EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document C2007/082/91

Mål T-33/07: Talan väckt den 12 februari 2007 – Republiken Grekland mot Europeiska gemenskapernas kommission

EUT C 82, 14.4.2007, p. 42–42 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

14.4.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 82/42


Talan väckt den 12 februari 2007 – Republiken Grekland mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål T-33/07)

(2007/C 82/91)

Rättegångsspråk: grekiska

Parter

Sökande: Republiken Grekland (ombud: I. Khalkias och G. Kanellopoulos)

Svarande: Europeiska gemenskapernas kommission

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

ogiltigförklara det angripna beslutet av kommissionen eller ändra detta i enlighet med vad som anges närmare nedan, och

förplikta svaranden att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Republiken Grekland anför följande grunder för ogiltigförklaring i sin talan mot kommissionens beslut K(2006) 5993 slutlig av den 14 december 2006 (EGT L 355, s. 96), genom vilket kommissionen undantog vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna, i detta fall republiken Grekland, inom ramen för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) från gemenskapsfinansiering.

Sökanden gör avseende det första, allmänna yrkandet om ogiltigförklaring, som avser alla sanktionsåtgärderna, gällande att svaranden åsidosatte en väsentlig formföreskrift, som stadgas i artikel 8.1.3 a i förordning (EG) nr 1663/95 (1), angående underlåtenheten att föra en ömsesidig diskussion med de grekiska myndigheterna om bedömningen av hur allvarliga de överträdelser som de påstods ha begått var och vilken skada som tillfogats Europeiska gemenskapen. I andra hand görs gällande att kommissionen saknade behörighet av tidsmässiga skäl (ratione temporis) att fatta beslutet, eftersom detta medför sanktionsåtgärder som avser en period mer än 24 månader före datumet för den handling där kommissionens slutliga ståndpunkt angående sanktionsåtgärderna och det därvid berörda beloppet angavs.

Sökanden gör mer specifikt, beträffande olivoljesektorn, gällande att svaranden överskred sitt utrymme för skönsmässig bedömning genom att dubblera sanktionen från 5 till 10 procent, trots att det inte konstaterats någon försämring – utan tvärtom en förbättring – av kontrollsystemet. Enligt sökanden misstolkade också svaranden gemenskapsbestämmelser och faktiska omständigheter och åsidosatte därigenom proportionalitetsprincipen.

Beträffande bomullssektorn anför sökanden som skäl för ogiltigförklaring att de faktiska omständigheterna bedömts felaktigt, att resonemanget är oriktigt, att det saknas rättslig grund för att ålägga sanktionsåtgärden, att artikel 12.1 i förordning (EEG) nr 1201/89 (2) tolkats och tillämpats felaktigt samt åsidosättande av rättssäkerhetsprincipen, då förfarandet för att fördela kostnaderna tog mer än tio år.

Beträffande druvsektorn hävdar sökandena att svaranden misstolkade riktlinjerna för sanktionsåtgärder då den fastställde nivån till tio procent för otillräckliga stödkontroller och att svaranden lämnade en otillräcklig motivering till beslutet om sanktionsåtgärderna för korinter.

Beträffande citrusfrukter anför sökandena att svaranden av misstag förlitade sig på de påstådda bristerna vad gäller administrativa kontroller och inte lämnade en tillräcklig motivering på denna punkt, vilket strider mot proportionalitetsprincipen. I andra hand hävdas att kommissionen gjorde fel i sin tolkning och tillämpning i tiden av bilaga 16 till handling 17933/2000 avseende att kontrollerna i fråga klassificerades som grundläggande.

Slutligen, vad gäller dröjsmål med betalningen, hävdar sökanden att de faktiska omständigheterna bedömdes felaktigt på grund av att dubbla sanktionsåtgärder ålades avseende budgetpost B01-1210-160, att artikel 4.2 i förordning (EG) nr 296/96 (3) tolkades och tillämpades felaktigt i förhållande till grunderna för beräkningen av fyraprocentsmarginalen och att motiveringen var bristfällig avseende de exceptionella omständigheterna och särskilda förutsättningarna för förvaltningen.


(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 1663/95 av den 7 juli 1995 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 729/70 i fråga om förfarandet vid avslutande av räkenskaperna för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (EGT L 158, s. 6).

(2)  Kommissionens förordning (EEG) nr 1201/89 av den 3 maj 1989 om tillämpningsföreskrifter för stödsystemet för bomull (EGT L 123, s. 23; svensk specialutgåva, område 3, volym 29, s. 40).

(3)  Kommissionens förordning (EG) nr 296/96 av den 16 februari 1996 om de uppgifter som medlemsstaterna skall sända in för månatlig bokföring av de utgifter som finansieras genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och upphävande av förordning (EEG) nr 2776/88 (EGT L 39, s. 5).


Top