Välj vilka experimentfunktioner du vill testa

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 62013CJ0666

    Domstolens dom (åttonde avdelningen) av den 20 november 2014.
    Rohm Semiconductor GmbH mot Hauptzollamt Krefeld.
    Begäran om förhandsavgörande från Finanzgericht Düsseldorf.
    Begäran om förhandsavgörande – Tullunion – Tullklassificering – Gemensamma tulltaxan – Kombinerade nomenklaturen – Nr 8541 och 8543 – Sändar- och mottagarmoduler för kortdistansöverföring av data – Undernumren 8543 89 95 och 8543 90 80 – Begreppet delar till elektriska maskiner och apparater.
    Mål C‑666/13.

    Rättsfallssamlingen – allmänna delen

    ECLI-nummer: ECLI:EU:C:2014:2388

    DOMSTOLENS DOM (åttonde avdelningen)

    den 20 november 2014 ( *1 )

    ”Begäran om förhandsavgörande — Tullunion — Tullklassificering — Gemensamma tulltaxan — Kombinerade nomenklaturen — Nr 8541 och 8543 — Sändar- och mottagarmoduler för kortdistansöverföring av data — Undernumren 8543 89 95 och 8543 90 80 — Begreppet delar till elektriska maskiner och apparater”

    I mål C‑666/13,

    angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Finanzgericht Düsseldorf (Tyskland) genom beslut av den 27 november 2013, som inkom till domstolen den 16 december 2013, i målet

    Rohm Semiconductor GmbH

    mot

    Hauptzollamt Krefeld,

    meddelar

    DOMSTOLEN (åttonde avdelningen)

    sammansatt av tillförordnade avdelningsordföranden C. Toader (referent) samt domarna E. Jarašiūnas och C.G. Fernlund,

    generaladvokat: N. Jääskinen,

    justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

    efter det skriftliga förfarandet,

    med beaktande av de yttranden som avgetts av:

    Rohm Semiconductor GmbH, genom H. Nehm, Rechtsanwalt,

    Europeiska kommissionen, genom B.-R. Killmann och A. Caeiros, båda i egenskap av ombud,

    med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

    följande

    Dom

    1

    Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av nr 8541 och 8543 liksom undernumren 8543 89 95 och 8543 90 80 i Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002 (EGT L 290, s. 1) (nedan kallad KN).

    2

    Begäran har framställts i ett mål mellan Rohm Semiconductor GmbH (nedan kallat Rohm Semiconductor) och Hauptzollamt Krefeld (huvudtullkontoret i Krefeld) angående uppbörd av tull för import av sändar- och mottagarmoduler för kortdistansöverföring av data.

    Tillämpliga bestämmelser

    Unionsrätt

    3

    KN bygger på systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) som utarbetades av Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen, och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, och godkändes på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). I KN används samma sexställiga klassificering av nummer och undernummer som i HS. Till dessa läggs dock en sjunde och en åttonde siffra för att bilda de ytterligare undernummer som är specifika för KN.

    4

    Del 1 i KN innehåller ett antal inledande bestämmelser. I avsnitt I A i denna del, med rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]”, föreskrivs följande:

    ”Vid klassificering av varor enligt [KN] ska följande gälla:

    1.

    Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

    2.

    a)

    Anges en viss vara i ett HS-nummer skall varan klassificeras enligt detta HS-nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick har den kompletta eller färdigarbetade varans huvudsakliga karaktär. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma HS-nummer som den hopsatta varan.

    ...

    6.

    Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer skall bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå skall jämföras med varandra. ...”

    5

    Del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, omfattar avdelning XVI. Denna avdelning omfattar bland annat kapitel 85, med rubriken ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

    6

    Under rubriken till denna avdelning återfinns anmärkning 2, som har följande lydelse:

    ”…

    a)

    Delar [som utgör varor] som omfattas av något av numren i kap. 84 eller 85 (andra än nr 8409, 8431, 8448, 8466, 8473, 8485, 8503, 8522, 8529, 8538 och 8548) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer.

    c)

    Alla andra delar skall klassificeras enligt nr 8409, 8431, 8448, 8466, 8473, 8503, 8522, 8529 eller 8538 eller, om detta inte är möjligt, enligt nr 8485 respektive 8548.”

