1.

De åtgärder som Europeiska unionen vidtar i enlighet med artikel 158 i fördraget skall utformas så att de stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen i den utvidgade gemenskapen i syfte att främja en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling i unionen. Åtgärderna skall vidtas med hjälp av fonderna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra befintliga finansieringsorgan. De skall syfta till att möta utmaningarna i samband med de ekonomiska, sociala och regionala skillnader som har uppstått framför allt i de länder och regioner som släpar efter i utvecklingen och i samband med den allt snabbare ekonomiska och sociala omstruktureringen och den allt äldre befolkningen. De åtgärder som vidtas inom ramen från fonderna skall på både nationell och regional nivå innefatta EU:s prioriteringar för främjande av hållbar utveckling genom stärkt tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, social integration liksom miljöskydd och förbättring av miljön.

2.

I detta syfte skall ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden, Europeiska investeringsbanken (EIB) och EU:s övriga finansieringsorgan bidra på lämpligt sätt till att följande tre mål uppnås:

(…)

1.

De regioner som är berättigade till stöd från strukturfonderna enligt konvergensmålet är regioner som motsvarar nivå 2 i Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (nedan kallad ”NUTS 2”) i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003, och vars bruttonationalprodukt (BNP) per capita mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för de tre senaste åren tillgängliga den […], är lägre än 75 % av EU-genomsnittet.

2.

NUTS 2-regioner vars BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för de tre senaste åren tillgängliga den […], är mellan 75 % och […] % av EU-genomsnittet, skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från strukturfonderna på särskilda grunder.

2.

NUTS 2-regioner vars BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för de tre senaste åren tillgängliga den […], är mellan 75 % och […] % av EU-genomsnittet, skall under en övergångsperiod vara berättigade till stöd från strukturfonderna på särskilda grunder.

1.

De områden som är berättigade till stöd från strukturfonderna under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning är områden som inte omfattas av artikel 5.1 och 5.2. När en medlemsstat lägger fram sin nationella strategiska referensram enligt artikel 25 skall den ange de NUTS 1- eller NUTS 2-regioner för vilka den kommer att lägga fram ett program för stöd från ERUF.

1.

När det gäller gränsöverskridande samarbete skall de stödberättigande regionerna utgöras av unionens NUTS 3-regioner med inre och vissa yttre landgränser och vissa av unionens NUTS 3-regioner med sjögränser med, som allmän regel, ett inbördes avstånd på högst 150 kilometer, med hänsyn till eventuella nödvändiga justeringar för att säkerställa enhetlighet och kontinuitet i samarbetet. Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 104.2 anta en förteckning över de stödberättigade regionerna. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

2.

När det gäller transnationellt samarbete skall kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 104.2 och på grundval av EU:s strategiska riktlinjer som avses i artiklarna 23 och 24 anta förteckningen över stödberättigade transnationella områden. Denna förteckning skall gälla under perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

3.

Kommissionen skall varje år samråda med de organisationer som företräder arbetsmarknadens parter på europeisk nivå om stödet från fonderna.

1.

Stödet från strukturfonderna får inte ersätta medlemsstaternas offentliga utgifter eller motsvarande.

2.

För de regioner som omfattas av konvergensmålet skall kommissionen och medlemsstaten fastställa den nivå för de offentliga eller andra motsvarande utgifter för strukturåtgärder som medlemsstaten skall upprätthålla i alla de berörda regionerna under programperioden. Medlemsstaten och kommissionen skall komma överens om dessa utgifter inom den nationella strategiska referensram som avses i artikel 25.

3.

Den utgiftsnivå som avses i punkt 2 skall minst motsvara summan av de genomsnittliga årliga utgifterna i reella termer under den föregående programperioden. Utgiftsnivån skall fastställas med hänsyn till de allmänna makroekonomiska förhållandena för finansieringen och med hänsyn till vissa specifika ekonomiska förhållanden, exempelvis privatiseringar och ovanligt höga offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder för medlemsstaten under den föregående programperioden.

4.

Kommissionen skall, i samarbete med varje enskild medlemsstat, kontrollera additionaliteten efter halva tiden 2011 och i efterhand senast den 30 juni 2016 när det gäller konvergensmålet. Om en medlemsstat den 30 juni 2016 inte kan bevisa att den additionalitet som överenskommits i den nationella strategiska referensramen har efterlevts skall kommissionen vidta en finansiell korrigering i enlighet med förfarandet i artikel 101.

3.

Den utgiftsnivå som avses i punkt 2 skall minst motsvara summan av de genomsnittliga årliga utgifterna i reella termer under den föregående programperioden.

Utgiftsnivån skall fastställas med hänsyn till de allmänna makroekonomiska förhållandena för finansieringen och med hänsyn till vissa specifika ekonomiska förhållanden, exempelvis privatiseringar och ovanligt höga offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder för medlemsstaten under den föregående programperioden.

1.

De totala medlen för konvergensmålet skall uppgå till 78,54 % av de medel som avses i artikel 15.1 (dvs. totalt 264,0 miljarder euro) och fördelas enligt följande:

2.

Den årliga fördelningen av de anslag som avses i punkt 1 b skall gradvis minska från och med den 1 januari 2007. Anslagen 2007 skall vara lägre än 2006 med undantag för de regioner som inte är fullt berättigade till mål 1-stöd den 1 januari 2000 enligt förordning (EG) nr 1260/1999, för vilka anslagen 2007 skall vara objektiva och rättvisa.

1.

De totala medlen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall uppgå till 17,22 % av de medel som avses i artikel 15.1 (dvs. totalt 57,9 miljarder euro) och fördelas enligt följande:

2.

De anslag som avses i punkt 1 a skall fördelas jämnt mellan de program som finansieras via ERUF och de program som finansieras via ESF.

4.

Den årliga fördelningen av de anslag som avses i punkt 1 b skall gradvis minska från och med den 1 januari 2007. Anslagen 2007 skall vara lägre än 2006 med undantag för de regioner vars fulla berättigande till mål 1-stöd enligt förordning (EG) nr 1260/1999 började 2004, för vilka anslagen 2007 skall vara objektiva och rättvisa.

3.

I strategiavsnittet av den nationella referensramen skall det ingå en redogörelse för den strategi som valts för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning, där det framgår på vilket sätt de val som gjorts är förenliga med EU:s strategiska riktlinjer, på grundval av en analys av skillnaderna i utveckling, svagheter och potential särskilt i relation till den förväntade utvecklingen av Europas ekonomi och världsekonomin. Följande skall anges:

(…)

(…)

3.

I strategiavsnittet av den nationella referensramen skall det ingå en redogörelse för den strategi som valts för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning, där det framgår på vilket sätt de val som gjorts är förenliga med EU:s strategiska riktlinjer, på grundval av en analys av skillnaderna i utveckling, svagheter och potential särskilt i relation till den förväntade utvecklingen av Europas ekonomi och världsekonomin. Följande skall anges:

(…)

För att möjliggöra övervakning skall huvudmålen för de prioriteringar som avses i a kvantifieras och ett begränsat antal indikatorer för resultat och effekt fastställas.

4.

När det gäller målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning skall avsnittet om genomförande innehålla följande:

2.

