51999AC0843

Yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets beslut om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet"(1)

(1999/C 329/02)

Den 5 juli 1999 beslutade rådet i enlighet med artikel 157.3 i EG-fördraget att rådfråga Ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som ansvarat för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den 6 september 1999. Föredragande var Bernardo Hernández Bataller.

Vid sin 366:e plenarsession den 22-23 september 1999 (sammanträdet den 22 september 1999) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 104 röster för och 2 röster emot.

1. Inledning

1.1. Den audiovisuella industrin är, särskilt när det gäller television och filmproduktion, en av Europas strategiskt viktigaste ekonomiska sektorer. Sektorns betydelse framgår bland annat av följande uppgifter:

- Den svarar för 1-2 procent av BNP i EU.

- Den sysselsätter i dag omkring 1,8 miljoner människor och växer årligen med 7 procent. Denna kraftiga tillväxt är mycket viktig ekonomiskt sett och erbjuder stora kommersiella möjligheter.

1.2. Den audiovisuella industrin i Europa utmärks dock i dag av många uppsplittrade marknader, bristfälliga produktions- och distributionsinfrastrukturer samt för lite investeringar i audiovisuella projekt. Dessutom måste sektorn möta utmaningen att fackfolk och företagare, idéproducenter och företagare har olika stor förmåga att delta i beslut.

1.2.1. En jämförelse mellan Europa och USA visar att USA:s export av audiovisuella produkter till Europa är tio gånger större mätt i marknadsvärde. Enligt uppgifter från Eurostat uppgick EU:s handelsunderskott 1995 gentemot USA på detta område till nästan 1,6 miljarder euro. Och enligt beräkningar som gjorts av Europeiska audiovisuella observationsorganet uppvisade handeln med program mellan EU och USA 1997 ett underskott på drygt 5 miljarder euro.

1.3. Ur ett europeiskt perspektiv har den audiovisuella industrin inte bara ett stort ekonomiskt värde utan den är också ett medel för att främja Europas kultur och demokratiska värden.

1.3.1. Den audiovisuella industrin är inte bara viktig rent ekonomiskt utan också som kulturindustri, som med sin säregna karaktär erbjuder en unik produkt. I Europa har man på det audiovisuella området traditionellt försökt upprätthålla en balans mellan:

- å ena sidan rätten till yttrande- och informationsfrihet, som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle,

- å andra sidan skyddet av allmänintresset, som man anför för att skydda minderåriga, bekämpa rasism och främlingsfientlighet, slå vakt om privatlivets helgd och stärka den sociala sammanhållningen.

1.3.2. Det finns med andra ord i Europa en samhällsmodell som grundar sig på en rad gemensamma värden som bygger på:

- en djup respekt för demokratin och de mänskliga rättigheterna,

- en strävan att slå vakt om rättsstaten,

- en balans mellan offentligt och privat, mellan ekonomiska intressen och socialt ansvar.

1.4. I Europa har man aldrig ansett att den audiovisuella sektorn skulle vara helt oreglerad och kunna garantera mångfald genom att utvecklas spontant. I Europa har sektorn alltid präglats av två grundläggande förhållanden, nämligen sektorns speciella karaktär och dess roll för samhället och kulturen.

1.4.1. Därför har ett centralt inslag i medlemsstaternas audiovisuella politik genomgående varit att garantera inte bara mediernas informationsuppdrag utan också, vid sidan om rent kommersiella hänsynstaganden, deras roll när det gäller att orientera och upplysa tittarna(2).

1.5. EU:s politik har syftat till uppnå följande två mål:

- Att skapa ett eget europeiskt audiovisuellt område som garanterar fri rörlighet för audiovisuella tjänster.

- Att stärka och förbättra den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft.

1.6. Rådet antog nyligen ett beslut om den infrastruktur för statistisk information som EU behöver för att utforma och genomföra en gemensam industri- och marknadspolitik för audiovisuella och närliggande sektorer(3).

2. Kommissionens förslag

2.1. Europeiska audiovisuella observationsorganet inrättades av Europarådet den 15 december 1992 i Strasbourg. Sedan detta möte, där kommissionen var närvarande, har medlemsländerna i observationsorganet ökat från 29 till 34. Organets syfte var att förbättra informationsöverföringen inom den audiovisuella branschen och att främja marknadsöverblicken och öka insynen. Mer konkret var observationsorganet uppgift att samla in och behandla information och statistik om särskilda delar av den audiovisuella sektorn (särskilt juridisk och ekonomisk information samt programinformation).

2.1.1. Observationsorganet var ursprungligen ett pilotprojekt, och efter tre verksamhetsår gjordes en utvärdering. Europarådets ministerkommitté antog den 20 mars 1997 en resolution som bekräftade det Europeiska audiovisuella observationsorganets fortsatta verksamhet. I den nya stadga som bifogades resolutionen upprepades observationsorganets mål, som innebär att dess tjänster främst är avsedda att tillgodose branschfolkets behov. I stadgan utesluts uttryckligen all normerande eller reglerande verksamhet.

2.1.2. Kommissionen har genomfört en serie pilotprojekt i anslutning till ramprogrammet för prioriterade åtgärder för statistik(4). Kommissionen slog fast att den audiovisuella sektorn skall betraktas som en av gemenskapen prioriterad tjänstesektor och att det skulle inrättas ett nytt informationssystem baserat på "företagsmodellen" och funktionell statistik.

2.1.3. Det råder enighet om att Eurostats och observationsorganets olika verksamheter kompletterar och stärker varandra. Orsaken till det är följande:

- Eurostat tillgodoser främst sina användares behov av statistik. Användare är kommissionen och andra EG-institutioner, medlemsstaternas regeringar, aktörer på den inre marknaden och allmänheten.

- Observationsorganets huvuduppgift är att tillhandahålla funktionell information, det vill säga information som berör företagens och branschfolkets operativa behov. Observationsorganet uppgift är inte att ägna sig åt en normerande eller reglerande verksamhet. De officiellt erkända målgrupperna är i första hand olika kategorier av branschfolk, och i andra hand regeringar och myndigheter. Detaljerad marknadsinformation för branschaktörernas behov hör naturligt till observationsorganets kompetensområde.

2.2. Kommissionen har lagt fram detta förslag till beslut för att skapa en solid rättslig grund för gemenskapens finansiella bidrag till och medverkan i observationsorganet, i enlighet med EG-domstolens beslut av den 12 maj 1998 (mål C-106/96) om rättsliga grunder.

2.2.1. Gemenskapens bidrag till observationsorganet utgör 12,25 % av totalbudgeten. Återstoden av budgeten tillskjuts av medlemsstaterna i Europarådet som också är medlemmar i observationsorganet, i enlighet med den fördelning som tillämpas för Eureka-audiovisuell(5).

3. Allmänna kommentarer

3.1. Kommittén stöder kommissionens förslag till beslut eftersom det kommer att bidra till att stärka den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft och förbättra överföringen av ekonomisk och juridisk information samt leda till en bättre marknadsöversikt och ökad insyn samt investeringar i infrastruktur.

Kommittén anser att antagandet definitivt kommer att stärka den europeiska audiovisuella industrin.

3.1.1. Kommissionens förslag kommer dessutom inte att innebära ökade kostnader för företagen eller ökat statistisk arbete för de olika institutionerna och förvaltningarna.

3.2. Kommissionen delar kommissionens synsätt av följande skäl:

- Beslutet kommer att bidra till att det finns jämförbar statistik i de länder som är medlemmar i observationsorganet, något som är av stort intresse för den audiovisuella industrin, EU:s institutioner, regeringarna, beslutsfattare i näringsliv och samhälle, forskningsinstitut, mediaanvändare, universitet och media.

- Beslutet kompletterar de EU-åtgärder som syftar till att skapa ett gemensamt statistiskt underlag om den audiovisuella industrin, marknaderna och närliggande sektorer. EU:s insamling av statistik om den audiovisuella sektorn skall skilja sig från de statistiska analyser som utförs av Europeiska audiovisuella observationsorganet.

3.2.1. Kommittén vill upprepa(6) att tillgång till information förutsätter tillgång till arkiv och register, att alla aktörer kan medverka på lika villkor och att de offentliga myndigheterna är skyldiga att skydda rätten till informationstillgång. Avgiften för att ta del av och utnyttja observationsorganets uppgifter måste dessutom vara överkomlig och bygga på kostnaden för tryckning, uppdatering, sökning och överföring av uppgifterna.

3.3. Enligt ESK är det viktigt att den audiovisuella industrin i EU, liksom användarna, har tillgång till tillförlitlig och aktuell information, som dessutom är viktig för att övervaka, utvärdera och utforma gemenskapsprogram.

3.4. Den statistik som tas fram måste under alla omständigheter bygga på principerna om opartiskhet, tillförlitlighet, relevans, förhållandet mellan kostnad och nytta, skydd för individens integritet samt öppenhet.

3.5. Gemenskapen bör utvärdera de framtida behoven av statistik angående den audiovisuella sektorn, särskilt vilken form av information som krävs för att fördjupa unionens sociala dimension, dvs. driva på och följa upp utvecklingen när det gäller sysselsättning, utbildning och lika möjligheter.

3.6. ESK vill hänvisa till ett tidigare yttrande där kommittén betonar den audiovisuella sektorns strategiska betydelse i EU(7) och sysselsättningspotential. Med de audiovisuella industriernas och sektorernas snabba utveckling världen över blir det allt viktigare och strategiskt betydelsefullt att ha tillgång till bättre statistiska uppgifter om dessa sektorer.

3.7. ESK hyser en förhoppning om att kommissionen skall utforma en audiovisuell politik som kan garantera ett verkligt europeiskt mervärde och leda till genomförande av audiovisuella gemenskapsprogram och -åtgärder, särskilt Media-III-programmet. Kommissionen bör också tillse att EG-rätten respekteras och tillämpas korrekt, särskilt protokollet om allmännyttig sändningsverksamhet i Amsterdamfördraget.

3.8. ESK upprepar(8) att kommissionen för att agera mer konkret på det kulturella området, slå vakt om och främja den "europeiska kulturella identiteten" samt ge den en politisk dimension bör medvetandegöra och informera användarna om denna kulturella identitet, samtidigt som den verkar för industrins och medlemsstaternas intressen. Därför bör kommissionen inrätta en "Europeisk byrå för informationssamhället", som även kan bidra till att samordna de olika kovergens initiativen inom multimedia(9).

Bryssel den 22 september 1999.

Ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Beatrice RANGONI MACHIAVELLI

(1) EGT C 110, 21.4.1999, s. 14.

(2) EGT C 301, 13.11.1995, s. 35. Kommitténs yttrande om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television".

(3) EGT L 117, 5.5.1999, s. 39. Rådets beslut av den 26 april 1999 om "Upprättandet av en gemensam infrastruktur för statistisk information om industri och marknader inom audiovisuella och närliggande sektorer".

(4) EGT L 19, 18.8.1993. Rådets beslut 93/464/EEG.

(5) Se bilaga.

(6) EGT C 169, 16.6.1999, s. 30. Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa - Grönbok om information från den offentliga sektorn i informationssamhället".

(7) EGT C 204, 15.7.1996, s. 5. Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Förslag till rådets beslut om inrättande av en europeisk garantifond för att uppmuntra biograf- och televisionsproduktion".

(8) EGT C 256, 2.10.1995, s. 24. Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om "Förslag till rådets beslut avseende ett utbildningsprogram som vänder sig till yrkesverksamma inom den europeiska industrin för audiovisuella program (Media II-utbildning) (1996-2000)"och "Förslag till rådets beslut avseende ett program för stimulering av utveckling och distribution av europeiska audiovisuella verk (Media II-utveckling och distribution 1996-2000)".

(9) Denna konvergens kan definieras som den punkt där kommunikation, teknik och media möts.

BILAGA

till Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Bidrag till observationsorganets budget

>Plats för tabell>