61996B0134

1 Tjänstemän - Principer - Skydd för berättigade förväntningar - En institutions interna riktlinjer om ändring av det antal resdagar i samband med årlig ledighet som beviljas tjänstemän vars anställningsort ligger utanför Europa - Åsidosättande - Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga V, artikel 7 femte stycket)

2 Tjänstemän - Talan - Berättigat intresse att få saken prövad - Grund under vilken görs gällande att principen om likabehandling har åsidosatts - Förutsättning att åtgärden berör sökanden personligen

(Tjänsteföreskrifterna, artikel 91)

3 Tjänstemän - Ledighet - Årlig ledighet - Resdagar - Beräkning - En institutions interna riktlinjer som fastställer samma antal resdagar för tjänstemän vars anställningsort ligger utanför Europa och för tjänstemän vars anställningsort ligger i Europa men mer än 900 kilometer från ursprungsorten - Tjänstemän som har rätt till ersättning för kostnader för flygresor - Möjlighet att bevilja undantag beroende på den faktiska restiden - Likabehandling - Åsidosättande - Föreligger inte

(Tjänsteföreskrifterna, bilaga V, artikel 7 femte stycket; bilaga VII, artikel 8.2 andra stycket)

4 Tjänstemän - Ledighet - Årlig ledighet - Resdagar - En institutions interna riktlinjer om tillämpliga kriterier - Tillåtlighet - Motiveringsskyldighet - Räckvidd

(EG-fördraget, artikel 190; tjänsteföreskrifterna, artiklarna 25 och 110; bilaga V, artikel 7 femte stycket)

5 Rätten till skydd för berättigade förväntningar kan åberopas av varje enskild person som befinner sig i en situation där det framgår att gemenskapsadministrationen, genom att ha gett tydliga försäkringar, har ingett honom grundade förhoppningar.

Enbart det faktum att en tjänsteman vars anställningsort ligger utanför Europa, genom individuellt beslut och på grundval av ett internt cirkulär, under flera år har tillerkänts åtta och en halv kalenderdagar såsom resdagar i samband med årlig ledighet är i sig inte tillräckligt för att ge honom berättigade förväntningar på att få behålla samma antal resdagar under efterföljande år. Det ger inte heller upphov till en förvärvad rättighet för honom, innebärande en rätt att behålla denna förmån. Detta gäller i än högre grad, eftersom antalet resdagar för tjänstemän vars anställningsort och/eller ursprungsort ligger utanför Europa, enligt artikel 7 femte stycket i bilaga V, fastställs genom ett särskilt beslut "med hänsyn till de speciella förutsättningarna". Dessa speciella förutsättningar skall fastställas i varje enskilt fall mot bakgrund av tillgängliga transportmedel.

I fråga om till exempel fastställande av resdagar gäller i vart fall att iakttagandet av principen om skydd för berättigade förväntningar inte får hindra att en ny reglering tillämpas fortsättningsvis på förhållanden som uppkom under den tidigare regleringens giltighetstid om det inte föreligger ett åtagande från myndigheternas sida.

6 En tjänsteman har inte rätt att föra talan som enbart är av intresse för rättstillämpningen eller för institutionernas sak och han kan, inom ramen för en talan om ogiltigförklaring, endast åberopa omständigheter som berör honom personligen. Av detta följer att en grund som en tjänsteman anför och under vilken görs gällande att principen om likabehandling har åsidosatts av svarandeinstitutionen genom interna riktlinjer endast skall beaktas såvitt den avser tillämpningen i förhållande till sökanden personligen.

7 Interna riktlinjer strider inte mot principen om likabehandling om dessa tillämpar samma grundregel, det vill säga beviljar två resdagar i samband med årlig ledighet till två kategorier av tjänstemän som har rätt till ersättning för kostnader för flygresor, nämligen, å ena sidan, de tjänstemän vars anställningsort och ursprungsort ligger i Europa men mer än 900 kilometer från varandra, och, å andra sidan, de tjänstemän vars ursprungsort och/eller anställningsort ligger utanför Europa, eftersom det såvitt avser flygresor inte finns skäl att anta att restiden för tjänstemännen i den sistnämnda kategorien med nödvändighet är längre än vad som gäller för tjänstemännen i den förstnämnda och eftersom det i själva riktlinjerna föreskrivs en möjlighet att med hänsyn till de speciella förutsättningarna medge undantag för de tjänstemän vars anställningsort ligger utanför Europa och som visar att deras tur- och returresa inte kan genomföras inom de två resdagarna.

8 Det finns i princip ingenting som hindrar att tillsättningsmyndigheten, genom interna riktlinjer av allmän karaktär, antar bestämmelser som ett led i utövandet av de skönsmässiga befogenheter som den tillerkänns enligt artikel 7 femte stycket i bilaga V till tjänsteföreskrifterna i fråga om fastställande av resdagar i samband med årlig ledighet för de tjänstemän vars anställningsort och/eller ursprungsort ligger utanför Europa. Antagandet av sådana riktlinjer behöver inte föregås av samråd och yttrande i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

Frågan huruvida sådana interna riktlinjer är tillräckligt motiverade skall inte endast bedömas med beaktande av deras lydelse, utan även med beaktande av deras sammanhang och alla rättsregler som gäller på det berörda området.