Varje medlemsstat skall snarast möjligt efter det att EU:s strategiska riktlinjer har antagits skicka kommissionen ett förslag till en nationell strategisk referensram. Medlemsstaterna får besluta att samtidigt lägga fram de operativa program som avses i artikel 31. Kommissionen skall föra förhandlingar om förslaget inom ramen för partnerskapet.

a)

En redogörelse för framstegen när det gäller ekonomisk och social sammanhållning, inbegripet regionernas socioekonomiska situation och utveckling liksom integreringen av EU:s prioriteringar.

b)

En redogörelse för den roll som fonderna, EIB och övriga finansieringsorgan spelar och effekten av övrig gemenskapspolitik eller nationell politik på de framsteg som gjorts. Rapporten skall vid behov innehålla förslag på åtgärder och politik på EU-nivå som bör antas i syfte att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Den skall också vid behov ge förslag till ändringar i samband med nya initiativ inom EU-politiken när det gäller de strategiska riktlinjerna för sammanhållning. Det år när sammanhållningsrapporten läggs fram skall denna ersätta kommissionens årsrapport enligt artikel 28. Den skall bli föremål för en årlig debatt i enlighet med förfarandet i artikel 29.

3.

Medlemsstaten skall, snarast möjligt efter det kommissionsbeslut som avses i artikel 26 eller samtidigt som den nationella strategiska referensramen enligt samma artikel läggs fram, lämna in ett förslag på ett operativt program till kommissionen som innehåller alla de punkter som avses i artikel 36.

5.

Kommissionen skall anta ett operativt program snarast möjligt efter det att medlemsstaten formellt lämnat in detta.

4.

Kommissionen får, om den anser det lämpligt för bedömningen av större projekt, begära att EIB granskar projektens tekniska kvalitet och ekonomiska och finansiella bärkraft, i synnerhet när det gäller de finansieringsinstrument som skall användas eller utvecklas.

1.

De operativa program som anknyter till målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning skall innehålla följande:

(…)

(…)

4.

De operativa program som finansieras genom ERUF skall därutöver för målen konvergens och regional konkurrenskraft och sysselsättning innehålla följande:

(…)

3.

Kommissionen skall fatta ett beslut snarast möjligt efter det att medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten har lämnat in alla uppgifter som avses i artikel 39. I beslutet skall det konkreta målet definieras, det belopp på vilket medfinansieringssatsen för prioriteringen skall tillämpas samt årsplaneringen.

3.

Ansvaret för organisationen av den utvärderingsverksamhet som avses i punkt 1 skall beroende på omständigheterna ligga hos medlemsstaten eller kommissionen i enlighet med proportionalitetsprincipen och på grundval av ett partnerskap mellan medlemsstaten och kommissionen. Utvärderingen skall göras av oberoende utvärderare. Resultaten skall offentliggöras utom i fall då den myndighet som ansvarar för utvärderingen uttryckligen motsätter sig detta i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 rörande tillgång till handlingar.

5.

Under programperioden skall medlemsstaterna göra en särskild utvärdering som är knuten till övervakningen av operativa program om det vid övervakningen av programmen konstateras en väsentlig avvikelse från de ursprungligen fastställda målen och om det har lämnats in förslag till en översyn av operativa program. Resultaten skall skickas till övervakningskommittén för det operativa programmet och till kommissionen.

1.

Inom ramen för den årliga debatt som avses i artikel 29 skall rådet år 2011 i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget, fördela den reserv som avses i artikel 20 mellan medlemsstaterna i syfte att belöna framsteg som gjorts i förhållande till utgångsläget.

2.

Varje medlemsstat skall fördela de aktuella beloppen mellan de operativa programmen med hänsyn till kriterierna i den föregående punkten.

a)

De särskilda problemens omfattning, i synnerhet omfattningen av ekonomiska, sociala eller regionala problem.

b)

Varje prioriterings betydelse för EU:s prioriteringar enligt EU:s strategiska riktlinjer.

c)

Miljöskydd och miljöförbättring, främst genom tillämpning av försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder samt principen om att förorenaren betalar.

d)

I vilken grad privata finansieringskällor mobiliserats, särskilt genom partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, inom berörda områden.

2.

Offentliga utgifter för inkomstgenererande projekt skall beräknas på grundval av investeringskostnaderna minus det aktuella värdet av nettointäkten från investeringen under en specificerad referensperiod. Vid beräkningen skall det tas hänsyn till den normalt förväntade lönsamheten för den typ av investering som det gäller, till tillämpningen av principen att förorenaren betalar, och vid behov, till principen om skälighet mot bakgrund av den berörda medlemsstatens relativa välstånd.

1.

Utgifter skall berättiga till bidrag från fonderna om stödmottagaren de facto har ådragit sig dessa vid genomförandet av en insats mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2015. Medfinansierade insatser får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla. Utgifter för större projekt skall vara stödberättigande från den dag då projektet lämnas in till kommissionen.

3.

Reglerna för utgifters stödberättigande skall fastställas på nationell nivå med förbehåll för de undantag som fastställs i de särskilda förordningarna för varje enskild fond. De skall omfatta samtliga offentliga utgifter som deklareras under det operativa programmet.

1.

De förvaltnings- och kontrollsystem för operativa program som medlemsstaterna inrättar skall sörja för följande:

2.

De åtgärder som fastställs i punkt 1 b, c, d, f och h skall stå i proportion till de offentliga utgifterna för det operativa program som berörs.

1.

Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

(…)

(…)

1.

Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

(…)

(…)

1.

Revisionsmyndigheten för ett operativt program skall särskilt ansvara för följande:

(…)

(…)

2.

På eget initiativ får en företrädare för kommissionen delta som rådgivare i övervakningskommitténs arbete. En företrädare för EIB och EIF får delta som rådgivare för de operativa program som de ger stöd till.

1.

Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall säkerställa kvaliteten i genomförandet av operativa programmen.

2.

Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall genomföra övervakningen med hjälp av ekonomiska indikatorer samt genomförande-, resultat- och effektindikatorer enligt specifikationerna i det operativa programmet. Om det är möjligt på grund av stödets utformning skall statistiken delas upp efter kön och efter storleken på de företag som får stöd.

3.

Kommissionen skall i partnerskap med medlemsstaterna granska de indikatorer som är nödvändiga för övervakning och utvärdering av det operativa programmet.

2.

De rapporter som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter så att de ger en klar överblick över genomförandet av det operativa programmet:

(…)

(…)

1.

Beträffande de program för vilka EU:s medfinansiering inte överstiger 33 % av de offentliga kostnaderna under det operativa programmet och beloppet från fonderna inte överstiger 250 miljoner euro skall artikel 61 c, 61 d och 61 e i inte gälla.

2.

Beträffande de program som avses i punkt 1 kan medlemsstaten välja att upprätta organ och förfaranden för genomförande av uppgifterna i artikel 59 b och i artiklarna 60 och 61 enligt nationella regler. Om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet skall artikel 58.1 b och 58.1 c och artikel 60.1 c inte gälla. När kommissionen antar genomförandebestämmelserna för artiklarna 59, 60 och 61 skall den specificera vilka bestämmelser som inte skall gälla för de medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som avses i första stycket.

3.

Om en medlemsstat utnyttjar den möjlighet som avses i punkt 2 första stycket skall artikel 70.3 gälla i tillämpliga delar.

4.

Beträffande samtliga de operativa program som avses i punkt 1 och oberoende av huruvida en medlemsstat utnyttjar möjligheten i punkt 2, får kommissionen, om yttrandet om systemets överensstämmelse inte innehåller några reservationer eller om samtliga reservationer har återtagits till följd av korrigerande åtgärder, informera den berörda medlemsstaten att den kommer att förlita sig huvudsakligen på yttrandet från revisionsmyndigheten – eller från det organ som utsetts av medlemsstaten i det fall att den har utnyttjat ovannämnda möjlighet – när det gäller huruvida de deklarerade utgifterna är lagliga, korrekta och formellt riktiga och att den kommer att genomföra sina egna kontroller på plats endast under särskilda omständigheter. Om det finns tecken på oegentligheter som de nationella revisionsmyndigheterna inte har upptäckt i tid eller som inte omfattats av lämpliga korrigerande åtgärder får kommissionen antingen kräva att medlemsstaten genomför revisioner i enlighet med artikel 71.3 eller själv genomföra egna revisioner i enlighet med artikel 71.2 i syfte att försäkra sig om att de deklarerade utgifterna är korrekta, lagliga och formellt riktiga.

