This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32024R1959
Commission Implementing Regulation (EU) 2024/1959 of 17 July 2024 imposing a provisional anti-dumping duty on imports of erythritol originating in the People’s Republic of China
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1959 av den 17 juli 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1959 av den 17 juli 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina
C/2024/4940
EUT L, 2024/1959, 19.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1959/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
In force
Europeiska unionens |
SV L-serien |
2024/1959 |
19.7.2024 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/1959
av den 17 juli 2024
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
(1) |
Den 21 november 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 9 oktober 2023 av Jungbunzlauer SA (klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för erytritol i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.2 Registrering
(3) |
Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1608 (3) (registreringsförordningen). |
1.3 Berörda parter
(4) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen klaganden, de kända exporterande producenterna och myndigheterna i Folkrepubliken Kina samt kända importörer, handlare och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta. |
(5) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.4 Synpunkter på inledandet av undersökningen
(6) |
Efter inledandet inkom den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier, en organisation som av fyra exporterande producenter (4) bemyndigats att företräda dem i denna undersökning om skada, orsakssamband och unionens intresse i undersökningen, med synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen om väsentlig skada, om orsakssamband och om unionens intresse. |
(7) |
Den kinesiska handelskammaren menade att klaganden inte hade lämnat in uppgifter i enlighet med artikel 5.2 i grundförordningen och att kommissionen inte hade granskat uppgifterna i klagomålet på korrekt sätt i enlighet med artikel 5.3 i grundförordningen. |
(8) |
Den kinesiska handelskammaren menade i synnerhet att klaganden inte i tillräcklig utsträckning beaktat produktivitet, personalens löner och reella faktorer som påverkar priserna. De hävdade också att klagomålet delvis saknade uppgifter om antal anställda (ingen uppdelning mellan administrativ personal och personal som är direkt involverad i tillverkningen av erytritol), räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga eller investeringar samt faktiska och potentiella effekter på kassaflödet. |
(9) |
Inledningsvis påpekade kommissionen att den granskade klagomålet i enlighet med artikel 5 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en undersökning var uppfyllda, dvs. att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda undersökningen. |
(10) |
Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden. De beviskrav som ska vara uppfyllda för att inleda en undersökning (”tillräcklig” bevisning) skiljer sig från de som ställs när det gäller att preliminärt eller slutligt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband. Därför kan bevisning som är otillräcklig sett till kvantitet eller kvalitet för att motivera ett preliminärt eller slutligt fastställande av dumpning, skada eller orsakssamband trots det vara tillräcklig för att motivera att en undersökning ska inledas (5). |
(11) |
Kommissionen noterade att den icke-konfidentiella sammanfattningen av klagomålet innehöll relevanta faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd i enlighet med artikel 5.2 i grundförordningen. De ekonomiska faktorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen hänvisar artikel 5.2 d i samma förordning till genom ett exempel (”t.ex.”). Av detta följer att artikel 5.2 inte kräver att alla dessa ekonomiska faktorer inkluderas i klagomålsskedet. Detta påstående avvisades således. |
(12) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade också att kommissionen varken hade undersökt och beaktat den allmänt kända utmaningen för unionsindustrin att få fram viktiga råvaror och energi i tillräckliga mängder för produktionen till konkurrenskraftiga priser eller vetenskapliga rön som sannolikt kan komma att påverka konsumenternas val och förändra konsumtionsmönstren i unionen. |
(13) |
Kommissionen noterade att den kinesiska handelskammarens påstående går utöver kraven i artikel 5.3 i grundförordningen, eftersom kommissionens roll i inledningsskedet är att undersöka riktigheten och lämpligheten hos den bevisning som framläggs av klaganden, för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds. Eftersom kommissionen faktiskt hade gjort detta avvisades den kinesiska handelskammarens påstående. |
(14) |
När det gäller betydande marknadssnedvridningar i Kina hävdade den kinesiska handelskammaren för det första att klagomålet utgick från arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar från 2017, vars relevans kan ifrågasättas eftersom det offentliggjordes ungefär fem år innan förfarandet inleddes och det kan tänkas att rapporten är partisk och inte objektiv, eftersom den har utarbetats i det särskilda syftet att underlätta för unionsindustrin att lämna in en ansökan om handelsåtgärder. För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att hänvisningarna till och jämförelserna med andra undersökningar inte är rättsligt gångbara eftersom fakta om den berörda produkten har ersatts med slutledningar dragna utifrån andra produkter som citronsyra, sulfanilsyra eller mononatriumglutamat. |
(15) |
Kommissionen angav att, såsom framgår av avsnitt 3.2 nedan, det faktum att arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar utfärdades i december 2017 inte förringar dess värde när det gäller att identifiera marknadssnedvridande faktorer som fortfarande är relevanta för den berörda produkten. När det gäller användningen av slutsatser från andra undersökningar kan slutsatserna om närstående marknader och industrier vara relevanta för tillverkning och försäljning av den berörda produkten i Kina, såsom framgår av avsnitt 3.1. Dessa påståenden från den kinesiska handelskammaren avvisades således. |
(16) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade också att dess rätt till försvar hade kränkts på ett allvarligt sätt av följande skäl:
|
(17) |
När det gäller ovanstående påståenden noterade kommissionen att eftersom unionsindustrin utgörs av en enda producent är det förståeligt att skadefaktorerna angavs i intervall och i indexerad form i klagomålet. Undersökningen av den kinesiska handelskammarens påståenden har visat att dessa index och intervall gjorde det möjligt att förstå trenderna och nivåerna på de uppgifter om olika skadeförhållanden som sökanden lämnat i förtroende. Frågan om utelämnandet av källor har åtgärdats eftersom de faktiska uppgifterna tillhandahålls i avsnitt 4.3. |
(18) |
Andra särskilda synpunkter på normalvärde, skada, orsakssamband och unionens intresse som inte hade någon direkt koppling till inledandet behandlas i de relevanta avsnitten nedan (avsnitten 3, 4 och 5). |
1.5 Stickprovsförfarande
(19) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
(20) |
På grund av det begränsade antalet unionsproducenter av erytritol meddelade kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den skulle tillhandahålla frågeformulär till den kända unionsproducenten, Jungbunzlauer SA Denna unionsproducent besvarade frågeformuläret och inga andra unionsproducenter gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Kommissionen behövde därför inte använda sig av ett stickprovsförfarande. |
Stickprovsförfarande avseende importörer
(21) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
(22) |
Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina
(23) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
(24) |
Fyra exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. |
(25) |
I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. |
(26) |
I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom avseende det urval som gjordes. |
1.6 Individuell undersökning
(27) |
En exporterande kinesisk producent begärde en enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. Denna exporterande producent lämnade dock inte in något svar på frågeformuläret till kommissionen. |
1.7 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
(28) |
Kommissionen skickade frågeformulär till unionsproducenten, de exporterande kinesiska producenter som ingick i urvalet, de kända importörerna och användare. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet på dagen för inledandet av undersökningen. |
(29) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
(30) |
Svar på frågeformuläret inkom från den enda unionsproducenten, tre kinesiska exporterande producenter och två användare. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna. |
(31) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
(32) |
Kommissionen utförde en skrivbordsanalys av de uppgifter som lämnats av
|
1.8 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
(33) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2022 till och med den 30 september 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden). |
2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Undersökt produkt
(34) |
Den produkt som är föremål för undersökning är erytritol, ett sötningsmedel i form av en sockeralkohol med fyra kolatomer (polyol) som framställs av socker eller glukos, i ren form eller i blandningar innehållande mindre än 10 viktprocent andra produkter (den undersökta produkten). |
(35) |
CAS-numret (Chemical Abstracts Service) för erytritol i ren form är 149-32-6. |
(36) |
Erytritol är ett naturligt, kalorifritt sötningsmedel med glykemiskt index noll. Det används främst som sockerersättning i livsmedel och drycker, antingen i ren form eller blandat med andra ingredienser, såsom det naturliga och högintensiva sötningsmedlet stevia. Det största segmentet är bordssötningsmedel, följt av drycker, konfektyr, bageriprodukter, sportnäring och andra livsmedelskategorier. |
2.2 Berörd produkt
(37) |
Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2905 49 00 för erytritol i ren form och KN-nummer ex 2106 90 92 och ex 2106 90 98 för blandade produkter (Taric-nummer 2905490015, 2106909265 och 2106909815) (den berörda produkten). |
2.3 Likadan produkt
(38) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
(39) |
Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
(40) |
Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen. |
(41) |
För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera erytritol. Fyra exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna. |
(42) |
För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
(43) |
Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
(44) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan komma att behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. |
(45) |
Den 21 december 2023 informerade kommissionen berörda parter i en notering i ärendehandlingarna om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet (den första noteringen). |
(46) |
I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av erytritol. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder: Brasilien, Colombia och Thailand. |
(47) |
Utifrån de uppgifter som inhämtats under undersökningen framgår att erytritol förutom i unionen och Kina endast tillverkas i industriella mängder i ett land med en annan ekonomisk utvecklingsnivå än Kina, nämligen Förenta staterna. |
(48) |
Därför försökte kommissionen att i ett representativt land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas identifiera en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten med (i huvudsak) samma produktionsfaktorer som erytritol. |
(49) |
Kommissionen analyserade först andra sötningsmedel än erytritol. Kommissionen hittade dock inga sötningsmedel som produceras kommersiellt genom samma eller liknande produktionsprocesser som erytritol. Erytritol framställs kommersiellt genom ”naturlig” jäsning av kolhydrater. Artificiella sötningsmedel som sukralos, sackarin, aspartam och acesulfamkalium framställs däremot genom en artificiell kemisk syntes/process. |
(50) |
Kommissionen analyserade sedan citronsyra, en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten som klaganden föreslog. Liksom erytritol är citronsyra en organisk kemisk produkt som framställs genom fermentering av kolhydrater från jordbruksprodukter. |
(51) |
Både citronsyra och erytritol framställs genom en jäsningsprocess med reglerade steg följt av en kristalliseringsfas och torkning av kristallerna. Även om de två produkternas jäsningsprocesser skiljer sig åt i fråga om mikroorganismer och jäst finns det likheter när det gäller hjälpmaterial, t.ex. skumdämpningsmedel, stöpningsvätska för majs eller perlit. Citronsyra och erytritol har således samma huvudsakliga insatsvaror, delvis samma relevanta förbrukningsvaror och mycket likartade produktionsprocesser. |
(52) |
Kommissionen drog slutsatsen att citronsyra var en lämplig produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten för fastställande av ett icke snedvridet värde i ett representativt land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas för de produktionsfaktorer som används vid framställningen av erytritol. |
(53) |
Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från en av de exporterande producenter som ingick i urvalet (Dongxiao Biotechnology Co., Ltd) samt från klaganden. |
(54) |
Den 11 april 2024 behandlade kommissionen de synpunkter på den första noteringen som mottagits från berörda parter i en andra notering i ärendehandlingarna och underrättade i denna notering även parterna om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Colombia som representativt land. Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av Sucral SA, en producent av citronsyra i det representativa landet (den andra noteringen). |
(55) |
Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från unionsindustrin och från Dongxiao Biotechnology Co., Ltd Dessa synpunkter behandlas under respektive rubrik i avsnitt 3.3.3. |
(56) |
Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Colombia var ett lämpligt representativt land, från vilket icke snedvridna priser och kostnader skulle hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.3. |
3.2 Normalvärde
(57) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
(58) |
I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst). |
(59) |
Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar
(60) |
Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:
|
(61) |
Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. |
(62) |
Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling. |
(63) |
Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.” |
(64) |
I enlighet med denna bestämmelse utfärdade kommissionen en landsrapport för Kina (rapporten) (6) med belägg för förekomsten av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom vissa sektorer (till exempel den kemiska sektorn). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten om Kina lades in i ärendehandlingarna i det inledande skedet. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. |
(65) |
Klaganden stödde sig på bevisningen i rapporten för att betona betydelsen av nedan nämnda snedvridningar vad gäller unionens antidumpningsförfaranden rörande livsmedelsingredienser. Klaganden påpekade även att Förenta staternas handelsmyndigheter också har dokumenterat betydande snedvridningar av priser och kostnader i Kina, både i allmänhet och specifikt inom den kemiska sektorn rörande biokemiska produkter som erytritol, citronsyra och natriumglukonat. |
(66) |
Klaganden hänvisade också till kommissionens slutsatser i flera nyligen genomförda undersökningar om den kemiska sektorn i Kina som bekräftat att det förekommer betydande snedvridningar när det gäller priser och kostnader i Kina. Dessa undersökningar rör natriumglukonat (7), vissa polyvinylalkoholer (8), sulfanilsyra (9), citronsyra (10) och mononatriumglutamat (11). |
(67) |
Eftersom de producenter som undersöktes i ovan nämnda fall är verksamma inom samma sektor som producenterna av erytritol menade klaganden att de slutsatser om förekomsten av betydande snedvridningar som dragits i ovan nämnda undersökningar även gäller producenter av erytritol i Kina. |
(68) |
Klagomålet visade att inhemska priser och kostnader för erytritol i Kina inte kan godtas eftersom de strider mot de fria marknadskrafterna och snarare är resultatet av ett komplext och allomfattande statligt ingripande. |
(69) |
Betydande marknadssnedvridningar inom den kemiska sektorn, i synnerhet erytritolsektorn, bekräftas regelbundet av Kinas åtgärder, som dokumenteras genom formella handlingar, samt påföljande åtgärder från privata och statsägda företag. |
(70) |
Till exempel finns det flera erytritolproducenter i provinser där det förekommer betydande snedvridningar, exempelvis Hebei, som har infört särskilda stödsystem för den kemiska sektorn, och Shandong, som har tillkännagivit en plan för att främja uppbyggnaden av en stark jordbruksprovins (2021–2025) som innehåller flera politiskt styrda och marknadssnedvridande bestämmelser för jordbrukssektorn. På samma sätt har Heilongjiang sin egen femårsplan för utveckling av majsbearbetningsindustrin, medan femårsplanen för strategiska och framväxande industrier i Jilin främjar industrialisering inom biokemin. |
(71) |
Klaganden uppgav även att företag som tillverkar erytritol ofta publicerar information på sina webbplatser med hänvisningar till faktorer som ligger till grund för snedvridningarna. Till exempel uppgav Sanyuan Biotechnology Co. Ltd, Kinas största producent av erytritol, att deras produkter har identifierats som nya produkter av nationell betydelse. Samma företag har, liksom många andra erytritolproducenter (bl.a. den näst största producenten Baolingbao Biology Co., Ltd), tilldelats många nationella och regionala utmärkelser och titlar med anknytning till verksamhetsområdet (t.ex. National Sugar Engineering Technology Research Center, National Quality Award och National Green Factory). Klaganden menar att detta är ett tecken på att det finns en nära koppling mellan staten och företag som verkar inom erytritolsektorn. |
(72) |
Dessutom är de flesta erytritolproducenterna medlemmar i det kinesiska förbundet för livsmedelstillsatser och ingredienser (China Food Additive and Ingredients Association, CFAA) och de eller deras leverantörer är också medlemmar i den kinesiska branschorganisationen för stärkelseproducenter (China Starch Association, CSIA). |
(73) |
Med hänvisning till ovan nämnda undersökning om natriumglukonat påpekade klaganden att enligt Kinas fjortonde femårsplan, som omfattar perioden 2021–2025, är den kinesiska staten fast besluten att upprätthålla en ”sträng övervakning av den kemiska industrin”. På samma tema erinrade klaganden om att undersökningarna av vissa polyvinylalkoholer, sulfanilsyra, citronsyra och mononatriumglutamat konstaterade att den kinesiska staten utövar inflytande på affärsbeslut genom det kinesiska kommunistpartiets celler, som finns i både statsägda och privata företag. Kommunistpartiet uppges pressa inte bara statsägda, utan även privata företag att följa partidisciplinen. År 2017 fanns det particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag. |
(74) |
Klaganden betonade att kommissionen i undersökningen om natriumglukonat noterade att ovan nämnda snedvridningar även kunde observeras när det gäller andra kemikalier och drog slutsatsen att hela den kemiska och petrokemiska sektorn i Kina påverkades av snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen konstaterade att planeringssystemet i Kina generellt leder till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna. |
(75) |
Klaganden påpekade också att producenterna i ovan nämnda kommissionsundersökningar är desamma som i erytritolsektorn och erinrade om följande faktorer, som lett till betydande snedvridningar. |
(76) |
För det första betjänas den kemiska sektorn, inbegripet undersektorn för erytritol, i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter:
|
(77) |
För det andra gör den statliga närvaron i erytritolföretag det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader:
|
(78) |
För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.
