Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62015CJ0084

Domstolens dom (tionde avdelningen) av den 17 mars 2016.
Sonos Europe BV mot Staatssecretaris van Financiën.
Begäran om förhandsavgörande från Hoge Raad der Nederlanden.
Begäran om förhandsavgörande – Förordning (EG) nr 2658/87 – Tullunionen och gemensamma tulltaxan – Tullklassificering – Kombinerade nomenklaturen – Numren 8517, 8518, 8519, 8527 och 8543 – Enskild apparat gjord för att samla in, ta emot och återskapa strömmade digitala filer i form av förstärkt ljud.
Mål C-84/15.

Court reports – general

ECLI identifier: ECLI:EU:C:2016:184

DOMSTOLENS DOM (tionde avdelningen)

den 17 mars 2016 ( *1 )

”Begäran om förhandsavgörande — Förordning (EG) nr 2658/87 — Tullunionen och gemensamma tulltaxan — Tullklassificering — Kombinerade nomenklaturen — Numren 8517, 8518, 8519, 8527 och 8543 — Enskild apparat gjord för att samla in, ta emot och återskapa strömmade digitala filer i form av förstärkt ljud”

I mål C‑84/15,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol) genom beslut av den 13 februari 2015, som inkom till domstolen den 19 februari 2015, i målet

Hoge Raad der Nederlanden

mot

Staatssecretaris van Financiën,

meddelar

DOMSTOLEN (tionde avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden F. Biltgen samt domarna A. Borg Barthet (referent) och M. Berger,

generaladvokat: Y. Bot,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

Sonos Europe BV, genom N. Ooyevaar, W. Schipper och H. Ooyevaar, adviseurs, biträdda av T. Lyons, QC, och J. Wolfs, advocaat,

Nederländernas regering, genom M. Gijzen och M. Bulterman, båda i egenskap av ombud,

Europeiska kommissionen, genom A. Caeiros och G. Wils, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av tulltaxenumren 8517, 8518, 8519, 8527 och 8543 i Kombinerade nomenklaturen som finns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordningar (EG) nr 1031/2008, av den 19 september 2008 (EUT L 291, 2008, s. 1), och (EG) nr 948/2009 av den 30 september 2009 (EUT L 287, 2009, s. 1) (nedan kallad KN).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Sonos Europe BV (nedan kallat Sonos Europe) och Staatssecretaris van Financiën (statssekreterare för finansiella frågor) (nedan kallat tullmyndigheten), angående tullklassificering av enskilda apparater, kallade ”SONOS Zone Player zps5”, gjorda för att samla in, ta emot och återskapa strömmade digitala filer i form av förstärkt ljud (nedan kallade Zoneplayers).

Tillämpliga bestämmelser

Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering

3

Tullsamarbetsrådet, sedermera Världstullorganisationen (nedan kallad WCO), inrättades genom en konvention undertecknad i Bryssel den 15 december 1950. Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat HS) utarbetades av WCO och inrättades genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallad HS-konventionen), som ingicks i Bryssel den 14 juni 1983. Konventionen godkändes, tillsammans med ändringsprotokoll av den 24 juni 1986, på Europeiska ekonomiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 12, s. 3).

4

Enligt artikel 3.1 i HS-konventionen förbinder sig varje fördragsslutande part att se till att dess tulltaxenomenklatur och statistiska nomenklaturer överensstämmer med HS, att använda alla nummer och undernummer i HS utan tillägg eller förändring samt därtill hörande nummerkoder, och att följa den numeriska ordningsföljden i HS. Varje fördragsslutande part förbinder sig också att tillämpa de allmänna reglerna för tolkningen av harmoniserade systemet och alla anmärkningar till avdelningar, kapitel och undernummer samt att inte ändra omfattningen av desamma.

5

WCO godkänner, i enlighet med villkoren i artikel 8 i HS-konventionen, de förklarande anmärkningar och klassificeringsutlåtanden som antagits av HS-kommittén.

6

De förklarande anmärkningarna till HS till nummer 8517 har följande lydelse:

”Detta nummer omfattar apparater för sändning eller mottagning av tal eller andra ljud, av bilder eller av andra data mellan två punkter, antingen genom modulation av en elektrisk ström eller genom en ljusvåg som överförs i ett trådnät, eller genom elektromagnetiska vågor i ett trådlöst nät eller nätverk. Signalen kan vara analog eller digital. Bland sådana nät eller nätverk, vilka kan vara sammankopplade, kan nämnas telefoni, telegrafi, radiotelefoni, radiotelegrafi, LAN (lokala nätverk) och WAN (icke-lokala nätverk).

Separat föreliggande mikrofoner och mottagare (även kombinerade till en hörlur) och högtalare klassificeras enligt nr 8518, medan ringklockor och sumrar klassificeras enligt nr 8531.

Apparater för trådtelefoni kan innehålla eller vara utrustade med ett minne för lagring och återuppringning av telefonnummer; en nummerpresentatör som visar slaget nummer, nummer för inkommande samtal, datum, tid och samtalslängd; en extra högtalare och mikrofon som gör det möjligt att samtala utan att använda hörluren; anordningar (telefonsvarare) som besvarar samtal automatiskt, spelar upp ett inspelat svarsmeddelande, spelar in inkommande meddelanden och på begäran spelar upp dessa inspelade meddelanden; anordningar för att hålla en förbindelse öppen medan samtal förs med en annan person i en annan telefon. Telefonapparater som innehåller sådana anordningar kan även vara försedda med tangenter eller knappar som används för att styra dessa, t.ex. en omkopplingstangent som gör det möjligt att använda telefonen utan att lyfta hörluren från klykan. Många av dessa anordningar fungerar med hjälp av mikroprocessorer eller digitala integrerade kretsar.”

7

I de förklarande anmärkningarna till HS avseende nr 8518 anges följande:

”Detta nummer omfattar särskilt föreliggande mikrofoner, högtalare, hörlurar och andra hörtelefoner samt tonfrekvensförstärkare av alla slag, oavsett för vilket ändamål de är avsedda (t.ex. mikrofoner och hörtelefoner till telefonapparater samt högtalare för radiomottagare).

Numret omfattar också elektriska ljudförstärkningsanläggningar.

B. Högtalare, med eller utan hölje

Högtalare har en funktion som är motsatt den hos mikrofonen: de återger ljud genom att omvandla elektriska variationer eller svängningar från en förstärkare till mekaniska vibrationer som sedan skickas ut i etern.

Bland olika typer av högtalare märks:

Anpassningstransformatorer och förstärkare är ibland inbyggda i högtalare. I allmänhet är den elektriska signalen som tas emot av högtalare i analog form, men [i] vissa fall är den inkommande signalen i digital form. Sådana högtalare innehåller digital/analog-omvandlare och förstärkare från vilka de mekaniska vibrationerna överförs till etern.

Högtalare kan vara monterade i ramar, stativ eller höljen av olika slag (ofta utformade med hänsyn till akustiken) och ibland t.o.m. i möbler. Sådana kombinationer klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att deras huvuduppgift är att tjänstgöra som högtalare. Särskilt föreliggande ramar, stativ och höljen förs också hit, under förutsättning att de är igenkännliga som huvudsakligen avsedda för montering av högtalare. Möbler enligt 94 kap., som utöver sin normala användning även är avsedda att tjäna som hölje för högtalare, förs dock till 94 kap.

Numret omfattar även separat inkommande högtalare avsedda för automatiska databehandlingsmaskiner.”

8

De förklarande anmärkningarna till HS till nummer 8519 har följande lydelse:

”Detta nummer omfattar apparater för ljudinspelning, apparater för ljudåtergivning samt apparater för både inspelning och återgivning av ljud. I allmänhet spelas ljud in på eller återges från interna minnesenheter eller olika medier (t.ex. magnetband, optiska medier, halvledarmedier eller andra medier enligt nr 8523).

Ljudinspelningsapparater påverkar ett ljudupptagande medium på sådant sätt att en ljudåtergivningsapparat senare kan återge den ursprungliga ljudvågen (tal, musik etc.). Begreppet ’inspelningar’ omfattar inspelningar som bygger på mottagning av en ljudvåg eller inspelningar som sker med andra metoder, t.ex. genom att ljuddatafiler, som med hjälp av en dator har laddats ner från en internetsida eller från en cd-skiva, spelas in på internminnet (t.ex. ett flashminne) i en digital ljudapparat (t.ex. en MP3-spelare). Anordningar som spelar in ljud som digitala koder kan i regel inte återge ljud såvida de inte innehåller utrustning för att omvandla inspelningen från digital kod till en analog signal.