2.

Beträffande de program som avses i punkt 1 kan medlemsstaten välja att upprätta organ och förfaranden för genomförande av uppgifterna i artikel 59 b och i artiklarna 60 och 61 enligt nationella regler. Om en medlemsstat utnyttjar denna möjlighet skall artikel 58.1 b och 58.1 c och artikel 60.1 c inte gälla. När kommissionen antar genomförandebestämmelserna för artiklarna 59, 60 och 61 skall den specificera vilka bestämmelser som inte skall gälla för de medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som avses i första stycket.

4.

Beträffande samtliga de operativa program som avses i punkt 1 och oberoende av huruvida en medlemsstat utnyttjar möjligheten i punkt 2, får kommissionen, om yttrandet om systemets överensstämmelse inte innehåller några reservationer eller om samtliga reservationer har återtagits till följd av korrigerande åtgärder, informera den berörda medlemsstaten att den kommer att förlita sig huvudsakligen på yttrandet från revisionsmyndigheten – eller från det organ som utsetts av medlemsstaten i det fall att den har utnyttjat ovannämnda möjlighet – när det gäller huruvida de deklarerade utgifterna är lagliga, korrekta och formellt riktiga och att den kommer att genomföra sina egna kontroller på plats endast under särskilda omständigheter.

Om det finns tecken på oegentligheter som de nationella revisionsmyndigheterna inte har upptäckt i tid eller som inte omfattats av lämpliga korrigerande åtgärder får kommissionen antingen kräva att medlemsstaten genomför revisioner i enlighet med artikel 71.3 eller själv genomföra egna revisioner i enlighet med artikel 71.2 i syfte att försäkra sig om att de deklarerade utgifterna är korrekta, lagliga och formellt riktiga.

2.

Om något av de villkor som avses i punkt 1 inte är uppfyllt skall kommissionen snarast möjligt informera medlemsstaten och den attesterande myndigheten om att ansökan om betalning inte kan godtas.

1.

Kommissionen skall fatta beslut om att från mellanliggande betalningar hålla inne 20 % av de belopp som den skall utbetala om väsentliga delar av den korrigerande handlingsplan som avses i artikel 70.3 har genomförts och de allvarliga brister som revisionsmyndigheten påtalade i den årsrapport för programmet som avses i artikel 61.1 e i har rättats till men det fortfarande återstår fler ändringar för att kunna ge kommissionen rimliga garantier när det gäller förvaltnings- och kontrollsystemen.

1.

Kommissionen skall i god tid informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna när det finns risk för tillämpning av automatiskt återtagande enligt artikel 92. Kommissionen skall informera den berörda medlemsstaten och de berörda myndigheterna om det belopp som omfattas av det automatiska återtagandet på grundval av de uppgifter information som den förfogar över.

Från den dag då medlemsstaten mottar denna information skall den ha två månader på sig för att godkänna beloppet eller lämna in sina synpunkter. Kommissionen skall genomföra det automatiska återtagandet inom nio månader efter den tidsfrist som avses i artikel 92.

1.

Operativa program kan avslutas partiellt under perioder som medlemsstaten väljer.

Partiellt avslutande skall avse slutförda insatser för vilka en slutbetalning har gjorts till stödmottagaren senast den 31 december år n-1. I denna förordning skall en insats anses slutförd när verksamheterna inom ramen för insatsen har genomförts och stödmottagaren har tagit emot en slutbetalning eller har lämnat ett dokument med motsvarande verkan till förvaltningsmyndigheten.

2.

De utbetalade beloppen för de slutförda insatserna skall identifieras i utgiftsdeklarationerna.

Partiellt avslutande skall göras under förutsättning att förvaltningsmyndigheten senast den 30 juni år n skickar följande till kommissionen: