Europeiska ombudsmannen
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Förordning (EU, Euratom) 2021/1163 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning
VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?
I denna förordning finns reglerna och villkoren för Europeiska ombudsmannens arbete. Dessa regler och villkor brukar kallas Europeiska ombudsmannens stadga.
VIKTIGA PUNKTER
Ombudsmannen
- ska vara fullständigt oberoende och inte låta sig styras av någon utomstående part,
- hjälper till att upptäcka administrativa missförhållanden* inom Europeiska unionens (EU:s) institutioner, organ och byråer,
- ger rekommendationer och eventuellt även förslag till hur ett problem kan lösas,
- får inte ifrågasätta en domstols beslut eller rätt att fatta ett beslut, t.ex. Europeiska unionens domstol,
- samarbetar med nationella myndigheter och med EU-myndigheter för att kunna utföra sina uppgifter.
Klagomål
- Varje EU-medborgare eller annan fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat kan lämna in ett klagomål direkt till ombudsmannen eller via en ledamot av Europaparlamentet. Klagomål från någon annan person eller myndighet är inte giltiga.
- Den som vill lämna in ett klagomål måste göra detta inom två år från det att den klagande fick reda på de förhållanden som klagomålet baseras på. Den klagande måste även först ha vänt sig till den institution som klagomålet gäller och fört fram fakta i ärendet.
- Ombudsmannen avvisar klagomål som ligger utanför ombudsmannens arbetsområde eller som uppenbart saknar grund. Om ett klagomål bedöms som tillåtet informerar ombudsmannen den berörda institutionen om detta.
- Klagomål från personal anställd av EU måste först ha försökt med alla interna administrativa förfaranden innan klagomålet får lämnas in till ombudsmannen.
- Ombudsmannen informerar den klagande om vilka åtgärder som vidtagits och försöker rätta till de administrativa missförhållandena tillsammans med den berörda institutionen. Om såväl den klagande som institutionen godtar en viss lösning avslutas fallet.
Undersökningar
- Ombudsmannen kan genomföra undersökningar antingen på eget initiativ eller på grund av ett klagomål och ska då informera den berörda institutionen om detta.
- Undersökningar på eget initiativ fokuserar oftast på upprepade, systemrelaterade eller särskilt allvarliga fall av administrativa missförhållanden som är av allmänt intresse. Sådana undersökningar kan resultera i förslag till bästa praxis.
- Visselblåsare som till ombudsmannen avslöjar sådana förhållanden som leder till att en undersökning inleds ska skyddas från repressalier.
Uppföljning
- Ombudsmannen informerar den berörda institutionen i de fall administrativa missförhållanden har kunnat påvisas och ger eventuellt rekommendationer.
- Institutionen kan svara ombudsmannen, vilket normalt sker inom tre månader. Om inget svar inkommer avslutas undersökningen och ombudsmannen vidarebefordrar sin rapport till alla berörda parter.
- I slutet av varje årlig session lägger ombudsmannen fram en rapport inför Europaparlamentet med resultaten av de undersökningar som gjorts. Rapporten innehåller också en sammanställning av hur rekommendationer och förslag till lösningar och förbättringar har följts samt resultaten av undersökningar som gällt trakasserier, visselblåsning och intressekonflikter.
Information
- EU:s institutioner, organ och byråer samt berörda nationella myndigheter måste till ombudsmannen utan dröjsmål lämna över information som ombudsmannen begär in i samband med en undersökning.
- Sådan information omfattas av tystnadsplikt och kan vara i pappersform eller elektronisk form och den även utgöras av säkerhetsskyddsklassificerat EU-material – under vissa villkor.
- Ombudsmannen kan höra EU-tjänstemän om förhållanden som gäller en pågående undersökning.
- Allmänheten kan vända sig till ombudsmannen för att begära ut handlingar, men detta gäller inte handlingar som ombudsmannen fått in i samband med en undersökning.
Allmänna villkor
- Det är Europaparlamentet som väljer (och som även kan avsätta) ombudsmannen, som kan utses på nytt i början av varje valperiod.
- Ombudsmannen
- måste vara EU-medborgare med fullständiga medborgerliga och politiska rättigheter men får inte ha varit ledamot av ett nationellt parlament eller av Europaparlamentet, medlem av Europeiska rådet eller ledamot av Europeiska kommissionen under de senaste två åren före begäran om nomineringar,
- får under sin ämbetsperiod inte åta sig någon annan politisk eller administrativ uppgift eller bedriva någon annan verksamhet, oavsett om den är avlönad eller inte,
- har samma lön, traktamente och pension som en domare vid domstolen,
- har en budget som är tillräcklig för att ombudsmannen ska kunna säkerställa sitt oberoende och utföra sina uppgifter,
- är baserad i Strasbourg.
Denna förordning upphäver och ersätter beslut 94/262/EKSG/EG, Euratom.
VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?
Förordningen har gällt sedan den 5 augusti 2021.
BAKGRUND
- Förordningen som ändrar Europeiska ombudsmannens stadga fastställer många av de arbetsrutiner som redan gäller för ombudsmannen. Genom förordningen stärks ombudsmannens rättsliga grund, och skyddsåtgärder införs för att ytterligare säkerställa ombudsmannens oberoende.
- Förordningen utgör en särskild typ av lagstiftningsprocess där Europaparlamentet har rätt att ta initiativ till lagstiftning, rådet ger sitt samtycke och kommissionen yttrar sig.
- Förordningen har antagits på grundval av artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
- I artikel 20.2 d i EUF-fördraget erkänns EU-medborgares rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen, och i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns rätten till god förvaltning som en grundläggande EU-rättighet.
- Europeiska ombudsmannen inrättades 1992 genom Maastrichtfördraget (inte översatt till svenska) (se sammanfattning. Sedan den första ombudsmannen tillträdde 1995 har EU haft tre ombudsmän.
- Mer information finns här:
VIKTIGA BEGREPP
Administrativa missförhållanden: När en institution låter bli att handla i enlighet med lagen, inte respekterar principerna för god förvaltning eller bryter mot de mänskliga rättigheterna.
HUVUDDOKUMENT
Europaparlamentets förordning (EU, Euratom) 2021/1163 av den 24 juni 2021 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (Europeiska ombudsmannens stadga) och om upphävande av beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom (EUT L 253, 16.7.2021, s. 1).
ANKNYTANDE DOKUMENT
Konsoliderad text: Förordning nr 31 (EEG), nr 11 (EKSG) om tjänsteföreskrifter för tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen.
Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Sjätte delen – Institutionella och finansiella bestämmelser – Avdelning I – Institutionella bestämmelser – Kapitel 1 – Institutionerna – Avsnitt 1 – Europaparlamentet – Artikel 228 (f.d. artikel 195 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 150).
Konsoliderad version av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen – Avdelning III – Institutionella bestämmelser och finansiella bestämmelser – Kapitel 1 – Tillämpning av vissa bestämmelser i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Artikel 106a (EUT L 203, 7.6.2016, s. 40).
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – Avdelning V – Medborgarnas rättigheter – Artikel 41 – Rätt till god förvaltning (EUT C 202, 7.6.2016, s. 401).
Senast ändrat 27.09.2021