RÅDETS YTTRANDE

av den 5 juli 2004

om Estlands konvergensprogram, 2004–2008

(2004/C 320/02)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGETT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (1), särskilt artikel 9.2 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation (2), och

efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den 5 juli 2004 granskade rådet Estlands konvergensprogram, som omfattar perioden 2004 till 2008. Programmet uppfyller i stort de krav på uppgifter som ställs i den reviderade uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogrammets innehåll och utformning.

Den finanspolitiska strategi som ligger till grund för programmet syftar till att upprätthålla sunda offentliga finanser, dvs., att uppnå nära balans eller överskott i de offentliga finanserna. I detta avseende inriktas programmet, efter ett överskott på 2,6 % av BNP under 2003, på ett litet överskott på 0,7 % under 2004 och på offentliga finanser i balans från och med 2005, åtföljt av en gradvis minskning av både inkomst- och utgiftsnivåerna efter en ökning av båda kvoterna under 2004 i samband med anslutningen till EU. De offentliga investeringarna förväntas också förbli höga och kommissionen prognostiserar offentliga investeringar på 4,5 % av BNP 2004 och 4,3 % av BNP 2005. Programmet inbegriper bland annat reformer som medför minskad direkt beskattning, kombinerat med ökade transfereringar och skattelättnader. Kraftig tillväxt, förbättrad skatteuppbörd, besparingar på utgiftssidan och ändrad utgiftsstruktur tillsammans med ökade inkomster från mervärdesskatt och punktskatter beräknas finansiera dessa reformer. Skuldkvoten, som låg på 5,8 % av BNP 2003, är mycket låg och kommer att sjunka ytterligare, till 3,2 % av BNP, till 2008.

På grundval av de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga förefaller det makroekonomiska scenario som ligger till grund för programmet återspegla realistiska antaganden om en BNP-tillväxt på mellan 5 och 6 % under programperioden. De huvudsakliga källorna för tillväxt utgörs av den inhemska efterfrågan (på cirka 7 % per år), och en ökning i exporten på upp till 10 % per år. Den privata konsumtionen beräknas öka med 5 till 6 % per år. Investeringarna förväntas förbli dynamiska och öka med 7 till 9 % per år, men inte längre överstiga 10 % som varit fallet under de senaste åren. Inflationsprognosen, som uppvisar en ökning till ungefär 3 % från och med 2004, efter en rekordlåg inflation på 1,3 % under 2003, förefaller också vara realistisk. Det för närvarande höga bytesbalansunderskottet (13,7 % av BNP under 2003: 12,6 % enligt reviderade uppgifter) beräknas minska till nivåer på omkring 8 % av BNP till 2008, vilket fortfarande är en hög nivå.

Riskerna i samband med prognoserna för de offentliga finanserna förefaller på det hela taget balanserade. Å ena sidan har Estland uppnått positiva resultat genom att upprätta försiktiga prognoser och har upprepade gånger uppvisat överskott i de offentliga finanserna under de senaste åren. Å andra sidan kan inte oväntade inkomstbortfall genom de planerade skattenedskärningarna eller negativa effekter på tillväxten till följd av externpåverkan helt uteslutas. Därför förefaller budgetläget i programmet vara tillräckligt för att hålla fast vid stabilitets- och tillväxtpaktens mål på medellång sikt om att offentliga finanser i nära balans. Det bör också ha en tillräcklig säkerhetsmarginal mot att överskrida underskottströskeln på 3 % av BNP vid normala makroekonomiska fluktuationer. Den snabba avvecklingen av överskott från 2004 under en period med fortsatt kraftig tillväxt, vilket förväntas i programmet, kan emellertid förmodas medföra en klart konjunkturförstärkande finanspolitik. Eftersom ett högt budgetbalansunderskott även i fortsättningen kommer att utgöra den främsta makroekonomiska obalansen i Estland under programperioden, är en sträng budgetdisciplin och noggrann övervakning av kreditökningen ännu viktigare för att garantera en varaktig korrigering av denna externa obalans.

Estlands skuldkvot är, med mindre än 6 % av BNP, nästan den lägsta i EU och förväntas minska ytterligare med 2,6 procentenheter under programperioden. Den faktiska trenden kommer sannolikt att vara ännu mer gynnsam än beräknat mot bakgrund av den översyn av nationalräkenskaperna som nyligen gjorts och som permanent kommer att öka BNP-nivåerna och därmed kvotens nämnare.

Estland är väl rustat för att klara budgetkostnaderna för en åldrande befolkning. En låg offentlig skuldnivå, betydande reserver i de offentliga finanserna och en strategi för de offentliga finanserna på medellång sikt som helt överensstämmer med målet om offentliga finanser i nära balans eller med överskott bör tillsammans med reformer av pensions- samt hälso- och sjukvårdssystemen, som är avsedda att lätta på trycket på de offentliga finanserna, på lång sikt säkerställa hållbara offentliga finanser.

Prognostiserade nyckeltal i Estlands konvergensprogram

(1)  EGT L 209, 2.8.1997, s. 1. De dokument som det hänvisas till i texten finns tillgängliga på följande webbplats:

http://europa.eu.int/comm/economy_finance/about/activities/sgp/main_en.htm

(2)  EUT C […] […], s. […].

(3)   Dessa kvoter tar inte hänsyn till översynen av nationalräkenskaperna av den 20 maj 2004, som statistiskt ledde till permanent högre BNP-nivå. Siffrorna för 2003 kommer att ses över enligt följande: real BNP-tillväxt 5,1 %, saldo för de offentliga finanserna 2,4 % av BNP, bruttoskuldkvot 5,3 % av BNP