52004XC0204(02)

Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 6.2 i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar

(2004/C 30/04)

Genom detta offentliggörande tillgodoses den rätt till invändningar som fastställs genom artiklarna 7 och 12d i ovan nämnda förordning. Alla invändningar mot ansökan skall göras genom den behöriga myndigheten i medlemsstaten, i ett WTO-land eller i ett tredjeland som godkänts i enlighet med artikel 12.3 inom sex månader efter detta offentliggörande, som sker av de motiv som anges nedan, särskilt punkt 4.6, genom vilka ansökan bedöms kunna godtas enligt förordning (EEG) nr 2081/92.

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 2081/92

REGISTRERINGSANSÖKAN: ARTIKEL 5

SUB (x) SGB ( )

Nationellt registreringsnummer: 14/2003

1. Behörig myndighet i medlemsstaten: Namn: Ministero delle Politiche agricole e forestali

Adress: Via XX Settembre, 20 - I-00187 Roma

Tfn: (39-06) 481 99 68

Fax: (39-06) 42 01 31 26

E-post: qualita@politicheagricole.it

2. Ansökande grupp Namn: Comitato Promotore della Denominazione di Origine Protetta "Caseus Romae", "Ricotta Romana", "Caciotta Romana" e della Indicazione Geografica Tipica "Abbacchio Romano"

Adress: Via Raffaele Piria, 6 - Roma

Tfn: (39-06) 407 30 90

Sammansättning: Producenter/bearbetningsföretag (x) andra ( ).

3. Produkttyp: Klass 1.4 - Produkter av animaliskt ursprung (ägg, honung, mjölkprodukter av olika slag, utom smör, etc. ) i bilaga II - Ricotta.

4. Produktspecifikation (Sammanfattning av kraven i artikel 4.2)

4.1 Namn: "Ricotta Romana".

4.2 Beskrivning: Den skyddade ursprungsbeteckningen (SUB) "Ricotta Romana" avser endast ost som uppfyller de krav som anges i produktspecifikationen. Vid saluföringen skall Ricotta Romana ha följande egenskaper:

- Produkten skall vara färsk.

- Ostmassan skall vara vit till färgen och ha en grynig konsistens.

- Smaken skall vara mjölkaktig, sötaktig.

- Ostarna får väga upp till 2 kg per ost.

- Fetthalten skall vara mellan 17 och 29 % av torrsubstansen.

4.3 Geografiskt område: Vasslan skall komma från helfet fårmjölk från regionen Lazios territorium. Bearbetningen av vasslan och framställningen av Ricotta Romana, samt förpackningen av denna får för att spårbarheten skall kunna garanteras och kontrollerna säkras endast ske i regionen Lazios territorium, vilket definieras i kartan.

4.4 Bevis på ursprung: Följande faktorer bevisar produktens ursprung:

De historiska källorna går tillbaka till antiken

- Cato d.ä. sammanställde normer för fårhållningen i det antika Rom. Fårmjölken användes för tre ändamål, dels för religiösa ändamål som offergåva, dels som dryck och dels för framställning av färska och lagrade fårostar, där den överblivna vasslan användes för framställning av ricottaost.

- I Galenos bok om livsmedel "Della natura et vertu di cibi" (1572) anges i kapitel XVII att "det som av Galenos och grekerna kallas oxygala är det som vi nu kallar ricotta".

- Mario Vizzardi anger i sin bok om italienska ostar "formaggi italiani", att ricottaosten har sitt ursprung i landsbygden kring det antika Rom och att det var tack vare den helige Franciskus av Assisi som konsten att göra ricotta spred sig då denne 1223 befann sig på en ort i Lazio för att bygga en julkrubba och då lärde fåraherdarna att framställa ricottaost.

- I kapitel VII i "De re rustica" beskriver Columella tekniken för framställning av ricottaost.

- Ercole Metalli beskriver i verket "Usi e costumi della campagna romana" från 1903 angående fåraherdarna att "... därefter sätter de ånyo grytan över elden för att utvinna ricotta. Denna ricotta tillsammans med bröd i små kvantiteter utgör deras huvudsakliga föda ...".

- Trinchieri beskriver i "Vita di pastori nella Campagna Romana" från 1953 metoder för framställning av ricottaost.

- Tomasetti anger i sin bok "La campagna romana" från 1910 beträffande fåraherdarnas situation att "lönen är cirka 1,50 lire per dag plus bröd, salt, ricotta och polenta".

- R. Marracino skriver i boken "Tecnica lattiero-casearia" från 1962 i kapitel XXII angående 1950 att "den välkända ricottaosten 'ricotta in salvietta romana' består just av det första koaglet av vassla med hög fetthalt och som därför ger den krämigaste, fetaste, mest delikata och godaste ricottaosten".

Kulturella vittnesbörd

- I utställningen "Migrazione e lavoro" som visar migrations- och arbetshistoria på den romerska landsbygden under 1900-talet och som tagits fram av Cooperativa Pagliaccetto finns ett stort antal foton som föreställer fåraherdar som äter ricotta ur vidjekorgar.

- Tomasetti anger i sin bok "La campagna romana" från 1910 att landsbygdsbefolkningen ansåg att vissa helgon skyddade vissa företeelser och bland annat ansåg man att Sankt Martinus skyddade djur med horn och ricottaost.

- I boken "Usi e costumi della campagna romana" från 1903 beskriver Ercole Metalli hur fåraherdarna i samband med att de flyttade sina hjordar från sommar- respektive vinterbetena brukade ge en gåva i form av ricottaost till de gårdar där de stannade för natten.

- I den beskrivning av seder och bruk i trakterna kring Rom som sammanställdes av CCIAA 1951 beskrivs i kapitel X förfaranden och former för avtal om köp och försäljning av ricotta.

- I verket "Vita di pastori nella Campagna Romana" från 1953 beskriver Trinchieri fåraherdarnas mathållning på följande sätt: "Kokt vatten - ... fåraherdarna fick endast bröd och ricotta att äta. Av brödet fick de ett kilo per person och av ricottan en rågad slev. Det var ostmakaren som delade ut osten".

- Romolo Trinchieri beskriver i "Vita dei pastori nella Campagna Romana" från 1953 fåraherdarnas bodar: "En av bodarna är högre och större än de andra och i denna bor de fåraherdar som inte har några familjer och där har man ett gemensamt kök och det är också där som man framställer ost och ricotta".

Statistiska vittnesbörd

- Bevis för att produkten funnits på marknaderna i hela regionen Lazio ges i de statistiska uppgifter över genomsnittliga priser som tagits fram av CCIAA för Rom 1922-1965, Viterbo 1949-1973, Frosinone 1955-1999, och för Latina 1951-1977.

- Uppgifter från CCIAA i Rom visar hur produktens pris har förändrats mellan 1952 och 1998.

Sociala och ekonomiska vittnesbörd, däribland förekomsten av producenter som sedan många år producerar ricottaost

- Gården Castel di Guido: i en skrivelse från gårdens direktör anges att gården 1969 producerade cirka 3500 liter fårmjölk. Mjölken såldes dels vidare och användes dels till framställning av ricottaost. Detta framgår även av bokföringen för åren 1958, 1960 och 1965, vilken undertecknats av fåraherden och av direktören.

- Gården Gasparri, i vars bokföring det anges kilopris och total producerad mängd ricottaost under de olika jordbrukssäsongerna från och med 1907 (1907 var priset 70 centesimi per kilo fram till den 15 mars och 45 centesimi per kilo efter den 15 mars och den totala produktionen uppgick till 850 kg) fram till 1924 (totalproduktionen uppgick till 932,5 kg).

Folkklore

- Sedan 30 år tillbaka hålls varje år en fest i Barbarano Romano (VT) för den s.k. attozzata-osten (ricotta av fårmjölk).

- Sedan 1978 hålls i kommunen Fiamignano (RI) en utställning med namnet "Mostra Rassegna Ovina" där man bland annat bjuder på smakprov av produkter som framställts av fårmjölk.

Gastronomiska vittnesbörd

- Ricotta Romana konsumeras dels som en egen rätt men ingår även i många traditionella rätter från Lazio.

Vidare garanteras ursprunget genom att uppfödarna, slaktarna, bearbetarna och förpackningsföretagen måste vara inskrivna i kontrollorganets register enligt punkt 4.7.

4.5 Framställningsmetod Råvara

Råvaran för framställning av "Ricotta Romana" är vassla från helfet fårmjölk från får av de raser som är vanligast förekommande i det geografiska området enligt punkt 3, dvs. som raserna Sarda, Comisana, Sopravvissana, Massese och korsningar med dessa.

Vasslan, som är en vätska som frigörs när mjölken koagulerar, måste komma från den reningsprocess som inleds när koaglet bryts i samband med framställning av pecorinoost av mjölk från får i det geografiska området.

Vasslan får en sötaktig smak tack vare det foder som fåren äter, dvs. torkat foder från naturliga betesområden och färskt foder i form av bete på ängar och andra marker i regionen Lazio. "Ricotta Romana" har därför en typiskt sötaktig smak, som gör att den skiljer sig från andra typer av ricottaost.

Vassla av fårmjölk är ljusgul till färgen och innehåller följande:

- Torrsubstans: 5,5-6,5 %.

- Proteinhalt: 1,0-2,0 %.

- Fetthalt: 1,4-2,4 %.

- Laktoshalt: 3,4-5,0 %.

- Aska: 0,4-0,8 %

Vid framställning av "Ricotta Romana" är det under värmningen av vasslan och vid en temperatur av mellan 50 och 60 °C tillåtet att tillsätta helfet fårmjölk från får av de raser som anges ovan och från det geografiska området. Mjölken får utgöra högst 15 % av vasslans totala volym.

Under sommaren när djuren inte ger någon mjölk är det tillåtet att flytta dem från ett bete till ett annat.

Mjölkfårens foder utgörs av bete på marker och ängsmarker i det geografiska området. Torkat foder får användas och vissa tillsatser, dock inte syntetiska ämnen och foder som är genmodifierat.

Mjölkfåren får inte tvångsmatas, utsättas för stress eller ges hormonbehandlingar för att öka produktionen.

Produktionsmetod

Vasslan, utan tillsats av surhetsreglerande medel, värms under omrörning till 85-90 °C. Vasslan värms oftast i samma kärl som använts för ostframställning vilket främjar koagulationen och gör att de typiska grynen flyter upp till ytan.

Uppvärmningen avbryts därefter under fem minuter varefter koaglet lägger sig som ett vitt skikt på ytan. Koagelskiktet separeras från resterande vätska. Därefter läggs ricottan i runda formar med hål för avrinning under 8-24 timmar. Den avrunna produkten får torka i svala lokaler.

Denna ricotta har en finkorning struktur, en starkare färg än ricotta som framställts av komjölk och en delikat och sötaktig smak.

4.6 Samband: De förhållanden under vilka djuren föds upp och osten framställs skall vara de för området traditionella, dvs. förhållanden som ger mjölken och osten dess särskilda egenskaper.

Sambandet med området bevisas genom följande faktorer:

Naturförhållanden

I hela regionen Lazio är det tack vare klimat- och jordmånsförhållandena möjligt att utan att stressa djuren föda upp får under bästa möjliga förhållanden. Detta beror särskilt på följande förhållanden:

- rilievi di varia natura (monti calcarei, vulcanici, colline, pianure alluvionali);

- Medeltemperaturen under året ligger på mellan 13-16 °C.

- Nederbörden under året kan variera från mellan 650 mm längs kusten till 1000-1500 mm på slätterna i inlandet och 1800-2000 mm på Monte Terminillo och Monti Simbruini.

Naturförhållandena är sådana att fåren kan beta på marker och ängsmarker, vilket ger den mjölk som skall användas för ostframställning särskilda egenskaper, vilket i sin tur ger synergieffekter för kvaliteten.

De särskilda betesförhållandena och fodrets kvalitet ger produkten dess särskilda egenskaper som gör att den skiljer sig från andra ricottaostar.

Mänskliga faktorer

Två faktorer har särskild betydelse för produktens kvalitet:

- Det är ostmakaren som avgör när koaglet skall brytas och dennes yrkesskicklighet beror på sekellånga traditioner i det aktuella området.

- Traditionen att flytta fåren upp i bergen under sommaren, varigenom djuren slipper sommarvärmen och den eventuella stress som förhållandena på slätten kan orsaka under sommaren. Mjölkfåren påverkas positivt av detta och ger mjölk av högsta kvalitet, vilket direkt påverkar kvaliteten på den ost som framställs av mjölken.

4.7 Kontrollorgan Namn: Agroqualità.

Adress: Via Montebello 8, Roma.

4.8 Märkning: Förpackningen av produkten skall ske inom det avgränsade produktionsområdet.

"Ricotta Romana" skall förpackas i runda korgar av vide, plast eller metall med en kapacitet på högst 2 kg. Den övre delen skall täckas med ett plastark. Även andra former av förpackning är tillåtna, t.ex. följande:

- Omslag av pergamentpapp.

- Förpackningar av plast, eventuell vakuumförpackning.

På förpackningen skall följande uppgifter anges med tydliga och outplånliga bokstäver, förutom den grafiska EG-symbolen enligt förordning (EG) nr 1726/98 om beteckningar, i dess senast ändrade lydelse, och andra uppgifter som krävs enligt gällande regler:

- Den skyddade geografiska beteckningen "Ricotta Romana" anges med större bokstäver och tydlig och outplånlig text, och omedelbart därefter "Denominazione Origine Protetta", klart urskiljbart från annan text.

- Produktions- och/eller förpackningsföretagets namn och adress.

- Produktens logotyp består av en rektangel som utgörs av tre linjer i färgerna grön, vit och röd. Inuti rektangeln finns ett stiliserat fårhuvud mellan två versala R i gult till vänster och rött till höger. I den nedre kanten av rektangeln och nedanför det röda R:et återfinns texten D.O.P. i röda versaler. Själva beteckningen anges i botten av rektangeln och ordet "RICOTTA" anges i gula versaler och ordet "ROMANA" i röda versaler.

Inga andra uppgifter om kvalitetsegenskaper (som uttryck som fin, utvald, av högsta kvalitet, genuin och liknande) än de som anges i produktspecifikationen får anges. Det är emellertid tillåtet att ange firmanamn eller ett märke, under förutsättning att detta inte sker i berömmande ordalag eller vilseleder konsumenten om från vilken gårds uppfödning produkten kommer, samt andra sanna och dokumenterade uppgifter som är förenliga med gemenskapslagstiftningen, den nationella lagstiftningen och den regionala lagstiftningen och som inte strider mot produktspecifikationens mål och innehåll.

Beteckningen "Ricotta Romana" får inte översättas utan skall behållas på italienska.

Bearbetade produkter som framställts med ricottaost med beteckningen "Ricotta Romana" som råvara får säljas med hänvisning till beteckningen, dock inte med logon, på följande villkor:

- Ricottaost med beteckningen "Ricotta Romana" skall vara den huvudsakliga ingrediensen.

- Producenter som önskar använda "Ricotta Romana" i sina produkter skall ha begärt tillstånd från den organisation som på uppdrag av Ministero delle Politiche Agricole e Forestali förvaltar rättigheterna till den skyddade beteckningen. Organisationen skall registrera sådana användare i ett register och övervaka att beteckningen används på ett lämpligt sätt. Om det inte finns någon organisation som förvaltar rättigheterna skall dessa uppgifter skötas av MIPAF, dvs. den nationella myndighet som ansvarar för genomförandet av förordning (EEG) nr 2081/92.

Vid användning av "Ricotta Romana" som en av flera ingredienser får beteckningen i enlighet med gällande lagstiftning endast användas som hänvisning i innehållsförteckningen för den bearbetade produkten.

4.9 Nationella krav: -

EG-nummer: IT/00298/24.6.2003.

Dag då fullständig ansökan mottogs: 4 december 2003.