Det har skett en ny barbarisk attack mot religiösa minnesmärken i Istanbul. Denna gång var målet den kristna ortodoxa begravningsplatsen där 51 gravar plundrades. Detta har föregåtts av det redan kända attentatet mot Agios Therapondas, då en vaktmästare brutalt mördades, av upprepade attacker mot det ekumeniska patriarkatet och av attentatet mot Evangelismos-kyrkan på Imbros. Förövarna, vars mål även är judiska begravningsplatser, grips aldrig.

När Europeiska rådet tillfrågas om detta svarar det i allmänna ordalag och med förhoppningar om bättring. Har det för avsikt att vidta några konkreta åtgärder gentemot Turkiet med anledning av dessa vandaliseringar, eftersom det ju verkar ha ett ökat intresse av att Turkiet ¨orienterar sig mot Europa¨?

Svar (6 juli 1998)

Rådet beklagar den utveckling som den ärade parlamentsledamoten tar upp och är väl medvetet om att den turkiska regeringen i och med undertecknandet av Lausanne-avtalet i juli 1923 åtog sig att fullt ut skydda kyrkor, synagogor, kyrkogårdar och andra icke-muslimska minoriteters religiösa institutioner.

Rådet vill än en gång bekräfta att den fäster stor vikt vid att stärka Turkiets förbindelser med Europeiska unionen, men samtidigt måste det hållas i minnet att stärkandet av dessa förbindelser även är en funktion av de politiska och ekonomiska reformer som landet åtagit sig att genomföra, särskilt när det gäller att anpassa sig efter de normer och den praxis som gäller inom Europeiska unionen i fråga om mänskliga rättigheter.

Rådet har hittills inte tagit upp de enskilda fall som den ärade parlamentsledamoten nämner, men kommer inte att försumma att låta de turkiska myndigheterna veta hur stort vikt man fäster vid att de mänskliga rättigheterna värnas på vederbörligt sätt. Samarbetet på området för mänskliga rättigheter är en ständigt pågående dialog med den turkiska regeringen och en integrerad del av den europeiska strategin gentemot Turkiet.

Arriba