    7

    Kapitel 85 innehåller bland annat följande nummer och undernummer:

    ”8529 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 8525–8528:

    8529 90 – Andra slag:

    8529 90 10 ‐ ‐ Komponenter till apparater enligt nr 8526 10 10, 8526 91 11, 8526 91 19 och 8526 92 10 bestående av två eller flera inbördes förbundna delar eller komponenter, för civila luftfartyg

    ‐ ‐ Andra:

    8529 90 40 ‐ ‐ ‐ Delar till utrustning enligt nr 8525 10 50, 8525 20 91, 8525 20 99, 8525 40 11 och 8527 90 92

    ‐ ‐ ‐ Andra:

    ‐ ‐ ‐ ‐ Skåp och lådor:

    8541 Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement; ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelektromotoriska celler, även sammanfogade till moduler eller monterade i paneler; lysdioder; monterade piezoelektriska kristaller:

    ...

    8543 Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel:

    ...

    – Andra maskiner och apparater:

    ...

    8543 89 – – Andra:

    ...

    8543 89 95 – – – – Andra

    8543 90 – Delar:

    ...

    8543 90 80 – – Andra

    ...”

    8

    I artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 1255/96 av den 27 juni 1996 om tillfälligt upphävande av den gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för vissa industri- och jordbruksprodukter (EGT L 158, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2264/2002 av den 19 december 2002 (EGT L 350, s. 1) (nedan kallad förordning nr 1255/96), föreskrevs att den gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för de produkter som upptagits i bilagan till förordningen tillfälligt skulle upphävas på de nivåer som angavs för respektive produkt. Enligt nämnda bilaga omfattade tullsuspensionen vissa varor i undernummer 8543 90 80. Härvid avsågs bland annat anordningar bestående av varor enligt nr 8541 eller 8542 monterade på en tryckt krets, inneslutna i ett hölje. Förordning nr 1255/96 upphävdes genom rådets förordning (EU) nr 1344/2011 av den 19 december 2011 om befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma tullsatser för vissa jordbruks‑, fiskeri- och industriprodukter och om upphävande av förordning (EU) nr 1255/96 (EUT L 349, s. 1). Förordning nr 1255/96 är dock fortfarande tillämplig på sådana omständigheter som dem som är aktuella i det nationella målet.

    De förklarande anmärkningarna till HS

    9

    WCO godkänner, enligt villkoren i artikel 8 i den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, de förklarande anmärkningar och klassificeringsutlåtanden som HS-kommittén antagit.

    10

    I de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 8541 anges följande under punkt B, med rubriken ”Ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement”:

    ”Denna grupp omfattar ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement i vilka inverkan av synliga, infraröda eller ultravioletta strålar förorsakar variationer i resistiviteten eller alstrar en elektromotorisk kraft genom den inre fotoelektriska effekten.

    ...

    Fotoceller förs till detta nummer oavsett om de föreligger monterade (dvs. försedda med anslutningar eller ledningar), inkapslade eller omonterade.”

    11

    I de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 8543 anges bland annat följande:

    ”Elektriska maskiner och apparater enligt nr 8543 måste ha självständiga arbetsuppgifter. Bestämmelserna i den förklarande anmärkningen till nr 8479 beträffande maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för maskiner och apparater enligt nr 8543.”

    12

    I de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 8479 anges i detta avseende följande:

    ”Detta nummer omfattar endast maskiner och mekaniska apparater som har självständiga arbetsuppgifter och som

    ...

    c)

    inte kan klassificeras enligt något annat nummer i detta kapitel på grund av

    ...

    1.

    att de med hänsyn till arbetssätt eller typ inte omfattas av något annat tulltaxenummer;

    ...

    Maskiner och apparater enligt detta nummer skiljer sig från sådana delar till maskiner eller apparater som skall klassificeras i enlighet med de allmänna bestämmelser som gäller för klassificeringen av delar, genom att de har självständiga arbetsuppgifter.”

    Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

    13

    Under år 2003 anmälde Rohm Semiconductor, för övergång till fri omsättning, sändar- och mottagarmoduler för kortdistansöverföring av data mellan elektroniska apparater med hjälp av infrarött ljus. Modulerna var avsedda att integreras i mobiltelefoner och bärbara datorer. Varje modul består bland annat av en tryckt krets på vilken foto- och lysdioder har monterats.

    14

    Under åren 2006 och 2007 tillämpade Hauptzollamt Krefeld en tullsats på 3,7 procent för dessa moduler med hänvisning till att de omfattades av undernummer 8543 89 95 i KN. Hauptzollamt Krefeld riktade därför två beslut till Rohm Semiconductor enligt vilka bolaget skulle betala importtull på totalt 125397,15 euro.

    15

    Rohm Semiconductor överklagade dessa beslut vid den hänskjutande domstolen, Finanzgericht Düsseldorf (domstol i första instans i Düsseldorf för mål om skatter, tullar och avgifter). Bolaget har därvid gjort gällande att de i det nationella målet aktuella modulerna omfattas av nr 8541 som bland annat avser dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement inklusive lysdioder, och att modulerna följaktligen är befriade från tull. Till stöd för sitt argument har Rohm Semiconductor åberopat dom X (C‑411/07, EU:C:2008:535), i vilken domstolen slog fast att optokopplare omfattas av nr 8541 i KN.

    16

    Hauptzollamt Krefeld har anfört att detta argument inte är relevant. De i det nationella målet aktuella modulerna skiljer sig nämligen från optokopplare, eftersom modulerna fungerar genom att dioder i modulerna interagerar med externa dioder, som finns i andra elektroniska apparater.

    17

    Hauptzollamt Krefeld anser för det första att modulerna inte kan klassificeras enligt nr 8541 redan av den omständigheten att de inte utgör optokopplare. Hos optokopplare föreligger en galvanisk åtskillnad mellan de element som sänder ut och de som mottar ljus, vilket utesluter en elektrisk förbindelse mellan de kretsar som är sammankopplade med varandra med hjälp av dessa komponenter. I de omtvistade modulerna är lys- och fotodioderna däremot inte gjorda för att interagera sinsemellan, utan måste sända ut signaler till, och ta emot signaler från, externa motsvarigheter.

    18

    De aktuella modulerna innehåller även ytterligare funktionselement som inte återfinns i optokopplare. De har nämligen utvecklats som sändar- och mottagarmoduler för trådlös optisk kommunikation.

    19

    Denna funktion skiljer dem tydligt från funktionerna hos de apparater, mobiltelefoner eller bärbara datorer, i vilka de har integrerats. Modulerna utgör inte heller, genom sin funktion, en integrerad eller oskiljaktig del av dessa apparater.

    20

    Mot denna bakgrund hyser den hänskjutande domstolen tvivel om huruvida modulerna ska omfattas av nr 8541 i KN, på grund av hur de är sammansatta, eller av nr 8543 i KN, på grund av att de har självständiga arbetsuppgifter.

    21

    Under dessa omständigheter har Finanzgericht Düsseldorf beslutat att vilandeförklara målet och att ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

    ”1)

    Medför den omständigheten att en vara har självständiga arbetsuppgifter i den mening som avses i nr 8543 i Kombinerade nomenklaturen att varan, trots dess sammansättning, då inte kan klassificeras enligt nr 8541?

    2.

    Om den första frågan besvaras jakande: Under vilka förutsättningar ska sådana sändar- och mottagarmoduler som beskrivs nedan i skälen, vilka har självständiga arbetsuppgifter i den mening som avses i nr 8543, anses utgöra delar till maskiner eller apparater enligt nr 8543?”

    Prövning av tolkningsfrågorna

    Den första frågan

    22

    Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas så, att moduler, som var för sig består av en lysdiod, en fotodiod och flera andra halvledarkomponenter eller halvledarelement som är sammankopplade med varandra, och som kan användas som infraröda sändare och mottagare när de får elektricitet från de apparater i vilka de är integrerade, omfattas av nr 8541 eller av nr 8543 i KN.

    23

    Det ska inledningsvis erinras om att det av domstolens fasta praxis framgår att domstolens uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de i det nationella målet aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen. I syfte att ge den nationella domstolen ett användbart svar får emellertid domstolen, i en anda av samarbete med de nationella domstolarna, lämna samtliga uppgifter som den anser vara nödvändiga (se, bland annat, dom Data I/O, C‑370/08, EU:C:2010:284, punkt 24 och där angiven rättspraxis, och dom Data I/O, C‑297/13, EU:C:2014:331, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

    24

    I likhet med vad Rohm Semiconductor och Europeiska kommissionen har gjort gällande ska det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor – av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll – allmänt vara varornas objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i tulltaxenumren i KN och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, dom Peacock, C‑339/98, EU:C:2000:573, punkt 9, dom Codirex Expeditie, C‑400/06, EU:C:2007:519, punkt 16 och där angiven rättspraxis, och dom Sysmex Europe, C‑480/13, EU:C:2014:2097, punkt 29).

    25

    De förklarande anmärkningar som har utarbetats av kommissionen (vad beträffar KN) och Världstullorganisationen (vad beträffar HS) utgör viktiga tolkningsdata vid bedömningen av vad som inbegrips under olika tulltaxenummer, dock utan att vara rättsligt bindande (se, för ett liknande resonemang, bland annat dom Data I/O, EU:C:2014:331, punkt 33 och där angiven rättspraxis, och dom Lukoyl Neftohim Burgas, C‑330/13, EU:C:2014:1757, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

    26

    Vad för det första gäller nr 8541 i KN har domstolen slagit fast att detta nummer bland annat omfattar ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement, såsom till exempel optokopplare (dom X, EU:C:2008:535, punkt 30).

    27

    För det andra kan optokopplare endast klassificeras enligt nr 8543 i KN om de har självständiga arbetsuppgifter eller om de inte kan klassificeras enligt något annat nummer i kapitel 85 i KN (se, för ett liknande resonemang, dom X, EU:C:2008:535, punkterna 27 och 28).

    28

    Eftersom den hänskjutande domstolen konstaterat att de i det nationella målet aktuella modulerna har självständiga arbetsuppgifter, ska EU-domstolen pröva det andra av de nyss nämnda villkoren.

    29

    Det framgår av den underordnade karaktären av nr 8543 att detta nummer, samtidigt som det ingår i kapitel 85, omfattar varor som inte omfattas av något annat nummer i det kapitlet (se, analogt, dom Data I/O, EU:C:2014:331, punkt 49).

    30

    För det första är kännetecknen hos den i det nationella målet aktuella varan mer komplexa än kännetecknen hos optokopplare.

    31

    Sådana moduler som de som är aktuella i det nationella målet skiljer sig nämligen från rena halvledarkomponenter eller halvledarelement eller från rena dioder genom att de, i likhet med vad den hänskjutande domstolen har gjort gällande, består av flera kretsar som fästs på flera halvledarkomponenter eller halvledarelement samt en lys- och en fotodiod. Härav följer att ingen av dessa beståndsdelar ger modulerna en karakteristisk funktion, eftersom modulerna kan användas både för sändning och mottagning av signaler.

    32

    Medan optokopplare överför en signal från en elektrisk krets till en annan krets inom samma vara, ger modulerna de varor i vilka de är integrerade en extern kommunikationsfunktion. Den datakommunikation som modulerna möjliggör sker alltså mellan olika apparater.

    33

    För det andra finner domstolen, i likhet med vad kommissionen gjort gällande i sitt skriftliga yttrande, att den omständigheten att moduler, som dem som är aktuella i det nationella målet, består av beståndsdelar som – om de betraktas enskilt – var för sig skulle kunna klassificeras under nr 8541 i KN saknar betydelse för modulernas klassificering enligt ett annat nummer, eftersom de senare, på grund av att de består av de ovannämnda beståndsdelarna, utgör andra slags produkter (se, analogt, dom Kloosterboer Services, C‑173/08, EU:C:2009:382, punkt 29).

    34

    Detta innebär att när sådana moduler som de i det nationella målet, vilka används som infraröda sändare och mottagare för kortdistansöverföring av data till och från andra elektroniska apparater, har självständiga arbetsuppgifter och när dessa moduler, vilka var för sig består av en lysdiod, en fotodiod och flera andra halvledarkomponenter som är sammankopplade med varandra och vilka är avsedda att integreras i andra apparater från vilka de får elektricitet, inte omfattas av något annat nummer i kapitel 85 än nr 8543, omfattas de av det numret.

    35

    Av det ovan anförda följer att den första frågan ska besvaras enligt följande. KN ska tolkas så, att moduler, vilka var för sig består av en lysdiod, en fotodiod och flera andra halvledarkomponenter som är sammankopplade med varandra och vilka kan användas som infraröda sändare och mottagare när de får elektricitet från de apparater i vilka de är integrerade, omfattas av nr 8543 i KN.

    Den andra frågan

    Upptagande till sakprövning

    36

    Rohm Semiconductor har gjort gällande att den andra frågan är hypotetisk och har därför föreslagit att domstolen ska avvisa den. I detta avseende har bolaget åberopat den definition av begreppet ”delar” som domstolen fastslagit i dom X (EU:C:2008:535) som stöd för sitt påstående att de i det nationella målet aktuella modulerna ska betraktas som ”delar”, eftersom de inte kan fungera på ett användbart sätt utanför de mobiltelefoner som de är avsedda för. Enligt anmärkning 2 c i avdelning XVI i KN ska modulerna därför klassificeras enligt undernummer 8529 90 40, då de just är avsedda att integreras i mobiltelefoner.

    37

    Enligt Rohm Semiconductor har den andra frågan alltså ställts för att få klarhet i huruvida – för det fall att lydelsen i nr 8525 i KN utesluter mobiltelefoner – sådana moduler, i likhet med mobiltelefoner, ska betraktas som maskiner/apparater som omfattas av nr 8543 med hänsyn till att de har självständiga arbetsuppgifter som skiljer sig från dem som mobiltelefoner har, eller huruvida modulerna, trots dessa självständiga arbetsuppgifter, utgör delar till maskiner som omfattas av detta nummer.

    38

    Det ska inledningsvis erinras om att nationella domstolars frågor om tolkningen av unionsrätten enligt fast rättspraxis presumeras vara relevanta. Dessa frågor ställs mot bakgrund av den beskrivning av omständigheterna i målet och tillämplig lagstiftning som den nationella domstolen på eget ansvar har lämnat och vars riktighet det inte ankommer på EU-domstolen att pröva. En begäran från en nationell domstol kan bara avvisas då det är uppenbart att den begärda tolkningen av unionsrätten inte har något samband med de verkliga omständigheterna eller saken i det nationella målet eller då frågorna är hypotetiska eller EU-domstolen inte har tillgång till sådana uppgifter om de faktiska eller rättsliga omständigheterna som är nödvändiga för att kunna ge ett användbart svar på de frågor som ställts till den (se, bland annat, dom Pohotovosť, C‑470/12, EU:C:2014:101, punkt 27 och där angiven rättspraxis, och dom Kušionová, C‑34/13, EU:C:2014:2189, punkt 38).

    39

    Med hänsyn till svaret på den första frågan, nämligen att KN ska tolkas på så sätt att sådana moduler som de som är aktuella i det nationella målet omfattas av nr 8543 i KN, framgår det dock med all önskvärd tydlighet hur nödvändigt och relevant det är för utgången av det nationella målet att ge den hänskjutande domstolen ett svar på den andra frågan.

    40

    Vidare erinrar domstolen om att det följer av anmärkning 2 a i avdelning XVI i KN att ”delar [som utgör varor] som omfattas av något av numren i kap. 84 eller 85 (andra än nr 8409, 8431, 8448, 8466, 8473, 8485, 8503, 8522, 8529, 8538 och 8548) … under alla förhållanden [ska] klassificeras enligt sina respektive nummer”. Denna klassificeringsregel ska tillämpas när de aktuella delarna utgör varor som, på grund av sina egna egenskaper, omfattas av ett specifikt tulltaxenummer i kapitel 84 eller kapitel 85 i KN. Enligt nämnda regel ska delar till maskiner klassificeras utifrån sina egna egenskaper, såsom självständiga varor, under det specifika nummer som dessa varor omfattas av.

    41

    Denna precisering är inte utan betydelse. Som den hänskjutande domstolen har påpekat har nämligen tullsuspension medgetts för vissa varor i undernummer 8543 90 i KN enligt förordning nr 1255/96. Bland de varor i nr 8543 90 i KN som omfattas av tullsuspensionen återfinns ”[a]nordningar bestående av varor enligt nr 8541 eller 8542 monterade på en tryckt krets, inneslutna i ett hölje”. Såsom nämnts i punkt 33 i denna dom är det möjligt att den i det nationella målet aktuella varan, som består av komponenter som var för sig omfattas av nr 8541 i KN, skulle kunna motsvara denna beskrivning. För att omfattas av tullsuspensionen måste varan emellertid kunna anses utgöra en ”del”. Utgången i det nationella målet beror alltså på svaret på den andra frågan.

    42

    Av det ovan anförda följer att den andra frågan kan tas upp till sakprövning.

    Prövning i sak

    43

    Den hänskjutande domstolen har ställt den andra fråga för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas på så sätt att sådana moduler som de som är aktuella i det nationella målet, vilka är integrerade i apparater för vars mekaniska eller elektriska funktion modulerna inte är nödvändiga, utgör delar i den mening som avses i undernummer 8543 90 80 i KN, eller på så sätt att sådana moduler omfattas av undernummer 8543 89 95 i KN, avseende andra maskiner och elektriska apparater med självständiga arbetsuppgifter, vilka inte nämns eller omfattas av något annat nummer i kapitel 85 i KN.

    44

    Begreppet ”delar”, i den mening som avses i anmärkning 2 i avdelning XVI i KN, definieras inte i KN. För att främja en konsekvent och enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan har domstolen valt att ge detta begrepp en enda definition som är gemensam för alla kapitel i KN (se, för ett liknande resonemang, dom HARK, C‑450/12, EU:C:2013:824, punkt 37).

    45

    Det framgår av domstolens praxis rörande nr 8473 i KN och anmärkning 2 b till avdelning XVI i KN att begreppet ”delar” förutsätter att det är fråga om en helhet för vars funktion delarna är oundgängliga (dom Peacock, EU:C:2000:573, punkt 21, och dom Data I/O, EU:C:2014:331, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

    46

    För att en vara ska kunna klassificeras som ”del” är det inte tillräckligt att visa att maskinen utan denna vara inte kan fylla de funktioner som den är avsedd för. Det krävs även att det visas att maskinens mekaniska eller elektriska funktion är beroende av denna vara (dom HARK, EU:C:2013:824, punkt 36 och där angiven rättspraxis, och dom Data I/O, EU:C:2014:331, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

    47

    I de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 8543 anges att elektriska maskiner och apparater enligt nr 8543 måste ha självständiga arbetsuppgifter. Här preciseras också att bestämmelserna i den förklarande anmärkningen till nr 8479 beträffande maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för maskiner och apparater enligt nr 8543 i HS.

    48

    I de förklarande anmärkningarna i HS avseende nr 8479 anges i detta avseende dels att detta nummer endast omfattar maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, som inte kan klassificeras enligt något annat nummer i kapitel 84 i HS på grund av att de med hänsyn till arbetssätt eller typ inte omfattas av något annat tulltaxenummer, dels att maskiner och apparater enligt detta nummer skiljer sig från sådana delar till maskiner eller apparater som ska klassificeras i enlighet med de allmänna bestämmelser som gäller för klassificeringen av delar, genom att de har självständiga arbetsuppgifter.

    49

    Enligt Rohm Semiconductor konstaterade domstolen att de optokopplare som var i fråga i det mål som avgjordes genom dom X (EU:C:2008:535, punkt 28) inte kunde klassificeras enligt nr 8543 trots att de inte ansågs omfattas av nr 8541 i KN.

