92002E0934

SKRIFTLIG FRÅGA E-0934/02

från Paul Rübig (PPE-DE) till kommissionen

(9 april 2002)

Ämne: Snabbare arbete med att utsträcka Pankum-zonen till Sydosteuropa

För att det skulle gå snabbare att få med medelhavsländerna i systemet för alleuropeisk sammantagen bedömning (kallat Pankum, som förkortning av Paneuropäische Kumulierung) föreslogs det att man skulle skrida till verket i olika takt. Detta innebär att medelhavsländerna stegvis skulle tas med, så att det därvid skulle räcka med att avtal ingåtts med minst två andra partner för att Pankum-reglerna skulle tillämpas på varutrafiken mellan länderna och ett medelhavsland följaktligen inte skulle behöva ha ingått avtal med vart och ett av länderna i Pankum-zonen för att komma i åtnjutande av de fördelar som Pankum-reglerna för med sig. I fråga om staterna i Sydosteuropa, såsom Kroatien och Makedonien, saknas ett motsvarande initiativ från Europeiska kommissionen, trots att det verkar finnas goda förutsättningar för att ett tillvägagångssätt av ovan angivet slag skulle kunna användas även där. Ur synvinkel av den europeiska ekonomin ter det sig därvid synnerligen viktigt att Pankum-zonen snabbt utsträcks till att omfatta staterna i Sydosteuropa, framför allt Kroatien, eftersom näringsidkarna inom gemenskapen, vilka under tiden i stora skaror utlokaliserat produktionsarbetet till länderna i Central- och Östeuropa, ofta inte kan uppfylla ursprungskraven i bilaterala avtal och därför drabbas av tullavgifter som inte skulle bli aktuella ifall en lösning av det slag som Pankum erbjuder skulle tillämpas.

Varför ger kommissionen lägre prioritet åt att Pankum-zonen skall utsträckas till staterna i Sydosteuropa, såsom Kroatien och Makedonien, än åt att den skall utsträckas till medelhavsländerna?

Svar från Christopher Patten på kommissionens vägnar

(31 maj 2002)

Europeiska rådet har förklarat att länderna på västra Balkan är tänkbara kandidater för medlemskap i unionen och har klara utsikter till anslutning så snart de nödvändiga kraven har uppfyllts. Stabiliserings- och associeringsprocessen, som utgör den övergripande ramen för att bringa dessa länder närmare de normer som gäller inom unionen, syftar till att skapa starkare band mellan vart och ett av länderna och unionen och att uppmuntra till regionalt samarbete mellan dessa länder. Handeln är en central beståndsdel i denna strategi.

Såsom hjälpmedel för att främja regional integration innehåller stabiliserings- och associeringsavtalen med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien resp. Kroatien redan en möjlighet för dessa båda länder att delta i ett system för diagonal ursprungskumulation. Enligt de förklaringar som bifogas stabiliserings- och associeringsavtalen skall gemenskapen undersöka möjligheten att låta båda länderna omfattas av ett sådant system så snart som de har uppfyllt de nödvändiga kraven.

Som ett led i genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalen håller frågan om diagonal kumulation för närvarande på att undersökas med sikte på att fastställa huruvida de båda länderna har uppfyllt de nödvändiga kraven. Denna undersökning sker parallellt med den pågående utsträckningen av det alleuropeiska systemet för diagonal kumulation till att omfatta de Medelhavspartnerländer som ingår som parter i Barcelonaprocessen.

Kommissionen stöder en utsträckning av diagonal ursprungskumulation till att omfatta länderna på västra Balkan, förutsatt att dessa länder uppfyller de nödvändiga tekniska kraven, eftersom detta skulle innebära ett betydelsefullt bidrag till ökad ekonomisk integration och ökat samarbete mellan länderna samt utgöra ett stöd för stabiliserings- och associeringsprocessens politiska mål.