EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52005AA0002
Opinion No 2/2005 on the proposal for a Council Regulation laying down general provisions on the European Regional Development Fund, the European Social Fund and the Cohesion Fund (COM(2004) 492 final of 14 July 2004)
Yttrande nr 2/2005 om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (KOM(2004) 492 slutlig av den 14 juli 2004)
Yttrande nr 2/2005 om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (KOM(2004) 492 slutlig av den 14 juli 2004)
EUT C 121, 20.5.2005, p. 14–34
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
20.5.2005 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 121/14 |
YTTRANDE nr 2/2005
om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (KOM(2004) 492 slutlig av den 14 juli 2004)
(i enlighet med artikel 248.4 andra stycket i EG-fördraget)
(2005/C 121/02)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1–29 |
ALLMÄNNA IAKTTAGELSER |
30 |
SÄRSKILDA IAKTTAGELSER |
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN HAR ANTAGIT DETTA YTTRANDE
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 5, 10 och 158–162, artikel 248.4 andra stycket och artiklarna 274 och 279 i detta,
med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1) och genomförandebestämmelserna till denna (2),
med beaktande av rådets begäran om ett yttrande över detta förslag, vilken mottogs av revisionsrätten den 3 januari 2005,
med beaktande av det förslag till allmänna bestämmelser som lagts fram av kommissionen (3),
med beaktande av den utvidgade konsekvensanalysen av förslaget till lagstiftningspaket om översyn av bestämmelserna för förvaltningen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (4),
med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om medlemsstaternas respektive kommissionens ansvar för den gemensamma förvaltningen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (5),
med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Bygga en gemensam framtid – Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU” (6),
med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Budgetplan 2007–2013” (7),
med beaktande av sitt yttrande nr 2/2004 (8) om en modell för samordnad granskning, och
av följande skäl:
Enligt artikel 5 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skall gemenskapen på de områden där den inte är ensam behörig vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå.
I artikel 274 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen anges att kommissionen skall genomföra budgeten under eget ansvar i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning och att medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med dessa principer.
När det gäller strukturfonderna och Sammanhållningsfonden skall budgeten genomföras tillsammans med medlemsstaterna i enlighet med artikel 53.3 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget. I artikel 54 i samma förordning föreskrivs att de genomförandeuppgifter som delegeras skall vara klart avgränsade och underkastade noggrann kontroll beträffande hur de utförs.
I en ändamålsenlig och effektiv internkontroll av Europeiska unionens budget ingår att fastställa tydliga och enhetliga mål som samordnas på ett effektivt sätt, ge information om kostnader och nytta samt garantera att bestämmelserna tillämpas enhetligt.
De system för internkontroll som avser Europeiska unionens inkomster och utgifter måste ge rimlig säkerhet om att inkomster uppbärs och utgifter betalas i enlighet med gällande rättsliga bestämmelser samt förvaltas effektivt.
ALLMÄNNA IAKTTAGELSER
Inledning
1. |
I förslaget till förordning bekräftas grunddragen i den ram som har införts för föregående programperioder. Förslaget syftar även till förenkling, särskilt när det gäller finansieringsorgan, val av tema och, mer allmänt, systemen för genomförande, förvaltning och kontroll. Revisionsrätten har särskilt övervägt konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna för den ekonomiska förvaltningen och kontrollen. |
Ansvaret för genomförandet av gemenskapsbudgeten
2. |
Den rättsliga ramen för genomförandet av gemenskapsbudgeten fastställs i artikel 274 i EG-fördraget enligt vilken kommissionen skall genomföra budgeten under eget ansvar och, i samarbete med medlemsstaterna, i överensstämmelse med principerna för sund ekonomisk förvaltning. |
3. |
När det gäller de olika formerna för genomförande av gemenskapsbudgeten tillhör strukturåtgärder de områden där ”kommissionen genomför budgeten tillsammans med medlemsstaterna” eller där ”uppgifterna för genomförandet av budgeten [skall] delegeras till medlemsstaterna” (9). Förvaltningen och kontrollen av strukturåtgärder berör inte bara många avdelningar inom kommissionen utan också hundratals förvaltningar och organ i medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå. Dessa åtgärder kan i framtiden komma att stå för närmare hälften av anslagen i gemenskapsbudgeten. |
4. |
I den nuvarande lagstiftningen om strukturåtgärder (förordning (EG) nr 1260/1999) fastställs redan följande:
|
5. |
I förslaget till förordning hänvisas i artikel 12 till gemensam förvaltning i den betydelse som används i artikel 53.3 i budgetförordningen. Det förekommer dock ingen hänvisning till kommissionens slutliga ansvar i texten till förslaget. Således anges i artikel 12.1 sista meningen att ”medlemsstaterna och kommissionen skall se till att principerna för en sund ekonomisk förvaltning efterlevs (…)”, i artikel 12.2 begränsas kommissionens ansvar när det gäller budgetgenomförande i huvudsak till att kontrollera att ”medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem (…)” och i artikel 69.1 framställs medlemsstaterna som ensamt ansvariga: ”Medlemsstaterna skall säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av de operativa programmen och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.” Dessutom skall medlemsstaterna avge en allmän försäkran för att garantera att åtgärderna är förenliga med gemenskapslagstiftningen (artikel 39 f, artikel 59 a, artikel 60 b ii och artikel 66.2 g). Att genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstater kan dock inte innebära att kommissionens slutliga ansvar begränsas. När medlemsstaterna både är mottagare av gemenskapsmedel och ansvariga för genomförandet av åtgärder kan endast kommissionen garantera att gemenskapens målsättningar genomförs enhetligt och konsekvent. Det är därför nödvändigt att principen om kommissionens slutliga ansvar, såsom det fastställs i artikel 274 i fördraget, på ett otvetydigt sätt återkommer i de artiklar som gäller medlemsstaternas ansvar. |
6. |
Det finns anledning att påpeka att om kommissionen inte längre hade det slutliga ansvaret för budgetgenomförandet skulle den ekonomiska processen i gemenskapen förlora en stor del av sin betydelse, särskilt när det gäller förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Detta skulle innebära att budgetmyndighetens rekommendationer (artikel 276.3 i EG-fördraget) i själva verket förlorar all praktisk betydelse. |
Det föreslagna regelverket
Förutsättningar för en lämplig kontrollram
7. |
För att kommissionen skall kunna utöva sitt slutliga ansvar för budgetgenomförandet bör det i förslaget till förordning tas hänsyn till följande nyckelfaktorer som bildar utgångspunkt för revisionsrättens yttrande nr 2/2004 om en modell för samordnad granskning: |
i) Kontrollverksamhetens frekvens
8. |
I de gällande bestämmelserna sägs ingenting om kontrollfrekvensen på slutmottagarnivå som bör vara betingad av en jämförelse mellan medlemsstaternas och kommissionens kostnader för kontroller och den nytta dessa kontroller medför. Frågan om att fastställa en godtagbar tillförlitlighets- och väsentlighetsnivå tas endast upp indirekt (artiklarna 61.1 e ii och 61.1 g). Det är önskvärt att det tydligt anges lämpliga kriterier i de tillämpningsföreskrifter som nämns i artikel 58.6. Det är också nödvändigt att definiera begreppen ”rimlig säkerhet” och ”giltig ansökan”. |
ii) Fastställande av lämpliga standarder
9. |
Hänvisningen till ”internationellt accepterade revisionsstandarder” (artikel 61.1 a) är inte tillräckligt exakt för att kontrollförfarandena skall utgå från gemensamma standarder och principer. Inom ramen för de ovan nämnda tillämpningsföreskrifterna bör man föreskriva ett förhandsgodkännande som täcker både granskningen av systemen och granskningen av själva insatserna. |
iii) Ram för förvaltnings- och kontrollsystem
10. |
I artikel 54 i budgetförordningen fastställs att de genomförandeuppgifter som delegeras skall vara klart avgränsade och underkastade noggrann kontroll beträffande hur de utförs. I artikel 35.1 i genomförandebestämmelserna till denna förordning preciseras att kommissionen vid gemensam förvaltning genom en förhandsgranskning, såväl av dokument som på platsen, skall försäkra sig om att de enheter som den anförtror förvaltningsuppgifter har förfaranden och system som är lämpliga för uppgiften och fungerar väl. Förslaget till förordning avviker från dessa bestämmelser eftersom det innan ett operativt program godkänns av kommissionen endast är medlemsstaterna som skall kontrollera att det har inrättats förvaltnings- och kontrollsystem (artikel 70). Under dessa förhållanden skulle det vara önskvärt om det fastställdes att kommissionen åtminstone leder – det behöver inte vara fråga om ett godkännandeförfarande – utnämningen av förvaltnings- och kontrollorganen på nationell nivå. Vidare är det också önskvärt att det på nationell nivå inrättas ett förmedlande organ som kan fungera som kontaktpunkt för gemenskapens myndigheter. |
11. |
En betydande förstärkning av gemenskapens kontroll är en nödvändig motvikt i ett system där projektförvaltningen är beroende av nationella och regionala myndigheter (10). De ovan uppräknade förhållandena är desto viktigare eftersom reglerna för utgifters stödberättigande hädanefter till största delen kommer att fastställas på nationell nivå. |
Ansvaret för laglighet och korrekthet
12. |
I budgetförordningen (artikel 60.1) föreskrivs att utanordnaren skall ansvara för att utgifterna är lagliga och korrekta. Det anges även (artikel 53.6) att medlemsstaterna vid gemensam förvaltning regelbundet skall kontrollera att de åtgärder som skall finansieras över gemenskapsbudgeten genomförs korrekt och vidta lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägerier samt i förekommande fall vidta rättsliga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder. |
13. |
Utifrån dessa bestämmelser tilldelas medlemsstaterna i förslaget till förordning (artikel 69.1) ansvaret för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (se punkt 5). Den överföring av ansvar till medlemsstaterna som följer av detta är också en konsekvens av att det är medlemsstaterna som godkänner systemen för förvaltning och kontroll i enlighet med vad som anges i artikel 70. |
14. |
Kommissionen kan visserligen avbryta utbetalningarna under sex till tolv månader om det uppstår tvivel om att systemen fungerar korrekt eller om det förekommer konstaterade eller förmodade oegentligheter (artikel 89). Likaså anges att medlemsstaterna och kommissionen kan göra finansiella korrigeringar (artiklarna 99 och 100 i förslaget). Dessa åtgärder kan dock aldrig vara något annat än ett mindre och kompletterande stöd till den löpande förvaltningen som med nödvändighet måste vara strikt. Hur effektiva de är beror främst på hur många kontroller som görs. Dessutom sker inte de finansiella korrigeringarna förrän efter det att händelserna har ägt rum. Inte heller skulle man med enbart finansiella korrigeringar kunna komma tillrätta med konsekvenserna av åtgärder som har avvikit från kraven i bestämmelserna. |
Ansvaret för sund ekonomisk förvaltning
15. |
Enligt artikel 60.1 i budgetförordningen skall utanordnaren ansvara för verkställigheten av utgifter och se till att detta sker i överensstämmelse med principerna om sund ekonomisk förvaltning. I artikel 27 i samma förordning anges att gemenskapsanslagen skall användas i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. I denna bestämmelse föreskrivs att det för alla verksamhetsområden som budgeten omfattar skall fastställas specifika mål som kan mätas och förverkligas och som är relevanta och daterade. Kommissionen skall göra utvärderingar både i förväg och i efterhand och resultaten skall vidarebefordras till de avdelningar som ansvarar för utgiften liksom till den lagstiftande myndigheten och budgetmyndigheten. |
16. |
I förslaget till förordning tilldelas medlemsstaterna ansvaret för sund ekonomisk förvaltning (artikel 69). Bestämmelsen inskränker sig dock till att ange att det skall finnas ”tillräcklig vägledning” för att inrätta förvaltnings- och kontrollsystem som skall säkerställa att EU-stödet används på ett effektivt och korrekt sätt. När det gäller effektivitet (11) hänvisas i förslaget till förordning så gott som uteslutande till förvaltnings- och kontrollsystem och underförstått till dem som endast gäller laglighet och korrekthet. I artikel 59 i förslaget nöjer man sig med att ge ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ”ett effektivt och korrekt sätt” till förvaltningsmyndigheten, och det hänvisas avslutningsvis (led e) till de kvalitetskrav som kommissionen och medlemsstaterna enats om när det gäller förhandsbedömningar. |
17. |
När det gäller just utvärderingar anges i förslaget till förordning att kommissionen och medlemsstaten (artikel 59 e) skall enas om de metoder och normer om skall tillämpas (artikel 45.5). Kvaliteten på dessa normer blir särskilt viktig när det gäller de förhandsbedömningar som medlemsstaterna är skyldiga att utföra (artikel 46.2 och 46.3) och där man bland annat skall identifiera mervärdet för gemenskapen i de operativa programmen. |
18. |
Det är alltså av särskild vikt att de tillämpningsföreskrifter som kommissionen i enlighet med artikel 58.6 i förslaget till förordning skall anta ger tillräckligt tydliga anvisningar på denna punkt. |
Arkivering av verifikationer
19. |
I artikel 88 i förslaget till förordning sägs att verifikationer som gäller utgifter skall hållas tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under minst tre år efter det att ett operativt program har avslutats. När det gäller medfinansierade åtgärder, där reglerna för utgifters stödberättigande i stor utsträckning hämtats från nationella bestämmelser, vore det önskvärt att det uttryckligen föreskrevs att tidsfristen på tre år inte skall påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som anger längre tidsfrister. |
20. |
Dessa kommentarer gäller även för partiellt avslutande av operativa program (artikel 97). I detta speciella fall, och genom undantag från den allmänna bestämmelsen (artikel 88), löper tidsfristen för arkivering av verifikationer från tidpunkten för det partiella avslutandet (artikel 98.2). Kontrollen i slutet av programperioden av hela det operativa programmet skulle starkt begränsas av detta eftersom verifikationerna för åtgärder som avslutats tidigare eventuellt inte längre skulle vara tillgängliga. Revisionsrätten anser att denna eventualitet skulle kunna inkräkta på den kontrollbehörighet revisionsrätten tilldelats enligt artikel 248 i fördraget. |
Effektivare åtgärder
Programarbete och fastställande av mål
21. |
Enligt kommissionens förslag skall varje medlemsstat utarbeta en nationell strategisk referensram som skall följa de strategiska riktlinjer på EU-nivå för den ekonomiska, sociala och regionala sammanhållningen som rådet antar (artikel 23). Man kan dock konstatera att den nationella strategiska referensramen inte gäller målet europeiskt regionalt samarbete. |
22. |
Innehållet i den nationella strategiska referensramen (artikel 25) är inte tillräckligt exakt (i fråga om prioriteringar, åtgärder, fördelning av medel och förväntade effekter) för att garantera detaljerade upplysningar om den nationella och regionala utvecklingsstrategin. De ”tematiska och regionala prioriteringarna”, som är tänkta att avgränsa de åtgärder som skall finansieras, specificeras inte heller. Det finns dessutom risk för att denna ram begränsas till enbart de områden som berörs av medfinansierade åtgärder. Kommissionen, vars uppgift det är att anta ramarna, skulle då inte längre kunna betona olika aspekter i de operativa programmen. |
23. |
De operativa programmen kännetecknas också av bristande exakthet eftersom det inte begärs någon information om vilka olika åtgärder som är tänkta att vidtas för att förverkliga målen inom de prioriterade insatsområdena. Detta hindrar inbördes bedömning av de olika åtgärderna. De specifika målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer för genomförande, resultat och effekt. Jämfört med den nu gällande lagstiftningen ges det inte längre någon beskrivning av genomförandebestämmelserna för de operativa programmen (artikel 36). Därför kan inte vare sig den nationella strategiska referensramen eller de operativa programmen längre utnyttjas som förvaltnings- och övervakningsinstrument av kommissionen. Det är därför inte klart hur kommissionen kan se till att de operativa programmen har samordnats på nationell nivå. |
Förbättrad samordning mellan åtgärder
24. |
Motiveringen för att behålla fonderna åtskilda (jämfört med den möjliga omgruppering av fonder som nämns i artikel 161 i EG-fördraget) behandlas inte i den utvidgade konsekvensanalysen, trots att för- och nackdelar med olika möjliga alternativ skulle förtjäna en mer djupgående analys. I den utvidgade konsekvensanalysen ges dock argument för skapandet av en enda fond. För nuvarande mål 2 bekräftas att de finansierade projektens inbördes spridning på olika teman liksom den uppdelning som följer av områdesindelningen har hindrat genomförandet av en lämplig politik. Vidare har synergieffekterna mellan ERUF/ESF inom ramen för mål 3 inte kunnat utnyttjas tillräckligt. Man medger alltså att det behövs
|
25. |
Införandet av principen om en fond/ett operativt program, med hänvisning till målet om förenkling, främjar inte sökandet efter nödvändiga synergieffekter. |
26. |
Det är särskilt svårt att inom ramen för målet konvergens motivera åtskillnaden mellan ERUF och Sammanhållningsfonden. Dessa fonder förekommer i princip inom samma operativa program och behandlar samma teman (transportinfrastrukturer och projekt/åtgärder på miljöområdet). Åtgärderna/projekten kompletterar ofta varandra (till exempel finansierar Sammanhållningsfonden den ena delen av ett motorvägsbygge och ERUF den andra). Skillnaden gäller regionernas/medlemsstaternas stödberättigande (BNP per invånare lägre än 75 % av genomsnittet i gemenskapen [strukturfonderna] respektive BNI per invånare lägre än 90 % av genomsnittet i gemenskapen [Sammanhållningsfonden]), taken för stöd (artikel 51: 85 % för Sammanhållningsfonden, 75 % för ERUF även om det maximala stödet från ERUF kan uppgå till 85 % i särskilda fall [artikel 51.4 och artikel 52.1] samt förhandsfinansieringen [artikel 81] som uppgår till 7 % för strukturfonderna och 10,5 % för Sammanhållningsfonden). ERUF-åtgärder och projekt inom Sammanhållningsfonden förvaltas ofta av samma offentliga organ. Begreppen större projekt och inkomstgenererande projekt används både för ERUF och för Sammanhållningsfonden. För enhetlighetens skull vore det lämpligt att ha endast en fond åtminstone för ERUF och Sammanhållningsfonden eftersom de ovan nämnda olikheterna inte utgör något större hinder. |
27. |
I förslagets artikel 3.2 är det svårt att klart och tydligt skilja mellan vilka åtgärder som åsyftas i led a respektive led b. De faktiska skillnaderna förefaller vara ”regionala” (stödberättigade områden) och ”finansiella” (överenskommen medverkan). |
28. |
Ur praktisk synvinkel är bestämmelsen i artikel 33 (finansiering från en fond, med finansiering från en annan fond på högst 5 %) ytterligare en komplikation som beror på att det finns flera fonder. |
Lämplig administrativ organisation vid kommissionen
29. |
Revisionsrätten har tidigare (12) redovisat flera förseningar som berott på kommissionens avdelningar under de olika faserna av programplaneringen eller genomförandet av kontroller. Följaktligen är det nödvändigt att administrativa strukturer och lämpliga förfaranden införs. Dessutom måste det fastställas exakta tidsfrister i många av de föreslagna bestämmelserna (artikel 31.5, artikel 32.2, artikel 40.3, artikel 85.2 och artikel 96.1). Det förefaller också lämpligt att granskningsstrategi, anslagsfördelningar och den godtagbara tillförlitlighetsnivån fastställs gemensamt av de avdelningar som ansvarar för de olika fonderna. |
SÄRSKILDA IAKTTAGELSER
30. |
I följande tabell lägger revisionsrätten fram sina särskilda iakttagelser. I denna del upprepas vid flera tillfällen att det saknas precisering av vissa tidsfrister eller begrepp som används. Detta skulle kunna leda till olika tolkningar och försvaga de berörda bestämmelsernas rättsliga betydelse. |
KOMMISSIONENS FÖRSLAG |
REVISIONSRÄTTENS IAKTTAGELSER |
||||||||||||||||||||||
Artikel 3.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Hänvisningen till de åtgärder som åsyftas i artikel 158 i EG-fördraget är ofullständig eftersom landsbygdens utveckling inte nämns. Längre ned (punkt 3) anges dock att fonderna på lämpligt sätt skall stödja förnyelse av landsbygdsområden och områden som är beroende av fiske genom ekonomisk diversifiering, liksom bergsområden. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 3.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
I förslaget till förordning ingår ”effektiv administration” bland de åtgärder som skall finansieras inom ramen för åtgärden konvergens. ”Effektiv administration”, som återkommer i artikel 25.3 b och artikel 26.3 c*, bör förtydligas, särskilt som man i förslaget också använder ”den administrativa förmågan” (artikel 44.1). (Övers. anm.: i den svenska versionen av kommissionens förslag till förordning: ”effektivisera […] förvaltning” respektive ”effektivitet”.) |
||||||||||||||||||||||
Artikel 5.1 och 5.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Att bestämma vilka regioner som är stödberättigade enbart utifrån BNP är olämpligt eftersom skillnaden i utveckling är flerdimensionell. Man kan i praktiken inte bortse från aspekter som grundläggande infrastrukturanläggningar, arbetslöshet, produktivitet i arbetet, den ekonomiska strukturen, utbildning och fortbildning, miljöns kvalitet, utvandring, forskning och utveckling. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 5.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Den (andra) procentsatsen för EU-genomsnittet bör specificeras. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 6.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det bör påpekas att målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skulle kunna gälla för ett mycket stort geografiskt område och alltså inte är selektivt. Man bör fastställa kriterier för stödberättigande för detta mål. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 7.1 och 7.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Förslaget om målet europeiskt regionalt samarbete borde ha föregåtts av en analys av läget i dessa områden och av ett tydligt fastställande av deras behov så att satsningarna kan koncentreras. Bestämmelserna för valet av stödberättigade områden bör kompletteras med kriterier som tydligt anges i förordningen och särskilt avvägningen mellan dem. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 10.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
I artikel 10.1 b hänvisas till arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer. Det vore önskvärt att samma uttryck används i punkt 3. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 13 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det föreskrivs endast att tillämpningen av additionalitetsprincipen skall kontrolleras för konvergensmålet. För de två övriga målen, som erhåller cirka 20 % av medlen, föreskrivs ingenting. Endast i motiveringen (punkt 5.3) anges att denna kontroll åligger medlemsstaterna med tillämpning av proportionalitetsprincipen. Det anges inte heller att kommissionen skall informeras om resultaten av medlemsstaternas kontroller. Detta är en ändring i förhållande till gällande bestämmelser (artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1260/1999). |
||||||||||||||||||||||
Artikel 13.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
