—

Kip Europe SA m.fl., genom F. Goguel och F. Foucault, avocats,

—

Hewlett Packard International SARL, genom F. Goguel och F. Foucault, avocats,

—

Frankrikes regering, genom G. de Bergues och A.-L. During, båda i egenskap av ombud,

—

Nederländernas regering, genom C.M. Wissels och D.J.M. de Grave, båda i egenskap av ombud,

—

Polens regering, genom T. Nowakowski, i egenskap av ombud,

—

Europeiska gemenskapernas kommission, genom G. Wilms, i egenskap av ombud, biträdd av F. Tuytschaever, advocaat,

1

Respektive begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av Kombinerade nomenklaturen, vilken utgör bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1719/2005 av den 27 oktober 2005 (EUT L 286, s. 1) (nedan kallad KN), och giltigheten av kommissionens förordning (EG) nr 400/2006 av den 8 mars 2006 om klassificering av vissa varor i Kombinerade nomenklaturen (EUT L 70, s. 9).

2

Den ena begäran har framställts i ett mål mellan Kip Europe SA m.fl. (nedan kallade Kip m.fl.) och Administration des douanes – Direction générale des douanes et droits indirects (Tullförvaltningen – Generalstyrelsen för tullar och indirekta skatter, nedan kallad Administration des douanes) och den andra i ett mål mellan Hewlett Packard International SARL (nedan kallat Hewlett Packard) och Administration des douanes. Målen rör tullklassificeringen, från och med juli 2006, av flerfunktionsapparater som importerats till Europeiska gemenskapen under olika handelsbeteckningar.

3

Kombinerade nomenklaturen, som infördes genom förordning nr 2658/87, bygger på det internationella systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS). Systemet utarbetades av Tullsamarbetsrådet, numera Världstullorganisationen, och inrättades genom en internationell konvention som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes på gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3). I Kombinerade nomenklaturen återfinns nummer och sexsiffriga undernummer som är hämtade från HS. Endast den sjunde och den åttonde siffran anger undergrupper som uteslutande förekommer i Kombinerade nomenklaturen.

4

Genom förordning nr 1719/2005 infördes en ny version av Kombinerade nomenklaturen. Förordningen trädde, i enlighet med artikel 2 första stycket i densamma, i kraft den 1 januari 2006, men upphävdes implicit från och med den 1 januari 2007 genom kommissionens förordning (EG) nr 1549/2006 av den 17 oktober 2006 om ändring av bilaga I till förordning nr 2658/87 (EUT L 301, s. 1).

5

Del 1 i KN innehåller ett antal inledande bestämmelser. Avsnitt I i denna del, vilket rör allmänna bestämmelser, innehåller en avdelning A som har rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]” (nedan kallade de allmänna bestämmelserna). I denna avdelning föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla:

…

…”

6

Del 2 av KN innehåller tulltaxan. I den delen finns en avdelning XVI, som har rubriken ”Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”.

7

Anmärkning 3 till avdelning XVI har följande lydelse:

”Om inte annat föreskrivs skall maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.”

8

I avdelning XVI ingår kapitlen 84 och 85. Kapitel 84 omfattar kärnreaktorer, ångpannor, maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor medan kapitel 85 avser elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor, apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater.

9

Anmärkning 5 till kapitel 84 har följande lydelse:

10

Nummer 8471 har följande lydelse:

…

…

…”

11

Avdelning XVIII i KN innehåller bland annat kapitel 90, som omfattar optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater, samt delar och tillbehör till sådana artiklar.

12

Nummer 9009 i KN (nedan kallat nummer 9009) har följande lydelse:

…

…”

13

Vid tiden för händelserna i målet vid den hänskjutande domstolen gällde en tullsats på 6 procent för import av varor enligt undernummer 90091200 medan apparater enligt nummer 84716020 var befriade från tull.

14

Europeiska gemenskapernas kommission antog förordning nr 400/2006 för att säkerställa en enhetlig tillämpning av KN beträffande vissa varor som avses med förordningen.

15

Punkt 4 i bilagan till denna förordning har följande lydelse:

16

Kip m.fl. har till Frankrike importerat apparater som, under ett gemensamt hölje, är sammansatta av en modul för laserutskrift i storformat, en modul för skanning av dokument i storformat och en dator med operativsystemet Windows, som kan anslutas till alla typer av nätverk. Varje apparat är utrustad med alla komponenter och program som behövs för att utföra de olika möjliga funktionerna. Kunden kan välja att köpa alla eller endast vissa av dessa funktioner och tilldelas en särskild kod beroende på vilken eller vilka funktioner han har valt. Kunden kan när som helst erhålla fler funktioner genom att tilldelas en annan kod.

