91998E0339

SKRIFTLIG FRÅGA E-0339/98 från Graham Mather (PPE) till kommissionen (17 februari 1998)

Ämne: Konsekvensbedömning för näringslivet

Den 24 april 1997 lade Europaparlamentet fram ett betänkande om en förstärkning av systemet för konsekvensbedömning för näringslivet (A4-0413/96). Under det andra plenarsammanträdet i april 1997 sade kommissionsledamot Papoutsis att han instämde med de generella idéerna i betänkandet och med Europaparlamentets resolution. Han försäkrade också att han hade för avsikt att stödja en förstärkning av systemet för konsekvensbedömning (PE 222.596).

Ett problem som ofta har påtalats i samband med genomförandet av bästa möjliga tillämpning av en konsekvensbedömning av näringslivslagstiftning i medlemsstaterna är att mycket litet finns skrivet i ämnet på de olika EU-språken, framför allt om erfarenheterna i de länder där man på bästa sätt tillämpat denna metod.

Har kommissionen undersökt i vilken utsträckning språkbarriärer utgjort ett hinder för bästa möjliga tillämpning på detta område och anser kommissionen att det är nödvändigt att åtgärda detta?

Gemensamt svar på de skriftliga frågorna E-0335/98, E-0336/98, E-0337/98, E-0338/98 och E-0339/98 ingivna av Christos Papoutsis för kommissionen (21 april 1998)

Som en del av sina förslag till lagstiftning vill kommissionen förbättra och stärka systemet för konsekvensbedömning för näringslivet. Dessa interna arbetsförfaranden hos kommissionen tillsammans med omfattande samråd med externa intressen är en del av den öppna och genomblickbara kommissionspolitik som fastställdes genom kommissionens riktlinjer för lagstiftningspolitiken i januari 1996.

Eftersom kommissionen inte planerar att ta fram en rapport för rådet och parlamentet har kommissionen nyligen publicerat en rapport om historiken och utvecklingen av systemet för konsekvensbedömning för näringslivet tillsammans med ett omfattande urval av konsekvensbedömningar för näringslivet som färdigställts under de senaste åren. Ett exemplar av denna rapport sänds direkt till parlamentsledamoten och parlamentets sekretariat. Kommissionen anser att ett tillräckligt antal analyser behöver göras av lagstiftningsförslagens konsekvenser för regleringen. Om betydande konsekvenser för näringslivet är att vänta kan analysen omfatta kostnads-intäktsanalyser eller lönsamhetsanalyser, beroende på förslagets komplexitet. Kommissionen anser inte att systemet för konsekvensbedömning för näringslivet behöver ges en rättslig ram inom gemenskapslagstiftningen.

En konsekvensbedömning för näringslivet utgör en del av den dokumentation som åtföljer varje lagstiftningsförslag som kan väntas ha betydande konsekvenser för näringslivet. Denna bedömning publiceras som en del av det dokument (kom-dokument) som överlämnas till rådet, parlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén. Dessa dokument distribueras av Publikationsbyrån. De är därför tillgängliga för externa intressen och en noggrann genomläsning av deras innehåll välkomnas. Vid sin kommande genomgång av de interna arbetsförfarandena kommer kommissionen att överväga om konsekevensbedömningar för näringslivet bör publiceras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Konsekvensbedömningar för näringslivet skulle i så fall bli tillgängliga på alla officiella språk.

Kommissionen har i hög grad tagit hänsyn till OECD:s rapport om en reformering av regleringen och deltagit i diskussioner med medlemsstaterna på det OECD-möte där man beslutade att ta fram denna rapport. Såväl detta forum som kommissionens samordnande roll visavi medlemsstaterna vad avser att förbättra och förenkla företagens villkor omfattar utbyte av information om analyser av regleringens konsekvenser. Det är viktigt att både gemenskapen samt medlemsstater och lokala myndigheter överväger vilka konsekvenser förslag till lagstiftning och administration har för näringslivet.

Kommissionen anser att den har uppnått goda resultat i fråga om huvudparten av de tio aspekterna av bästa praxis i OECD-rapporten, särskilt vad avser tidiga och mer omfattande samrådsförfaranden, förbättrad och omfattande analys av regleringens konsekvenser och större öppenhet och ökad insyn när det gäller att föra ut resultaten och låta externa intressen delta. Det finns dock utrymme för ytterligare förbättringar.

Både OECD och kommissionen har en del information om bästa metod i medlemsstaterna vad avser deras system för konsekvensbedömning av reglering. Kommissionen kommer att fortsätta sina strävanden med att samordna medlemsstaternas utbyte av erfarenheter avseende bästa metod vad gäller system för konsekvensbedömning för näringslivet. I kommissionens rekommendation 97/344/EG av den 22 april 1997 om förbättring och förenkling av företagsklimatet för nyetablerade företag ((EGT L 145, 5.6.1997. )), som riktar sig till medlemsstaterna och som publicerades på alla språk, gjordes en särskild hänvisning i artikel 3 om att medlemsstaterna bör överväga införandet av systematiska utvärderingsrutiner för att bedöma konsekvenserna för näringslivet av förslag till ny reglering. Bilaga II innehåller uppgifter om de system för konsekvensbedömning för näringslivet som finns i medlemsstaterna.

Oaktat de förbättringar som gjorts förblir kommissionen fast besluten att fortsätta att ytterligare förbättra systemet för konsekvensbedömning för näringslivet. Parlamentets rapport från april 1997 samt de fortlöpande kontakterna med medlemsstater och europeiska affärsorganisationer ger information och idéer till kommissionens interna arbetsförfaranden. Som en följd av dessa diskussioner kommer kommissionen att överväga att utfärda nya och mer detaljerade interna riktlinjer om hur en konsekvensbedömning för näringslivet kan göras mer fullständig och hur det samråd som krävs med alla intresserade parter kan komma till stånd.