62001CJ0482

Språk
- Min EUR-Lex
- Logga in
- Ny användare
- Mina senaste sökningar (0)

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Söktips

Behöver du fler sökalternativ? Använd Avancerad sökning

EUROPA
EUR-Lex startsida
EUR-Lex - 62001CJ0482 - SV

Dokument 62001CJ0482

Hjälp

Domstolens dom (femte avdelningen) den 29 april 2004.
Georgios Orfanopoulos m.fl. (C-482/01) och Raffaele Oliveri (C-493/01) mot Land Baden-Württemberg.
Begäran om förhandsavgörande: Verwaltungsgericht Stuttgart - Tyskland.
Fri rörlighet för personer - Allmän ordning - Direktiv 64/221/EEG - Beslut om utvisning med anledning av brott - Beaktande av bosättningstid och personliga förhållanden - Grundläggande rättigheter - Skydd för familjelivet - Beaktande av omständigheter som inträffat under den tid som förflutit mellan förvaltningsmyndigheternas beslut och en förvaltningsdomstols prövning av beslutets lagenlighet - Den berörda personens rätt att göra gällande lämplighetsargument inför en myndighet som skall avge yttrande.
Förenade målen C-482/01 och C-493/01.

Rättsfallssamling 2004 I-05257

ECLI-nummer: ECLI:EU:C:2004:262

HTML

PDF

Arrêt de la Cour

1.: Fri rörlighet för personer – Frihet att tillhandahålla tjänster – Medborgarskap i Europeiska unionen – Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier – Begäran om förhandsavgörande avseende huruvida nationella bestämmelser, i vilka det föreskrivs att medborgare i andra medlemsstater under vissa förhållanden skall utvisas, är förenliga med gemenskapsrätten – Informationen otillräcklig för att domstolen skall kunna fastställa vilka gemenskapsbestämmelser som är relevanta – Kontrollen åligger den nationella domstolen
2.: Fri rörlighet för personer – Undantag – Hänsyn till allmän ordning – Utdömande av vissa påföljder för vissa bestämda brott – Obligatorisk utvisning av en gemenskapsmedborgare utan att personens eget uppförande beaktas – Otillåten
3.: Fri rörlighet för personer – Undantag – Hänsyn till allmän ordning – Utvisning av en gemenskapsmedborgare – Nationella bestämmelser enligt vilka omständigheter som har uppkommit mellan myndighetsbeslutet och en domstols prövning av detta besluts lagenlighet inte får beaktas – Otillåtna
4.: Fri rörlighet för personer – Undantag – Hänsyn till allmän ordning – Utdömande av vissa påföljder för vissa bestämda brott – Utvisning av en gemenskapsmedborgare på grundval av en presumtion, utan att vederbörlig hänsyn tas till vare sig personens eget uppförande eller till det hot som föreligger mot den allmänna ordningen – Otillåten – Utvisning av en gemenskapsmedborgare som utgör ett aktuellt hot mot den allmänna ordningen – Berörd person som kan åberopa familjeskäl – Tillåten – Villkor – Avvägning i det enskilda fallet med iakttagande av gemenskapsrättens allmänna principer, särskilt de grundläggande rättigheterna, såsom skyddet för familjelivet
5.: Fri rörlighet för personer – Undantag – Beslut inom området för utlänningspolitik – Utvisningsbeslut – Processrättsligt skydd – Nationell lagstiftning i vilken det varken finns ett omprövningsförfarande eller en rätt att överklaga till domstol, som inbegriper en lämplighetsprövning – Otillåten

1.: Rätten för medborgare i en medlemsstat att uppehålla sig i en annan medlemsstat utgör inte en ovillkorlig rättighet på gemenskapsrättens nuvarande stadium. Detta följer dels av bestämmelserna om fri rörlighet för personer och friheten att tillhandahålla tjänster i avdelning III i tredje delen av fördraget, det vill säga artiklarna 39 EG, 43 EG, 46 EG, 49 EG och 55 EG, liksom av bestämmelserna i sekundärrätten om genomförande av dessa, dels av bestämmelserna i andra delen av fördraget, särskilt artikel 18 EG, i vilken unionsmedborgarna ges rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, samtidigt som det där uttryckligen hänvisas till de begränsningar och villkor som föreskrivs i fördraget och i bestämmelserna om genomförande av fördraget.

2.: Artikel 3 i rådets direktiv 64/221 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, i vilken det föreskrivs att åtgärderna i fråga uteslutande skall grunda sig på den berörda personens eget uppförande och att tidigare domar för brott inte i sig skall utgöra anledning att vidta sådana åtgärder, utgör hinder för nationella bestämmelser, enligt vilka det krävs att de nationella myndigheterna utvisar medborgare i andra medlemsstater som på grund av uppsåtligt brott mot den tyska narkotikalagen har dömts till sluten ungdomsvård i minst två år eller frihetsstraff, och verkställigheten av påföljden inte har eftergivits genom villkorlig dom.

3.: Artikel 3 i direktiv 64/221 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, i vilken det föreskrivs att åtgärderna i fråga uteslutande skall grunda sig på den berörda personens eget uppförande och att tidigare domar för brott inte i sig skall utgöra anledning att vidta sådana åtgärder, utgör hinder för nationell praxis, enligt vilken de nationella domstolarna vid prövningen av lagenligheten av ett beslut om utvisning av en medborgare i en annan medlemsstat inte är skyldiga att beakta faktiska omständigheter som uppkommit efter det senaste beslutet av den behöriga myndigheten, som skulle kunna tyda på att det hot mot den allmänna ordningen som det personliga uppförandet hos den som är föremål för ett beslut om utvisning utgör har upphört eller minskat i inte obetydlig mån. Detta gäller i synnerhet när lång tid har förflutit mellan beslutet om utvisning och den behöriga domstolens prövning av detta beslut.

4.: Artikel 39 EG och artikel 3 i direktiv 64/221 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, i vilken det föreskrivs att åtgärderna i fråga uteslutande skall grunda sig på den berörda personens eget uppförande och att tidigare domar för brott inte i sig skall utgöra anledning att vidta sådana åtgärder, utgör hinder för nationella bestämmelser eller nationell praxis, enligt vilka utvisning av en medborgare i en annan medlemsstat som dömts till en viss påföljd för vissa brott – trots att familjeskäl beaktas – beslutas på grundval av en presumtion för att personen skall utvisas, utan att det tas vederbörlig hänsyn till vare sig personens eget uppförande eller det hot mot den allmänna ordningen som denne utgör.
: Däremot utgör inte artikel 39 EG eller direktiv 64/221 hinder för utvisning av en medborgare i en medlemsstat, som dömts till en viss påföljd för vissa bestämda brott och som å ena sidan utgör ett aktuellt hot mot den allmänna ordningen och å andra sidan har varit bosatt under många år i värdmedlemsstaten och kan åberopa familjeskäl mot utvisningen, under förutsättning att den avvägning som de nationella myndigheterna gör i det enskilda fallet mellan förefintliga legitima intressen sker med iakttagande av gemenskapsrättens allmänna principer och, särskilt, med vederbörlig hänsyn tagen till de grundläggande rättigheterna, såsom skyddet för familjelivet.

5.: Artikel 9.1 i direktiv 64/221 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa, vilken har till syfte att säkerställa att personer som drabbas av ett beslut om utvisning tillförsäkras ett processrättsligt minimiskydd, utgör hinder för en bestämmelse i en medlemsstat, enligt vilken det varken finns ett omprövningsförfarande eller en rätt att överklaga till domstol, som inbegriper en lämplighetsprövning, avseende ett beslut om utvisning av en medborgare i en annan medlemsstat som har fattats av en administrativ myndighet, då det inte har inrättats någon myndighet som är oberoende av förvaltningsmyndigheten.
: När det är ostridigt att kontrollen av de beslut som är i fråga utförs av förvaltningsdomstolar i domstolsförfaranden, men tvekan kvarstår avseende omfattningen av denna kontroll, ankommer det på den nationella domstolen att kontrollera huruvida de inom området behöriga domstolarna kan pröva utvisningsåtgärders lämplighet.


1
2
3
: Tillämpliga bestämmelser
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100


101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117

1 –: Rättegångsspråk: tyska.

Upp

Rosas	La Pergola	von Bahr