IV. Andra apparater för magnetiska eller optiska medier eller halvledarmedier

Apparater enligt denna grupp kan vara bärbara. De kan också vara utrustade med ljudenheter (högtalare, öronsnäckor, hörlurar) och en förstärkare, eller vara avsedda att anslutas till sådana.

C. Apparater för halvledarmedier

Denna grupp omfattar apparater för halvledarmedier (t.ex. icke-flyktiga halvledarminnen). Ljudet kodas in på inspelningsmediet som en digital kod som har omvandlats från förstärkta strömmar med varierande styrka (analog signal). Ljudet återges genom avläsning av ett sådant medium. Halvledarmediet kan vara fast installerat i apparaten eller föreligga i form av ett flyttbart icke-flyktigt halvledarmedium. Som exempel kan nämnas ljudspelare med flashminne (t.ex. vissa MP3-spelare) dvs. bärbara, batteridrivna apparater som huvudsakligen består av ett hölje innehållande ett flashminne (fast eller flyttbart), en mikroprocessor, ett elektroniskt system innefattande en tonfrekvensförstärkare, en LCD-skärm samt kontrollknappar. Mikroprocessorn är programmerad att använda MP3-filer eller filer med liknande format. Apparaten kan kopplas till en maskin för automatisk databehandling för nerladdning av MP3-filer eller liknande filer.”

9

De förklarande anmärkningarna till HS till nummer 8543 har följande lydelse:

”Detta nummer omfattar alla elektriska maskiner och apparater, som inte omfattas av något annat nummer i detta kapitel eller av något nummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel i tulltaxan och som inte heller är uteslutna enligt någon anmärkning till sextonde avd. eller till detta kapitel. De viktigaste elektriska maskiner och apparater som omfattas av tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning i andra kapitel är elektriska maskiner och apparater enligt 84 kap. samt vissa instrument och apparater enligt 90 kap.

Elektriska maskiner och apparater enligt nr 8543 måste ha självständiga arbetsuppgifter. De inledande bestämmelserna i anv. till nr 8479 beträffande maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för maskiner och apparater enligt nr 8543.

De flesta maskiner etcetera enligt detta nummer är sammansatta av elektriska apparater eller delar (rör, transformatorer, kondensatorer, drosselspolar, motstånd etcetera) och arbetar helt elektriskt. Elektriska maskiner och apparater med mekaniska anordningar förs dock även hit, under förutsättning att dessa anordningar är av underordnad betydelse i förhållande till maskinens eller apparatens elektriska funktion.”

Kombinerade nomenklaturen

10

Tullklassificeringen av varor som importeras i Europeiska unionen regleras i KN, som baseras på SH.

11

Europeiska kommissionen ska enligt artikel 12.1 i förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 254/2000 av den 31 januari 2000 (EGT L 28, 2000, s. 16), varje år genom en förordning anta en fullständig version av KN och tullsatserna, i dess lydelse efter de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionens råd eller kommissionen. Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari påföljande år.

12

De versioner av KN som är tillämpliga på omständigheterna i det nationella målet, som ägde rum under åren 2009–2012, följer av förordningarna nr 1031/2008 och 948/2009.

13

Del 1 i KN innehåller ett antal inledande bestämmelser. I avsnitt I A i denna del, med rubriken ”Allmänna bestämmelser för tolkning av [KN]”, föreskrivs följande:

”Vid klassificering av varor enligt [KN] skall följande gälla:

1.

Benämningarna på avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren (med fyrställig sifferkod), av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat föreskrivs i HS-numren eller i anmärkningarna, med ledning av följande bestämmelser.

6.

Klassificeringen av varor enligt de olika undernumren till ett HS-nummer ska bestämmas med ledning av undernumrens lydelse, av anmärkningarna till dessa undernummer och av ovanstående regler i tillämpliga delar, varvid gäller att endast varubeskrivningar på samma siffernivå ska jämföras med varandra. Vid tillämpningen av denna regel ska anmärkningarna till den berörda avdelningen och det berörda kapitlet också beaktas, om inte omständigheterna kräver annat.”

14

Del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, omfattar bland annat avdelning XVI, vars anmärkning 3 har följande lydelse:

”Om inte annat föreskrivs skall maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner som sammanfogats till en enhet samt andra maskiner som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter klassificeras som om de bestod enbart av den komponent eller utgjorde en sådan maskin som utför den huvudsakliga arbetsuppgiften.”

15

Kapitel 85 i KN, som ingår i nämnda avdelning XVI, har rubriken ”Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater”. Detta kapitel inbegriper följande tullnummer:

”8517

Telefonapparater, inbegripet telefoner för cellulära nät eller för andra trådlösa nät; andra apparater för sändning eller mottagning av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk (såsom LAN och WAN), andra än apparater för sändning eller mottagning enligt nr 8443, 8525, 8527 och 8528

 

– Telefonapparater, inbegripet telefoner för cellulära nät eller för andra trådlösa nät

8517 18 00

 

– Andra apparater för sändning eller mottagning av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk (såsom LAN och WAN)

8517 61 00

– – Basstationer

8517 62 00

– – Apparater för mottagning, omvandling och sändning eller återgivning av tal, bilder eller andra data, inklusive apparater för uppkoppling och dirigering

8517 69

‐ ‐ andra:

8518

Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller utan hölje; hörlurar och hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon, samt satser bestående av en mikrofon och en eller flera högtalare; tonfrekvensförstärkare; elektriska ljudförstärkningsanläggningar:

8519

– Apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning

8519 20

– Apparater som drivs med mynt, sedlar, bankkort, polletter eller andra betalningsmedel;

8519 30 00

– Skivspelare (andra än laserskivspelare)

8519 50 00

– Telefonsvarare

 

– Annan utrustning

8519 81

– För magnetiska eller optiska medier eller halvledarmedier

8519 89

‐ ‐ andra:

 

– – – Apparater för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för ljudinspelning

8519 89 19

– – – – Andra

8527

Apparater för mottagning av rundradio, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur

8543

Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel.”

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågan

16

Mellan den 7 december 2009 och den 4 januari 2010 lämnade Sonos Europe in nio ansökningar om övergång till fri omsättning för Zoneplayers.

17

Denna apparat består av en (högtalar)låda i vilken fem högtalarelement är placerade. Varje högtalarelement är utrustat med en digital förstärkare. Högtalarlådan är försedd med knappar för att reglera ljudet (”mute” och ”volume”) och en hörlursanslutning, en audioingång, två nätverksportar samt ett nätkabeluttag. Zoneplayer har dessutom ett inbyggt moderkort med bland annat en processor. Den mjukvara som installerats på moderkortet inbegriper bland annat operativsystemet Linux, och detta system kan uppdateras genom en internetuppkoppling.

18

För att kunna upprätta en sådan uppkoppling måste Zoneplayer vara kopplat till ett modem eller en router med hjälp av en ”ethernet”-kabel. När apparaten väl är uppkopplad till internet kan Zoneplayer-användaren lyssna på bland annat strömmad musik, eftersom apparaten kan läsa digitala ljudfiler under nedladdningen av dessa filer, utan att dessa i detta syfte lagras i apparatens minne. Med Zoneplayer kan man också lyssna på strömmade radioprogram från internet. För att möjliggöra denna läsning av strömmade filer utbyter Zoneplayer rådata med dataservrar på vilka de digitala ljudfilerna lagrats och vars innehåll apparatens användare vill lyssna på.

19

Zoneplayer har över 25 000 förprogrammerade radiostationer, program och poddsändningar men erbjuder ingen möjlighet att lagra data.

20

På nätverksportarna på högtalarlådans baksida kan man – med hjälp av en kabel – ansluta apparater som en digital videospelare, en persondator, en spelkonsol eller en så kallad Network Attached Storage (NAS)-station, så att dessa apparater kan anslutas till internet, och/eller ansluta Zoneplayer till datorer i ett lokalt nätverk. Innehållet i digitala ljudfiler på dessa andra terminaler kan också spelas upp genom Zoneplayers högtalare. När så sker lagras inte dessa filer i förväg på Zoneplayer utan strömmas med hjälp av denna under dataöverföringen mellan apparaterna i nätvärket.

21

Två eller flera Zoneplayer-enheter kan trådlöst sända och ta emot digitala ljudfiler mellan sig, och på så sätt bilda ett trådlöst nätverk (nedan kallat Sonos-nätverk). Zoneplayers programvara gör det möjligt att inom Sonos-nätverket styra och strömma musik till var och en av de anslutna Zoneplayer-enheterna. Sonos-nätverket fungerar i detta avseende oberoende av ett eventuellt wifi-nätverk, eftersom systemet självt skapar en kryptering som det använder vid överföringen av digital data mellan Zoneplayerenheterna.

22

Sonos Europe deklarerade Zoneplayerenheterna enligt undernummer 8519 89 90 i KN med en tullsats på 2 procent. Tullmyndigheten riktade, med anledning av denna anmälan, ett tullbesked till Sonos Europe om påförande av en motsvarande tull.

23

Sonos Europe begärde omprövning av detta beslut och gjorde gällande att Zoneplayer borde klassificeras enligt undernummer 8517 62 00 i KN, med en tullsats på 0 procent. Tullmyndigheten fattade beslut om att inte företa någon ändring och slog fast att Zoneplayerenheterna i princip omfattades av undernummer 8519 89 19 i KN, med en tullsats på 4,5 procent, och att den i det angripna beslutet fastställda tullsatsen därför inte var för hög.

24

Sonos Europe överklagade tullmyndighetens beslut till Rechtbank te Haarlem (domstolen i Haarlem), som ogillade överklagandet. Sonos Europe överklagade denna dom till Gerechtshof te Amsterdam (appellationsdomstol i Amsterdam).

25

Gerechtshof konstaterade att Zoneplayer, med tanke på dess objektiva kännetecken och egenskaper, kan klassificeras enligt såväl nummer 8517 som nummer 8519 i KN. Mot bakgrund av detta konstaterade den domstolen att Zoneplayer ska tullklassificeras mot bakgrund av innehållet i anmärkning 3 i avdelning XVI i KN. Den fann att Zoneplayers huvudfunktion, ur konsumenternas synvinkel, är att återge ljud och att denna funktion är inneboende i apparaten. Därmed är detta Zoneplayers huvudfunktion, medan nätverksfunktionen först kommer i andra hand. Gerechtshof fann vidare att Zoneplayer, grundat på de allmänna klassificeringsbestämmelserna 1–6 och med tillämpning av anmärkning 3 till avdelning XVI, därför ska klassificeras enligt undernummer 8519 89 19 i KN.

26

Sonos Europe överklagade Gerechtshof Amsterdams (appellationsdomstol i Amsterdam) dom till Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol). Denna domstol hyser tvivel vad gäller Zoneplayers tullklassificering.

27

Sett till definitionerna i numren 8517, 8518 och 8519 i KN och de förklarande anmärkningarna till HS avseende motsvarande nummer där har Zoneplayer nämligen samma egenskaper och kännetecken som de apparater som ska klassificeras enligt dessa nummer. Zoneplayer skiljer sig emellertid från de apparater som är avsedda att omfattas av nämnda undernummer, med hänsyn bland annat till dess utvecklade teknologi, eftersom den utnyttjar en ny och avancerad teknik. Zoneplayers funktion skulle följaktligen inte beskrivas på detta sätt i KN i något av tullnumren där.

28

Mot denna bakgrund beslutade Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol) att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till domstolen:

”Ska numren 8517, 8518, 8519 och 8527 i KN tolkas så, att en produkt som den som är i fråga i förevarande mål (Zoneplayer), som tar emot digital information och utan att lagra informationen återger denna (’strömning’) som förstärkt ljud med hjälp av fem (inbyggda) högtalare och/eller vidarebefordrar informationen till andra apparater i det lokala nätverket, kan klassificeras enligt ett eller flera av dessa nummer, och om så är fallet vilka? Eller ska nummer 8543 i KN tolkas så, att en apparat som Zoneplayer ska betraktas som en elektrisk apparat med självständiga arbetsuppgifter som ska klassificeras enligt det numret?”

Prövning av tolkningsfrågan

29

EU-domstolen påpekar inledningsvis att dess uppgift inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om kriterierna för att den domstolen ska kunna göra en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som EU-domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som krävs för klassificeringen. Den nationella domstolen förefaller således under alla omständigheter ha bättre förutsättningar att göra klassificeringen (se dom Lukoyl Neftohim Burgas, C‑330/13, EU:C:2014:1757, punkt 27).

30

Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att klassificera de produkter som är i fråga i det nationella målet mot bakgrund av domstolens svar på de tolkningsfrågor som ställts.

31

För att kunna ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar understryker domstolen, för det första och såsom följer av punkt 13 ovan, att de allmänna bestämmelserna för tolkningen av KN föreskriver att varuklassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av numren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen. Lydelsen av avdelningarnas, kapitlens eller underkapitlens rubriker är endast vägledande.

32

Enligt domstolens fasta praxis ska det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, i allmänhet vara varorna objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i texten till numret i KN och i anmärkningar till avdelningar och kapitel (dom Lukoyl Neftohim Burgas, C‑330/13, EU:C:2014:1757, punkt 34, och där angiven rättspraxis).

33

Vad gäller de förklarande anmärkningarna till HS utgör dessa, även om de inte är bindande, viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och ger i denna egenskap giltiga tolkningsdata för densamma (se, för ett liknande resonemang, dom Kloosterboer Services, C-173/08, EU:C:2009:382, punkt 25, och dom Agroferm, C‑568/11, EU:C:2013:407, punkt 28). Samma sak gäller de förklarande anmärkningarna till KN (se dom Develop Dr. Eisbein, C‑35/93, EU:C:1994:252, punkt 21, och dom British Sky Broadcasting Group och Pace, C‑288/09 och C‑289/09 EU:C:2011:248, punkt 92).

34

Den hänskjutande domstolen har ställt sin fråga för att få klarhet i huruvida KN ska tolkas så, att en enskild apparat som är avsedd att samla in, ta emot och återskapa strömmade digitala filer i form av förstärkt ljud, såsom den apparat som är i fråga i det nationella målet, ska klassificeras enligt tullnummer 8517, 8518, 8519, 8527 eller 8543 i KN.

35

I detta avseende framgår det av numren 8517, 8518, 8519, 8527 och 8543 i KN, samt av de förklarande anmärkningarna till dessa nummer, att den ifrågavarande apparatens funktion är avgörande för dess klassificering enligt något av dessa nummer.

36

I nämnda nummer beskrivs nämligen på ett precist sätt de inbegripna varornas funktion. Nummer 8517 i KN omfattar alltså bland annat ”apparater för sändning eller mottagning av tal, bilder eller andra data, inbegripet apparater för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk”. Nummer 8518 i KN omfattar bland annat ”högtalare, med eller utan hölje”. Nummer 8519 i KN avser apparater för ljudinspelning, apparater för ljudåtergivning och apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning. Nummer 8527 i KN omfattar ”apparater för mottagning av rundradio”. Nummer 8543 i KN omfattar ”elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i kapitel [85 i KN]”.

37

I förevarande fall är det utrett, såsom kommissionen har konstaterat, att Zoneplayer enbart har en enda funktion.

38

Av den beskrivning som den hänskjutande domstolen har lämnat, och som återgetts i punkterna 17–21 ovan, framgår nämligen att Zoneplayer är avsedd för att samla in, ta emot och återskapa digitala ljudfiler, tillgängliga via internet, i form av ljud som förstärkts med hjälp av fem högtalare. Zoneplayer kan också, om den är uppkopplad till ett lokalt nätverk, spela strömmade digitala ljudfiler som lagrats i minnet i andra apparater i detta nätverk. Av detta följer att Zoneplayer inte själv genererar källan till det ljud som den återger, eftersom denna källa är en digital musikfil som i förekommande fall lagras på en extern server med vilken Zoneplayer är uppkopplad via internet, eller på en annan apparat med vilken Zoneplayer delar ett lokalt nätverk.

39

Följaktligen har Zoneplayers enbart en ljudåtergivande funktion. Den centrala enheten som behandlar de digitala ljudfilerna, de olika portarna som möjliggör anslutning till ett lokalt nätverk och uppkopplingen till internet utgör inte enskilda funktioner hos apparaten utan tekniska kännetecken som är nödvändiga för att apparaten ska fungera. Ljudmottagning genom nätverkskommunikation är nämligen en teknologisk innovation vad gäller hur en ljudkälla mottas, behandlas och återskapas.

40

Under dessa förhållanden är anmärkning 3 till avdelning XVI i KN – som avser maskiner och maskinkombinationer som kan utföra två eller flera kompletterande eller alternativa arbetsuppgifter –, tvärtemot vad den nederländska regeringen har gjort gällande, inte relevant vid tullklassificeringen av en sådan vara som Zoneplayer. I enlighet med domstolens praxis som redovisats ovan i punkt 32 ska det avgörande kriteriet för klassificering nämligen vara den berörda varans objektiva kännetecken och egenskaper.

41

I förevarande fall motsvarar Zoneplayers ljudåtergivande funktion lydelsen i nummer 8519 i KN.

42

De förklarande anmärkningarna till HS avseende HS-nummer 8519 anger dessutom att ljud ”i allmänhet” spelas in på eller återges från interna minnesenheter eller olika medier, vilket inte utesluter andra källor. Enbart den omständigheten att ljudkällan inte kommer från ett intern minne i apparaten utesluter alltså inte att en sådan vara klassificeras enligt nämnda tulltaxenummer. Den ljudåtergivande funktionen hos en apparat som Zoneplayer påverkas alltså inte av att källan till det ljud den återger kommer från internet, en annan apparat med vilken den delar ett lokalt nätverk eller en apparat med vilken den är sammankopplad med en kabel.

43

Enligt domstolens praxis kan det ändamål för vilket produkten är avsedd i sig utgöra ett objektivt kriterium för klassificering. Detta förutsätter att ändamålet är oupplösligt förenat med produkten, vilket ska kunna konstateras med ledning av produktens objektiva kännetecken och egenskaper (se dom Krings, C‑130/02, EU:C:2004:122, punkt 30).

44

I förevarande fall är Zoneplayer avsedd för att återge ljud och i synnerhet musik. Enligt den nederländska regeringen presenterar Sonos Europe nämligen sin Zoneplayer för konsumenterna som ett trådlöst system avsett för att återge hifi-stereoljud. Av detta följer att uppkopplingen till ett nätverk enbart sker för att apparaten ska kunna fullgöra den funktion den är avsedd för. Under dessa omständigheter utgör ändamålet med en sådan apparat som Zoneplayer stöd för dess klassificering i nummer 8519 i KN.

45

Mot bakgrund av dessa omständigheter och den hänskjutande domstolens beskrivning av Zoneplayer i punkterna 17–21 i denna dom ska nämnda apparat, med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som den förfogar över och som den är skyldig att beakta i detta avseende, med hänsyn till dess objektiva kännetecken och egenskaper samt ändamål, anses ha en ljudåtergivande funktion, såsom beskrivs i nummer 8519 i KN.

46

Denna slutsats påverkas inte av Sonos Europes påstående att Zoneplayer borde klassificeras enligt nummer 8517 i KN.

47

Zoneplayer har nämligen en ljudåtergivande funktion och omfattas följaktligen inte av nummer 8517 i KN. I likhet med vad som följer av punkt 39 ovan är ljudmottagning genom nätverkskommunikation alltså en teknologisk innovation som enbart är en förutsättning för att Zoneplayer ska kunna fungera. Den omständigheten att nätverksuppkopplingen är en förutsättning för ljudåtergivandet påverkar alltså på intet sätt apparatens klassificering enligt nummer 8519 i KN.

48

Mot bakgrund av vad som anförts ovan ska tolkningsfrågan därför besvaras enligt följande. KN ska tolkas så, att en enskild apparat avsedd för att samla in, ta emot och återskapa strömmade digitala ljudfiler i form av förstärkt ljud, såsom den apparat som är i fråga i det nationella målet, ska, med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som den förfogar över, klassificeras enligt nummer 8519 i KN.

Rättegångskostnader

49

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

 

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tionde avdelningen) följande:

 

Kombinerade nomenklaturen, som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordningar (EG) nr 1031/2008, av den 19 september 2008, och (EG) nr 948/2009 av den 17 oktober 2006, ska tolkas så, att en enskild apparat avsedd för att samla in, ta emot och återskapa strömmade digitala ljudfiler i form av förstärkt ljud, såsom den apparat som är i fråga i det nationella målet, ska, med förbehåll för den hänskjutande domstolens bedömning av samtliga relevanta uppgifter som den förfogar över, klassificeras enligt nummer 8519 i denna nomenklatur.

 

Underskrifter


( *1 ) Rättegångsspråk: Nederländska.

Top