91998E1155

SKRIFTLIG FRÅGA P-1155/98 från Concepció Ferrer (PPE) till rådet (3 april 1998)

Ämne: Anhållna i Ekvatorialguinea

Den guineanska rätten kan komma att döma fyra spanska medborgare till döden om åklagarmyndigheten får igenom sina krav i den politiska rättegång som igår påbörjades i Malabo mot 90 påstådda aktivister från pubi-folket. Dessa har anklagats för att ha stått bakom det självständighetsuppror som inträffade på ön Bioco i slutet av januari i år.

Med tanke på allvaret i denna anklagelse och det straff som kan avkunnas om de förklaras skyldiga, samt på den brist på frihet och rättssäkerhet som råder i en diktatur, som i fallet med Guinea, ombeds rådet besvara följande frågor:Har rådet vidtagit några åtgärder i detta ärende? Planerar rådet att handla på något sätt för att försöka förhindra att de spanska aktivisterna döms till döden?

Svar (8 juni 1998)

Det är inte okänt för rådet att, enligt tillgänglig information, ett antal personer som tillhör den etniska gruppen Bubi, som är infödd på ön Bioko, en av de två delarna av Ekvatorialguinea, sägs ha hållits häktade sedan den 21 januari 1998, eftersom de är misstänkta för medlemskap i självständighetsrörelsen Movimento para la Autodeterminacion de la Isla de Bioko (MAIB).

Den ekvatorialguineanska regeringen har anklagat MAIB för att ha attackerat militärförläggningar i staden Luba på Bioko den 21 januari. Det sägs att Ekvatorialguineas utrikesminister Miguel Oyono har bekräftat att sju personer har arresterats på Bioko efter vad han kallade två veckors sammandrabbningar i separatistkonflikten i Ekvatorialguinea. Bland de personer som arresterades fanns en nigerian och fyra spanjorer av ekvatorialguineanskt ursprung, vilka alla påstås vara medlemmar av MAIB. Oyono sägs ha bekräftat att de kan räkna med dödsstraff. Det sägs att MAIB har bestridit alla anklagelser för att stå bakom dessa attacker eller andra våldshandlingar. Rörelsen hävdar att över 800 personer från Bubi-folket har arresterats.

Rättegången mot de fyra spanska medborgarna inleddes den 25 maj. De hade dessförinnan släppts villkorligt fria. De fick inte lämna Ekvatorialguinea och måste anmäla sig hos myndigheterna var tredje dag. Ekvatorialguineas utrikesminister Miguel Oyono förklarade den 16 april 1998 att rättegången mot de fyra spanjorerna skulle vara offentlig och äga rum med full insyn. Han skulle även ha informerat Spaniens premiärminister José María Aznar om sin avsikt att låta internationella observatörer följa rättegången.

Europeiska kommissionen kallade den 24 februari 1998 till sig Ekvatorialguineas ambassadör för att meddela honom sin oro över de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har begåtts efter attacken den 21 januari. Det sades att flera hundra personer har arresterats och att åtminstone tre har dött i häktet efter förhör. Kommissionen krävde att myndigheterna skulle identifiera och bestraffa de personer som gjort sig skyldiga till sådana kränkningar. Ambassadören meddelade att en särskild kommission har inrättats vid inrikesministeriet för att ta emot och undersöka klagomål över kränkningar av de mänskliga rättigheterna och betonade att presidenten personligen engagerade sig för att sådana brott inte längre skulle förbli ostraffade. Ambassadören försäkrade att de ansvariga för attacken den 21 januari har identifierats och kommer att ställas inför rätta. Alla övriga häktade har frigetts.

Även president Teodoro Obiang Nguema Mbasogo informerades vid sitt besök i Kamerun nyligen av Europeiska unionens beskickningschef i Ekvatorialguinea om den oro som EU känner inför läget för de mänskliga rättigheterna i Ekvatorialguinea.

Rådet erinrar om att Ekvatorialguinea i kommissionens resolution om mänskliga rättigheter från den 21 april 1998 uppmanas att ansluta sig till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och till Internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering. Ekvatorialguinea uppmanas snarast bli part i dessa båda konventioner.

Rådet uppmanar de ekvatorialguineanska myndigheterna att behandla de upprorsmisstänkta i enlighet med de internationellt gällande skyldigheterna i Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som har undertecknats av Ekvatorialguinea. I denna föreskrivs bland annat att den som befunnits skyldig till och dömts för ett brott skall ha rätt att få skuldfrågan och det ådömda straffet omprövade av högre instans, och att en dödsdömd person skall ha rätt att begära nåd eller förvandling av straffet.Rådet kan inte föregripa rättegången men kommer att reagera på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till domen.

Rådet kommer att noggrant följa lägesutvecklingen i Ekvatorialguinea och utnyttja varje tillfälle för att betona den vikt som man fäster vid respekten för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna.