RÅDETS YTTRANDE

av den 5 juli 2004

om Cyperns konvergensprogram 2004–2007

(2004/C 320/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT DETTA YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.2 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den 5 juli 2004 granskade rådet Cyperns konvergensprogram, som omfattar perioden 2004-2007. Programmet uppfyller i stort uppgiftskraven i den reviderade ”uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning”.

Den finanspolitiska strategin för programmet syftar till att få ned underskottet i de offentliga finanserna från 6,3 % av BNP 2003 till 2,9 % av BNP 2005 för att uppfylla Maastrichtfördragets kriterium om underskott i de offentliga finanserna 2005 och ytterligare minska underskottet till 2,2 % av BNP 2006 och till 1,6 % av BNP 2007. För detta ändamål planeras i konvergensprogrammet skapandet av ett överskott i det primära saldot från ett beräknat saldo på -1,6 % av BNP 2004 till 2 % av BNP 2007 och en betydande omsvängning av den uppåtgående trenden i skuldkvoten från 75,2 % av BNP 2004 till under 69 % i slutet på prognosperioden. Detta understöds av ett paket med i huvudsak strukturella åtgärder i syfte att i ungefär samma utsträckning minska utgifterna och öka inkomsterna. Åtgärderna genomförs huvudsakligen från och med 2005.

Programmet inriktas på att öka inkomsterna och kontrollera utgifterna, där de största avvikelserna tidigare uppstått. Den särskilda korrigeringsplan som läggs fram i programmet speglar regeringens åtagande att förbättra de offentliga finanserna med hänsyn till att avsikten är att införa euron senast 2007. Detta är den huvudsakliga orsaken bakom koncentrationen av de finanspolitiska korrigeringsåtgärderna till början av perioden för att minska underskottet i de offentliga finanserna till 2,3 procentenheter av BNP 2005. Mot bakgrund av Cyperns blandade resultat vad gäller finanspolitisk konsolidering framstår uppgiften som förhållandevis ambitiös och för att genomföra den krävs följaktligen ett starkt engagemang, vilket innebär att kompletterande åtgärder kan behöva vidtas.

Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet, enligt vilket den reala BNP-tillväxten ökar från 3,5 % 2004 till 4,5 % 2007, verkar bygga på realistiska antaganden om tillväxt. Inflationsprognosen förefaller också vara realistisk. Programmet innehåller fyra alternativa scenarier avseende den förväntade makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finansernas utveckling: ett ”huvudscenario”, ett ”övre” scenario, ett ”undre” scenario och ett scenario med ”högre ränta”. Det så kallade ”huvudscenariot” betraktas som referensscenario vid bedömningen av prognoserna för de offentliga finanserna eftersom det, utifrån tillgängliga upplysningar, förefaller spegla realistiska antaganden om tillväxt.

I programmet förväntas underskottet minska och hamna på (ett värde under) referensvärdet på 3 % av BNP 2005 och därefter falla ytterligare, även om dessa mål inte överensstämmer med ett saldo som är nära balans under programperioden.

Resultatet i de offentliga finanserna kan komma att bli sämre än beräknat. Med tanke på anpassningens storlek och Cyperns tidigare resultat vad gäller finanspolitisk konsolidering råder en avsevärd osäkerhet i fråga om målsättningen för 2005. Den finanspolitik som förs i programmet kan visa sig otillräcklig för att underskottet skall minska och hamna på (ett värde under) referensvärdet på 3 % av BNP 2005. Den ger kanske inte heller en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att överskrida detta tröskelvärde under normala makroekonomiska fluktuationer.

I programmet har skuldkvoten en topp på 75,2 % under 2004 och minskar därefter med nästan 7 procentenheter till 68,4 % av BNP till 2007. Denna kraftiga minskning beror främst på alltmer positiva primära saldon och nominell BNP-tillväxt som överstiger räntebetalningarna för statskulden under 2005–2007. Utvecklingen av skuldkvoten kan visa sig bli mindre gynnsam än beräknat mot bakgrund av ovan nämnda risker som är förbundna med underskottet.

När det gäller hållbarhet på lång sikt riskerar Cypern att ställas inför obalanser i de offentliga finanserna för att klara kostnaderna för den åldrande befolkningen. Medan reformen av sjukvårdssystemet skall genomföras under 2006, befinner sig åtgärderna för att reformera pensionssystemet bara i ett inledande skede. Ett snabbt och effektivt genomförande av dessa reformer, tillsammans med andra nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett tillräckligt primärt överskott är avgörande för att uppnå hållbara offentliga finanser.

Den 5 juli 2004 beslutade rådet på rekommendationer från kommissionen att det föreligger ett alltför stort underskott i Cypern enligt artikel 104.6 i fördraget och lämnade i enlighet med artikel 104.7 rekommendationer till Cypern i vilka rådet uttryckte sina finanspolitiska råd i syfte att få denna situation att upphöra.

Prognostiserade nyckeltal i Cyperns konvergensprogram

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som det hänvisas till i texten finns på följande webbplats

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm