52003AR0250

Yttrande från Regionkommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet inför Europeiska rådet i Thessaloniki om utvecklingen av en gemensam politik för olaglig invandring, människosmuggling och människohandel, yttre gränser och återvändande av personer som vistas olagligt i EU"

(2004/C 23/09)

BAKGRUND

Regionkommittén har avgett detta yttrande med beaktande av "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet inför Europeiska rådet i Thessaloniki om utvecklingen av en gemensam politik för olaglig invandring, människosmuggling och människohandel, yttre gränser och återvändande av personer som vistas olagligt i EU" (KOM(2003) 323 slutlig),

Europeiska kommissionens beslut av den 31 juli 2003 att i enlighet med artikel 265 första stycket i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén i ärendet,

Presidiets beslut av den 1 juli 2003 att ge utskottet för yttre förbindelser i uppdrag att utarbeta ett yttrande i detta ärende,

Europeiska kommissionens grönbok om en gemenskapspolitik för återvändande av personer som vistas olagligt (KOM(2002) 175 slutlig),

Regionkommitténs yttrande i frågan den 20 november 2002,

Europeiska rådets beslut i Tammerfors (oktober 1999), i Laeken (15 december 2001) och i Sevilla (juni 2002),

Handlingsplanen från Santiago,

Brysselförklaringen med anledning av den europeiska konferensen om förebyggande och bekämpning av människohandel (september 2002),

Europeiska kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (KOM(2003) 336 slutlig),

Europeiska rådets beslut i Thessaloniki (19-20 juni 2003),

Det yttrande (CdR 250/2003 rév.) som antogs av utskottet för yttre förbindelser den 5 september 2003 (föredragande: Luc Van den Brande, senator, ledamot av det flamländska regionparlamentet (B-PPE)),

och av följande skäl:

1) Regionkommittén inser vikten av en gemensam politik för olaglig invandring, människosmuggling och människohandel, yttre gränser och återvändande i fråga om personer som vistas olagligt i EU.

2) Det är angeläget med ett konsekvent angreppssätt, integrerade instrument och en adekvat uppföljning.

3) Regionala och lokala myndigheter inom EU spelar en viktig roll i sammanhanget tillsammans med medlemsstaterna.

Yttrandet antogs vid Regionkommitténs 51:a plenarsession den 9 oktober 2003.

1. Regionkommitténs ståndpunkt

Kommitténs bedömning

1.1. Regionkommittén sätter värde på att kommissionen i form av ett meddelande ägnar särskild uppmärksamhet åt en gemensam politik med avseende på olaglig invandring, människosmuggling och människohandel, yttre gränser samt återvändande i fråga om personer som vistas olagligt i EU.

1.2. Kommittén anser att migration med sina olika aspekter med rätta är en politiskt högt prioriterad fråga i EU:s politik, vilket framgår av ett antal initiativ från kommissionens sida och av Europeiska rådets beslut i Tammerfors, Laeken, Sevilla och Thessaloniki.

1.3. ReK önskar att denna gemenskapspolitik skall vittna om ett konsekvent angreppssätt, baseras på integrerade instrument och få en adekvat och effektiv uppföljning.

1.4. Därför måste den nuvarande rättsliga grunden och de operativa instrumenten förstärkas, och vid behov måste lämpliga nya instrument sättas in.

1.5. Vi beklagar att man fram till i dag ännu inte har kunnat utveckla en gemensam vision och gemenskapsåtgärder i fråga om laglig invandring och om asylpolitik, trots att den illegala invandringen på så vis kan minskas och motverkas.

1.6. Vi anser också att en återvändandepolitik hela tiden måste bedrivas med respekt för de mänskliga rättigheterna och mänsklig värdighet inom ramen för en gemenskapspolitik på området.

1.7. Vi betonar att operativt samarbete och informationsutbyte är viktigt på alla områden.

1.8. En genomarbetad visumpolitik är viktig eftersom den i hög grad bidrar till att förhindra illegal invandring. Viseringspolitiken måste också baseras på ett effektivt informationssystem som är anpassat och kopplat till Schengensystemet.

1.9. Regionkommittén framhåller också behovet av ett effektivt gränskontrollsystem. I det sammanhanget är medlemsstaternas uppgifter och insatser viktiga. De måste dock samordnas med en gemensam EU-enhet.

1.10. Alla tänkbara ansträngningar måste göras för att bekämpa människosmuggling och människohandel, som ofta är förknippat med organiserad brottslighet.

1.11. Kommittén anser att särskild vikt måste fästas vid det människo-ovärdiga problem som kvinnohandel utgör. Kvinnohandeln måste bekämpas med alla medel.

1.12. Vi anser att en gemenskapspolitik i fråga om olaglig invandring bara kan bli ändamålsenlig inom en allmän ram för EU:s förbindelser med andra länder. Här är återtagandeavtal av stor betydelse, och ett nära partnerskap kan utvecklas.

1.13. Vi betonar med eftertryck att en gemenskapspolitik kan bli effektiv och trovärdig endast om tillräckliga finansiella medel anslås. För den närmaste tidsperioden måste detta ske omedelbart, och efter 2006 i form av en mer definitiv budgetering.

1.14. Lokala och regionala myndigheter är i allmänhet de första instanser som måste ta sig an dessa situationer och de därmed sammanhängande problemen. Följaktligen krävs det ofta att de agerar aktivt.

1.15. Det är därför nödvändigt och självklart att EU och medlemsstaterna involverar de lokala och regionala myndigheterna fullt ut i arbetet med gemenskapspolitiken.

1.16. Regionkommittén fäster särskild vikt vid den speciella situation som råder dels i regioner och kommuner som inte längre ligger vid EU:s yttre gränser, dels i dem som för första gången kommer att ligga i EU:s gränsområden.

2. Regionkommitténs rekommendationer

Kommitténs bedömning

2.1. Regionkommittén anser att arbetet med en gemensam politik med avseende på olaglig invandring, människosmuggling och människohandel, yttre gränser samt återvändande i fråga om personer som vistas olagligt i EU måste påskyndas både globalt sett och ur alla olika aspekter.

2.2. Det är nödvändigt med ett konsekvent angreppssätt, integrerade instrument och en adekvat och effektiv uppföljning.

2.3. Vi påminner om att man i samband med en gemensam återvändandepolitik måste visa full respekt för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet och fortsätta arbetet med ett särskilt gemenskapsinstrument till stöd för de prioriteringar som rådet har fastställt i sitt åtgärdsprogram. Där konstaterar rådet att invandring måste äga rum inom en tydlig rättslig och procedurmässig ram, och att ett direktiv om miniminormer för återvändandeförfaranden och ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning förefaller rekommendabelt.

2.4. Vi förväntar oss att man samtidigt utvecklar en gemensam vision för laglig invandring och asylfrågor.

2.5. Regionkommittén stöder ett vidareutvecklat och finslipat visumsystem och inrättandet av ett visuminformationssystem (VIS) som är kopplat till SIS II (Schengen)-systemet och skall vara i funktion senast 2006. De nödvändiga tekniska, rättsliga och finansiella åtgärderna för detta måste vidtas.

2.6. Kommittén pläderar för ett effektivt gränskontrollsystem och en integrerad politik för administration av yttre gränser. Som arbetsgrupp har den gemensamma enheten med sakkunniga i fråga om yttre gränser (Scifa+) inte möjlighet att fungera fullt ut. Därför måste den dagliga ledningen anförtros ett organ med mer operativ karaktär. För ett effektivt gränsskydd krävs också att man skapar en europeisk gränsbevakningsstyrka, utan att för den skull nedvärdera de nationella enheternas betydelsefulla roll.

