52000AC0366

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om:

- "Förslag till rådets förordning om sjätte ändringen av det stödsystem som infördes genom protokoll 4 som utgör bilaga till Anslutningsakten för Grekland" och

- "Förslag till rådets förordning om produktionsstöd för bomull"

(2000/C 140/09)

Den 24 januari 2000 beslutade rådet att i enlighet med artiklarna 43 och 198 i EG-fördraget begära Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om ovannämnda förslagen.

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som hade svarat för det förberedande arbetet i ärendet, antog sitt yttrande den 14 mars 2000. Föredragande var Christos Fakas.

Vid sin 371:a plenarsession den 29-30 mars 2000 (sammanträdet den 29 mars 2000) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 21 röster för, 5 emot och 2 nedlagda röster.

1. Allmänna kommentarer

1.1. Ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens förslag om en förenkling av stödordningen genom att de allmänna principerna i protokoll 4, som utgör bilaga till Anslutningsakten för Grekland, och föreskrifterna för produktionsstöd för bomull samlas i en enda rådsförordning. Denna förordning skall innehålla alla marknadsbestämmelser så att samma rättstillämpning gäller för bomull som för övriga gemensamma marknadsorganisationer inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken; på så vis kan en gemensam marknadsorganisation skapas även för bomullssektorn. Denna förenkling får emellertid inte innebära att viktiga bestämmelser som syftar till att förverkliga målen i protokoll 4 går förlorade.

1.2. Ekonomiska och sociala kommittén hälsar med tillfredsställelse Europeiska kommissionens avsikt att bevara det nuvarande stödsystemet för bomullsproduktion, som är viktigt för jordbrukssektorn i vissa regioner inom EU (Grekland och Spanien).

1.2.1. Med tanke på konjunktursvängningarna i världsmarknadspriset anser Ekonomiska och sociala kommittén att en avvikelse från nuvarande stödordning, som baseras på en utjämning av skillnaden mellan riktpriset och världsmarknadspriset, skulle få katastrofala följder såväl för bomullsodlingen i Europeiska unionen som för bomullsproducenternas inkomster. Dessutom skulle det leda till en försämrad produktkvalitet.

1.3. Bomull är den främsta naturfibern, och den torde framgent vinna alltmer mark på bekostnad av syntetfibrerna. Den producerade bomullen är av hög kvalitet, men det finns ändå utrymme för ytterligare förbättringar eftersom den europeiska textilindustrin behöver bomull av yttersta kvalitet för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Ekonomiska och sociala kommittén uppmanar därför kommissionen att snarast möjligt lägga fram förslag som genom speciella incitament skall hjälpa till att ytterligare förbättra kvaliteten.

1.3.1. Ekonomiska och sociala kommittén anser att kvalitetsförbättringen även skulle gynnas om Europeiska kommissionen inom ramen för de aktuella förordningarna antog en bestämmelse med föreskrifter om användningen av en tabell där priset på orensad bomull varierar beroende på produktens kvalitet. En åtgärd av det slaget är nödvändig såväl för att förbättra kvaliteten som för att säkerställa att ett minimipris betalas till producenten.

1.4. Ekonomiska och sociala kommittén anser att förutom de obligatoriska övergripande miljöskyddsbestämmelserna även de kompletterande program som medlemsstaterna skall kunna tillämpa i syfte att begränsa de stödberättigade områdena till vissa särskilt känsliga regioner kommer att gynna både produktionskontrollen och miljöskyddet. Då stödberättigade områden utses skall hänsyn tas såväl till producenternas socioekonomiska egenskaper som till övriga kriterier.

1.5. Bomull odlas på konstbevattnade arealer, och dess utveckling har på senare år lett till att andra liknande grödor, av vilka det finns ett stort antal i EU, exempelvis majs, sockerbetor, tobak samt tomater avsedda för industriell bearbetning, kommit att trängas undan från dessa arealer. Produktionen av dessa grödor har därför minskat. Bomullsodling med hjälp av gödsel- och bekämpningsmedel är mycket mindre skadlig för miljön än andra liknande intensiva odlingar. Dessutom innebär den ökade användningen av konstbevattningssystem med förfinad teknik att vattenförbrukningen minskar. En annan positiv miljöaspekt hos bomullen är ett det är den enda naturfibern som kan konkurrera med syntetfibrerna.

1.5.1. För att minimera miljöproblemen anser ändå Ekonomiska och sociala kommittén att den biologiska odlingen måste uppmuntras och stödjas, trots att denna är mer arbetsintensiv än den traditionella odlingen. Europeiska unionen bör genom ett speciellt finansiellt stöd ge ytterligare incitament till producenter som går över till biologiska odlingsmetoder.

2. Särskilda kommentarer

2.1. I enlighet med protokoll 4 och 14, som utgör bilagor till anslutningsakterna för Grekland och Spanien, har ett system antagits som syftar till att

- stödja bomullsproduktionen i områden där denna är viktig för jordbruksekonomin,

- garantera producenterna en skälig inkomst, och

- stabilisera marknaden genom strukturförbättringar vad gäller utbud och saluföring av produkterna.

2.2. Bomullsnäringen har stor socioekonomisk betydelse för vissa regioner inom EU. I den primära sektorn sysselsätter den omkring 30000 familjer, och i den sekundära är över 100000 människor verksamma. I Grekland svarade bomullen för 10 % av hela jordbruksproduktionen under 1998. I vissa delar av Spanien (Andalusien) uppgår bomullsproduktionens andel till 4 %.

2.3. Inom EU är underskottet på bomull stort. Unionens årsbehov av orensad bomull uppgår till 4,5 miljoner ton, vilket motsvarar 1,5 miljoner ton rensad bomull. Större delen av behovet (omkring 2/3) täcks av import från tredje land.

2.4. Den kraftiga bristen på bomullsproduktion inom EU, bomullens stora socioekonomiska betydelse för vissa regioner, det faktum att produkten inte är ett livsmedel samt den ökade efterfrågan på bomull på de internationella marknaderna gör att Ekonomiska och sociala kommittén håller det för nödvändigt att anpassa bomullsproduktionen inom EU till rådande produktionsförhållanden och samtidigt anpassa budgetutgifterna därefter. Kommittén bedömer att de maximala garanterade kvantiteterna under regleringsåret bör stiga till 1550000 ton orensad bomull med en fördelning på 1200000 ton i nationella garanterade kvantiteter för Grekland, 350000 ton i nationella garanterade kvantiteter för Spanien och 1500 ton för var och en av de övriga medlemsstaterna. Om de sistnämnda kvantiteterna inte produceras skall dessa fördelas proportionellt på Grekland och Spanien.

2.5. Med hänsyn till ovanstående, som tydligt visar på behovet av att anpassa bomullsproduktionen i EU, anser kommittén att kommissionens förslag om att öka medansvaret med 20 % (från 0,5 % till 0,6 %) inte kan godtas, eftersom det syftar till att motarbeta produktionen och utöva kontroll över utgifterna. Vidare är som bekant ökningen av budgetutgifterna ett konjunkturbetingat fenomen, som inte motiverar ett ökat medansvar. Utgiftsökningen är en följd av det fallande världsmarknadspriset, som sjunkit från 35,498 euro/100 kg i viktat medelpris 1995-1996 till 19,7 euro/100 kg 1999-2000. I och med att Kinas lagerbestånd tömts stiger världsmarknadspriset på nytt. Under alla omständigheter är det enligt kommitténs uppfattning orimligt att bestraffa EU:s bomullsproducenter på grund av handelspolitiken i tredje land, och lika orimligt är det att EU föreslår strukturreformer för att komma till rätta med ett problem som är helt konjunkturbetingat.

2.5.1. Europeiska kommissionen vill med sitt förslag om ökat medansvar föra över följderna av denna konjunkturbetingade, yttre faktor på bomullsproducenterna, trots att stödsystemet med en utjämning av skillnaden mellan riktpriset och världsmarknadspriset genomförts för att skydda producenterna mot just sådana konjunktursvängningar. När läget på världsmarknaden har normaliserats kommer det ökade medansvaret att fortsätta att inverka menligt på bomullsproducenternas avkastning.

2.6. Ekonomiska och sociala kommittén välkomnar Europeiska kommissionens avsikt att fullt ut bibehålla stödet till berättigade parter.

2.7. Förslaget under artikel 13.3 om ett tillägg på 15 % på den väntade produktionen bör enligt Ekonomiska och sociala kommittén strykas. Kommittén anser att ett förskott bör betalas ut på grundval av de beräknade produktionskvantiteterna, medan den slutliga ersättningen till producenterna skall regleras senast i slutet av april månad.

2.8. Ekonomiska och sociala kommittén anser att en förstärkning av producentsammanslutningarna och främjandet av en branschorganisation inom denna sektor genom institutionell konsolidering, precis som på andra områden inom den gemensamma jordbrukspolitiken, på ett positivt sätt skulle bidra till att lösa problemen inom denna sektor.

Bryssel den 29 mars 2000.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Beatrice Rangoni Machiavelli

BILAGA

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Följande ändringsförslag, som vid omröstningen fick mer än en fjärdedel av rösterna, avslogs under debatten:

Punkt 1.4

Stryk sista meningen i punkten:

"Då stödberättigade områden utses skall hänsyn tas såväl till producenternas socioekonomiska egenskaper som till övriga kriterier."

Resultat av omröstning

För: 8, emot: 10, nedlagda: 3.

Punkt 1.5.1

Ersätt ordet "biologiska" med "integrerade".

Resultat av omröstning

För: 8, emot: 19, nedlagda: 2.