Möjligheten att ta hänsyn till allmänna makroekonomiska förhållanden och till vissa specifika ekonomiska förhållanden, utan att dessa specificeras ytterligare, lämnar ett potentiellt stort utrymme för skönsmässig bedömning. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 16.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Avvägningen mellan de kriterier som motiverar tilldelningen av medel till de olika komponenterna bör anges. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 16.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Objektiva och rättvisa” definieras inte. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 17.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Avvägningen mellan de kriterier som motiverar tilldelningen av medel till de olika komponenterna bör anges. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 17.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det bör närmare anges hur fördelningen mellan ERUF och ESF skall göras. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 17.4 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Objektiva och rättvisa” definieras inte. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 22 |
|||||||||||||||||||||||
Kommissionen skall säkerställa att en medlemsstats totala årliga anslag från fonderna enligt denna förordning, inbegripet stödet från ERUF till finansieringen av den gränsöverskridande dimensionen av det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet enligt förordning (EG) nr […] och av föranslutningsinstrumentet enligt förordning (EG) nr […], och från den del av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) enligt förordning (EG) nr […] som kommer från utvecklingssektionen vid EUGFJ samt från Europeiska fiskerifonden (EFF) enligt förordning (EG) nr […], inte överstiger 4 % av medlemsstatens beräknade BNP vid den tidpunkt när den interinstitutionella överenskommelsen antogs. Förordningarna rörande de finansieringsorgan utöver fonderna som nämns i det föregående stycket skall innehålla en liknande bestämmelse. |
När det gäller de totala årliga anslagen från fonderna till en medlemsstat har det inte tagits hänsyn till principen i skäl 30 i ingressen, nämligen en årlig tilldelning av anslag som grundas på medlemsstatens förmåga att utnyttja dem. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 24 |
|||||||||||||||||||||||
Senast tre månader efter det att denna förordning har antagits skall EU:s strategiska riktlinjer enligt artikel 23 antas i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget. Beslutet skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. EU:s strategiska riktlinjer skall vid behov ses över efter halva tiden i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget i syfte att ta hänsyn framför allt till ändringar i gemenskapens prioriteringar. |
Man kan även fråga sig hur ramarna påverkas av eventuella ändringar av EU:s strategiska riktlinjer. Inte i någon artikel nämns en översyn av ramarna. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 25.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det sägs i texten att det i den valda strategin skall anges ”de åtgärder som planeras i syfte att effektivisera medlemsstatens förvaltning, även i samband med förvaltningen av fonderna”. ”Åtgärder som planeras i syfte att effektivisera medlemsstatens förvaltning” förefaller härigenom kunna tillämpas på annat än förvaltningen av fonder. Risken för finansiering av många olika typer av åtgärder blir sålunda mycket stor. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 25.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
Formuleringen ”ett begränsat antal” förefaller olämplig eftersom det saknas ytterligare precisering. Det väsentligaste är att de valda indikatorerna på ett lämpligt sätt kan visa vilka resultat som har uppnåtts och vilka effekter de har lett till. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 25.4 |
|||||||||||||||||||||||
(…) |
”En god balans” definieras inte. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 26.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 30 |
|||||||||||||||||||||||
Den rapport från kommissionen som avses i artikel 159 andra stycket i fördraget skall framför allt innehålla följande:
|
Det bör uttryckligen anges att rapporten om sammanhållning också skall behandla den regionala aspekten av sammanhållning. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 31.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 31.5 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist (för närvarande är tidsfristen fem månader). |
||||||||||||||||||||||
Artikel 32.2 |
|||||||||||||||||||||||
Kommissionen skall fatta beslut gällande begäran om översyn av operativa program snarast möjligt efter det att medlemsstaten lämnat in en formell begäran. |
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 35.4 |
|||||||||||||||||||||||
|
Punkt 4 har en annan karaktär än de tre första och bör hellre placeras i artikel 40. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 36.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Ett begränsat antal indikatorer (…) med beaktande av proportionalitetsprincipen” bör specificeras. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 36.4 |
|||||||||||||||||||||||
|
De åsyftade åtgärderna hör snarare till målet europeiskt regionalt samarbete. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 40.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 45.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Proportionalitetsprincipen” definieras inte. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 46.5 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Väsentlig avvikelse från de ursprungligen fastställda målen” och ”översyn av operativa program” definieras inte. Den sista iakttagelsen gäller endast den franska versionen eftersom adjektivet ”substantiel” inte återfinns i alla språkversioner. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 48 |
|||||||||||||||||||||||
|
Frigörandet av resultatreserven sker främst på grundval av kriterier som med stor svårighet kan knytas direkt till de åtgärder som genomförs till följd av gemenskapens insatser. Utvecklingen av BNP och sysselsättningsgraden är beroende av faktorer som är betydligt mer komplexa än de operativa programmen vars ekonomiska följder dessutom i allmänhet är begränsade i förhållande till de samlade offentliga investeringarna. Att endast ta hänsyn till en höjning av indikatorerna framstår dessutom som en begränsning eftersom strukturåtgärdernas bidrag mycket väl kan ha medverkat till att motverka en eventuell nedgång. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 50 |
|||||||||||||||||||||||
Stödet från fonderna skall moduleras mot bakgrund av följande:
|
Man bör specificera avvägningen mellan de kriterier som skall tillämpas för att modulera fondernas stödsatser. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 54.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Kriterierna för tillämpningen av principen att förorenaren betalar och principen om skälighet mot bakgrund av den berörda medlemsstatens relativa välstånd bör preciseras. Kommissionen bör erbjuda medlemsstaterna metodologiskt stöd när det gäller att fastställa stödnivån för dessa projekt (se artikel 40.2). |
||||||||||||||||||||||
Artikel 55.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det skulle kunna vara lämpligt att göra denna regel mer flexibel för att kunna ta hänsyn till förberedelserna inför de åtgärder som skall finansieras. I sådana fall skulle den stödberättigade perioden kunna börja gälla den 1 juli 2006. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 55.3 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det kommer att bli svårt att tillämpa nationella regler för stödberättigande för målet europeiskt regionalt samarbete eftersom de finansierade verksamheterna sorterar under flera medlemsstater. Denna aspekt har inte beaktats. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 57.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
I förslaget (led j) tas oegentligheter upp. Det vore värdefullt att stödja sig på en tydlig definition, särskilt eftersom detta uttryck återkommer i flera på varandra följande bestämmelser (till exempel artikel 69.3, artikel 73.4, artikel 89.1 och artikel 99). Nyttan av denna bestämmelse begränsas nu av bristen på tydlighet när det gäller vilka uppgifter som skall lämnas. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 57.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det är tänkt att flera av de åtgärder som denna bestämmelse gäller skall stå i proportion till de offentliga utgifterna för det operativa program som berörs. Principen är dock inte tillräckligt exakt för att kunna tillämpas konsekvent. Därför är det svårt att föreställa sig hur bestämmelserna (åtskillnad av arbetsuppgifter, tillräckliga resurser och organisering av internrevision, rapportering och kontroll av system) skall kunna tillämpas proportionellt. Vidare gäller inte detta undantag handböcker, men det saknas en definition. Det är likaså nödvändigt att specificera om det är tänkt att proportionalitetsprincipen skall tillämpas på artikel 13 (kontroll av additionalitetsprincipen endast för konvergensmålet), artikel 46.3 (förhandsbedömningens omfattning – generell eller specifik), artikel 66.2 (innehållet i årsrapporter och slutrapporter om genomförandet) och artikel 73 (kontrollförfaranden). |
||||||||||||||||||||||
Artikel 61.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Lämpligt urval” bör definieras i tillämpningsföreskrifterna. I vilket fall som helst bör de krav som fastställs inte vara lägre än kraven för perioden 2000–2006. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 61.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Genom denna bestämmelse skall man se till att ”de viktigaste organen” kontrolleras, men det anges inte vilka dessa är. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 61.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Den säkerhet kommissionen uppnår när det gäller kontrollen av de operativa programmen grundas i stor utsträckning på att revisionsmyndigheten överlämnar en årlig kontrollrapport tillsammans med ett yttrande. Sista datum för att överlämna dessa dokument (30 juni) gör att de inte kan beaktas när generaldirektörerna upprättar sina årliga förklaringar och inte heller i revisionsrättens revisionsförklaring. Dessa anmärkningar skall i tillämpliga delar gälla den årsrapport som anges i artikel 66. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 63.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Tvärtemot rådande bestämmelser (se artikel 35.2 i förordning (EG) nr 1260/1999) beslutar kommissionen själv om den skall delta i övervakningskommittén. Detta deltagande förefaller dock önskvärt för att i tid kunna underlätta informationsutbytet och vidta lämpliga åtgärder. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 65 |
|||||||||||||||||||||||
|
Man bör utgå från principen att det för alla medfinansierade projekt fastställs genomförandeindikatorer och att resultaten utvärderas inom ramen för artikel 65. Om förvaltningen delas upp efter prioriterat område riskerar man att endast få allmän information. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 66.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Man bör specificera det förhållande som skall gälla mellan omfattningen av den information som lämnas till kommissionen och beloppet för de offentliga utgifterna. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 73 |
|||||||||||||||||||||||
|
Detta förenklade förfarande skulle teoretiskt kunna tillämpas under perioden 2000–2006 på 33 program i tio medlemsstater för ett gemenskapsstöd på 3,8 miljarder euro (eller 2 % av gemenskapsstödet för perioden 2000–2006). Genom bestämmelsen uppmanas medlemsstaterna att utnyttja de därmed sammanhängande förenklade förfarandena som då skulle kunna gälla ännu fler program än vad som teoretiskt kan beräknas inom ramen för den aktuella programperioden. Detta gäller särskilt befrielsen från att lägga fram en revisionsstrategi och en årlig kontrollrapport (artikel 61.1), möjligheten att utse förvaltnings- och kontrollorgan enligt nationella regler (artiklarna 59–61) samt befrielsen från att utse en attesterande myndighet och en revisionsmyndighet (artikel 58.1). Detta innebär också att när kommissionen har godkänt rapporten från det organ som intygar systemens överensstämmelse kommer den inte själv att utföra några sådana kontroller annat än i undantagsfall. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 73.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
Omfattningen av den möjlighet som anges i första stycket bör kunna bedömas i sin helhet. Det är därför inte motiverat att hänvisa till kommande genomförandebestämmelser för att precisera vilka bestämmelser som inte skall tillämpas. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 73.4 |
|||||||||||||||||||||||
|
”I tid” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 79 |
|||||||||||||||||||||||
Medlemsstaterna skall försäkra sig om att det utbetalande organet ser till att stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av offentliga medel snarast möjligt och i sin helhet. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga ytterligare särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt får tas ut som kan minska beloppen till stödmottagarna. |
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 85.2 |
|||||||||||||||||||||||
|
”Snarast möjligt” bör ersättas med en exakt tidsfrist. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 90.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
Man bör även nämna det yttrande som avses i artikel 61 e ii. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 96.1 |
|||||||||||||||||||||||
|
”I god tid” bör preciseras. |
||||||||||||||||||||||
Artikel 97 |
|||||||||||||||||||||||
|
Det är viktigt att förfarandena för partiellt avslutande ger samma grad av säkerhet avseende utgifternas laglighet och korrekthet som det utlåtande som lämnas vid det slutliga avslutandet av det operativa programmet, särskilt när det gäller kontrollernas omfattning och frekvens. |
Detta yttrande har antagits av revisionsrätten i Luxemburg den 18 mars 2005.
För revisionsrätten
Hubert WEBER
Ordförande
(2) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 (EGT L 357, 31.12.2002).
(3) KOM(2004) 492 slutlig av den 14 juli 2004.
(4) SEK(2004) 924 av den 14 juli 2004.
(5) KOM(2004) 580 slutlig av den 6 september 2004.
(6) KOM(2004) 101 slutlig av den 10 februari 2004.
(7) KOM(2004) 487 slutlig av den 14 juli 2004.
(9) Artikel 53.3 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget.
(10) Se yttrande nr 10/98 om vissa förslag till förordningar inom ramen för Agenda 2000 (punkt 6.3, Strukturfonderna) (EGT C 401, 22.12.1998).
(11) Till exempel artikel 57 d, 57 f och 57 h, artikel 61.1 a, artikel 70.1, artikel 71.2 och artikel 72.2.
(12) Se till exempel särskild rapport nr 10/2001 om den finansiella kontrollen av strukturfonderna (EGT C 314, 8.11.2001) och särskild rapport nr 7/2003 om genomförandet av programplaneringen för strukturfondsåtgärder för perioden 2000–2006 (EUT C 174, 23.7.2004).