17

Av de yttranden som Kip m.fl. har ingett framgår att dessa apparater är avsedda att användas av företag som upprättar ritningar, såsom ritkontor och arkitekt- och lantmäteribyråer. De gör det möjligt för dessa företag, vilka arbetar med särskilda program, att skriva ut ritningar på en skrivare som är ansluten till deras dator genom det lokala nätverket eller att digitalisera befintliga ritningar för att överföra dem till datorer som är anslutna till deras lokala nätverk och för att kunna arbeta med dem. Apparaterna i fråga är däremot inte avsedda att användas som självständiga fotokopieringsmaskiner annat än i undantagsfall.

18

Hewlett Packard har till Frankrike importerat flera modeller av flerfunktionsskrivare, både sådana som kan göra flerfärgsutskrifter och sådana som endast kan göra enfärgsutskrifter. Apparaterna är sammansatta av en laserutskriftsmodul och en skannermodul och har skrivar-, skanner- och kopieringsfunktioner. De kan anslutas till datorer och kan ta emot och behandla sådana data, koder och signaler som används vid databehandling.

19

Av de yttranden som Hewlett Packard har ingett framgår att dessa flerfunktionsskrivare är avsedda att användas av familjer eller på små eller mellanstora kontor och att de i väsentlig utsträckning är utformade för att användas i anslutning till en eller flera datorer, direkt eller via ett nätverk.

20

Administration des douanes har på ansökan av Kip m.fl. och Hewlett Packard den 21 juli 2006 respektive den 30 oktober 2006 utfärdat sex bindande klassificeringsbesked. Enligt dessa besked ska de olika ovannämnda apparaterna betraktas som apparater för elektrostatisk fotokopiering, i vilka bilden av originalet överförs till kopian via ett annat medium, och därför klassificeras enligt undernummer 90091200. Den tullsats som var tillämplig på import av varor enligt detta undernummer uppgick till 6 procent.

21

De importerande bolagen har överklagat beskeden och yrkat att dessa ska upphävas. De har i det nationella målet gjort gällande att apparaterna i fråga ska klassificeras enligt undernummer 847160 med tillämpning av regel 3 b i de allmänna bestämmelserna, på grund av att utskriftsmodulen eller åtminstone utskriftsmodulen och skannermodulen tillsammans ger apparaterna deras huvudsakliga karaktär. Bolagen har i andra hand hävdat att kopieringsfunktionen väsentligen motsvarar ett in- och utorgan i en maskin för automatisk databehandling och att denna funktion i sig omfattas av undernummer 847160. En tillämpning av kriteriet avseende den huvudsakliga användningen av apparaten medför att utskriftsfunktionen ska anses vara den huvudsakliga och att funktionen som in- och utorgan i en maskin för automatisk databehandling ska anses vara av underordnad betydelse och i sig omfattas av undernummer 847160, för vilket ingen tullsats fastställts. Nämnda bolag anser vidare att förordning nr 400/2006 är rättsstridig, i den utsträckning som den i punkt 4 i bilagan föreskrivna klassificeringen grundas på omständigheten att ingen funktion kan anses ge apparaten i fråga dess huvudsakliga karaktär.

22

Administration des douanes anser att anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN gör det omöjligt att klassificera de varor som är i fråga i målet vid den hänskjutande domstolen enligt nummer 8471, eftersom dessa varor utför en specifik arbetsuppgift, annan än databehandling. Den har hävdat att regel 3 b i de allmänna bestämmelserna inte kan tillämpas vid klassificeringen av de nämnda varorna, eftersom det inte är möjligt att avgöra huruvida ett material eller en beståndsdel i dessa varor ger dem deras huvudsakliga karaktär i den mening som avses i denna regel. Den har dessutom gjort gällande att kommissionen har bekräftat detta i förordning nr 400/2006, med avseende på klassificeringen av en liknande vara. Administration des douanes har bland annat utgått från denna förordning när den utfärdade de bindande klassificeringsbesked som är aktuella i målet vid den hänskjutande domstolen, i vilka varorna i fråga klassificerades enligt undernummer 90091200.

