1)   

Kan Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och Republiken Ungern å andra sidan, som undertecknades den 16 december 1991 och offentliggjordes i EGT L 347 av den 31 december 1993 (svensk specialutgåva, område 11, volym 25, s. 3) utgöra en tillåten, giltig och tillräcklig rättslig grund för att ge Europeiska gemenskapen befogenhet att anta Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar som undertecknades den 29 november 19931 (EGT L 337 av den 31 december 1993; svensk specialutgåva, område 3, volym 55, s. 13), med beaktande av bestämmelserna i artikel 65.1, den gemensamma förklaringen nr 13 och bilaga 13 (punkterna 3, 4 och 5) till Europaavtalet från år 1991, vilka rör förbehåll för de enskilda staternas självbestämmanderätt och behörighet i frågor som berör nationella geografiska beteckningar avseende inhemska livsmedel, inklusive vin och vinprodukter, med uteslutande av någon som helst överföring av bestämmanderätt och behörighet på detta område till Europeiska gemenskapen?

2)   

Skall Avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Ungern om ömsesidigt skydd och kontroll av vinbenämningar som undertecknades den 29 november 1993 (EGT L 337, 1993; svensk specialutgåva, område 3, volym 55, s. 13), vilket reglerar skyddet av geografiska beteckningar som berör industriell och kommersiell äganderätt, förklaras ogiltigt och utan verkan enligt gemenskapsrätten på grund av att avtalet inte har ratificerats av de enskilda medlemsstaterna i Europeiska gemenskapen och med hänsyn till vad Europeiska gemenskapernas domstol i yttrande 1/94 har slagit fast beträffande gemenskapens exklusiva behörighet?

3)   

För det fall det ovannämnda avtalet från år 1993 (EGT L 337, 1993) skall anses giltigt och tillämpligt som helhet önskas svar på följande fråga: Skall förbudet mot att efter år 2007 använda beteckningen Tocai i Italien, vilket följer av parternas skriftväxling i samband med ingåendet av nämnda avtal (vilken har bifogats avtalet), anses ogiltigt och utan verkan på grund av att det strider mot avtalets bestämmelser om homonyma beteckningar (jfr artikel 4.5 i avtalet och det till detta avtal bifogade protokollet)?

4)   

Skall den andra gemensamma förklaringen, som bifogats avtalet från år 1993 (EGT L 337, 1993) och av vilken framgår att de avtalsslutande parterna vid tidpunkten för förhandlingarna inte hade kännedom om att det fanns homonyma beteckningar avseende europeiska och ungerska viner, anses utgöra en uppenbart felaktig beskrivning av de verkliga förhållandena (med hänsyn till att de italienska och ungerska beteckningarna avseende ”Tocaiviner” hade existerat sida vid sida sedan flera århundraden tillbaka och officiellt erkänts år 1948 i ett avtal mellan Italien och Ungern samt på senare tid även omnämnts i gemenskapsbestämmelser) som i enlighet med artikel 48 i Wienkonventionen om traktaträtten utgör grund för nullitet avseende den del av avtalet från år 1993 som innebär ett förbud mot att i Italien använda beteckningen Tocai?

5)   

Skall TRIPS-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (EGT L 336 av den 21 november 1994; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 216) som ingåtts inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och som trätt i kraft den 1 januari 1996, således efter det att avtalet från år 1993 (EGT L 337, 1993) trädde i kraft, mot bakgrund av artikel 59 i Wienkonventionen om traktaträtten tolkas så att bestämmelserna om geografiska ursprungsbeteckningar för viner i det förstnämnda avtalet skall tillämpas i stället för bestämmelserna i avtalet från år 1993 för det fall bestämmelserna i de båda avtalen är inbördes oförenliga, med hänsyn till de avtalsslutande parternas identitet?

6)   

Skall artiklarna 22ÿ24 i avsnitt 3 i bilaga 1C till Fördraget om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO) (EGT L 336, 1994) som trätt i kraft den 1 januari 1996 tolkas så, att för det fall det finns två homonyma beteckningar avseende viner som framställts i tv å olika länder som anslutit sig till TRIPS-avtalet (vare sig det är fråga om två geografiska beteckningar som används i de båda till TRIPS-avtalet anslutna länderna, eller det rör sig om en geografisk beteckning i det ena landet och en homonym beteckning avseende en druvsort som traditionellt odlas i det andra landet) båda beteckningarna får fortsätta att användas, under förutsättning att de har använts av vinproducenterna i fråga, antingen i god tro eller i minst tio års tid, före den 15 april 1994 (artikel 24.4) och att båda beteckningarna klart anger vilket land eller vilken region eller område som det skyddade vinet kommer från så att konsumenterna inte vilseleds?