdaterade riktlinjer för hållbarhetsrapportering, G3, från 2006, |
— |
med beaktande av FN:s Global Compact som lanserades i juli 2000, |
— |
med beaktande av tillkännagivandet den 6 oktober 2006 från FN:s Global Compact och Global Reporting Initiative om att de ingått en ”strategisk allians”, |
— |
med beaktande av förslaget till FN-normer om transnationella och andra företags ansvar i fråga om mänskliga rättigheter från 2003, |
— |
med beaktande av resultatet av FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002, i synnerhet kravet på mellanstatliga initiativ i fråga om företagens ansvarsskyldighet och rådets slutsatser av den 3 december 2002 om uppföljningen av toppmötet, |
— |
med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport ”Towards global partnerships - Enhanced cooperation between the United Nations and all relevant partners, in particular the private sector”, från den 10 augusti 2005, |
— |
med beaktande av tillsättandet av en särskild representant för FN:s generalsekreterare med ansvar för företag och mänskliga rättigheter, dennes delårsrapport av den 22 februari 2006 om mänskliga rättigheter och transnationella företag och andra företag och de regionala samråd som genomfördes i Johannesburg den 27-28 mars 2006 och i Bangkok den 26-27 juni 2006, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 januari 1999 om EU-normer för europeiska företag som är verksamma i utvecklingsländer: mot en europeisk uppförandekod (1), i vilken det rekommenderas att en uppförandekod av europeisk modell utarbetas, underbyggd av en europeisk övervakningsplattform, |
— |
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2), vilken ersatt Brysselkonventionen från 1968 förutom såvitt avser relationerna mellan Danmark och andra medlemsstater, |
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) (3), |
— |
med beaktande av rådets resolution av den 3 december 2001 (4) om uppföljning av grönboken om främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2002 om kommissionens grönbok om främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar (5), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 13 maj 2003 om kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar - näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling (6), |
— |
med beaktande av kommissionens rekommendation 2001/453/EG av den 30 maj 2001 om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser (7) , |
— |
med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2002 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén: Att främja grundläggande arbetsnormer och förbättra den sociala styrningen (social governance) i samband med globaliseringen (8), |
— |
med beaktande av rådets resolution av den 6 februari 2003 om företagens sociala ansvar (9), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen om ”Styre och utveckling” (KOM(2003)0615), |
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG av den 18 juni 2003 om årsbokslut och sammanställd redovisning i vissa typer av bolag, banker och andra finansinstitut samt försäkringsföretag (10), |
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (11), |
— |
med beaktande av slutrapporten från det europeiska flerpartsforumet om företags sociala ansvar av den 29 juni 2004, däribland rekommendation 7, vilken stöder skapandet av en lämplig rättslig ram för företags sociala ansvar, |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen om ”Globaliseringens sociala dimension - EU:s politiska bidrag för att få fördelarna att gynna alla” (KOM(2004)0383), |
— |
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG om vilseledande marknadsföring och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (12), |
— |
med beaktande av Europeiska rådets vårmöte den 22-23 mars 2005, då Lissabonstrategin nylanserades och partnerskapet mellan EU:s institutioner, medlemsstaterna och det civila samhället inriktades på temat ”Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning”, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2005 om exploateringen av barn i utvecklingsländer, med särskild inriktning på barnarbete (13), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen om översyn av strategin för en hållbar utveckling, ”Handlingsram” (KOM(2005)0658), och EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling som antogs av Europeiska rådet den 15-16 juni 2006, |
— |
med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen av den 20 december 2005 om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Europeiskt samförstånd (14), |
— |
med beaktande av det nya allmänna preferenssystemet (GSP+) som gäller sedan den 1 januari 2006, genomförd för första gången genom rådets förordning (EG) nr 980/2005 av den 27 juni 2005 om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (15) som ger tullfrihet eller sänkta tullar för ett större antal produkter samt innehåller ett nytt incitament för sårbara länder med specifika behov i fråga om handel, finansiering och utveckling, |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen om ”Anständigt arbete för alla - EU:s bidrag till agendan för anständigt arbete i världen” (KOM(2006)0249) (kommissionens meddelande om anständigt arbete), |
— |
med beaktande av grönboken om öppenhetsinitiativet (KOM(2006)0194), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om rättvis handel och utveckling (16), |
— |
med beaktande av meddelandet från kommissionen om ”Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen - Handlingsplan” (KOM(2003)0284) (handlingsplan om företagsstyrning), |
— |
med beaktande av Europaparlamentets utfrågning på temat ”Företagens sociala ansvar - finns det en europeisk strategi?”, som hölls av utskottet för sysselsättning och sociala frågor den 5 oktober 2006, |
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0471/2006), och av följande skäl: |
A. |
Företagen bör inte betraktas som ersättare för offentliga myndigheter när de underlåter att fullfölja sin uppgift att övervaka att sociala normer och miljönormer efterlevs. |
1. |
Europaparlamentet är övertygat om att ett ökande socialt och miljömässigt ansvar från företagens sida, kopplat till principen om företagens ansvarsskyldighet, är grundläggande i den europeiska sociala modellen, i EU:s strategi för hållbar utveckling och när det gäller att klara de sociala utmaningar som den ekonomiska globaliseringen medför. |
2. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar, som ger ny kraft åt EU-debatten om företagens sociala ansvar. Parlamentet konstaterar emellertid att några huvudintressenter klagat på bristande insyn och balans i det samråd som genomfördes före antagandet. |
3. |
Europaparlamentet konstaterar att en öppen debatt fortfarande förs mellan olika intressentgrupper om hur företagens sociala ansvar lämpligen skall definieras och att tanken ”att gå längre än vad som föreskrivs i lagstiftningen” gör att vissa företag kan hävda att de tar ett socialt ansvar samtidigt som de bryter mot lokala eller internationella lagar. Parlamentet anser att arbetet till förmån för ett ökat socialt ansvar hos europeiska företag runtom i världen måste kompletteras genom att EU bistår tredjeländernas regeringar med att genomföra bestämmelser på det sociala området och på miljöområdet, vilka överensstämmer med de internationella konventionerna, samtidigt som det måste finnas ett effektivt system för inspektioner. |
4. |
Europaparlamentet erkänner kommissionens definition om att företagens sociala ansvar handlar om att de på frivillig väg låter hänsyn till miljön och samhället ingå i sin affärsverksamhet, som ett tillägg till vad lag och avtal kräver, samt anser att politiska åtgärder i fråga om företagens sociala ansvar bör främjas utifrån egna meriter, och varken bör träda i stället för införandet av lämpliga bestämmelser på andra områden eller utgöra ett förtäckt försök att införa sådan lagstiftning. |
5. |
Europaparlamentet konstaterar att mångfalden av frivilliga initiativ på området för företagens sociala ansvar kan komma att uppfattas som ett hinder mot att fler företag fattar policybeslut om sitt sociala ansvar, och kan verka hämmande för företagen när det gäller att vidta mer trovärdiga åtgärder eller mer ambitiösa policybeslut om sitt sociala ansvar, även om det skulle kunna hävdas att det just är mångfalden som ger företagen ytterligare inspiration. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra spridningen av bästa praxis som framkommit i samband med sådana frivilliga initiativ på området för företagens sociala ansvar. Dessutom bör kommissionen överväga att upprätta en förteckning över de kriterier som socialt ansvarstagande företag skall uppfylla. |
6. |
Europaparlamentet anser att trovärdigheten hos frivilliga initiativ i fråga om företagens sociala ansvar även är beroende av att det finns ett engagemang för att införliva befintliga, internationellt fastställda normer och principer, av att man tillämpar en flerintressentsstrategi, vilket rekommenderas av EU:s flerpartsforum, samt av att det bedrivs självständig övervakning och kontroll. |
7. |
Europaparlamentet anser att diskussionen inom EU om företagens sociala ansvar nu nått dithän, att tonvikten bör flyttas från ”tillvägagångssätt” till ”resultat”, vilket innebär att man skall kunna mäta och få insyn i företagens bidrag till kampen mot social utslagning och miljöförstöring i Europa och runtom i världen. |
8. |
Europaparlamentet konstaterar att många företag redan gör en stor och växande insats för att leva upp till sitt sociala ansvar. |
9. |
Europaparlamentet konstaterar att marknaderna och företagen har kommit olika långt i sin utveckling på olika håll i Europa och anser därför att det inte är lämpligt med en enhetlig modell som försöker få alla företag att bete sig på samma sätt. En sådan modell leder inte till att företagen påtar sig sitt sociala ansvar på ett meningsfullt sätt. Då det handlar om att förmå företagen att ta sitt ansvar anser parlamentet att tonvikten bör ligga vid att utveckla det civila samhällets och framför allt konsumenternas medvetenhet om ansvarsmedveten produktion, något som får långsiktiga effekter och kan anpassas efter olika länders eller regioners situation. |
10. |
Europaparlamentet påpekar att företagens sociala ansvar bör utökas till att omfatta nya områden såsom livslångt lärande, arbetsorganisation, lika möjligheter, social integrering, hållbar utveckling och etik, för att fungera som ett ytterligare instrument för industriell omvandling och omstrukturering. |
EU-debatten om företagens sociala ansvar
11. |
Europaparlamentet noterar kommissionens beslut att inrätta en europeisk allians för företagens sociala ansvar i samarbete med flera företagsnätverk (alliansen). Parlamentet rekommenderar att kommissionen själv fungerar som det centrala samordnande organet för att upprätthålla kunskapsnivån om alliansens medlemmar och verksamhet och för att komma överens om tydliga mål, tidtabeller och strategiska visioner till ledning för alliansens arbete. Parlamentet uppmuntrar alla europeiska företag och alla företag i tredje länder med verksamhet i Europa, oavsett om de är stora eller små, att ta sig an detta initiativ och anser att alliansen bör förstärkas genom att även andra intressenter deltar. |
12. |
Europaparlamentet anser att den sociala dialogen har varit ett effektivt medel för att främja initiativ när det gäller företagens sociala ansvar och att europeiska företagsråd har spelat en konstruktiv roll i utvecklingen av bästa praxis på området. |
13. |
Europaparlamentet anser att alliansens arbete varit en framgång, vilket framgår av att EU-företagens användning av förfaranden för socialt ansvarstagande har ökat avsevärt, att nya modeller för bästa praxis när det gäller olika aspekter av socialt ansvar har utvecklats av verkligt ledande företag och fackliga företrädare inom företagen, att särskilda EU-åtgärder och bestämmelser till stöd för företagens sociala ansvar har utarbetats och främjats, samt att det har gjorts en utvärdering av hur dessa initiativ påverkar miljön och de mänskliga och sociala rättigheterna. Parlamentet föreslår att en tidsfrist på två år fastställs för fullgörandet av arbetet i de ”laboratorier” som har inrättats under dess beskydd på förslag från CSR Europa. |
14. |
Europaparlamentet noterar att sammankallandet på nytt av EU:s flerpartsforum var ett senkommet tillägg till meddelandet om företagens sociala ansvar och att åtgärder måste vidtas för att bygga upp olika intressenters förtroende så att en verklig dialog kommer att föras med sikte på att EU:s politik och program för att främja och tillämpa företagens sociala ansvar får ett konkret genomslag i företagen i EU. Parlamentet anser att lärdomar bör dras av de två år som flerpartsforumet har fungerat, som var positiva när det gäller regeln att inte berömma eller fördöma och framför allt användningen av oberoende rapportörer. Förbättringar behövs dock i fråga om sökandet efter samförstånd. Parlamentet uppmanar kommissionens företrädare att delta mer aktivt i debatten. |
15. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbjuda företrädare för statsmakterna samt regionala och kommunala myndigheter i ett antal länder, vilka gått in för att använda den offentliga upphandlingen och andra styrmedel inom den offentliga politiken för att främja företagens sociala ansvar, till att bilda ett eget ”laboratorium” inom ramen för alliansen och inlemma sina resultat i alliansens framtida arbete. |
16. |
Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens strävanden att bygga ut flerpartsforumet så att också investerare, företrädare för utbildningsväsendet och de offentliga myndigheterna finns företrädda där, och vidhåller samtidigt att möjligheten till fortsatt dialog om uppnåendet av fastställda mål måste kvarstå. |
17. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för övervakningen av utvecklingen på området för företagens sociala ansvar, uppmuntra till ett större kvinnligt deltagande i flerpartsforumet och till utbyte av information och bästa praxis när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. |
18. |
Europaparlamentet stöder kravet att företagslobbyister och andra lobbyister skall vara tvungna att lämna information och tillträdet till EU:s beslutsfattande för företagsgrupperingar och andra intressentgrupper skall vara välavvägt. |
Sambandet mellan företagens sociala ansvarstagande och konkurrenskraften
19. |
Europaparlamentet välkomnar målet för kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar, det vill säga att koppla företagens sociala ansvar till Lissabonstrategin beträffande ekonomi, samhälle och miljö eftersom parlamentet anser att en seriös inställning till företagens sociala ansvar från företagens sida kan bidra såväl till att öka antalet arbetstillfällen, förbättra arbetsvillkoren och skapa respekt för arbetstagarnas rättigheter som till att främja forskning och utveckling av tekniska innovationer. Parlamentet stöder principen om ”ansvarsfull konkurrenskraft” som en integrerad del av kommissionens program för innovation och konkurrenskraft. Parlamentet uppfordrar de europeiska företagen att i sina rapporter ta med uppgifter om hur de bidrar till Lissabonmålen. |
20. |
Europaparlamentet erkänner att effektiva konkurrensregler både inom och utanför EU är av ytterst stor vikt för att garantera att företagen bedriver sin verksamhet med ansvar, framför allt genom att sådana regler gör det möjligt att rättvist behandla små och medelstora företag i lokalsamhället och tillförsäkrar att de kan delta. |
21. |
Europaparlamentet upprepar att det bidrar till uppnåendet av Lissabonmålen om företagen tar sitt sociala ansvar genom en ansvarsmedveten och icke-diskriminerande anställningspolicy som främjar sysselsättningen bland kvinnor och missgynnade personer. |
22. |
Europaparlamentet konstaterar självmotsägelsen mellan å ena sidan konkurrenskraftiga leverantörsstrategier hos företag som strävar efter att ständigt förbättra sin flexibilitet och kostnadsbild och å andra sidan ett frivilligt socialt ansvarstagande med sikte på att motverka exploaterande anställningsförfaranden och främja långsiktiga förbindelser med leverantörerna. Parlamentet välkomnar en debatt om dessa frågor. |
23. |
Europaparlamentet föreslår därför att utvärderingen och uppföljningen av sådana europeiska företag som betraktas som ansvarstagande skall utsträckas till att även omfatta deras och deras underleverantörers verksamhet utanför Europeiska unionen, så att företagens sociala ansvar även gynnar tredjeländerna och framför allt utvecklingsländerna, i enlighet med ILO:s konventioner, i synnerhet om fackföreningsfriheten och om förbud mot barnarbete och tvångsarbete, varvid i synnerhet kvinnor, migrerande arbetstagare och företrädare för ursprungsfolk och minoriteter bör gynnas. |
24. |
Europaparlamentet inser att företagens sociala ansvar är en viktig framgångsfaktor. Parlamentet begär därför att socialpolitiska frågor, som respekt för arbetstagarnas rättigheter, rättvis lönepolitik, icke-diskriminering och livslångt lärande, samt miljöfrågor med tyngdpunkten vid ett dynamiskt främjande av hållbar utveckling, skall tas med i beräkningen både som stöd för nya produkter och förfaranden genom EU:s politiska åtgärder för nyskapande och handel och när det gäller att fastställa branschvisa, underregionala och stadsbaserade strategier för ökad konkurrenskraft. |
25. |
Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla företag i hög grad bidrar till att undanröja de orättvisor som drabbar i synnerhet kvinnor och missgynnade personer, bland annat funktionshindrade personer, på arbetsmarknaden, framför allt när det gäller tillgång till anställning, sociala tjänster, utbildning, karriärutveckling och en rättvis lönepolitik. Parlamentet betonar att företagen bör basera sin anställningspolitik på rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (17). |
Instrument för företagens sociala ansvar
26. |
Europaparlamentet välkomnar de senaste årens utveckling som inneburit att större företag på eget initiativ publicerar rapporter om sociala frågor och miljöfrågor, och noterar att antalet sådana rapporter genomgående ökat sedan 1993 men nu har blivit ganska konstant, och att endast en minoritet av rapporterna tillämpar internationellt vedertagna normer och principer, omfattar företagets hela leveranskedja eller innefattar oberoende övervakning och kontroll. |
27. |
Europaparlamentet erinrar kommissionen om sin uppmaning att framlägga ett förslag om att ändra rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (fjärde bolagslagdirektivet (18)) så att det utöver krav på ekonomisk redovisning också inbegriper krav på rapportering om sociala frågor och miljöfrågor. Parlamentet anser det viktigt att skapa ökat medvetande om vad som föreskrivs om rapportering om sociala frågor och miljöfrågor i kommissionens rekommendation 2001/453/EG om miljörapporter, direktiv 2003/51/EG om moderniserad redovisning och direktiv 2003/71/EG (19) om prospekt, och stöder tanken på att dessa i rätt tid skall införlivas med lagstiftningen i samtliga medlemsstater och efterlyser undersökningar av om de genomförts effektivt, för att på så sätt utveckla detta medvetande. |
28. |
Europaparlamentet erkänner att ”industrin” kring företagens sociala ansvar för närvarande erbjuder begränsade möjligheter till mätning av företagens beteende samt till social redovisning och certifiering, särskilt i fråga om kostnader, jämförbarhet och oberoende, och anser att det kommer att bli nödvändigt att utveckla en professionell ram med särskilda kvalifikationer inom detta område. |
29. |
Parlamentet rekommenderar kommissionen att se till att företagsledare med mer än 1 000 anställda får ett ökat ansvar att minimera de negativa sociala och miljömässiga effekter som företagens verksamhet kan få. |
30. |
Europaparlamentet upprepar sitt stöd för EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning, framför allt dess krav på kontroll från utomståendes sida och skyldigheten för medlemsstaterna att verka till förmån för denna ordning, och anser att det finns utrymme för liknande ordningar för att värna om arbetstagarnas rättigheter samt de sociala och mänskliga rättigheterna. |
31. |
Europaparlamentet stöder den uppförandekod som fastställts av International Social and Environmental Accreditation and Labelling Alliance, och anser att den utgör ett föredöme när det gäller främjandet av samarbete mellan olika befintliga märkningsinitiativ, vilket är viktigare än att det skapas nya sociala märkningar på nationell eller europeisk nivå. |
32. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en mekanism för att skadelidande, inbegripet skadelidande tredjelandsmedborgare, inför medlemsstaternas nationella domstolar skall kunna väcka talan mot europeiska företag. |
33. |
Europaparlamentet konstaterar att frågan om socialt ansvarsfulla investeringar inte tas upp i kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar. Parlamentet anser att investerarna bör delta som intressenter i debatten om företagens sociala ansvar på EU-nivå, däribland inom ramen för flerpartsforumet, och stöder näringslivets krav på öppenhet framför föreskrifter genom införandet av ”investeringsförklaringsprinciper” för investeringsfonder i hela EU. |
34. |
Europaparlamentet framhåller att konsumenterna spelar en viktig roll för att skapa incitament till ansvarsfull produktion och affärspraxis. För närvarande är dock situationen oöverskådlig på grund av förvirringen mellan olika nationella varustandarder och varumärkningssystem, vilket bidrar till att undergräva befintliga sociala märkningssystem. Att anpassa sig till många olika nationella krav och standarder medför samtidigt avsevärda kostnader för företagen. Vidare är det dyrt att införa kontrollmekanismer för social varumärkning, särskilt för mindre länder. |
35. |
Europaparlamentet stöder Eurostats bemödanden att ta fram indikatorer för att mäta i vilken utsträckning företagen tar sitt sociala ansvar i samband med EU:s strategi för hållbar utveckling, samt kommissionens avsikt att ta fram nya indikatorer för att mäta medvetenheten om och konsumtionen av miljömärkta EU-produkter samt vilken andel av produktionen som företag som registrerats enligt EU:s miljöstyrnings-och miljörevisionsordning svarar för. |
36. |
Europaparlamentet påminner om att man tidigare har övervägt att tillsätta en EU-ombudsman för företagens sociala ansvar, som på begäran av företag eller någon intressentgrupp skall genomföra självständiga studier av frågor som har med företagens sociala ansvar att göra. Parlamentet anser att detta bör övervägas ytterligare och hoppas på fler, liknande förslag. |
Bättre regelverk och företagens sociala ansvar
37. |
Europaparlamentet anser att de politiska åtgärderna för att främja företagens sociala ansvar kan förbättras genom bättre kännedom om och tillämpning av befintliga rättsliga instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att organisera och stödja kampanjer för att förbättra kännedomen om och kontrollera tillämpningen av det utländska direktansvaret enligt Brysselkonventionen och tillämpningen av direktiven 84/450/EEG (20) om vilseledande reklam och 2005/29/EG om orättvisa affärsmetoder för att få företagen att följa sina frivilliga uppförandekoder för socialt ansvarstagande. |
38. |
Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att språket är enkelt och lättförståeligt så att företagens sociala ansvarstagande stimuleras. |
39. |
Europaparlamentet upprepar att kommissionen och medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter i EU bör bemöda sig ytterligare om att utnyttja de möjligheter som översynen av direktiven om offentlig upphandling från 2004 ger när det gäller att främja företagens sociala ansvar genom att arbeta för att det införs kriterier för sociala frågor och miljöfrågor bland potentiella leverantörer och samtidigt erkänna att man måste undvika att belasta småföretagen med ytterligare administrativa bördor, vilket skulle kunna avskräcka dem från att lämna in anbud, samt att vid behov - till exempel i fall av korruption - utesluta företag. Parlamentet anser att kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling bör tillämpa strikta sociala och miljömässiga kriterier för alla bidrag och lån till privata företag, underbyggda av tydliga mekanismer för klagomål. I detta sammanhang kan nämnas hur man i Nederländerna kopplar samman offentlig upphandling med uppfyllandet av ILO:s grundläggande konventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt hur flera italienska provinser uppfyller SA8000-standarden för socialt ansvarstagande. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att tillförsäkra att alla exportgarantier följer de högst ställda miljömässiga och sociala kriterierna, och inte används till projekt som strider mot de EU-politiska mål som fastställts i fråga om exempelvis energi och rustning. |
Att integrera företagens sociala ansvar med EU:s politik och program
40. |
Europaparlamentet välkomnar de upprepade åtagandena i kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar att kommissionen skall stödja och främja företagens sociala ansvarstagande inom alla sina verksamhetsområden och efterlyser en omfattande insats för att omvandla dessa åtaganden till konkret handling på alla plan. |
41. |
Europaparlamentet anser att debatten om företagens sociala ansvar inte får särskiljas från frågorna om företagens ansvars. Dessutom bör man se till frågorna om de sociala och miljömässiga konsekvenserna av företagens verksamhet, förbindelserna med intressenterna, skyddet för minoritetsaktieägarnas rättigheter och företagsstyrelsernas skyldigheter i fråga om detta till fullo införlivas i kommissionens handlingsplan om företagsstyrning. Parlamentet framhåller att frågorna bör tas med i debatten om företagens sociala ansvar och uppmanar kommissionen att undersöka dessa aspekter och lägga fram konkreta förslag för att åtgärda dem. |
42. |
Europaparlamentet välkomnar direkt finansiellt stöd som beviljas av kommissionen till initiativ i fråga om företagens sociala ansvar, i synnerhet för att uppmuntra innovationer, möjliggöra intressenternas delaktighet och bistå dem som skall ha åsamkats skada på grund av påstådd försumlighet, också i sådana fall där försumlighet från företagens sida lett till att anställda mist livet. Parlamentet uppmanar kommissionen att framför allt ta fram mekanismer för att se till att samhällsgrupper som påverkats negativt av europeiska företag ges möjlighet att utan svårighet få sin sak prövad inför opartisk domstol. Parlamentet understryker vikten av EU:s budgetpost B3-4000 (punkt 04 03 03 01) för pilotprojekt, exempelvis projekt som har med arbetstagarnas samhällsengagemang att göra. Parlamentet understryker vidare vikten av särskilda anslag för att stödja företagens sociala ansvar inom ramen för kommissionens program för konkurrenskraft och innovation. Dessutom understryker parlamentet vikten av att 3 procent av samhällsforskningen och den humanistiska forskningen enligt det sjunde ramprogrammet för forskning ägnas åt frågor som rör företagen i samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra åtskilligt mera för att genom sina program för externt bistånd stödja det sociala ansvaret bland EU-företag med verksamhet i tredjeländer. |
43. |
Europaparlamentet välkomnar åtagandet om att göra utbildning till ett av de åtta prioriterade områdena. Parlamentet efterlyser en djupare integrering av företagens sociala ansvar i programmet Sokrates och förespråkar att vittomspännande material om företagens sociala ansvar tillhandahålls i ett framtida European Teaching Resource Centre samt att det inrättas en europeisk on-linekatalog över handelshögskolor och universitet som erbjuder kurser om företagens sociala ansvar och hållbar utveckling. |
44. |
Europaparlamentet uppmuntrar initiativ på EU-nivå och medlemsstatsnivå till förmån för bättre undervisning om ansvarsmedveten företagsledning och produktion vid handelshögskolorna i Europa. |
45. |
Europaparlamentet påpekar att företagens sociala ansvar och miljöansvar i lika hög grad är en fråga för offentliga myndigheter och frivilligorganisationer som för näringslivet och uppmanar kommissionen att infria sitt åtagande om att årligen offentliggöra en rapport om vilken inverkan dess egen direkta verksamhet har i socialt och miljömässigt hänseende, samt att utveckla en politik för att uppmuntra personalen vid EU:s institutioner att påta sig ett frivilligt samhällsengagemang. |
46. |
Europaparlamentet anser att företag inom ramen för sitt sociala ansvarstagande skulle kunna sponsra kulturella och bildande evenemang som tillför ett mervärde till EU:s politik på området för kultur och livslångt lärande. |
47. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bättre integrera företagens sociala ansvar med sin handelspolitik och därvid se till att Världshandelsorganisationens regler följs och att inga omotiverade handelshinder skapas, genom att sträva efter att införa bestämmelser i de bindande artiklarna i samtliga bilaterala, regionala och multilaterala avtal i enlighet med internationellt fastställda normer för företagens sociala ansvar, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, ILO:s trepartsdeklaration och Rioprinciperna, samt förbehålla sig lagstiftningsbefogenheter i fråga om mänskliga rättigheter, socialt ansvar och miljöansvar. Parlamentet välkomnar stödet för dessa mål i meddelandet om rimliga arbetsvillkor. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionens delegationer i tredjeländer att inom ramen för sina befogenheter främja OECD:s riktlinjer för multinationella företag och fungera som en kontaktpunkt i förhållande till dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra de nationella kontaktpunkternas funktion, framför allt i fråga om handläggningen av rapporter om enskilda fall där överträdelser skall ha skett inom europeiska företags verksamheter och leverantörskedjor. |
48. |
Europaparlamentet noterar det bidrag som den internationella rörelsen för rättvis handel givit genom att i sextio års tid gått i bräschen för rättvis handel och visat att sådan handel är livsduglig och hållbar utmed hela leveranskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de erfarenheter som gjorts av rättvis handel och systematiskt utreda hur dessa erfarenheter kan användas i anslutning till företagens sociala ansvar. |
49. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-baserade multinationella företag med produktionsanläggningar i länder utanför EU, i synnerhet företag som deltar i det utvidgade systemet för allmänna tullförmåner (”GSP +”), rättar sig efter ILO:s grundläggande normer, befintliga sociala och miljömässiga bestämmelser samt internationella avtal, för att på så sätt bidra till en världsomfattande balans mellan ekonomisk tillväxt och högre sociala krav och miljökrav. |