23

Mot denna bakgrund har Tribunal d’instance du VIIe arrondissement de Paris beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen, vilka gett upphov till mål C-362/07:

24

På samma sätt har Tribunal d’instance du VIIe arrondissement de Paris beslutat att vilandeförklara det mål som gett upphov till mål C-363/07 och ställa tolkningsfrågor till domstolen med samma lydelse som de ovan nämnda, med undantag för den tredje frågan, som har följande lydelse:

25

Den hänskjutande domstolen har ställt dessa frågor för att få klarhet i huruvida anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN ska tolkas så, att sådana apparater som de som är föremål för prövning i det nationella målet ska anses utföra en ”specifik arbetsuppgift annan än databehandling” i den mening som avses i denna anmärkning, på grund av att de, utöver utskrifts- och skannerfunktioner, som utförs när apparaterna är anslutna till en maskin för automatisk databehandling, även har en självständig kopieringsfunktion.

26

Enligt fast rättspraxis ska, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för klassificering av varor i allmänhet vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret i KN och i anmärkningarna till avdelningen eller kapitlet (se, bland annat, dom av den 18 juli 2007 i mål C-142/06, Olicom, REG 2007, s. I-6675, punkt 16 och där angiven rättspraxis).

27

Anmärkningarna till kapitlen i Gemensamma tulltaxan och de förklarande anmärkningarna till HS utgör viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av tulltaxan och kan i denna egenskap betraktas som giltiga tolkningsdata för densamma (se dom av den 19 maj 1994 i mål C-11/93, Siemens Nixdorf, REG 1994, s. I-1945, punkt 12, av den 18 december 1997 i mål C-382/95, Techex, REG 1997, s. I-7363, punkt 12, och av den 19 oktober 2000 i mål C-339/98, Peacock, REG 2000, s. I-8947, punkt 10, samt domen i det ovannämnda målet Olicom, punkt 17).

28

I nummer 8471, som de aktuella apparaterna omfattas av enligt Kip m.fl. och Hewlett Packard, nämns uttryckligen bland annat maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner, medan nummer 9009, som är det nummer enligt vilket apparaterna ska klassificeras enligt den franska, den nederländska och den polska regeringen samt kommissionen, enligt sin ordalydelse avser fotokopieringsapparater med optiskt system eller av kontakttyp samt värmekopieringsapparater.

29

De nämnda regeringarna och kommissionen anser att anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN utgör hinder för att de aktuella apparaterna klassificeras enligt nummer 8471, på grund av att de utför en ”specifik arbetsuppgift annan än databehandling” i den mening som avses i denna anmärkning, i den utsträckning som de kan användas för fotokopiering utan att vara anslutna till en maskin för automatisk databehandling.

30

Denna uppfattning är emellertid felaktig.

31

I anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN föreskrivs nämligen att ”[m]askiner i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som utför en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer”.

32

Av ordalydelsen i denna anmärkning framgår att den ”specifika arbetsuppgift” som utförs av en maskin som arbetar i anslutning till en maskin för automatisk databehandling måste vara en ”annan [arbetsuppgift] än databehandling” (se domen i det ovannämnda målet Olicom, punkt 30).

33

Av denna anmärknings allmänna systematik och syfte framgår vidare att det där förekommande uttrycket, ”ska klassificeras enligt det nummer som är tillämpligt för deras arbetsuppgift”, inte syftar till att ge en funktion företräde framför andra funktioner, avseende databehandling, som kan utföras av den apparat som ska klassificeras. Detta uttryck syftar i stället till att förhindra att apparater som inte har en databehandlingsfunktion klassificeras enligt nummer 8471 endast på grund av att de innehåller en maskin för automatisk databehandling eller arbetar i anslutning till en sådan maskin.

34

Denna tolkning har stöd i punkterna 25 och 26 i domen av den 17 mars 2005 i mål C-467/03, Ikegami (REG 2005, s. I-2389). Domstolen slog där fast att en apparat vars grundutrustning möjliggör automatisk databehandling likväl ska anses utföra en specifik arbetsuppgift i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN, när apparaten, såsom den är utrustad, saknar adekvat programvara för att användas för andra ändamål än inspelning och återgivning av bilder och ljud inom ramen för videoövervakning.

35

Av handlingarna i de förevarande målen framgår däremot att de nu aktuella apparaterna inte bara har en kopieringsfunktion, som inte utgör databehandling, utan även har utskrifts- och skannerfunktioner.

36

Den första fråga som har ställts i respektive mål ska följaktligen besvaras på följande sätt: Anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN ska tolkas så, att det endast är sådana apparater i vilka ingår en maskin för automatisk databehandling eller som arbetar i anslutning till en sådan maskin och som inte har en databehandlingsfunktion, som kan utgöra apparater som utför en ”specifik arbetsuppgift annan än databehandling”.

37

Av ordalydelsen i dessa frågor framgår att de endast har ställts för det fall att det av svaret på den första tolkningsfrågan i respektive mål skulle framgå att kopieringsfunktionen hos sådana flerfunktionsapparater som de som är föremål för prövning i målet vid den hänskjutande domstolen utgör en ”specifik arbetsuppgift annan än databehandling”, i den mening som avses i anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN. Eftersom detta inte är fallet, saknas skäl att besvara den andra frågan i respektive mål.

38

Den hänskjutande domstolen har ställt dessa frågor, vilka ska behandlas tillsammans, för att få klarhet i huruvida sådana apparater som de som är föremål för prövning i det nationella målet ska klassificeras enligt nummer 8471, som bland annat omfattar enheter till maskiner för automatisk databehandling, eller om de ska klassificeras enligt nummer 9009, som avser fotokopieringsapparater. Nämnda domstol önskar i detta sammanhang särskilt få klarhet i huruvida klassificeringen av dessa apparater ska ske med tillämpning av regel 3 b i de allmänna bestämmelserna.

39

Inför besvarandet av dessa frågor ska det inledningsvis påpekas att klassificeringen av varor i KN, enligt ordalydelsen i regel 1 i de allmänna bestämmelserna, lagenligen ska bestämmas med ledning av lydelsen av numren och anmärkningarna till avdelningarna och kapitlen, innan de övriga reglerna i de allmänna bestämmelserna kan tillämpas. Regel 3 i dessa bestämmelser kan endast tillämpas om det står klart att den aktuella varan ska klassificeras enligt flera nummer.

40

Av en granskning av de aktuella apparaternas egenskaper, såsom de beskrivits av den hänskjutande domstolen, framgår att de samtliga är sammansatta, under ett gemensamt hölje, av en laserutskriftsmodul och en skannermodul. Dessutom är de apparater som importeras av Kip m.fl. försedda med en dator med operativsystemet Windows och kan användas för att behandla dokument i storformat, medan de som importeras av Hewlett Packard är avsedda att användas av familjer eller på små och mellanstora företag. Oavsett vilken som är deras avsedda användning kännetecknas samtliga de aktuella apparaterna emellertid av två förhållanden: De kan utföra sin utskriftsfunktion och skannerfunktion endast när de är anslutna, direkt eller via ett nätverk, till maskiner för automatisk databehandling, medan de självständigt kan utföra sin kopieringsfunktion.

41

Dessa apparater kan följaktligen uppfylla samtliga tre villkor som uppställs i anmärkning 5 B a–c till kapitel 84 i KN för att en vara ska anses vara en enhet som utgör en del av ett system för automatisk databehandling, nämligen kraven att vara enheter av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling, att kunna anslutas till centralenheten och att kunna ta emot eller leverera data i sådan form som kan användas av systemet.

42

Anmärkning 5 B är enligt sin ordalydelse visserligen tillämplig endast om inte annat anges i anmärkning 5 E. I det förevarande fallet är artikel 5 E emellertid, såsom framgår av punkt 35 ovan, inte tillämplig, eftersom de aktuella apparaterna inte bara har en kopieringsfunktion, som inte rör databehandling, utan även har en utskriftsfunktion och en skannerfunktion.

43

Därtill kommer att de aktuella apparaterna, även om de inte är av sådant slag som ”endast... används i [ett system] för automatisk databehandling” i den mening som avses i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i KN, likväl kan anses vara av sådant slag som ”huvudsakligen används” i en sådan maskin i denna anmärknings mening.

44

Det framgår av beskrivningen av dessa apparaters egenskaper i det förevarande fallet att merparten av de funktioner som apparaterna har, det vill säga utskrifts- och skannerfunktionerna, endast kan användas när apparaterna är anslutna till en maskin för automatisk databehandling. Apparaterna kan således vara av sådant slag som huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling.

45

Domstolen har emellertid inte tillgång till de uppgifter som krävs för att den ska kunna bedöma hur viktig de aktuella apparaternas kopieringsfunktion är i förhållande till de två andra funktionerna.

46

Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att, med beaktande av apparaternas objektiva egenskaper, såsom utskrifts- och kopieringshastigheten, förekomsten av en automatisk dokumentmatare för kopieringsändamål och antalet pappersmagasin, bedöma huruvida kopieringsfunktionen är av underordnad betydelse i förhållande till de två andra funktionerna, eller huruvida den tvärtom har lika stor betydelse som dessa.

47

Om kopieringsfunktionen är av underordnad betydelse i förhållande till de övriga två funktionerna ska apparaterna anses vara enheter till maskiner för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i KN. Om sådana enheter föreligger separat ska de klassificeras enligt nummer 8471, med tillämpning av anmärkning 5 C till samma kapitel. I ett sådant fall ska det relevanta undernumret till nummer 8471 bestämmas med tillämpning av anmärkning 3 till avdelning XVI i KN, enligt vilken ”maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter [ska] klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften”.

48

Om de aktuella apparaternas kopieringsfunktion däremot är av lika stor betydelse som de övriga två funktionerna, kan apparaterna inte anses vara enheter till maskiner för automatisk databehandling, eftersom de då inte skulle uppfylla det villkor som anges i anmärkning 5 B a till kapitel 84 i KN, nämligen kravet att vara apparater ”av sådant slag som endast eller huvudsakligen används i [ett system] för automatisk databehandling”.

49

I det sistnämnda fallet ska apparaterna – eftersom de är sammansatta av olika beståndsdelar, nämligen en utskriftsmodul och en skannermodul respektive en utskriftsmodul, en skannermodul och en datormodul – med tillämpning av regel 3 b i de allmänna bestämmelserna klassificeras som om de bestod av den av dessa två eller tre moduler som har fastställts ge dem deras huvudsakliga karaktär, såvitt detta är möjligt att fastställa. Är detta inte möjligt, ska apparaterna med tillämpning av regel 3 c i de allmänna bestämmelserna klassificeras enligt det nummer som står sist av de nummer som skäligen kan komma i fråga.

50

Härav följer att respektive apparat ska klassificeras enligt nummer 9009 endast om det på grundval av dess objektiva egenskaper står klart att den inte är av ett sådant slag som huvudsakligen används i ett system för automatisk databehandling, på grund av att kopieringsfunktionen är av lika stor betydelse som de övriga två funktionerna, och endast om det visar sig vara omöjligt att avgöra vilken av utskriftsmodulen och skannermodulen samt, i förekommande fall, datormodulen som ger apparaten dess huvudsakliga karaktär.

51

Denna bedömning påverkas inte av vad den franska och den nederländska regeringen samt kommissionen i andra hand har anfört om att det skulle vara möjligt att klassificera de aktuella apparaterna enligt nummer 9009 även om de kunde klassificeras enligt nummer 8471.

52

De har i detta sammanhang anfört att dessa apparater ska klassificeras enligt nummer 9009 med tillämpning av regel 3 c i de allmänna bestämmelserna. De har till stöd för denna uppfattning hänvisat till dom av den 9 oktober 1997 i mål C-67/95, Rank Xerox (REG 1997, s. I-5401), i vilken domstolen slog fast att apparater som består av en avsökningsanordning av skannertyp, en digital apparat och en anordning som möjliggör utskrift omfattas av undernummer 90091200.

53

Domstolen konstaterar emellertid att till skillnad från vad som är fallet i de nu aktuella målen vid den hänskjutande domstolen, vilka rör apparater som skulle kunna omfattas av nummer 8471, varvid de villkor som uppställs i anmärkning 5 B till kapitel 84 i KN ska beaktas, skulle de apparater som var aktuella i det ovannämnda målet Rank Xerox ha kunnat klassificeras som kontorsmaskiner enligt nummer 8472 i KN, som apparater för bärfrekvenssystem enligt nummer 8517 eller som fotokopieringsapparater enligt nummer 9009.

54

Eftersom de funktioner som de sistnämnda apparaterna kunde utföra inte rörde databehandling, var anmärkningarna till kapitel 84 i KN beträffande klassificering av enheter till maskiner för automatisk databehandling således inte tillämpliga på dem.

55

Vidare framgår det inte av beskrivningen av dessa apparater att de var sammansatta av olika beståndsdelar, såsom är fallet med de nu aktuella apparaterna. Klassificeringen av de apparater som var föremål för prövning i det ovannämnda målet Rank Xerox skulle därför inte heller ha kunnat ske med tillämpning av regel 3 b i de allmänna bestämmelserna.

56

Den tredje och den fjärde frågan i respektive mål ska följaktligen besvaras på följande sätt: Om kopieringsfunktionen hos de apparater som är föremål för prövning i målet vid den hänskjutande domstolen är av underordnad betydelse i förhållande till deras utskrifts- och skannerfunktioner, ska apparaterna anses vara enheter till maskiner för automatisk databehandling i den mening som avses i anmärkning 5 B till kapitel 84 i KN. Separata sådana enheter ska klassificeras enligt nummer 8471, med tillämpning av anmärkning 5 C till samma kapitel. I ett sådant fall ska det relevanta undernumret bestämmas med tillämpning av anmärkning 3 till avdelning XVI i KN. Om kopieringsfunktionen däremot är av lika stor betydelse som de övriga två funktionerna, ska dessa apparater med tillämpning av regel 3 b i de allmänna bestämmelserna klassificeras enligt det nummer som svarar mot den av dessa två eller tre moduler som ger apparaterna deras huvudsakliga karaktär. Är det inte möjligt att fastställa vilken av modulerna som ger apparaterna deras huvudsakliga karaktär, ska dessa med tillämpning av regel 3 c i de allmänna bestämmelserna klassificeras enligt nummer 9009.

57

Den hänskjutande domstolen har ställt dessa frågor för att få klarhet i huruvida den klassificering som gjorts i punkt 4 i bilagan till förordning nr 400/2006 är giltig, i synnerhet mot bakgrund av reglerna 1 och 3 b i de allmänna bestämmelserna för tolkning av HS och reglerna 1 och 3 b i de allmänna bestämmelserna. Frågan har ställts med hänsyn till att det i motiveringen till nämnda punkt 4 hänvisas till begreppet ”funktion som ger varan dess huvudsakliga karaktär” och till att den innebär att de apparater som är föremål för prövning i målen vid den hänskjutande domstolen ska klassificeras enligt undernummer 90091200.

58

Av ordalydelsen i dessa frågor framgår att den hänskjutande domstolen anser att det är utskriftsfunktionen som är den avgörande funktionen vid klassificeringen av de aktuella flerfunktionsapparaterna. Det talas i frågorna nämligen om ”skrivare av det slag som beskrivs [i förevarande förfarande]”. Det är mot denna bakgrund som den hänskjutande domstolen uttrycker tvivel i fråga om giltigheten av punkt 4 i bilagan till förordning nr 400/2006, i vilken apparater med en utskriftsfunktion, en skannerfunktion och en kopieringsfunktion klassificeras enligt undernummer 90091200 avseende fotokopieringsapparater.

59

Det framgår av rättspraxis att en sådan klassificeringsförordning som förordning nr 400/2006 antas av kommissionen i de fall klassificeringen av en viss vara i KN skulle kunna medföra svårigheter eller föranleda skilda bedömningar. Enligt rättspraxis har dessutom en sådan klassificeringsförordning allmän giltighet, eftersom den inte ska tillämpas på en viss näringsidkare utan generellt på varor som är identiska med dem som klassificeras genom förordningen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 maj 2001 i mål C-119/99, Hewlett Packard, REG 2001, s. I-3981, punkterna 18 och 19).

60

Av rättspraxis framgår vidare att man bland annat måste ta hänsyn till den lämnade motiveringen för att vid tolkning av en klassificeringsförordning kunna fastställa dess tillämpningsområde (se domen i det ovannämnda målet Hewlett Packard, punkt 20 och där angiven rättspraxis).

61

Vad gäller punkt 4 i bilagan till förordning nr 400/2006 följer det av andra stycket i motiveringen till denna punkt att denna bestämmelse endast är tillämplig om det inte finns någon enskild funktion hos apparaten som kan anses ge den dess huvudsakliga karaktär.

62

Förordning nr 400/2006 innebär således att apparater som kan göra utskrifter och utföra skanning och kopiering klassificeras enligt undernummer 90091200 med tillämpning av reglerna 1, 3 c och 6 i de allmänna bestämmelserna, anmärkning 5 E till kapitel 84 i KN och ordalydelsen i nummer 9009 och undernummer 90091200, med motiveringen att ingen av dessa funktioner hos apparaterna kan anses ge dem deras huvudsakliga karaktär, utan att det principiellt anges att samtliga apparater som har dessa tre funktioner ska klassificeras som fotokopieringsmaskiner. Förordningen är därmed giltig i detta avseende.

63

Det ska följaktligen fastställas att det vid prövningen av den femte frågan i respektive mål inte har framkommit några omständigheter som kan påverka giltigheten av punkt 4 i bilagan till förordning nr 400/2006.

64

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande: