91997E4005

SKRIFTLIG FRÅGA E-4005/97 från Allan Macartney (ARE) till kommissionen (14 januari 1998)

Ämne: Dumpning av radioaktivt avfall utanför Scotlands kust, särskilt i området Beaufort's Dyke

Dokument som nyligen hittats i Förenade kungarikets officiella arkiv visar att radioaktivt avfall har dumpats i området Beaufort's Dyke. Med avseende på andra orter som inte tidigare varit kända som dumpningsplatser för radioaktivt avfall har det skotska arkivet nu funnit följande:

- rester i Firth of Forth vid North Queensferry från en tillverkningsenhet för radioaktiva rör, vilka dumpades mellan 1954 och 1957,

- råd till ett brittiskt företag 1949 att deponera 35 000 självlysande urtavlor, som sannolikt innehållit totalt mellan 25 och 50 mg radium, antingen på land eller i förslutna tunnor åtminstone fem miles utanför kusten, vilket troligen fortsatte under 50-talet,

- ett brittiskt företag har dumpat två antistatiska apparater (strontium 90) på deponeringsplatsen för explosiva ämnen utanför Isle of Arran före 1958,

- 1963 dumpades material från saneringen av en före detta radiumfabrik i Balloch vid Garrach Head vid Clyde.

Området Beaufort's Dyke är av särskilt intresse. Mängder av radioaktivt avfall dumpades kring detta område under 1950-talet och 1970-talet. Godkännande för byggnation av en elektrisk transmissionsenhet i närheten av Beaufort's Dyke är av omedelbart intresse. Detta skulle kunna medföra ytterligare förstörelse av ammunition, som nyligen förstördes då en gasledning anlades. Det faktum att en del av det material som dumpats utanför Beaufort's Dyke är radioaktivt betyder att säkerhetsfrågor måste beaktas. Att medel finns tillgängliga från Europeiska unionens strukturfonder för finansiering av ett projekt som innebär potentiella hälso- och säkerhetsrisker bör också undersökas.

Mot bakgrund av de nya uppgifter som lagts fram ovan om dumpning av radioaktivt avfall kring Skottland, kan kommissionen nu fullständigt utreda denna fråga (med hänvisning till dess svar av den 24 januari 1996/XI/001145 från Marius Enthoven)?

Svar från Ritt Bjerregaard på kommissionens vägnar (5 februari 1998)

Kommissionen känner till de uppgifter som ledamoten avser och vill hänvisa till sitt svar på Patricia McKennas skriftliga fråga P-2495/97 ((EGT C 60, 25.2.1998, s. 136. )) om dumpning av radioaktivt avfall i Beaufort's Dyke mellan Skottland och Nordirland. Fastän Förenade kungariket inte var medlem i Europeiska gemenskapen när dumpningen företogs har kommissionen begärt upplysningar i frågan. Kommissionen har särskilt bett de brittiska myndigheterna att lämna ytterligare upplysningar om vilka mängder och typer av radionukleider det rör sig om, hur de var förpackade och hur avfallet eventuellt kan påverka folkhälsan.

Trots att regelbunden övervakning sedan 1960-talet inte visat någon mätbar inverkan på det berörda områdets radioaktivitet gav de brittiska myndigheterna den nationella strålskyddsnämnden (NRPB - National radiological protection board) i uppdrag att genomföra en oberoende granskning av uppgifterna och att uppskatta vilka radiologiska effekter utsläppen i Beaufort's Dyke och dumpningarna på andra platser runt den skotska kusten som framkommit i sammanhanget haft. Denna omfattande undersökning lades fram inför de brittiska myndigheterna i november 1997 och kan erhållas från brittiska nationella strålskyddsnämnden (NRPB) som NRPB:s promemoria Memorandum M859, Assessment of the radiological implications of dumping in Beaufort's Dyke and other coastal waters from the 1950s (Bedömning av de radiologiska följderna av dumpningarna i Beaufort's Dyke och andra kustvattenområden från 1950-talet). Slutsatserna var att de uppskattade strålningsdoserna från spridningen av radionukleider inte är signifikant ur strålskyddsynpunkt. Dessutom bedömdes de potentiella strålningsdoserna i samband med hantering av behållare och lösa föremål som drivit i land på stränder eller kommit upp i samband med fiskeriverksamhet. Endast i ett tänkbart fall kan signifikanta strålningsdoser uppstå, nämligen om någon av de två strontium-90-källor som dumpats utanför Isle of Arran hanteras. Sannolikheten att detta skulle inträffa anses vara mycket liten, men NRPB ansåg ändå att det vore klokt att utfärda information till trålarbesättningar och de organisationer som tar hand om strandgods. Mot bakgrund av sin undersökning ansåg NRPB dock att extra övervakning av havsmiljön i samband med utsläppen är onödiga, och att det inte finns några skäl att försöka bärga avfallet.

Med tanke på dessa slutsatser och på att utsläppen ägde rum innan Euratoms lagstiftning omfattade Förenade kungariket, anser kommissionen att inga vidare åtgärder krävs från kommissionens sida.

Beträffande den föreslagna elförbindelsen mellan Skottland och Nordirland kan det sägas att undervattensförbindelsens säkerhet prioriterats från första början, eftersom det sedan länge är känt att Beaufort's Dyke under lång tid använts som dumpningsplats för överskottsammunition. Northern Ireland Electricity (NEI) har genomfört tre skilda, detaljerade undersökningar av havsbotten utmed de sträckningar som kommer i fråga. Undersökningarna har genomförts med modernaste utrustning, och kabelsträckningarna har valts ut så att alla hinder undviks. Som en normal installationsrutin kommer ytterligare undersökningar att genomföras utmed de utvalda sträckningarna både före och efter kabelläggningen. De precisionsmetoder som används när kablarna läggs garanterar att inga störningar på havsbotten uppstår. Dessa läggningsmetoder påverkar havsbotten långt mindre än dragningen av pipelines. NIE samarbetar intensivt med hälso- och säkerhetsmyndigheterna och gav i december ut ett tillägg till sin miljörapport, som svar på NRPB:s ovan nämnda promemoria. En offentlig debatt om detta tillägg pågår för närvarande i Nordirland, men eftersom NRPB endast utpekar området kring Isle of Arran som riskområde, och eftersom detta område ligger långt från förbindelsekabelns sträckning, uppstår inga nya risker. Kommissionen anser att hälso- och säkerhetsfrågorna i samband med elförbindelsen har behandlats adekvat och att kabelläggningen inte kommer att innebära någon risk för folkhälsan eller säkerheten.