50. |
Europaparlamentet välkomnar det samförstånd som beskrivs i ”Dokument om europeiskt samförstånd”, i fråga om att stödja och prioritera företagens sociala ansvar. Parlamentet uppmanar kommissionens generaldirektorat för utvecklingsfrågor att spela en aktiv roll i debatten, att undersöka vilka arbetsförhållanden som råder och på vilka villkor naturtillgångarna utnyttjas i utvecklingsländerna, att samarbeta med såväl lokala företag som EU-företagens filialer i dessa länder samt underleverantörer och deras intressenter, att ta itu med överträdelser och försumlighet i leverantörskedjorna samt att bekämpa fattigdomen och skapa en rättvist fördelad tillväxt. |
51. |
Europaparlamentet föreslår att kommissionen inriktar sig på att göra små och medelstora företag socialt ansvarstagande, genom att samarbeta med olika mellanhänder som erbjuder ett specifikt stöd för att kooperativ och företag i den sociala ekonomin skall kunna delta via sina specialistförbund. Parlamentet föreslår vidare att kommissionen använder euroinfocenters nätverk för att direkt främja initiativ på området för företagens sociala ansvarstagande och att den överväger att utse ett ombud för företagens sociala ansvar på samma sätt som kommissionens generaldirektorat för näringsliv utsåg sin småföretagsrepresentant. |
52. |
Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att genomföra en grundlig studie på EU-nivå om hur små och medelstora företag på olika sätt kan bli socialt ansvarstagande samt hur de små och medelstora företagen kan bli motiverade att frivilligt och enskilt bli socialt ansvarstagande, och att dra lärdom av erfarenheterna och bästa praxis på detta område. |
53. |
Europaparlamentet välkomnar åtagandet i kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar att förstärka de anställdas och deras fackföreningars deltagande i arbetet för att öka företagens sociala ansvarstagande och upprepar sin uppmaning till kommissionen och arbetsmarknadens parter att bygga vidare på det framgångsrika framförhandlandet av hittills 50 internationella ramavtal och 30 europeiska ramavtal som främst handlar om grundläggande arbetsrättsliga normer för enskilda företag eller branscher som ett sätt att utveckla ett företagsansvar i Europa och i världen. Parlamentet hänvisar till europeiska företagsråd som är särskilt lämpade för att främja företagens sociala ansvar och grundläggande arbetstagarrättigheter i multinationella bolag. |
54. |
Europaparlamentet framhåller den roll som arbetsmarknadens parter spelar för att främja kvinnors sysselsättning och bekämpa diskriminering. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att inom ramen för företagens sociala ansvar ta initiativ som kan bidra till att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser, företagsråd och bland deltagarna i den sociala dialogen. |
55. |
Europaparlamentet rekommenderar att framtida forskning om företagens sociala ansvar skall sträcka sig längre än enbart till det enskilda företagets sociala ansvar och istället inrikta sig på sambandet mellan konkurrenskraft och hållbar utveckling på makronivå (EU och medlemsstaterna), på mellanliggande nivå (näringsgrenar och leverantörskedjor) och på mikronivå (små och medelstora företag), liksom förhållandet mellan dem, samt på konsekvenserna av befintliga initiativ på området och möjliga överträdelser av principerna för företagens sociala ansvarstagande. Parlamentet stöder den ledande roll som European Academy of Business in Society spelat i detta sammanhang och uppmanar kommissionen att publicera en officiell ”Årsrapport om företagens sociala ansvar” som skall sammanställas i samarbete med oberoende experter och forskare och innehålla aktuell information, beskriva nya trender och ge rekommendationer rörande framtida åtgärder. |
EU:s bidrag till företagens sociala ansvar på global nivå
56. |
Europaparlamentet anser att politiken för ett ökat socialt ansvarstagande från företagens sida har bäst möjligheter att påverka företagens globala leverantörskedjor, möjliggöra ansvarsfulla företagsinvesteringar vilka bidrar till att bekämpa fattigdomen i utvecklingsländerna, främja rimliga arbetsförhållanden, stödja principerna om rättvis handel och goda styrelseformer och minska antalet överträdelser mot internationella normer, inbegripet arbetsnormer, inom företag i de länder där det inte finns bestämmelser på dessa områden, eller där bestämmelserna är otillräckliga. |
57. |
Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda särskild forskning om denna politik och att lägga fram förslag som skall få företagen att öka sina ansvarsfulla investeringar och sitt ansvar. |
58. |
Europaparlamentet erkänner att ett antal internationella initiativ som rör företagens sociala ansvar har djupare förankring och nått en ny mogenhetsgrad. Bland dem märks GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering, G3 som nyligen offentliggjordes. Dessutom har 200 företag uteslutits från medlemskapet i FN:s Global Compact och det har utsetts en särskild representant för FN:s generalsekreterare för företag och mänskliga rättigheter. |
59. |
Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att kommissionen inte har prioriterat främjandet av globala initiativ högre i sitt meddelande om företagens sociala ansvar och uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna och intressenterna för att både utveckla en strategisk vision och bidra till utvecklandet av initiativ för företagens sociala ansvarstagande på global nivå samt bemöda sig ytterligare för att avsevärt öka deltagandet i sådana initiativ från EU-företagens sida. |
60. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja och främja efterlevnaden av ILO:s grundläggande normer, som utgör en del av företagens sociala ansvar oavsett var verksamheten bedrivs. |
61. |
Europaparlamentet anser att den internationella dimensionen av företagens sociala ansvar bör stimulera till att det fastställs riktlinjer som främjar utarbetandet av strategier på detta område världen över. |
62. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med andra berörda partner organisera ett omfattande internationellt initiativ 2007 för att uppmärksamma femårsdagen av det åtagande att genomföra mellanstatliga initiativ i fråga om företagens ansvar som gjordes vid världstoppmötet för hållbar utveckling. |
63. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på 1990-talets framgångar med den transatlantiska företagsdialogen om företagens sociala ansvar, genom att organisera ett likartat förfarande mellan EU och Japan. |
64. |
Europaparlamentet uppmuntrar till fortsatt utveckling av internationella initiativ till förmån för full insyn i inkomsterna från europeiska företags verksamhet i tredjeländer samt till fortsatt full respekt för de mänskliga rättigheterna i samband med företagens verksamhet i konfliktområden samt till avståndstagande från lobbyverksamhet, bland annat i form av ”värdlandsavtal” som utarbetas av företagen för att de skall kunna urholka eller smita undan lagstiftningens krav i sådana länder. |
65. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att stödja och stärka OECD:s riktlinjer för multinationella förertag, framför allt genom att undersöka hur effektiva de nationella kontaktpunkterna i Europa är, samt vilken roll de spelar som medlare mellan intressenterna i samband med konfliktlösningar. Parlamentet efterlyser en modell för europeiska kontaktpunkter med bästa praxis i fråga om institutionell uppbyggnad, synlighet, åtkomlighet för alla intressenter och handläggning av klagomål, och efterlyser att definitionen av begreppet investering skall ges en vidsträckt tolkning vid tillämpningen av OECD:s riktlinjer, för att på så sätt garantera att frågor som berör leverantörskedjorna skall tas upp i genomförandeförfarandena. |
66. |
Europaparlamentet begär att man stöder GRI genom att bjuda in ledande EU-företag att delta i nya sektorsomfattande satsningar inom exempelvis byggnadsbranschen, kemisektorn och jordbruket. Parlamentet begär också att man främjar forskningen om små och medelstora företags deltagande, möjliggör uppsökande verksamhet framför allt i de central- och östeuropeiska länderna samt utvecklar hållbarhetsindex i anslutning till fondbörser på utvecklingsmarknaderna. |
67. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att framtida samarbetsavtal med utvecklingsländer innehåller kapitel om forskning, övervakning och hjälp med att övervinna sociala, humanitära och miljömässiga problem i verksamhet som EU-baserade företag och deras leverantörskedjor bedriver i tredjeländer. |
68. |
Europaparlamentet välkomnar principiellt Internationella standardiseringsorganisationens planer på att skapa en norm för socialt ansvarstagande. Parlamentet uppmanar de europeiska företrädarna att se till att resultatet överensstämmer med internationella standarder och avtal, och att resultatet innebär en möjlighet att utveckla parallella metoder för bedömning och certifiering från utomståendes sida. |
*
* *
69. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och alla de institutioner och organisationer som finns omnämnda i den. |
(1) EGT C 104, 14.4.1999, s. 180.
(2) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(3) EGT L 114, 24.4.2001, s. 1.
(4) EGT C 86, 10.4.2002, s. 3.
(5) EUT C 187 E, 7.8.2003, s. 180.
(6) EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 73.
(7) EGT L 156, 13.6.2001, s. 33.
(8) EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 598.
(9) EUT C 39, 18.2.2003, s. 3.
(10) EUT L 178, 17.7.2003, s. 16.
(11) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.
(12) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
(13) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 84.
(14) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
(15) EUT L 169, 30.6.2005, s. 1.
(16) Antagna texter, P6_TA(2006)0320.
(17) EGT L 39, 14.2.1976, s. 40. Direktivet ändrat genom direktiv 2002/73/EG (EGT L 269, 5.10.2002, s. 15).
(18) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/46/EG (EUT L 224, 16.8.2006, s. 1).
P6_TA(2007)0063
En färdplan för jämställdhet 2006-2010
Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2007 om en färdplan för jämställdhet 2006-2010 (2006/2132(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens meddelande om en färdplan för jämställdhet 2006-2010 (KOM(2006)0092), |
— |
med beaktande av rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001-2005) (1) samt sin ståndpunkt av den 15 november 2000 om samma ämne (2), |
— |
med beaktande av FN:s rättsliga instrument på området för de mänskliga rättigheterna och i synnerhet kvinnors rättigheter och konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor (CEDAW) samt andra FN-instrument på området för våld mot kvinnor såsom den förklaring och det handlingsprogram som antogs av världskonferensen om mänskliga rättigheter den 14-25 juni 1993 i Wien, resolutionen av den 20 december 1993 om avskaffande av våld mot kvinnor (3), resolutionen av den 19 februari 2004 om avskaffande av våld mot kvinnor inom familjen (4), resolutionen av den 20 december 2004 om åtgärder för att avskaffa hedersbrott mot kvinnor (5) och resolutionen av den 2 februari 1998 om åtgärder för att förebygga brott och straffrättsliga åtgärder för att avskaffa våld mot kvinnor (6), |
— |
med beaktande av den förklaring och den handlingsplan som den 15 september 1995 antogs av den fjärde kvinnokonferensen i Peking samt sina resolutioner av den 18 maj 2000 om uppföljningen av handlingsplanen från Peking (7), och av den 10 mars 2005 om uppföljningen av handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens (Peking+10) (8), |
— |
med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 6 juli 2006”Djupstudie om alla former av våld mot kvinnor” (9), |
— |
med beaktande av slutrapporten från mars 2005 från det 49:e sammanträdet i FN:s generalförsamlings kvinnokommission, |
— |
med beaktande av protokollet till den afrikanska stadgan om de mänskliga rättigheterna och folkens rättigheter om afrikanska kvinnors rättigheter, det s.k. Maputoprotokollet, som trädde i kraft den 25 november 2005 och som föreskriver att all form av kvinnlig könsstympning skall förbjudas, |
— |
med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet (10) där det föreskrivs att kvinnor i större utsträckning skall involveras för att förhindra väpnade konflikter och för att skapa fred, |
— |
med beaktande av yttrandet från mars 2003 från kommissionens rådgivande jämställdhetskommitté om införlivandet av genusdimensionen i de nationella budgetarna, |
— |
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser från det extraordinära mötet i Lissabon den 23-24 mars 2000, från Stockholm den 23-24 mars 2001, Barcelona den 15-16 mars 2002, Bryssel den 20-21 mars 2003 och Bryssel den 25-26 mars 2004, |
— |
med beaktande av rådets beslut 2005/600/EG av den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (11), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2006 om Lissabonstrategins framtid sedd ur ett jämställdhetsperspektiv (12), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2004 om möjligheterna att förena yrkesliv med familjeoch privatliv (13), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2004 om arbetstidens förläggning (ändring av direktiv 93/104/EG) (14), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2006 om dagens situation när det gäller bekämpning av våld mot kvinnor och eventuella framtida åtgärder (15), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2006 om förebyggande av handel med kvinnor och barn som riskerar att utsättas för sexuellt utnyttjande (16), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2006 om kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och ställning i EU (17), |
— |
med beaktande av den gemensamma förklaring som antogs av EU:s jämställdhetsminister vid ministerkonferensen i Luxemburg den 4 februari 2005, |
— |
med beaktande av den europeiska pakt för jämställdhet som antogs vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 23-24 mars 2006, |
— |
med beaktande av Samväldets handlingsplan för jämställdhet 2005-2015, |
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi och från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0033/2007), och av följande skäl: |
A. |
I Wienförklaringen som antogs den 25 juni 1993 av FN:s världskonferens om de mänskliga rättigheterna anges att kvinnors och flickors mänskliga rättigheter på ett omistligt, fullständigt och oskiljaktigt sätt är en del av de universella mänskliga rättigheterna. Jämställdhet är också en rättighet och en grundläggande princip i EU som erkänns i EG-fördraget och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Jämställdheten brister emellertid fortfarande på många punkter, trots att det gjorts betydande framsteg på detta område. |
B. |
Våld mot kvinnor är den vanligaste kränkningen av de mänskliga rättigheterna, utan varken geografisk, ekonomisk eller social begränsning. Trots insatser på nationell och internationell nivå samt på EU-nivå är antalet kvinnor som faller offer för våld skrämmande (18). |
C. |
Begreppet ”våld mot kvinnor” skall förstås som alla könsrelaterade våldshandlingar som leder till, eller som troligen leder till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller fysiskt, sexuellt eller psykiskt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller egenmäktigt frihetsberövande, oavsett om det sker i det offentliga eller privata livet. |
D. |
Fattigdom drabbar allt fler kvinnor, även dem som arbetar (19), och framför allt äldre kvinnor, ensamstående mödrar, tonårsmödrar och kvinnor som arbetar inom familjeföretag, på grund av den fortsatta könsdiskrimineringen och ojämlikheten i utbildning, persontjänster, tillträde till arbetsmarknaden, familjeansvar, pensionsrättigheter samt det rättsliga skyddet i fall av separation eller skilsmässa, i synnerhet för kvinnor i ekonomisk beroendeställning. |
E. |
EU:s och medlemsstaternas kulturella och sociala principer och värden, nämligen respekten för mänskliga rättigheter, personlig värdighet, jämlikhet, dialog, solidaritet och deltagande är alla EU:s medborgares och bosattas kulturarv. Tillägnandet av dessa värden och principer är en prioritering för EU och en faktor som bidrar till frigörelse och integration, i synnerhet för de kvinnor och flickor som är isolerade på grund av språkliga, kulturella eller religiösa barriärer. |
F. |
Det bör läggas större vikt vid integrationen av genusdimensionen i de nationella budgetarna i syfte att få en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken. Kunskapen och erfarenheten på området på europeisk, nationell och regional nivå skulle kunna möjliggöra en omedelbar tillämpning i förberedelserna för, verkställandet och utvärderingen av gemenskapens budget och program (20). |
G. |
I artikel 3.2, artiklarna 13 och 152 i EG-fördraget beskrivs gemenskapens roll i förverkligandet av jämställdhet i hälsoskyddspolitiken. |
H. |
Förverkligandet av Lissabonmålen om kvinnors sysselsättning kräver uppföljande åtgärder inom ramen för den öppna samordningsmetoden, åtgärder som grundar sig på goda praktiska erfarenheter från nationell eller regional nivå och där särskilt det ömsesidiga beroendet mellan utbildningspolitik och politik för tillträde till arbetsmarknaden, politik för att förena yrkes- och familjeliv, tjänster och främjandet av kvinnors deltagande i beslutsfattandet beaktas. I detta sammanhang bör särskilda ansträngningar göras för att säkra den socioekonomiska sammanhållningen i syfte att få bort den digitala könsklyftan och främja kvinnors roll inom forskningen. |
I. |
Trots gemenskapslagstiftningen och de nationella bestämmelserna om lika lön existerar löneklyftan fortfarande i hög grad eftersom kvinnor inom EU tjänar i genomsnitt 15 procent mindre än männen. Denna skillnad minskar i mycket långsammare takt än skillnaden i sysselsättningsgrad. |
J. |
Kvinnor har ofta sämre pensionsrättigheter jämfört med männen, antingen på grund av lägre lön eller kortare yrkeskarriär med avbrott, på grund av att de har ett större ansvar för familjen. |
K. |
Politik för att förena yrkes- och familjeliv bör rikta sig såväl till kvinnor som till män och därför krävs det ett övergripande förhållningssätt där diskriminering av kvinnor tas i beaktande och där de nya generationerna ses som en tillgång för samhället i dess helhet. |
L. |
Kvinnorna utgör 52 procent av befolkningen i EU men denna andel återspeglas inte i maktens boningar, varken när det gäller tillgång till makt eller deltagande i beslutsprocessen. Samhällets representativitet är en faktor som bidrar till att samhället styrs på ett bra sätt och till en politik som är anpassad till befolkningens förväntningar. Därutöver finns det en mångfald av lösningar på nationell nivå (lagar, avtal eller politiska initiativ) för att kvinnors representation i beslutsfattande organ skall bli verklighet. |
M. |
Förslaget om ramstrategin ”i2010” (europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning 2010) i kommissionens meddelande (KOM(2005)0229) syftar bland annat till att förbättra livskvaliteten tack vare allas deltagande i informationssamhället. |
1. |
Europaparlamentet noterar kommissionens vilja att gå vidare med jämställdhetsstrategin i ett flerårigt perspektiv, eftersom den gör det möjligt att följa en långsiktig strategi för att främja jämställdhet på EU-nivå, men påpekar att färdplanen inte anger vilket ansvar kommissionen respektive medlemsstaterna har när det gäller genomförande och information till medborgarna eller vilka resurser som skall användas för att genomföra rekommendationerna. |
2. |
Europaparlamentet erkänner att jämställdhet kan främjas på två sätt; både genom att jämställdhet eftersträvas inom alla politikområden och genom att särskilda åtgärder för att främja jämställdhet vidtas. |
3. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en allmän ram för utvärderingen av jämställdhetsrelaterade åtgärder och program, inklusive de nationella åtgärder som blir följden av detta. Parlamentet begär särskilt en fördjupad utvärdering av gemenskapens ramstrategi för jämställdhet 2000-2005) (21) och en analys av genomförandet av direktiven om lika möjligheter, i synnerhet direktiven 86/613/EEG (22), 89/391/EEG (23), 92/85/EEG (24) och 2003/41/EG (25), för att med användning av tillförlitliga uppgifter och statistik i den aktuella färdplanen upprätta en sammanhängande cykel av programplanering, genomförande, kontroll och utvärdering. Parlamentet vidhåller i detta avseende att det är nödvändigt att snabbt inrätta det europeiska jämställdhetsinstitutet för att hålla ständig uppsikt över framstegen med färdplanen. |
4. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte se jämställdhetspolitiken bara som en prioritering för EU utan även och framför allt som en grundläggande förutsättning för respekten för individens rättigheter. Ett sådant förhållningssätt bör ta sig uttryck i en insats för att samordna och stärka europeiska och nationella åtgärder för att ge rättsligt skydd åt kvinnor och barn, i synnerhet
och uppmanar kommissionen att:
och uppmanar medlemsstaterna att:
|
5. |
Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att utan ytterligare fördröjning ratificera protokollet för att förebygga, förhindra och bestraffa människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, som kompletterar FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet (ett av ”Palermoprotokollen”) och Europarådets konvention om bekämpande av människohandel samt att genomföra rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna (26). |
6. |
Europaparlamentet anser att respekten för kvinnors rättigheter är ett grundläggande krav jämställt med de andra mänskliga rättigheterna inom ramen för anslutningsförhandlingar med kandidatländerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kontrollera och meddela parlamentet och rådet uppgifter om diskriminering och våld mot kvinnor i dessa länder och att aktivt främja kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogrammen Progress och Daphne. |
7. |
Europaparlamentet understryker att respekt för kvinnors rättigheter måste vara ett grundläggande villkor för EU:s grann-, utrikes- och utvecklingspolitik. Parlamentet:
|
8. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att garantera kvinnor deras rättighet till hälsa, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet upprepar att det särskilt inom ramen för kampen mot hiv/aids är mycket viktigt att förbättra tillgången till information om sexuell och reproduktiv hälsa och tillgången till hälsovårdstjänster. |
9. |
Europaparlamentet anser att flickor är särskilt utsatta för våld och diskriminering och efterlyser ökade insatser för att skydda flickor mot alla former av våld, inbegripet våldtäkt, sexuellt utnyttjande och tvångsrekrytering till väpnade styrkor, samt för att främja politik och program som syftar till att förbättra skyddet av deras rättigheter under och efter konflikter. |
10. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla sitt åtagande att lägga fram ett meddelande om hur EU vill se jämställdheten förverkligad i utvecklingssamarbetet. |
11. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa samordning mellan EU och FN när det gäller jämställdhetspolitik och flickors rättigheter. Parlamentet bekräftar vikten av att främja ett nära samarbete mellan europeiska och internationella, regionala och/eller bilaterala institutioner, inbegripet FN:s organ, för att harmonisera jämställdhetsstrategierna på området för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i synnerhet genom att stärka kopplingen mellan handlingsplanen från Peking och handlingsprogrammet från Kairo, CEDAW och dess frivilliga protokoll samt millennieutvecklingsmålen. |
12. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin Afrikapolitik och i de nationella utvecklingsstrategierna för de afrikanska länderna verka för att Maputoprotokollet ratificeras och genomförs i alla afrikanska länder och att artikel 5, som fördömer och förbjuder all form av kvinnlig könsstympning, särskilt uppmärksammas. |
13. |
Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att främja genomförandet av FN:s säkerhetsråds tidigare nämnda resolution 1325 samt att utarbeta riktlinjer för att integrera jämställdhetsaspekten i krishanteringsutbildning. |
14. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anta konkreta initiativ för invandrarkvinnors ekonomiska och sociala frigörelse och integration, i synnerhet inom ramen för det gemensamma ramprogrammet för integration av tredjelandsmedborgare och stödåtgärder för språkinlärning, upplysning om rättigheter och skyldigheter enligt gemenskapens regelverk, internationella konventioner, mottagarlandets principer och lagstiftning (såsom förbud mot månggifte inom ramen för familjeåterförening) och EU:s grundläggande värderingar genom att utforma särskilda utbildningsstrategier inriktade på jämställdhet, icke-diskriminering på grund av kön och insatser baserade på ett könsperspektiv, genom program för att bekämpa diskriminering vid anställning och på arbetet, genom stöd till invandrarkvinnors affärsprojekt som främjar bevarandet och spridandet av deras ursprungsländers kulturrikedom samt genom skapande av och stöd till offentliga forum för invandrarkvinnor, där de representeras aktivt. |
15. |
Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att planera för finansiering av program som syftar till att tillhandahålla information i ursprungsländerna om vilka krav som ställs på immigranter före ankomst och uppehåll i EU, och vilka faror som den olagliga invandringen medför. |
16. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera de första pilotprojekten för att integrera genusdimensionen i EU:s allmänna budget och i gemenskapsprogrammen, särskilt i strukturfonderna, Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för åtgärder inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013), gemenskapens handlingsprogram för hälsa och konsumentskydd (2007-2013) samt gemenskapens handlingsprogram för folkhälsa (2003-2008). Dessa pilotprojekt bör visa på EU:s allmänna budgets konsekvenser för jämställdheten (horisontell metod), effektiviteten i särskilda reserver för kvinnor eller så bör det vara projekt som föreslagits av kvinnor och som innefattar en analys av de svårigheter kvinnor stöter på för att delta i dessa program (specifik metod). |
17. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och social integration föra in eller stärka åtgärder som syftar till att främja kvinnors tillträde till arbetsmarknaden på lika villkor och kvinnligt företagande, att identifiera och främja nya arbetstillfällen inom den sociala sektorn och hälsovårdssektorn samt i person- och familjetjänstesektorn, där arbetskraften huvudsakligen består av kvinnor, samtidigt som det ekonomiska och sociala värdet i dessa arbeten understryks och det utarbetas ett regelverk för att garantera kvaliteten på tjänsterna, erkännandet av de sociala rättigheterna och arbetstagarnas värdighet samt för att minska risken för fattigdom. Parlamentet anser att kvinnor genom sin missgynnade ställning på det sociala och ekonomiska området, som karaktäriseras av högre arbetslöshet och lägre löner än män, löper större risk att utnyttjas. |
18. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa konkreta strategier för att stärka kvinnligt entreprenörskap genom att till exempel använda de möjligheter som IKT erbjuder och vidta åtgärder för att underlätta för kvinnliga entreprenörer att få tillgång till banklån och banktjänster, i synnerhet när det gäller mikrofinansiering och åtgärder för att stödja kvinnliga företagsnätverk. |
19. |
Europaparlamentet noterar de ökande utmaningar som medlemsstaterna och EU ställs inför på jämställdhetsområdet till följd av den allt hårdare globala ekonomiska konkurrensen, som skapar efterfrågan på en ständigt flexiblare och rörligare arbetskraft. Parlamentet framhåller att kvinnor fortfarande diskrimineras i samhället, på arbetsplatsen och i andra sammanhang och att de förändrade kraven troligen påverkar kvinnor mer än män. Parlamentet anser att detta förhållande inte får skada jämställdheten och kvinnors reproduktiva rättigheter. |
20. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnämna en nationell jämställdhetsansvarig inom ramen för genomförandet av Lissabonstrategin som skulle ha ansvaret för att delta i utarbetandet och översynen av de olika nationella planerna och för att kontrollera genomförandet av planerna för att främja införlivandet av genusdimensionen och budgetering i planernas åtgärder och mål. |
21. |
Europaparlamentet beklagar att löneskillnaderna mellan könen fortfarande uppgår till (27) 15 procent. Kommissionen uppmanas att prioritera en översyn av direktiv 75/117/EEG i synnerhet när det gäller de delar som behandlar arbetsinspektioner och tillgängliga rättsmedel i fall av diskriminering. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att se till att direktivet tillämpas på ett sådant sätt att kvinnor inte diskrimineras utifrån den kortare arbetslivserfarenhet de förvärvar på grund av barnafödandet. |
22. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter uppmuntra en politik för att förena yrkes- och familjeliv, genom att
|
23. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att konsekvenserna för jämställdheten ägnas tillbörlig uppmärksamhet när EG-lagstiftning, till exempel direktiv 93/104/EG, ses över eller utarbetas och att vidta lämpliga åtgärder när lagstiftningen såsom i fallet med detta direktiv kan påverka jämställdheten negativt. Parlamentet uppmanar rådet att avskaffa möjligheten till undantag från detta direktiv, eftersom detta skadar kvinnor i högre grad än män och gör det svårare att förena arbetsliv och familjeliv. |
24. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta resultatet av konferensen om män och jämställdhet som anordnas av det finländska ordförandeskapet och ta hänsyn till männens roll när det gäller att uppnå jämställdhet. |
25. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av det europeiska jämställdhetsinstitutets arbete och de uppgifter som databanken om beslutsfattande (29) har registrerat, utvärdera bra metoder på internationell, nationell eller regional nivå som gör det möjligt för kvinnor att delta i beslutsfattandet och att därefter främja spridningen och antagandet av dessa metoder särskilt genom att stödja ett nätverk av kvinnor som deltar i beslutsfattandet. |
26. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta och genomföra tydliga mål och tidsplaner för att öka kvinnors deltagande i alla former av beslutsfattande och se till att deras representation i det politiska livet ökar. |
27. |
Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att främja kvinnors vetenskapliga karriärer och forskarkarriärer och att det därför krävs olika åtgärder och instrument för att säkra en jämn könsfördelning och excellens på detta område. |
28. |
Europaparlamentet framhåller att kvinnor kan uppmuntras till vetenskapliga karriärer genom avtalsbaserade lösningar som stipendier eller deltidsarbete för att göra det lättare att förena familjeliv och förvärvsarbete. |
29. |
Europaparlamentet anser att om media skulle publicera goda exempel både på kvinnors roll i samhället och på deras framgångar på alla områden, något som måste uppmärksammas om man skall kunna skapa positiva exempel på kvinnor och uppmuntra engagemang av andra kvinnor och män i att förverkliga jämställdheten och i att förena yrkes- och familjeliv så skulle detta vara ett effektivt sätt att bekämpa de negativa stereotyper som kvinnor ställs inför. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra initiativ till exempel inom ramen för Media 2007, för att medvetandegöra medierna till exempel genom permanenta samrådsforum med företrädare från denna sektor om de stereotyper som de förmedlar och om jämställdhet särskilt när det gäller att informera och höja medvetandet bland unga kvinnor och män. |
30. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att eliminera könsstereotyper, särskilt på arbetsmarknaden, och att främja mäns närvaro i sektorer och positioner som domineras av kvinnor, till exempel i skolan och inom barnomsorgen. |
31. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa transpersoners rättigheter och problem i färdplanen, i enlighet med domar nyligen i EG-domstolen. |
32. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en utbildning om integrering av könsperspektiv i all verksamhet och medvetenhet om könsfrågor för kommissionsledamöter och de högsta tjänstemännen samt inom all managementutbildning för EU-tjänstemän. |
33. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla officiella EU-handlingar och i all tolkning till alla officiella språk verka för ett könsmedvetet språk som når fram till samtliga kulturella grupper. |
34. |
Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ att främja jämställdhet inom administrationen och att eftersträva en jämn könsfördelning vid rekrytering och tillsättning, särskilt när det gäller högre tjänster. |
35. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i årsrapporten om lika möjligheter för kvinnor och män i EU ägna ett särskilt kapitel åt färdplanen och att där rapportera vilka framsteg som gjorts med avseende på färdplanen. |
36. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera behörigt eller behöriga utskott i Europaparlamentet om uppföljningen av framstegen med färdplanen, bland annat genom offentliga rapporter för varje land. |
37. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén samt till verkställande och folkvalda organ på lokal, regional och nationell nivå med behörighet i jämställdhetsfrågor. |
(1) EGT L 17, 19.1.2001, s. 22.
(2) EGT C 223, 8.8.2001, s. 149.
(3) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/48/104.
(4) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/58/147.
(5) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/59/165.
(6) FN:s generalförsamlings resolution A/RES/52/86.
(7) EGT C 59, 23.2.2001, s. 258.
(8) EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 247.
(9) A/61/122/Add. 1.
(10) Säkerhetsrådets resoltuion 1325(2000).
(11) EUT L 205, 6.8.2005, s. 21.
(12) EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 323.
(13) EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 492.
(14) EUT C 97 E, 22.4.2004, s. 566.
(15) EUT C 288, 25.11.2006, s. 66.
(16) EUT C 287, 24.11.2006, s. 75.
(17) Antagna texter från detta sammanträde P6_TA(2006)0437.
(18) Enligt uppgift från FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) har minst en kvinna av tre drabbats av något slags våld under sin livstid.
(19) Med beaktande av att i 85 procent av familjer med en förälder är familjeöverhuvudet en kvinna.
(20) Se bl.a. arbetet i OECD, UNIFEM, Världsbanken, Samväldets jämställdhetssekretariat samt de studier och projekt som genomförts av Europarådet, Nordiska ministerrådet och det nederländska ministeriet för sysselsättning och sociala frågor.
(21) Rådets beslut 2001/51/EG av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001-2005) (EGT L 17, 19.1.2001, s. 22).
(22) Rådets direktiv 86/613/EEG av den 11 december 1986 om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap (EGT L 359, 19.12.1986, s. 56).
(23) Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
(24) Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1).
(25) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (EGT L 235, 23.9.2003, s. 10).
(26) EUT L 261, 6.8.2004, s. 19.
(27) Rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, 19.12.1975, s. 19).
(28) Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 145, 19.6.1996, s. 4).
(29) Projekt inom GD Sysselsättning och sociala frågor på kommissionen där fakta om kvinnors deltagande i beslutsfattandet (politiska institutioner, offentlig förvaltning, arbetsmarknadens parter och större icke-statliga organisationer) samlas in och analyseras, URL: http://ec.europa.eu/employment_social_women_men_stats/index_en.htm.
P6_TA(2007)0064
Kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt (2005/737/EG)
Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2007 om kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG) (2006/2008(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
— |
med beaktande av kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG) (1) (nedan kallad ”rekommendationen”), |
— |
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 95 och 151 i detta, |
— |
med beaktande av artiklarna II-77 och II-82 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, |
— |
med beaktande av artikel III-181 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, |
— |
med beaktande av gällande internationella avtal tillämpliga på musikrättigheter, närmare bestämt Internationella konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag, undertecknad i Rom den 26 oktober 1961, Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, WIPO-fördraget om upphovsrätt av den 20 december 1996, WIPO-fördraget om framföranden och fonogram av den 20 december 1996 och WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter av den 15 april 1994, |
— |
med beaktande av gemenskapens regelverk på området för upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på musikrättigheter, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området (2), rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel (3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (5), |
— |
med beaktande av kommissionens grönbok om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (KOM(1995)0382), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2003 om skydd för artister på det audiovisuella området (6), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om en gemenskapsram för organisationer för kollektiv förvaltning när det gäller upphovsrätt och närstående rättigheter (7), |
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 april 2004 om förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter på den inre marknaden (KOM(2004)0261), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2006 om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation - Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi (8), |
— |
med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om yttrandefrihet på Internet (9), |
— |
med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0053/2007), och av följande skäl: |
A. |
Kommissionen lyckades inte genomföra en bred och djupgående samrådsprocess med berörda parter och Europaparlamentet innan rekommendationen antogs. Alla kategorier av rättighetshavare måste höras om alla framtida lagstiftningsåtgärder på detta område för att man skall trygga en rättvis och välbalanserad representation av intressen. |
B. |
Det faktum att kommissionen underlåtit att formellt involvera parlamentet är oacceptabelt, i synnerhet mot bakgrund av parlamentets ovannämnda resolution av den 15 januari 2004 med tanke på att rekommendationen helt klart går längre än att bara tolka eller komplettera befintliga bestämmelser. |
C. |
Det är oacceptabelt att detta tillvägagångssätt med ”mjuk” lagstiftning valdes utan att man varken samrådde med eller formellt involverade parlamentet och rådet, varigenom man kringgick den demokratiska processen, särskilt som det initiativ som togs redan påverkat beslut på marknaden och eventuellt påverkat konkurrensen och den kulturella mångfalden negativt. |
D. |
Syftet med rekommendationen är enbart att reglera försäljningen av musikaliska verk på nätet. Med tanke på de vaga formuleringarna i rekommendationen skulle denna emellertid även kunna tillämpas på andra nättjänster (exempelvis sändningstjänster) som innehåller musikaliska verk. Oklarheten kring vilka olika licenssystem som gäller leder till rättsosäkerhet och medför nackdelar, särskilt för sändningstjänster på Internet. |
E. |
Det finns en risk att rättighetshavare som följer rekommendationerna för sina interaktiva näträttigheter fråntar lokala kollektiva rättighetsförvaltare andra rättigheter (exempelvis sändningsrättigheter). Härigenom hindras användare av dessa rättigheter från att erhålla användarrättigheter för ett varierat utbud från en och samma kollektiva rättighetsförvaltare. |
F. |
Det är oacceptabelt att kommissionen har för avsikt att anta en rekommendation om det nuvarande systemet för rimlig kompensation för mångfaldigande för privat bruk, till vilket det hänvisas i artikel 5.2 b i direktiv 2001/29/EG, och på så sätt än en gång kringgå den demokratiska process som skall följas vid reglering av upphovsrätt och närstående rättigheter. |
G. |
Det är viktigt att undvika potentiella hot och att uppnå en rimlig balans mellan de olika intressenternas rättigheter och intressen. |
H. |
Musik är inte en handelsvara och kollektiva rättighetsförvaltare utgör till största delen ideella organisationer. Införandet av ett system som grundas på kontrollerad konkurrens gynnar samtliga rättighetshavare och främjar den kulturella mångfalden och kreativiteten. |
I. |
Nationella kollektiva rättighetsförvaltare bör även i fortsättningen spela en viktig roll när det gäller att tillhandahålla stöd för främjandet av nya rättighetshavare och rättighetshavare som utgör en minoritet, kulturell mångfald, kreativitet och lokalt utbud. Detta förutsätter att nationella kollektiva rättighetsförvaltare får behålla rätten att göra kulturavdrag. |
J. |
Det befintliga nätet av nationella kollektiva rättighetsförvaltare spelar en viktig roll när det gäller att ge ekonomiskt stöd för främjande av nya och minoritetsproducerade europeiska repertoarer och detta får inte gå förlorat. |
K. |
Ökad, men kontrollerad, konkurrens vad avser den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter inom musiksektorn på nätet kan vara till gagn för alla parter och främja den kulturella mångfalden förutsatt att det rör sig om en rättvis och öppen konkurrenssituation och att konkurrensen gäller endast kvaliteten på och kostnaden för tillhandahållandet av tjänsten i fråga utan att påverka rättigheternas värde. |
L. |
Det finns viss oro över de negativa följder vissa av bestämmelserna i rekommendationen kan få för det lokala utbudet och den kulturella mångfalden med tanke på den potentiella risken för att man gynnar en koncentration av rättigheterna till större kollektiva rättighetsförvaltare. Följderna av sådana initiativ som syftar till att skapa konkurrens mellan rättighetsförvaltare genom att dra till sig de mest lönsamma rättighetshavarna måste undersökas och vägas mot de ogynnsamma följder sådana initiativ har för mindre rättighetshavare, små och medelstora kollektiva rättighetsförvaltare och den kulturella mångfalden. |
M. |
Möjligheten för rättighetshavare och användare att välja en kollektiv rättighetsförvaltare oavsett vilken medlemsstat de befinner sig i måste
|
N. |
Det befintliga systemet med ömsesidiga avtal och ömsesidig inkassering av royalties bör bibehållas, så att konkurrens införs på basis av effektiviteten i och kvaliteten på de tjänster som kollektiva rättighetsförvaltare kan erbjuda och den procentandel som de administrativa kostnaderna utgör, och licens utfärdas till användare som sysslar med försäljning av musikaliska verk på nätet på grundval av de avgifter som tas ut i det land där den enskilde användarens utnyttjande av upphovsrätten kommer att äga rum. Medlemsstaterna bör i fullständig överensstämmelse med de bestämmelser om gränsöverskridande utsändningar som anges i direktiv 93/83/EEG om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel skapa rättssäkerhet för tillhandahållare av andra nättjänster än försäljning av musikaliska verk och bör göra det möjligt för sådana andra användare att ansöka om det nödvändiga rättsliga medgivandet och i vederbörlig ordning betala skäliga royalties till alla kategorier av rättighetshavare på rättvisa, skäliga och ickediskriminerande villkor. |
O. |
Systemet med ömsesidiga representationsavtal bör bibehållas eftersom det gör det möjligt för alla kommersiella och enskilda användare att utan diskriminering få lika tillgång till den globala repertoaren, säkrar ett bättre skydd för rättsinnehavarna, garanterar verklig kulturell mångfald och uppmuntrar till rättvis konkurrens på den inre marknaden. |
P. |
Kollektiva rättighetsförvaltare bör tillåtas att för kommersiella användare med säte var som helst i EU utfärda Europatäckande licenser att gränsöverskridande utnyttja ett brett utbud på nätet och användning inom mobiltelefoni och andra digitala nätverk i de fall då dessa rättighetsförvaltare på lämpligt vis kan utfärda licenserna att utnyttja de aktuella rättigheterna, varvid dessa licenser, som omfattar flera länder, bör utfärdas på rättvist förhandlade grunder och utan diskriminering mellan användare samt garantera driftskompatibilitet mellan olika tekniska plattformar så att förfarandet med kollektiva rättighetsförvaltare som utfärdar licenser inte resulterar i en snedvridning av konkurrensen bland olika användare av rättigheter och olika typer av teknisk överföring som inte är driftskompatibel. |
Q. |
”One-stop shops” där kommersiella användare kan få en licens avseende den globala repertoaren för det territorium de behöver, i kombination med en hög skyddsgrad för rättsinnehavarna genom att man undviker ”forum shopping” (att användare söker den kollektiva rättighetsförvaltare som tillhandahåller de billigaste licenserna), bör stå i centrum för det nära samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare. För att man skall kunna upprätthålla ”one-stop shop”-metoden bör det befintliga systemet med ömsesidig inkassering av royalties bibehållas kombinerat med ett effektivt skydd av rättighetshavare, så att man skall kunna undvika minskade intäkter, detta samtidigt som man ser till att oönskade exklusiva licenser, som vore skadliga för en rättvis konkurrenssituation, inte beviljas. |
R. |
Det finns, särskilt mot bakgrund av risken för missbruk av en monopolställning, ett behov av bättre styrning av vissa kollektiva rättighetsförvaltare genom ökad solidaritet och insyn, icke-diskriminering, rättvis och balanserad representation av varje kategori av rättighetshavare och redovisningsskyldigheter kombinerat med lämpliga kontrollmekanismer i medlemsstaterna. Kollektiva rättighetsförvaltare bör erbjuda sina tjänster på grundval av de tre nyckelprinciperna effektivitet, rättvisa och insyn. |
S. |
När rättigheter förvaltas kollektivt bör det införas rättvisa och effektiva system för tvistlösning i medlemsstaterna, för att se till att både rättighetshavare och användare har tillgång till tvistlösning, utan att det påverkar alla parters rätt till slutlig juridisk granskning. Rättvisa, opartiska och effektiva tvistlösningsmekanismer som baseras på tydliga och relevanta kriterier bör följaktligen införas i medlemsstaterna för alla intressenter. |
T. |
Kommissionen bör med vederbörligt beaktande av kulturella, ekonomiska och sociala dimensioner genomföra en ingående konsekvensanalys, baserad på korrekta och fullständiga data, av utarbetandet och genomförandet av avtal och arrangemang för att främja eventuella resultat och för att bedöma riskerna med licenser som omfattar flera länder för utnyttjande av ett brett utbud på nätet. |
U. |
För att man skall kunna förbättra samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare och ta hänsyn till utvecklingen inom informationssamhället krävs enhetliga verktyg och jämförbara parametrar samt en samordning av kollektiva rättighetsförvaltares verksamhetsområden. |
V. |
Alla ansträngningar att öka konkurrensen på den inre marknaden och främja den internationella spridningen av europeiska musikaliska verk, oavsett vilken kollektiv rättighetsförvaltare som förvaltar upphovsrätten, är välkomna. Man bör i detta sammanhang ha i åtanke att alla musikaliska inslag, oavsett om de är välkända eller inte, bör behandlas lika. |
W. |
Även om syftet med rekommendationen endast är att täcka in försäljning av musikaliska verk på nätet omfattas även andra nättjänster (exempelvis sändningstjänster) som råkar innehålla musik från sådana verk av de vaga formuleringarna. När man skall avgöra vilket licenssystem som sådana tjänster skall omfattas av riskerar dessa att drabbas av det oklara rättsläge som rekommendationen ger upphov till. De tekniska lösningar som skall tillämpas på den inre marknaden måste garantera insyn och driftskompatibilitet i en form som skyddar såväl konsumenter som rättighetshavare. |
X. |
Ökad konkurrens i samband med kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter inom musikindustrin kan om den är rättvis och öppen och under rätt förhållanden trygga upphovsmännens ställning i Europa (inklusive lokala upphovsmän och minoritetsrepertoarer) och främja kulturell mångfald i Europa. |
Y. |
Kommissionen bör undersöka lämpliga initiativ för att säkra en fortsatt bred allmän tillgång till repertoarer, även mindre och lokala repertoarer, i överensstämmelse med Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, med tanke på den digitala tidsålderns karaktär men också med hänsyn till de direkta och indirekta effekter detta får för upphovsmännens och den kulturella mångfaldens ställning generellt sett. |
1. |
Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra att rekommendationen från 2005 uteslutande gäller försäljning av musikaliska verk på nätet och att snarast möjligt - efter ingående samråd med berörda parter - för parlamentet och rådet lägga fram ett förslag om ett flexibelt ramdirektiv som skall antas enligt medbeslutandeförfarandet och som syftar till att reglera den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter som rör gränsöverskridande musiktjänster på nätet, under det att man tar hänsyn till särdragen hos den digitala tidsåldern och värnar om den kulturella mångfalden i Europa, de små intressenterna och det lokala utbudet, på grundval av principen om lika behandling. |
2. |
Europaparlamentet framhåller att grunden för kommissionens samråd med berörda parter bör vara så bred som möjlig, och att den i sina diskussioner bör ta med alla övriga alternativ, inte bara de som anges i rekommendationen och i kommissionens arbetsdokument av den 7 juli 2005 om studien av ett gemenskapsinitiativ om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt (”Study on a Community initiative on the cross-border collective management of copyright”). |
3. |
Europaparlamentet förstår och stöder klausulerna om den befintliga möjligheten för rättighetshavare att välja en kollektiv rättighetsförvaltare, att bestämma vilka näträttigheter som skall överlåtas till kollektiv förvaltning och deras territoriella omfattning, och att kunna dra tillbaka rättigheterna från en kollektiv rättighetsförvaltare och föra över dem till en annan kollektiv rättighetsförvaltare. Parlamentet understryker vikten av att ta hänsyn till effektiviteten i samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare för att tillvarata intressena för mindre och lokala rättighetshavare och därmed skydda kulturell mångfald. |
4. |
Europaparlamentet anser dessutom att det gynnar upphovsmännens intressen och därmed den kulturella mångfalden i Europa att införa ett rättvist och öppet konkurrenssystem varigenom det undviks att upphovsmännens inkomster pressas ned. |
5. |
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de kollektiva rättighetsförvaltarna att se till att alla kategorier rättighetshavare är rättvist företrädda hos de kollektiva rättighetsförvaltarna och således deltar proportionerligt i den interna beslutsprocessen. |
6. |
Europaparlamentet betonar att det föreslagna direktivet ingalunda bör underminera konkurrenskraften hos de bakomliggande kreativa företagen, effektiviteten hos de tjänster som tillhandahålls av kollektiva rättighetsförvaltare eller konkurrenskraften hos användarföretag - i synnerhet små rättighetshavare och användare - och att det bör
|
7. |
Europaparlamentet anser vidare att det för att systemet med ömsesidighet skall fungera till fullo i samtliga rättighetshavares intresse är nödvändigt att förbjuda alla slags exklusiva behörigheter mellan stora rättighetshavare och kollektiva rättighetsförvaltare gällande den direkta inkasseringen av royalties i samtliga medlemsstater, eftersom detta skulle leda till att nationella kollektiva rättighetsförvaltare snabbt dör ut och till att ställningen för minoritetsrepertoarer och den kulturella mångfalden i Europa undermineras. |
8. |
Europaparlamentet stöder förslaget att en kollektiv rättsförvaltare skall ha möjlighet att ge kommersiella användare med säte i vilket EU-land som helst alleuropeiska licenser omfattande flera repertoarer för nätanvändning (och även mobiltelefonianvändning) på rättvisa och individuellt förhandlade villkor och utan diskriminering mellan användare. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en bedömning av konsekvenserna av en global licens för nättjänster och dess effekter på upphovsmännens ekonomiska och sociala situation. |
9. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament. |
(1) EUT L 276, 21.10.2005, s. 54.
(2) EUT L 376, 27.12.2006, s. 28.
(3) EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.
(4) EUT L 372, 27.12.2006, s. 12.
(5) EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.
(6) EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 293.
(7) EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 425.
(8) Antagna texter, P6_TA(2006)0301.
(9) Antagna texter, P6_TA(2006)0324.