2.7. Vi ser gärna att man påbörjar omarbetningen av den gemensamma handboken och undersöker om man behöver inrätta nya institutionella mekanismer för att förstärka det operativa samarbetet i fråga om administration av de yttre gränserna, och om det krävs en fastare struktur för kontroll av sjögränserna.

2.8. Vi uppmanar kommissionen att kraftfullt bekämpa människosmuggling och människohandel, som ofta är i händerna på organiserad brottslighet, att i detta syfte intensifiera alla former av samarbete mellan ansvariga myndigheter och offer samt att eftersträva konkreta åtgärder, normer, bästa praxis och mekanismer för att förebygga människohandel. Vi uppmanar också rådet att anta förslaget om tillfälligt uppehållstillstånd för offer för olaglig invandring och människohandel.

2.9. Vidare uppmanar vi kommissionen och rådet att fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnohandel och sätta in alla medel för att bekämpa denna kränkande verksamhet.

2.10. Det krävs förstärkt operativt samarbete och informationsutbyte på alla områden. I det sammanhanget inser kommittén nyttan av att införa ett system för utbyte av uppgifter som bygger på modern och säker webbteknik (ICONet) och ett nätverk av sambandspersoner för invandringsfrågor.

2.11. Vi förordar att alla migrationsrelaterade frågor skall behandlas i samband med gällande och framtida associerings- och samarbetsavtal med länder utanför EU, och rekommenderar avtal om återtagande med dessa länder som leder till ett övergripande partnerskap. Därigenom kan man bättre bekämpa olaglig invandring och underlätta återsändande, så att det blir acceptabelt både för EU:s medlemsstater och de återtagande länderna. En rättslig grund bör fastställas för att inrätta ett flerårigt program för samarbete med tredje land i migrationsrelaterade frågor.

2.12. Kommittén fäster speciell vikt vid att frigöra tillräckliga ekonomiska anslag för att på ett trovärdigt sätt kunna arbeta för att uppnå dessa övergripande mål, som utgör en högt prioriterad fråga för EU. Vi beklagar att man hittills inte har avsatt dessa medel, och stöder den lösning som kommissionen presenterar för att täcka de omedelbara behoven genom att se över Argoprogrammet, använda en del av den tillgängliga budgetmarginalen från 2004-2006 och eventuellt den nya budgetplanen för åren efter 2006 på området för rättsliga och inrikes frågor.

2.13. Vi vill se ett realistiskt och rättvist ansvarsfördelningssystem som kopplas till ett antal villkor och kriterier som bör beaktas särskilt, och som bygger på grundprinciperna om subsidiaritet och komplementaritet. Endast de kostnader som har ett direkt samband med gemenskapsdimensionen bör medfinansieras.

2.14. Det är självklart att EU och medlemsstaterna måste involvera de lokala och regionala myndigheterna som partner i utformningen av gemenskapspolitiken, eftersom dessa myndigheter i allmänhet är de första instanser som måste ta sig an dessa situationer och problem. Det krävs ofta att de agerar aktivt. De både kan och måste utnyttja sitt kunnande och sina framgångsrika metoder.

2.15. Kommittén föreslår att Schengenfaciliteter ställs till förfogande dels för regioner och kommuner som inte längre ligger vid EU:s yttre gränser, dels för dem som för första gången kommer att ligga i EU:s yttre gränsområden. I detta syfte bör man göra en inventering av behoven i olika avseenden, bl.a. i samband med infrastruktur och förlust av reguljär transittrafik. Nödvändiga stödinsatser och ekonomiska medel måste ställas till förfogande.

2.16. Vi anser att man i hög grad måste engagera alla tänkbara aktörer, såväl myndigheter som andra samhällsaktörer i syfte att få till stånd en fungerande gemenskapspolitik.

2.17. Slutligen stöder Regionkommittén förslaget att inrätta en europeisk flyktingfond.

Bryssel den 9 oktober 2003.

Regionkommitténs

ordförande

Albert Bore