91998E0428

SKRIFTLIG FRÅGA E-0428/98 från Spalato Belleré (NI) till kommissionen (24 februari 1998)

Ämne: Kommissionens representation

I många av världens länder och i internationella organisationer företräds Europeiska unionen av kommissionen som i sin tur uppdrar åt höga tjänstemän, som ges titeln ambassadör, att företräda unionen.

Relationerna mellan Europeiska unionen och dessa länder är i första hand av politisk, ekonomisk och kommersiell art, men tar sig i vissa regioner även uttryck av samarbete och stöd inom ramen för särskilda fleråriga program.

Ambassadörens funktion spelar i detta sammanhang en grundläggande roll som bildar hörnstenen i relationerna mellan unionen och dessa länder.

Skulle kommissionen kunna ange vilket förfarande och vilka kriterier som används vid tilldelningen av sådana diplomatiska uppdrag?

Skulle kommissionen kunna ange vilken enhet eller avdelning som är ansvarig för kontrollen av denna representationsverksamhet och, i mer allmänna ordalag, beskriva vad diplomatiska uppdrag av detta slag innebär och hur de förvaltas?

Svar från Hans van den Broek på kommissionens vägnar (17 mars 1998)

Cheferna för kommissionens delegationer utses i enlighet med kommissionens regler för hur tjänstemän för arbetsledande befattningar utses. Medlemsstaterna yttrar sig också över förslagen till blivande delegationschefer i ¨Groupe Antici¨ (rådet). Om det inte föreligger någon avvikande mening görs en förfrågan om godkännande hos regeringen i tjänstgöringslandet. Först sedan förslaget godkänts och ackrediteringsbreven lämnats hos statschefen kan den nya chefen för delegationen påbörja sin tjänsteutövning.

Det finns flera kontrollinstanser, hos kommissionen bland annat direktoratet som är ansvarigt för förvaltningen av tjänsten för yttre representation, som ser till att den dagliga verksamheten vid delegationerna och kontoren fungerar som den skall, generaldirektoraten med geografiska ansvarsområden, finanskontrollen och slutligen tjänsten för inspektion av delegationerna. Det finns därutöver en utomstående kontrollinstans, nämligen Revisionsrätten, samt naturligtvis parlamentet, som ser till att kommissionens verksamhet bedrivs i enlighet med fördraget.