15.2.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 38/36

(1)

I förordning (EEG) nr 2913/92 (3) fastställs bestämmelser för tullbehandling av varor som importeras eller skall exporteras.

(2)

Det är nödvändigt att skapa en likvärdig skyddsnivå i form av tullkontroller för alla varor som förs in i eller ut ur gemenskapens tullområde. För att kunna uppnå detta mål är det nödvändigt att fastställa en likvärdig nivå för alla tullkontroller i gemenskapen och att se till att medlemsstaterna, som har det huvudsakliga ansvaret för tillämpningen av dessa kontroller, tillämpar kontrollerna på ett harmoniserat sätt. Dessa kontroller bör baseras på gemensamt överenskomna normer och riskkriterier för urval av varor och ekonomiska aktörer, så att riskerna för gemenskapen och dess medborgare och för gemenskapens handelspartner minimeras. Medlemsstaterna och kommissionen bör därför skapa en ram för riskhantering på gemenskapsnivå som stöd för ett gemensamt tillvägagångssätt så att prioriteringar kan fastställas och resurser allokeras på ett effektivt sätt i syfte att bibehålla en lämplig balans mellan tullkontrollernas omfattning och underlättandet av den legitima handeln. Denna ram för riskhantering bör även innehålla gemensamma kriterier och harmoniserade krav på godkända ekonomiska aktörer och garantera att dessa kriterier och krav tillämpas på ett harmoniserat sätt. Inrättandet av en för alla medlemsstater gemensam ram för riskhantering bör inte hindra medlemsstaterna från att kontrollera varor genom stickprov.

(3)

Medlemsstaterna bör bevilja status som godkänd ekonomisk aktör till varje ekonomisk aktör som uppfyller gemensamma kriterier med avseende på aktörernas kontrollsystem, ekonomiska solvens och tidigare efterlevnad av tullens krav. Status som godkänd ekonomisk aktör som beviljas av en medlemsstat bör erkännas av de andra medlemsstaterna, men ger ingen rätt att automatiskt omfattas av förenklingar enligt tullagstiftningen i dessa medlemsstater. De andra medlemsstaterna bör emellertid bevilja godkända ekonomiska aktörer tillstånd att använda förenklingar under förutsättning att de uppfyller alla särskilda krav för användningen av förenklingarna i fråga. När de behandlar en begäran om att använda förenklingar behöver de andra medlemsstaterna inte göra om den utvärdering av aktörens kontrollsystem, ekonomiska solvens och tidigare efterlevnad av tullens krav som redan genomförts av den medlemsstat som beviljade aktören status som godkänd ekonomisk aktör, men de bör se till att eventuella andra särskilda krav för användning av enskilda förenklingar är uppfyllda. Användningen av förenklingar i andra medlemsstater kan också samordnas genom en överenskommelse mellan de berörda tullmyndigheterna.

(4)

Förenklingar enligt tullagstiftningen bör inte heller fortsättningsvis påverka de tullkontroller som fastställs i gemenskapens tullkodex, särskilt när det gäller skydd och säkerhet. Sådana kontroller är tullmyndigheternas ansvar, och denna kontrollrätt bör bibehållas även om dessa myndigheter bör erkänna status som godkänd ekonomisk aktör som en faktor i samband med riskanalysen och beviljandet av eventuella lättnader för den ekonomiska aktören när det gäller kontroller som rör skydd och säkerhet.

(5)

Riskrelaterade uppgifter om import- och exportvaror bör utbytas mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen. I detta syfte bör ett gemensamt och säkert system inrättas, genom vilket de behöriga myndigheterna kan få tillgång till, överföra och utbyta dessa uppgifter i tid och på ett effektivt sätt. Sådana uppgifter får utbytas även med tredjeländer i de fall bestämmelser om detta anges i ett internationellt avtal.

(6)

Det bör fastställas på vilka villkor uppgifter som lämnas av ekonomiska aktörer till tullen får lämnas ut till andra myndigheter i samma medlemsstat, andra medlemsstater, kommissionen eller myndigheter i tredjeländer. Därför bör det klart anges att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (4) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (5) är tillämpliga på den behandling av personuppgifter som genomförs av de behöriga myndigheterna liksom av varje annan myndighet som erhåller uppgifter enligt gemenskapens tullkodex.

(7)

För att lämpliga riskbaserade kontroller skall kunna göras är det nödvändigt att införa ett krav på att uppgifter måste lämnas före ankomst eller avgång för samtliga varor som förs in till eller ut från gemenskapens tullområde, utom i fråga om varor som befordras med flyg eller fartyg utan att göra uppehåll inom detta område. Sådana uppgifter bör vara tillgängliga innan varorna förs in till eller ut från gemenskapens tullområde. Olika tidsfrister och regler kan anges beroende på typ av varor, transporter eller ekonomiska aktörer eller då särskilda säkerhetsarrangemang föreskrivs i internationella avtal. För att det inte skall kunna uppstå luckor i säkerhetssystemet bör detta krav också införas beträffande varor som förs in till eller ut från en frizon.

(8)

Förordning (EEG) nr 2913/92 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 4 skall ändras på följande sätt:

2.

Följande avsnitt och artikel skall införas.

”Avsnitt 1A

Godkända ekonomiska aktörer

Artikel 5a

1.   Tullmyndigheterna skall, vid behov efter samråd med andra behöriga myndigheter och med förbehåll för de kriterier som anges i punkt 2, bevilja status som ’godkänd ekonomisk aktör’ till varje ekonomisk aktör som är etablerad inom gemenskapens tullområde.

En godkänd ekonomisk aktör skall omfattas av lättnader i fråga om säkerhets- och skyddsrelaterade tullkontroller och/eller förenklingar enligt tullagstiftningen.

Med förbehåll för de bestämmelser och villkor som fastställs i punkt 2 skall status som godkänd ekonomisk aktör erkännas av tullmyndigheterna i alla medlemsstater utan att det påverkar tullkontroller. På grundval av erkännandet av statusen som godkänd ekonomisk aktör och under förutsättning att kraven för en särskild form av förenkling enligt gemenskapens tullagstiftning har uppfyllts skall tullmyndigheterna låta aktören omfattas av denna förenkling.

2.   Kriterierna för att bevilja status som godkänd ekonomisk aktör skall innefatta

Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa bestämmelserna för

och de villkor enligt vilka

3.

Artikel 13 skall ersättas med följande:

”Artikel 13

1.   Tullmyndigheterna får i enlighet med villkoren i gällande bestämmelser genomföra alla de kontroller som de anser nödvändiga för att se till att tullagstiftningen och annan lagstiftning om dels införsel, utförsel, transitering, förflyttning och användning för särskilda ändamål av varor som befordras mellan gemenskapens tullområde och tredjeland, dels närvaron av varor som inte har gemenskapsstatus tillämpas korrekt. Tullkontroller som gäller korrekt tillämpning av gemenskapslagstiftningen får genomföras i tredjeland om detta föreskrivs i ett internationellt avtal.

2.   Andra tullkontroller än stickprovskontroller skall baseras på riskanalys med användning av automatiserad databehandling, i syfte att identifiera och kvantifiera riskerna och utarbeta nödvändiga åtgärder för att bedöma dem, på grundval av kriterier som utarbetats på nationell nivå, gemenskapsnivå och, när så är möjligt, på internationell nivå.

En gemensam ram för riskhantering, gemensamma kriterier och prioriterade kontrollområden skall fastställas i enlighet med kommittéförfarandet.

Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen inrätta ett elektroniskt system för riskhanteringen.

3.   När kontroller genomförs av andra myndigheter än tullmyndigheterna, skall dessa kontroller genomföras i nära samordning med tullmyndigheterna, om möjligt vid samma tidpunkt och på samma plats.

4.   I samband med de kontroller som avses i denna artikel får tullmyndigheterna och andra behöriga myndigheter, till exempel veterinär- och polismyndigheter, sinsemellan, till medlemsstaternas tullmyndigheter och till kommissionen meddela uppgifter som de mottagit i samband med införsel, utförsel, transitering, förflyttning och användning för särskilda ändamål av varor som befordras mellan gemenskapens tullområde och tredjeland och i samband med närvaron av varor som inte har gemenskapsstatus, när detta krävs för att minimera riskerna.

Konfidentiella uppgifter får meddelas endast till tredjeländers tullförvaltningar eller andra organ (till exempel säkerhetsmyndigheter) inom ramen för ett internationellt avtal, förutsatt att gällande bestämmelser om skydd av uppgifter, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (6) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (7) iakttas.

4.

Artikel 15 skall ersättas med följande:

”Artikel 15

Alla uppgifter som är av konfidentiell natur eller som överlämnas på konfidentiell grund skall omfattas av kravet på tystnadsplikt. De får inte röjas av de behöriga myndigheterna utan uttryckligt tillstånd av den person eller den myndighet som överlämnat dem. Det skall dock vara tillåtet att meddela uppgifter om de behöriga myndigheterna är tvungna att göra detta enligt gällande bestämmelser, särskilt i samband med rättsliga förfaranden. Om uppgifter röjs eller meddelas skall det ske med fullt iakttagande av gällande bestämmelser om skydd av uppgifter, i synnerhet direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.”

5.

I artikel 16 skall orden ”att tullmyndigheterna skall kunna kontrollera dem” ersättas med ordet ”tullkontroller”.

6.

I kapitel 1 i avdelning III skall följande artiklar införas:

”Artikel 36a

1.   Varor som förs in till gemenskapens tullområde skall omfattas av en summarisk deklaration, med undantag för varor som befordras med transportmedel som endast passerar genom gemenskapens tullområdes territorialvatten eller luftrum utan att göra uppehåll.

2.   Den summariska deklarationen skall inges till införseltullkontoret.

Tullmyndigheterna får medge att den summariska deklarationen inges till ett annat tullkontor under förutsättning att detta kontor omedelbart överför de nödvändiga uppgifterna eller gör dem tillgängliga på elektronisk väg för införseltullkontoret.

Tullmyndigheterna får medge att ingivande av den summariska deklarationen ersätts med ingivande av en anmälan och tillgång till uppgifterna i den summariska deklarationen i den ekonomiska aktörens elektroniska system.

3.   Den summariska deklarationen skall inges innan varorna förs in till gemenskapens tullområde.

4.   Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa

under särskilda omständigheter och med tillämpning på vissa typer av varutransporter, transportmedel eller ekonomiska aktörer eller då särskilda säkerhetsarrangemang föreskrivs i internationella avtal.

Artikel 36b

1.   Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa en gemensam uppsättning uppgifter och en gemensam utformning för den summariska deklarationen, som skall innehålla de nödvändiga uppgifterna för riskanalys och vederbörlig tillämpning av tullkontroller, främst av skydds- och säkerhetsskäl och, när så är lämpligt, med användning av internationella normer och handelsbruk.

2.   Den summariska deklarationen skall göras med hjälp av databehandling. Kommersiella uppgifter, hamnuppgifter eller transportuppgifter får användas om de innehåller de nödvändiga uppgifterna.

Tullmyndigheter får vid exceptionella omständigheter godta pappersbaserade summariska deklarationer, under förutsättning att samma riskhanteringsnivå tillämpas som för summariska deklarationer som görs med hjälp av databehandling.

3.   Den summariska deklarationen skall inges av den person som för in varorna eller som tar på sig ansvaret för varornas befordran till gemenskapens tullområde.

4.   Utan hinder av de skyldigheter som åligger den person som avses i punkt 3 får den summariska deklarationen i stället inges av

5.   Om den person som avses i punkterna 3 och 4 så begär, skall han tillåtas att ändra en eller flera uppgifter i den summariska deklarationen efter det att den har ingivits. Ingen ändring skall emellertid vara möjlig efter det att tullmyndigheterna

Artikel 36c

1.   Införseltullkontoret får frångå kravet på ingivande av en summarisk deklaration när det gäller varor för vilka en tulldeklaration har ingivits innan den tidsfrist som anges i artikel 36a.3 eller 36a.4 löper ut. I det fallet skall tulldeklarationen innehålla minst de uppgifter som krävs för en summarisk deklaration, och till dess att den tas emot i enlighet med artikel 63 skall tulldeklarationen anses vara en summarisk deklaration.

Tullmyndigheterna får medge att tulldeklarationen inges till ett importtullkontor som inte är införseltullkontoret under förutsättning att detta kontor omedelbart överför de nödvändiga uppgifterna eller gör dem tillgängliga på elektronisk väg för införseltullkontoret.

2.   Om tulldeklarationen inges på annat sätt än med hjälp av databehandling, skall tullmyndigheterna tillämpa samma riskhanteringsnivå för uppgifterna som för summariska deklarationer som görs med hjälp av databehandling.”

7.

I artikel 37.1 skall orden ”tullmyndigheternas kontroll” ersättas med ordet ”tullkontroller”, och i artikel 38.3 skall orden ”kontroll av en medlemsstats tullmyndighet” ersättas med orden ”en medlemsstats tullkontroller”.

8.

Artikel 38.5 skall ersättas med följande:

”5.   Punkterna 1–4 samt artiklarna 36a–36c och 39–53 skall inte gälla varor som tillfälligt har lämnat gemenskapens tullområde under förflyttning mellan två platser inom detta område sjövägen eller med flyg, under förutsättning att denna befordran har genomförts via en direkt rutt med reguljär luft- eller sjöfartsförbindelse utan något uppehåll utanför gemenskapens tullområde.”

9.

Artikel 40 skall ersättas med följande:

”Artikel 40

Varor som införs till gemenskapens tullområde skall visas upp för tullen av den person som inför dem till det området eller, i tillämpliga fall, av den person som tar på sig ansvaret för varornas befordran efter införseln, utom när det gäller varor som befordras med transportmedel som endast passerar genom gemenskapens tullområdes territorialvatten eller luftrum utan att göra uppehåll. Den person som visar upp varorna skall hänvisa till den summariska deklaration eller tulldeklaration som tidigare ingivits för varorna.”

10.

Rubriken till kapitel 3 i avdelning III skall ändras till ”Lossning av varor som visats upp för tullen”.

11.

Artiklarna 43–45 skall utgå.

12.

Artikel 170.2 skall ersättas med följande:

”2.   Varor skall visas upp för tullmyndigheterna och underkastas de föreskrivna tullformaliteterna i följande fall:

13.

Artikel 176.2 skall ersättas med följande:

”2.   Om varor omlastas inom en frizon skall de därmed sammanhängande handlingarna hållas tillgängliga för tullmyndigheterna. En kortvarig förvaring av varor i samband med denna omlastning skall anses utgöra en del av omlastningen.

I fråga om varor som direkt förs in i en frizon från en plats utanför gemenskapens tullområde eller ut ur en frizon direkt från gemenskapens tullområde skall en summarisk deklaration inges i enlighet med artiklarna 36a–36c eller artiklarna 182a–182d.”

14.

Artikel 181 skall ersättas med följande:

”Artikel 181

Tullmyndigheterna skall förvissa sig om att bestämmelserna om export, passiv förädling, återexport, suspensiva arrangemang eller det interna transiteringsförfarandet och bestämmelserna i avdelning V iakttas när varor skall föras ut från gemenskapens tullområde från en frizon eller ett frilager.”

15.

I första meningen i artikel 182.3 skall orden ”Återexport eller” utgå.

16.

I avdelning V (Varor som förs ut från gemenskapens tullområde) skall följande artiklar införas:

”Artikel 182a

1.   Varor som förs ut från gemenskapens tullområde, med undantag för varor som befordras med transportmedel som endast passerar genom gemenskapens territorialvatten eller luftrum utan att göra uppehåll, skall omfattas av antingen en tulldeklaration eller, då en tulldeklaration inte krävs, en summarisk deklaration.

2.   Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa

under särskilda omständigheter och med tillämpning på vissa typer av varutransporter, transportmedel eller ekonomiska aktörer eller då särskilda säkerhetsarrangemang föreskrivs i internationella avtal.

Artikel 182b

1.   När varor som förs ut från gemenskapens tullområde har hänförts till en godkänd tullbehandling för vilken en tulldeklaration krävs enligt tullagstiftningen, skall denna tulldeklaration inges vid exporttullkontoret innan varorna förs ut från gemenskapens tullområde.

2.   Om exporttullkontoret och utfartstullkontoret inte är detsamma skall de uppgifter som utfartstullkontoret kräver på elektronisk väg omedelbart överföras till eller göras tillgängliga för utfartstullkontoret.

3.   Tulldeklarationen skall innehålla minst de uppgifter som krävs för den summariska deklarationen enligt artikel 182d.1.

4.   Om tulldeklarationen görs på annat sätt än med hjälp av databehandling, skall tullmyndigheterna tillämpa samma riskhanteringsnivå för uppgifterna som för de tulldeklarationer som gjorts med hjälp av databehandling.

Artikel 182c

1.   När varor som förs ut från gemenskapens tullområde inte har hänförts till en godkänd tullbehandling som kräver en tulldeklaration skall en summarisk deklaration inges vid utfartstullkontoret innan varorna förs ut från gemenskapens tullområde.

2.   Tullmyndigheterna får medge att den summariska deklarationen inges till ett annat tullkontor under förutsättning att detta kontor omedelbart överför de nödvändiga uppgifterna eller gör dem tillgängliga på elektronisk väg för utfartstullkontoret.

3.   Tullmyndigheterna får medge att den summariska deklarationen som skall inges ersätts av att en anmälan inges och uppgifterna i den summariska deklarationen finns tillgängliga via den ekonomiska aktörens elektroniska system.

Artikel 182d

1.   Kommittéförfarandet skall användas för att fastställa en gemensam uppsättning uppgifter och en gemensam utformning för den summariska deklarationen, som skall innehålla de nödvändiga uppgifterna för riskanalys och vederbörlig tillämpning av tullkontroller, främst av skydds- och säkerhetsskäl, och när så är lämpligt med användning av internationella normer och handelsbruk.

2.   Den summariska deklarationen skall göras med hjälp av databehandling. Kommersiella uppgifter, hamnuppgifter eller transportuppgifter får användas, om de innehåller de nödvändiga uppgifterna.

Tullmyndigheterna får vid exceptionella omständigheter godta pappersbaserade summariska deklarationer förutsatt att samma riskhanteringsnivå tillämpas som för summariska deklarationer som görs med hjälp av databehandling.

3.   Den summariska deklarationen skall inges av

4.   Om den person som avses i punkt 3 så begär, skall han tillåtas att ändra en eller flera uppgifter i den summariska deklarationen efter det att den har ingivits. Ingen ändring är emellertid möjlig efter det att tullmyndigheterna