91998E0396

SKRIFTLIG FRÅGA E-0396/98 från Daniela Raschhofer (NI) till kommissionen (24 februari 1998)

Ämne: Bidrag för gränsregioner

I samband med EU:s utvidgning österut måste just Österrike, som är det land som har den längsta gränsen till kandidatländerna, kämpa mot de nya särskilda svårigheter som förhållandena i ett utvidgat Europa medför. Bland annat av denna anledning finns det en växande opinion i Österrike som kräver särskilt bistånd för gränsregionerna i syfte att uppväga de förväntade negativa följderna.

Har Österrike redan officiellt framfört några krav till Europeiska unionen om ett särskilt bidrag för gränsregioner för Österrike?

Vilka tankar och åsikter har kommissionen i denna fråga?

Hur skulle ett dylikt bistånd kunna utformas enligt kommissionens uppfattning?

Vilken ekonomisk ram skulle kunna vara aktuell för ett dylikt bistånd?

Svar från Monika Wulf-Mathies på kommissionens vägnar (18 mars 1998)

De österrikiska myndigheterna har överlämnat ett förslag till kommissionen om ett särskilt biståndsprogram för de regioner inom gemenskapen som gränsar till länderna i Central- och Östeuropa.

De regioner som gränsar till länderna i Central- och Östeuropa känner eventuellt av effekterna av utvidgningen och av att marknaden öppnas snabbare och kännbarare än andra regioner, men de kommer även att kunna dra fördel av sin närhet till de nya marknaderna och de möjligheter som därigenom skapas. De nya marknadernas betydelse för producenterna inom gemenskapen bekräftas av den snabba ökningen inom handeln mellan gemenskapen och länderna i Central- och Östeuropa och av det ökande handelsöverskottet för gemenskapens del. Även om lönerna i länderna i Central- och Östeuropa är betydligt lägre än i Österrike avspeglas detta inte direkt i produktionskostnaderna, eftersom de österrikiska arbetarnas produktivitet kan förväntas vara högre. Dessutom kommer effekterna av utvidgningen, särskilt i känsliga områden, att mjukas upp av övergångsbestämmelser.

Många av gränsregionerna får redan stöd från strukturfonderna. De nya tyska delstaterna och Burgenland är för närvarande mål 1-regioner och kommer troligen att fortsätta vara det. De flesta andra gränsregioner i Tyskland, Österrike och Italien får för närvarande stöd enligt mål 5 b. Inom det nya mål 2 är det tänkt att medlemsstaterna skall kunna lägga fram nationella kriterier för urvalet av en betydande del av sina stödberättigade områden; i samband med detta kan de ta med gränsregionerna om dessa anses stå inför särskilda svårigheter.

Därutöver föreslår kommissionen att gemenskapsinitiativet Interreg, som tillsammans med Phares gränsöverskridande samarbetsprogram är ett lämpligt instrument för att angripa de problem som gränsregionerna har med länderna i Central- och Östeuropa, skall bibehållas. Det har ännu inte fattats några beslut angående utformningen av Interreg inför den nya programperioden men programmet kommer att medge tillräckligt med flexibilitet för att motsvara gränsregionernas behov eftersom medlemsstaterna kan föreslå regioner som skall omfattas och projekt som skall stödjas.

Även om gränsregionerna kommer att påverkas särskilt av utvidgningen av gemenskapen kommer det således genom de strukturpolitiska instrument som föreslås i ¨Agenda 2000¨ ((KOM(97) 2000. )) att finnas tillräckligt med utrymme och flexibilitet för att ta sig an dessa frågor.