52002AR0344

Yttrande från Regionkommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi"

(2003/C 244/01)

BAKGRUND

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi (KOM(2002) 415 slutlig - 2002/0185 (COD)).

Rådets beslut av den 5 september 2002 att i enlighet med artikel 175 i EG-fördraget rådfråga Regionkommittén om detta ärende.

Ordförandens beslut av den 26 juli 2002 att ge utskottet för hållbar utveckling i uppdrag att utarbeta ett yttrande om denna fråga.

Regionkommitténs yttrande om Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - En gemenskapsstrategi för att främja kraftvärme och undanröja hinder för dess utveckling (CdR 382/97 fin)(1).

Regionkommitténs yttrande om Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om "Förberedelser inför genomförandet av Kyotoprotokollet" (CdR 295/99 fin)(2).

Regionkommitténs yttrande om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (CdR 191/2000 fin)(3).

Regionkommitténs yttrande om Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Handlingsplan för ökad energieffektivitet i Europeiska gemenskapen (CdR 270/2000 fin)(4).

Regionkommitténs yttrande om Grönbok från kommissionen - Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning (CdR 38/2001 fin)(5).

Det utkast till yttrande (CdR 344/2002 rév.) som antogs av utskottet för hållbar utveckling den 12 december 2002 (föredragande: Michèle Eybalin, ledamot av regionfullmäktige i Rhône-Alpes (F-PSE)).

Med beaktande av ovanstående antog Regionkommittén vid sin 49:e plenarsession den 9-10 april 2003 (sammanträdet den 9 april) enhälligt följande yttrande.

1. Regionkommitténs ståndpunkter

1.1. Det är glädjande att kommissionen har beslutat sig för att lägga fram förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi, och på så vis skapa en regelram som bidrar till att öka kraftvärmens andel i EU:s totala elproduktion samtidigt som den innebär ett stort steg mot en rationellare energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser.

1.2. Regionkommittén vill påpeka hur viktigt det är att genom gemensamma och konsekventa insatser uppnå det mål som fastställdes 1997 i Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - En gemenskapsstrategi för att främja kraftvärme och undanröja hinder för dess utveckling, det vill säga att öka procentandelen kraftvärme från 9 % 1994 till 18 % 2010.

1.3. ReK vill framhålla att kraftvärme, som är en integrerad del i gemenskapsstrategin, är en viktig faktor i den kamp mot klimatförändringar som åtagandena från Kyoto förutsätter.

1.4. Kommittén framhåller att kraftvärmen har en stor minskningspotential för utsläpp av växthusgaser, en potential som uppskattas till 65 miljoner ton koldioxid (i kommissionens meddelande om det europeiska klimatförändringsprogrammet) och som skulle kunna förverkligas till en rimlig kostnad.

1.5. Kommittén uppmanar kommissionen att inom ramen för den europeiska strategin för trygg energiförsörjning se till att energiefterfrågan hanteras på ett adekvat sätt. Här kan kraftvärmen bidra på ett avgörande sätt.

1.6. Det finns en sysselsättningspotential inom denna teknik som kan utnyttjas genom att man ersätter import av bränslen med en effektivare bränsleanvändning.

1.7. Regionkommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera de regionala och lokala myndigheterna och dra nytta av deras erfarenheter. Dessa myndigheter deltar ofta i förvaltningen och utvecklingen av kraftvärme, genom den uppbyggnad och det underhåll av fjärrvärmenät som är en av de viktigaste insatserna för territoriell sammanhållning.

1.8. Det är viktigt att kräva exakta åtaganden från medlemsstaternas sida och att stödja dem i valet av åtgärder som gör det möjligt att utnyttja den befintliga kraftvärmepotentialen på bästa sätt, utan att subsidiaritetsprincipen påverkas.

1.9. Det bör påpekas att målet för kraftvärmeutvecklingen inte kan uppnås om det kvarstår konkurrensnackdelar för denna mycket rena teknik, i och med att de externa kostnaderna för de traditionella elproduktionsmetoderna inte har tagits med i räkningen. De olika åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit eller kommer att vidta är alltså oumbärliga på medellång sikt.

1.10. Slutligen anser Regionkommittén att förslaget till direktiv inte ligger i linje med de ovannämnda utmaningarna. Exakta mål på kraftvärmeområdet har inte angetts på vare sig medlemsstatsnivå eller gemenskapsnivå. Inget åtagande har gjorts, och själva främjandet har fått stå tillbaka för presentationen av en definitionsmetod för kraftvärme.

2. Regionkommitténs rekommendationer

2.1. Definition av kraftvärme, effektivitetskriterier

2.1.1. Kommittén inser att det krävs en korrekt och enhetlig definition av kraftvärme för att man skall kunna garantera de förväntade besparingarna av primärenergi, men det är viktigt att denna definition blir så enkel, begriplig och flexibel som möjligt.

2.1.2. För att man skall kunna skilja på el som produceras genom kraftvärme och el från kondenskraftverk rekommenderar kommittén att man använder Protermo-metoden, en metod som är erkänd av både aktörer och experter.

2.1.3. ReK föreslår att man fastställer ett enda gränsvärde för total produktion av kraftvärme, och att detta förändras över tiden i takt med att man kan konstatera en förbättring av den teknik som finns tillgänglig på marknaden.

2.1.4. Med en korrekt och enhetlig definition av kraftvärme skulle fastställandet av nationella referensvärden för effektivitet vid separat produktion av värme och el få mycket liten betydelse. Det framstår därför som lämpligare att införa en metod för jämförelse (av kraftvärme) med separat produktion på europeisk nivå.

2.1.5. Kommittén ifrågasätter kommissionens definition på "nyttiggjord värme", en definition som har en teknisk och en ekonomisk dimension, och begär att begreppet "ekonomiskt motiverad" klargörs.

2.1.6. En indelning av "kraftvärme för industriellt bruk", "kraftvärme för uppvärmning" och "kraftvärme inom jordbruket" är överflödig i samband med det framlagda förslaget om en Protermo-definition av kraftvärme.

2.1.7. Kommittén är positiv till att mindre kraftvärmeverk behandlas, eftersom inrättandet av sådana moduler kräver ett särskilt utvecklingsstöd.

2.1.8. ReK anser att det är kontraproduktivt att endast stödja kraftvärme på mindre än 50 MW, eftersom det därmed blir svårt att mobilisera den stora potential som finns inom industrin. Stödet bör snarare fastställas i förhållande till kapaciteten och genom en differentiering av olika åtgärder (direktstöd, skattelättnader eller garantifonder för industriella investeringar).

2.1.9. Vi ser positivt på kommissionens förslag om att främja kraftvärme för alla typer av bränslen, men efterlyser en särskild och kontinuerlig insats för att utveckla kraftvärme genom användning av förnybar energi, t.ex. energiskog.

2.2. Ursprungsgaranti

2.2.1. Regionkommittén stöder kommissionens linje att ålägga medlemsstaterna ett system för ursprungsintyg, vilket är ett första villkor för effektivt kommersiellt utnyttjande av el från kraftvärmeproduktion. Detta skulle också möjliggöra den fullständiga överblick som konsumenten behöver för att träffa sitt val.

2.2.2. Vi uppmanar kommissionen att komplettera direktivet med detaljerade anvisningar som tvingar medlemsstaterna att tillämpa enhetlig praxis när det gäller ursprungsgarantin och definitionen av kraftvärme.

2.3. Potential på nationsnivå

2.3.1. Regionkommittén understryker att det föreslagna direktivet inte bara måste stipulera att medlemsstaterna fastställer ändamålsenliga och obligatoriska målsättningar som samordnas med den övergripande målsättningen att uppnå 18 % år 2010, det måste också utgöra ett verksamt komplement och stöd till de åtföljande åtgärder som redan genomförs på nationell nivå.

2.3.2. Vi betonar att medlemsstaterna måste rekommenderas att engagera de lokala och regionala myndigheterna i utarbetandet av tydliga mål och utvecklingsstrategier, för att väga in de olika geografiska enheternas särdrag och behov.

2.3.3. De lokala och regionala myndigheterna har inte medlemsstaternas beskattningsmöjligheter, men de kan främja användningen av kraftvärme inom den infrastruktur som de ansvarar för (simhallar, sjukhus, större kontorshus osv.) och i politiken för fysisk planering.

2.3.4. I redovisningen av kraftvärmens potential på nationell och regional nivå bör man särskilja kategorier av anläggningar efter storlek, och särskilt uppmärksamma de mindre anläggningarnas potential.

2.4. Stödarrangemang

2.4.1. Regionkommittén noterar att man ännu inte har etablerat förutsättningarna för att anta ett beslut om gemenskapsregler om instrument till stöd för kraftvärme.

2.4.2. Det gäller att snarast redovisa hur kommissionen i framtiden skall utforma samspelet mellan direktiv, rambestämmelser för miljöstöd och förhandsanmälningar, och hur utvärderingskriterierna skall läggas upp (med insynsmöjligheter och koppling till praktiken) så att man vet vilka främjandeåtgärder som skall vidtas i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

2.4.3. Kommittén menar att den term som används i EG-fördraget (och detta har nyligen bekräftats i en dom vid EG-domstolen) begränsar stödbegreppet till bidrag som direkt eller indirekt utgör statliga medel. På så sätt skapar man förutsättningar för att systemen för prissättning med rättsligt garanterade inköp och priser inte strider mot förbudet mot statligt stöd.

2.4.4. Regionkommittén konstaterar att skattemodeller som beslutas av varje medlemsstat kan tillåtas för elproduktion via kraftvärme för att öka dess relativa andel av den totala produktionen.

2.4.5. En föreskriven kvot som införs av miljöskyddsskäl för köp av el från kraftvärmeproduktion utgör ingen direkt eller indirekt prisstödsåtgärd.

2.4.6. Vi understryker att man måste undvika att bristen på harmonisering medför att de nationella stödsystemen utnyttjas i överdriven omfattning i handelsutbytet mellan medlemsstaterna.

2.4.7. Lokala eller regionala förvaltningsorgan som inom ramen för sitt verksamhetsområde äger eller driver kraftvärmeverk och som respekterar den fastställda definitionen bör ha möjlighet att generera inkomster från den producerade elektriciteten. De stödåtgärder som skall vidtas bör ge utrymme för ett sådant engagemang från lokala och regionala myndigheter.

2.5. Anslutningen till elnätet

2.5.1. Regionkommittén stöder ståndpunkten att medlemsstaterna skall se till att tekniska föreskrifter och funktionskrav i samband med uppkoppling till överförings- och distributionsnät utarbetas på objektiv grund, att allmänheten informeras och att hänsyn tas till anläggningarnas storlek.

2.6. Administrativa förfaranden

2.6.1. Det är ett villkor att medlemsstaterna ökar ansträngningarna att i möjligaste mån minska de administrativa hindren för utveckling av kraftvärme, och det är välkommet att kommissionen intar rollen som kritisk observatör.

2.6.2. Kommittén framhåller vikten av att man inför och förenklar förfarandena för finansiering av investeringar i medlemsstaterna, så att de kan utvecklas exempelvis genom system för fristående investerare eller leasing.

2.7. Tidsgränser för införlivande och diverse frågor

2.7.1. Om direktivet träder i kraft så snart som möjligt kan det påskynda utvecklingen av el från kraftvärmeproduktion. Det är inte bara till fördel för medborgarna utan också för näringslivet, genom att sektorn för kraftvärme och kraftvärmeutrustning påverkas dynamiskt, med alla de positiva följder detta får för arbetsmarknaden.

2.7.2. Kommittén stöder kommissionens insatser för att driva på programmet för "intelligent energi" för Europa, genom att främja dels projekt för forskning, utveckling och demonstration, dels konkreta och välfungerande tillämpningar av kraftvärmetekniken.

2.7.3. Slutligen understryker Regionkommittén att antagandet av direktivet måste följas av en utvärdering som gör det möjligt att vidta nödvändiga åtgärder om resultaten uteblir.

Bryssel den 9 april 2003.

Regionkommitténs

ordförande

Albert Bore

(1) EGT C 180, 11.6.1998, s. 34.

(2) EGT C 57, 29.2.2000, s. 81.

(3) EGT C 22, 24.1.2001, s. 27.

(4) EGT C 144, 16.5.2001, s. 17.

(5) EGT C 107, 3.5.2002, s. 3.