62000CJ0277

EUR-Lex

Ingång till EU-rätten

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

EUROPA
EUR-Lex startsida
EUR-Lex - 62000CJ0277 - SV

Hjälp

Söktips

Behöver du fler sökalternativ? Använd Avancerad sökning

Dokument 62000CJ0277

Hjälp

Domstolens dom (sjätte avdelningen) den 29 april 2004.
Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska kommissionen.
Talan om ogiltigförklaring - Statligt stöd - Beslut 2000/567/EG - Stöd som Förbundsrepubliken Tyskland beviljat till förmån för System Microelectronic Innovation GmbH, Frankfurt/Oder (Brandenburg) - Artikel 88.2 EG - Rätten till försvar - Förenlighet med den gemensamma marknaden - Artikel 87.1 EG - Återkrav av rättsstridigt stöd - Återkrav riktade till andra företag än den ursprungliga stödmottagaren.
Mål C-277/00.

Rättsfallssamling 2004 I-03925

ECLI-nummer: ECLI:EU:C:2004:238

HTML

PDF

Arrêt de la Cour

1.: Statligt stöd – Förbud – Undantag – Undantagets tillämpningsområde – Restriktiv tolkning – Treuhandanstalts verksamhet – Begreppet privatisering
2.: Statligt stöd – Kommissionens undersökning – Bedömning av lagenligheten mot bakgrund av den information som fanns tillgänglig när beslutet fattades
3.: Statligt stöd – Förbud – Undantag – Stöd till förmån för områden som påverkats genom Tysklands delning – Undantagets tillämpningsområde – Restriktiv tolkning – Ekonomiska nackdelar som uppkommit genom den isolering som upprättandet av gränsen mellan de två områdena har medfört
4.: Statligt stöd – Återkrav av rättsstridigt stöd – Skyldighet som följer av rättsstridigheten – Syfte – Återställande av den tidigare situationen
5.: Statligt stöd – Återkrav av rättsstridigt stöd – Fastställande av vem som är betalningsskyldig när tillgångar överlåtits – Den som erhållit konkurrensfördelen

1.: Undantag från den allmänna regeln i artikel 87.1 EG, att statliga stöd är oförenliga med den gemensamma marknaden, skall tolkas restriktivt. Vid tolkningen av en gemenskapsrättslig bestämmelse skall inte bara dess lydelse beaktas utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i.
: Reglerna för Treuhandanstalts verksamhet, såsom dessa har fastställts av kommissionen, utgör en rad undantag från den allmänna regeln i artikel 87.1 EG att stöd är oförenliga med den gemensamma marknaden. Genom att anta dessa undantag avsåg kommissionen att underlätta för Treuhandanstalt, vilket är ett unikt organ i sitt slag, att utföra sin uppgift, nämligen att omstrukturera företag i före detta Tyska demokratiska republiken och säkerställa företagens övergång från planekonomi till marknadsekonomi.
: Begreppet privatisering i samband med Treuhandanstalts stödordningar skall tolkas restriktivt, eftersom det utgör ett villkor för tillämpningen av en ordning som utgör ett undantag från den allmänna regeln i artikel 87.1 EG att statliga stöd är oförenliga med den gemensamma marknaden. Enligt en sådan tolkning kan en privatisering i den mening som avses i dessa stödordningar i princip endast anses föreligga om en privat investerare förvärvar en aktieandel som kan ge denne kontroll över det aktuella företaget.
: Det är därvid inte uteslutet att förvärvet av en minoritetspost i ett offentligt företag, tillsammans med en överlåtelse av den faktiska kontrollen över detta företag, kan anses utgöra en privatisering i den mening som avses i Treuhandanstalts stödordningar.

2.: Lagenligheten av ett beslut avseende statligt stöd skall bedömas mot bakgrund av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till när den antog beslutet. En medlemsstat kan således inte till grund för sitt bestridande av ett sådant beslut åberopa omständigheter som den har underlåtit att informera kommissionen om under det administrativa förfarandet.

3.: Enligt artikel 87.2 c EG är ”stöd som ges till näringslivet i vissa av de områden i Förbundsrepubliken Tyskland som påverkats genom Tysklands delning, i den utsträckning stödet är nödvändigt för att uppväga de ekonomiska nackdelar som uppkommit genom denna delning”, förenligt med den gemensamma marknaden. Denna bestämmelse har inte upphävts efter Tysklands återförening, vare sig genom Fördraget om Europeiska unionen eller genom Amsterdamfördraget.
: Eftersom det är fråga om ett undantag från den allmänna regeln i artikel 87.1 EG att statliga stöd är oförenliga med den gemensamma marknaden, skall artikel 87.2 c EG tolkas restriktivt. Vid tolkningen av denna bestämmelse skall dessutom inte bara dess lydelse beaktas utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som den ingår i.
: Om artikel 87.2 c EG kan tillämpas på de nya delstaterna efter Tysklands återförening, skall denna tillämpning ske på samma villkor som gällde i de gamla delstaterna under perioden före återföreningen.
: Eftersom uttrycket ”Tysklands delning” i det avseendet historiskt sett hänvisar till upprättandet år 1948 av en demarkationslinje mellan de två ockuperade områdena, kan ”de ekonomiska nackdelar som uppkommit genom denna delning” endast avse sådana ekonomiska nackdelar som orsakats i vissa tyska regioner av den isolering som upprättandet av denna fysiska gräns medfört, såsom till exempel avbrutna kommunikationsvägar eller förlusten av naturliga avsättningsmöjligheter till följd av avbrutna affärsförbindelser mellan de två delarna av Tyskland.
: Däremot står uppfattningen, att artikel 87.2 c EG gör det möjligt att helt och hållet kompensera den ekonomiska eftersläpning som råder i de nya delstaterna, i strid med såväl bestämmelsens karaktär av undantag som det sammanhang i vilket den ingår och de mål som eftersträvas. De ekonomiska nackdelar som de nya delstaterna rent allmänt lider av har nämligen inte direkt uppkommit på grund av Tysklands geografiska delning i den mening som avses i artikel 87.2 c EG. Det kan därför fastslås att skillnaderna mellan de gamla och de nya delstaterna i fråga om utveckling förklaras av andra orsaker än den geografiska klyftan till följd av Tysklands delning, och i synnerhet av de skilda politiska och ekonomiska system som rått i de båda delarna av Tyskland.

4.: Upphävandet av ett rättsstridigt statligt stöd genom återkrav är en logisk följd av att det har slagits fast att stödet är rättsstridigt och syftar till att återställa den tidigare situationen. Detta syfte är uppnått i och med att stödet i fråga, i förekommande fall jämte dröjsmålsränta, har återbetalats av mottagaren eller, med andra ord, av de företag som i realiteten mottagit det. Genom denna återbetalning förlorar mottagaren de fördelar han åtnjöt på marknaden i förhållande till sina konkurrenter, och den situation som förelåg före utbetalningen av stödet är återställd.
: Härav följer att det främsta syftet med återbetalningen av statligt stöd som utbetalats rättsstridigt är att undanröja den konkurrenssnedvridning som uppstått till följd av den konkurrensfördel som det rättsstridiga stödet har medfört.

5.: När ett företag som erhållit rättsstridigt statligt stöd köps upp till ett marknadsmässigt pris, det vill säga till det högsta pris någon privat investerare är beredd att under normala konkurrensförhållanden betala för bolaget i den situation det befinner sig, i synnerhet efter att ha mottagit statligt stöd, har marknadsvärdet av det stöd som förekommit uppskattats och inkluderats i köpeskillingen. Under sådana förhållanden kan inte köparen anses ha erhållit en fördel jämfört med andra aktörer på marknaden.
: När det företag som beviljades de rättsstridiga stöden behållit sin ställning som juridisk person och fortsatt att för egen räkning bedriva den verksamhet som subventionerats genom de statliga stöden, behåller det normalt den konkurrensfördel som följer av stöden och är således skyldigt att återbetala ett belopp som motsvarar stöden. Det kan således inte krävas att köparen återbetalar sådant stöd.
: När det stödmottagande företaget däremot har försatts i konkurs, kan återställandet av den tidigare situationen och undanröjandet av den konkurrenssnedvridning som följer av de rättsstridiga stöden i princip ske genom att fordran på återbetalning av stöden i fråga tas upp bland skulderna i bouppteckningen.
: Det kan visserligen inte uteslutas att även bolag som bildats genom övertagande, i syfte att fortsätta att bedriva en del av det stödmottagande företagets verksamhet när det har försatts i konkurs, eventuellt kan vara skyldiga att återbetala stöden i fråga, om det har styrkts att de i realiteten fortfarande åtnjuter den konkurrensfördel som följer av stöden. Så skulle kunna vara fallet när ett sådant bolag som bildats genom övertagande förvärvar tillgångar i det konkursförsatta bolaget utan att som vederlag betala ett pris i enlighet med marknadsvillkoren eller när det har styrkts att bildandet av ett sådant bolag har medfört ett kringgående av skyldigheten att återbetala stöden.
: Enbart den omständigheten att det stödmottagande företagets anläggningar hyrdes ut till ett sådant bolag under en viss period är dock inte i sig tillräcklig för att styrka att sistnämnda bolag fick en konkurrensfördel som följde av de stöd som det uthyrande företaget hade beviljats nästan tre år innan det företag som var hyrestagare bildades.


1
: Bakgrund till tvisten
2
3
4
5
6
7
8
9
10


11


12






13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60





61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71




72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101

1 –: Rättegångsspråk: tyska.

Upp

Skouris	Gulmann	Puissochet
Schintgen		Colneric

Välj vilka experimentfunktioner du vill testa

Dom