    50

    Även om det i punkt 28 i den tyska versionen av ovannämnda dom refereras till ”maskindelar” [”Maschinenteile”], hänför sig det uttrycket inte till begreppet ”delar” i den mening som avses i KN, utan innebär att optokopplare är en beståndsdel i andra maskiner. Det var således korrekt att klassificera optokopplare enligt nr 8541 i KN.

    51

    Som kommissionen har gjort gällande i sitt skriftliga yttrande skulle nämligen den franska versionen av domen X (EU:C:2008:535) kunna ge upphov till samma missförstånd som den tyska versionen. I punkt 28 i den engelska versionen av domen har man emellertid, istället för uttrycket ”delar till maskiner” [”parties de machine”] i den franska versionen, använt uttrycket ”maskinkomponenter” [”machine components”]. Om det hade varit fråga om ”delar” i den mening som avses i KN, skulle man i denna punkt i den engelska versionen ha använt uttrycket ”delar till maskiner” [”parts of machines”], som i punkt 6 i den versionen.

    52

    Att domstolen faktiskt slog fast att optokopplare, såsom de som var aktuella i nyss nämnda dom, inte kunde omfattas av nr 8543 i KN, berodde just på att dessa, som domstolen slog fast i punkt 29 i domen, är avsedda för många slags maskiner och apparater och inte endast utgör en restpost som omfattar maskiner och apparater enligt nr 8543 i KN, som avser elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter vilka inte nämns eller inbegrips någon annanstans i kapitel 85.

    53

    I likhet med vad den hänskjutande domstolen har påpekat är de i det nationella målet aktuella modulerna visserligen integrerade i mobiltelefoner eller andra apparater, men de är inte oundgängliga för att dessa ska kunna användas. Som kommissionen har gjort gällande i sitt skriftliga yttrande har modulerna i sig inte någon betydelse för telefoni, databehandling, utskrift, bildtagning eller bildåtergivning. Enligt de uppgifter som den hänskjutande domstolen har lämnat till domstolen kan mobiltelefoner, bärbara datorer, skrivare eller digitalkameror fungera även utan integrering av de aktuella modulerna.

    54

    Modulerna är således inte nödvändiga för att dessa maskiner ska fungera och de kan därför inte betraktas som delar i den mening som avses i undernummer 8543 90 80 i KN.

    55

    Den andra frågan ska följaktligen besvaras enligt följande. KN ska tolkas på så sätt att sådana moduler som de som är aktuella i det nationella målet, vilka är integrerade i apparater för vars mekaniska eller elektriska funktion modulerna inte är nödvändiga, inte utgör delar i den mening som avses i undernummer 8543 90 80 i KN, utan omfattas av undernummer 8543 89 95 i KN avseende elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i kapitel 85 i KN.

    Rättegångskostnader

    56

    Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

     

    Mot denna bakgrund beslutar domstolen (åttonde avdelningen) följande:

     

    1)

    Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1832/2002 av den 1 augusti 2002, ska tolkas så, att moduler, vilka var för sig består av en lysdiod, en fotodiod och flera andra halvledarkomponenter som är sammankopplade med varandra och vilka kan användas som infraröda sändare och mottagare när de får elektricitet från de apparater i vilka de är integrerade, omfattas av nr 8543 i Kombinerade nomenklaturen.

     

    2)

    Kombinerade nomenklaturen som återfinns i bilaga I till förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt förordning nr 1832/2002, ska tolkas på så sätt att sådana moduler som de som är aktuella i det nationella målet, vilka är integrerade i apparater för vars mekaniska eller elektriska funktion modulerna inte är nödvändiga, inte utgör delar i den mening som avses i undernummer 8543 90 80 i Kombinerade nomenklaturen, utan omfattas av undernummer 8543 89 95 i Kombinerade nomenklaturen avseende elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i kapitel 85 i Kombinerade nomenklaturen.

     

    Underskrifter


    ( *1 )   Rättegångsspråk: tyska.

    Upp