|
(79) |
För det fjärde är den kemiska sektorn, precis som alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av kinesiska konkurs-, företags- och egendomsregler:
|
(80) |
För det femte snedvrids även lönekostnaderna i den kemiska sektorn:
|
(81) |
För det sjätte har erytritolproducenter tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten:
|
(82) |
Klaganden hävdade att de ovannämnda snedvridningarna är systembetingade. Statliga ingripanden förekommer i hela landet och inom alla ekonomiska sektorer, bland annat vid fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror. Undersökningen om natriumglukonat har visat att de priser som betalas och bokförs som kostnader när producenterna köper eller ingår avtal om insatsvaror är påverkade av de systemiska snedvridningar som beskrivs ovan. Leverantörerna av insatsvaror använder till exempel arbetskraft som är föremål för snedvridningarna, lånar pengar som är föremål för snedvridningarna i finanssektorn/kapitalallokeringen och omfattas av planeringssystemet som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och i alla sektorer. |
(83) |
Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom erytritolsektorn. |
(84) |
Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (uppdaterad rapport) (12) som bygger på offentligt tillgängliga källor. |
(85) |
Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
3.2.2 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina
(86) |
Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (13). |
(87) |
Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (14). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. |
(88) |
Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (15). |
(89) |
Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av kommunistpartiet. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara. |
(90) |
Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. |
(91) |
Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (16). Detta åskådliggör kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. |
(92) |
Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder. |
(93) |
Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (17). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning. |
(94) |
För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. |
(95) |
Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. |
(96) |
Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). |
(97) |
De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (18). |
(98) |
För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (19). |
(99) |
Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att säkerställa att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och kommunistpartiet (20). |
(100) |
För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (21). |
(101) |
På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (22). |
(102) |
Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (23). |
3.2.3 Betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter
(103) |
I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. |
(104) |
Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, bl.a. Sanyuan Biotechnology Co., Ltd (24), Dongxiao Biotechnology Co., Ltd (25), Baolingbao Biology Co., Ltd (26) och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd (27). |
(105) |
Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (28) och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina. |
(106) |
Sektorn för den berörda produkten är dessutom föremål för flera statliga strategier, bland annat de centrala riktlinjerna för 2022 som tillkännagivits av finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor: ”[i]ntegrerad utveckling av jordbruksindustrin. Samordna utformningen och byggandet av ett antal nationella moderna jordbruksindustriparker, fördelaktiga och karakteristiska industrikluster och starka jordbruksindustriella kommuner. Fokusera på att säkerställa nationell livsmedelssäkerhet och effektiv försörjning av viktiga jordbruksprodukter, med fokus på ris, vete, majs, […] bygga ett modernt industriellt system på landsbygden baserat på starka industristäder, industriparker som motor och industrikluster som ryggrad, provins-, distrikts- och kommunplaner och samordnat främjande av punkter, linjer och områden, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den industriella utvecklingen som helhet” (29). På samma sätt innehåller den fjortonde femårsplanen för främjande av jordbrukets och landsbygdsområdenas modernisering följande mål: ”[b]yggande av nationella industrikedjor för livsmedelssäkerhet. På grundval av produktionen och försörjningen av ris, vete, majs, sojabönor osv. samordna kapacitetsuppbyggnaden inom produktion, bearbetning, lagring och omsättning samt bygga industrikedjor för livsmedelssäkerhet […]”. (30) |
(107) |
Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (31). |
(108) |
Till exempel uppger CFAA i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (32). Vidare avser CFAA:s partiavdelning (33) att ”kontinuerligt förbättra affärsundersökningskapaciteten, […] stärka branschorganisationernas partibyggande arbete och till fullo genomföra de allmänna kraven för partibyggande i den nya eran (34)”. |
(109) |
Sanyuan Biotechnology Co., Ltd, Baolingbao Biology Co., Ltd och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd är medlemmar i CFAA (35). Baolingbao Biology Co., Ltd och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd är dessutom medlemmar i vissa av CFAA:s expertkommittéer (36). |
(110) |
CSIA har enligt artikel 2 i sina stadgar som mål att ”offentliggöra och genomföra nationell industripolitik, tjäna industrin helhjärtat och främja industriell produktion”. I artikel 3 anges även att CSIA ”upprättar en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet” och att organisationen – precis som CFAA – ”accepterar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av enheter som ansvarar för partiets uppbyggnad samt av de relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för industrins förvaltning” (37). |
(111) |
Dongxiao Biotechnology Co., Ltd, Biotlogy Co., Ltd och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd ingår i CSIA:s verkställande råd (38). |
(112) |
Liknande bestämmelser finns även i stadgarna för den kinesiska branschorganisationen för biologisk fermentering (China Biological Fermentation Industry Association, CBFIA) (39). Baolingbao Biology Co., Ltd och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd är båda vice ordförande i CBFIA (40). |
(113) |
Privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. |
3.2.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader
(114) |
De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut. |
(115) |
Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (41)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. |
(116) |
Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (42), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (43). |
(117) |
Redan år 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (44). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna. |
(118) |
Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (45) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. |
(119) |
I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”. I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (46). |
(120) |
Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för erytritol. Som exempel kan nämnas att verkställande direktören för Dongxiao Biotechnology Co., Ltd innehar befattningar i kommunistpartiet och även är ledamot i den nuvarande fjortonde folkkongressen i Shandong (vald i januari 2023) (47). Företagets fackföreningsordförande, som också är medlem i kommunistpartiet, sade följande när han fick frågor om förhållandet mellan partiuppbyggnad och företagsutveckling: ”Partibyggnaden leder företaget och partiet och företaget är integrerade och starka” (48). |
(121) |
Flera styrelseledamöter för Sanyuan Biotechnology Co., Ltd (den största producenten av den berörda produkten) är också medlemmar i kommunistpartiet (49). Detsamma gäller Baolingbao Biology Co., Ltd (50) och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd, vars ordförande inte bara är medlem i kommunistpartiet och företagets partisekreterare, utan även ledamot i den fjortonde folkkongressen i Zhejiang (51). |
(122) |
Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (52). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för erytritol och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader. |
3.2.5 Betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna
(123) |
Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. |
(124) |
Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (53). |
(125) |
De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera. |
(126) |
De centrala riktlinjer för 2022 från finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor som nämns ovan (se skäl 106) innehåller också följande bestämmelser som påverkar sektorns funktion: ”[s]taten kommer att fortsätta att genomföra politik som subventioner till majs- och sojabönsproducenter, subventioner till ris och incitament till stora spannmålsproducerande distrikt, för att konsolidera effektiviteten i strukturreformen på utbudssidan inom jordbruket och säkerställa den nationella livsmedelssäkerheten” eller ”[b]elöningar till distrikt med stor utsädesproduktion. Utöka omfattningen av stödet till distrikt med stor utsädesproduktion av ris, vete och majs […] och främja omvandlingen och uppgraderingen av utsädesindustrin” (54). |
(127) |
Den fjortonde femårsplanen för att främja moderniseringen av jordbruket och landsbygdsområdena (55) syftar till att ”[f]örbättra politiken för stöd till spannmålsproduktion. Stabilisera stödet till spannmålsodlare, förbättra politiken för minimipriser för ris och vete samt subventionspolitiken för majs- och sojabönsodlare. Förbättra kompensationsmekanismen för de stora spannmålsproducerande områdenas intressen och förbättra stödsystemet för de stora spannmålsproducerande distrikten” (56). Enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av planteringssektorn på nationell nivå (57) kommer [Kina] ”[u]nder perioden för den fjortonde femårsplanen undersöka möjligheterna till expansion, öka produktionskapaciteten, optimera strukturen, främja en diversifierad utveckling och förbättra kapaciteten för försörjningstrygghet” (58). |
(128) |
CSIA:s fjortonde femårsplan (59) tydliggör också den befintliga statliga politiken inom sektorn genom att förklara att ”[s]taten sedan 2016 har anpassat riktlinjerna för tillfällig lagring av majs i de tre nordöstra provinserna och den autonoma regionen Inre Mongoliet till en ny mekanism för ’marknadsorienterat inköp’ plus ’subvention’, vilket har lett till en kraftig minskning av majspriserna och avsevärt minskat produktionskostnaderna för majsstärkelse. För att förbruka överskottet av majs har Heilongjiang, Jilin, Liaoning, Inre Mongoliet och andra platser gett olika subventioner till högförädlingsföretag för majs som har fortsatt att öka produktionskapaciteten för högförädling av majs och produktion av majsstärkelse” (60). |
(129) |
Den fjortonde femårsplanen för utveckling av bioekonomin (61) tar direkt upp sektorn för den berörda produkten genom att syfta till att ”[s]tärka företagsinnovationens övergripande ställning. Ge fullt utrymme åt de ledande företagens ledande och stödjande roll på det biologiska området, vägleda stora företag att öppna upp resurser som teknisk innovation, försörjningskedja och finansiella tjänster för industrikedjan i tidigare och senare led och främja integrering och innovation i små och medelstora företag. Med fokus på viktiga områden med stort och omfattande inflytande, exempelvis biomedicin, biojordbruk och biotillverkning, uppmuntras bioinnovativa företag att vidareutveckla sina undersektorer, främja deras utvecklingsfördelar och utveckla dem till separata föregångare med global konkurrenskraft” (62). |
(130) |
På provinsnivå ska de statliga myndigheterna enligt Hebeis fjortonde femårsplan för strategiska och framväxande industrier (63) utforma sektorns industriella struktur på följande sätt: ”Avsevärt utveckla industrierna för biofermentering, biobaserade produkter och karakteristiska biologiska produkter och främja en integrerad tillämpning av bioteknik inom medicin, kemisk industri, material, högförädling av livsmedel och ny energi. Konsolidera och förbättra fördelarna med aminosyror, stärkelsesocker, enzympreparat, vitaminer och andra produkter och utveckla nya biologiska material som biobaserade fibrer, biobaserade kemikalier” (64). |
(131) |
År 2024 utfärdade Shandong dessutom en viktig policy för att främja, uppgradera och utveckla majsindustrin (65), vilket ger viktigt skattestöd för forskning och utveckling. Detta skattestöd har bland annat gynnat Sanyuan Biotechnology Co., Ltd, vars juridiska ombud har sagt följande: ”När det gäller företagets ställning på den internationella arenan är det oupplösligt förbundet med skattemyndighetens starka stöd […] De uppgraderade skatteincitamenten ger oss fullständig motivation för forskning och utveckling. Företagets produktionskapacitet på 50 000 ton erytritol har tagits i drift och marknadsandelen väntas öka ytterligare” (66) . |
(132) |
Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led. |
(133) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
3.2.6 Betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt
(134) |
Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. |
(135) |
Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (67). |
(136) |
Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (68). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (69). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (70). |
(137) |
I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på den kemiska sektorn, och därmed sektorn för erytritol. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. |
(138) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten. |
3.2.7 Betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader
(139) |
Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (71). |
(140) |
Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (72). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. |
(141) |
Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (73). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna. |
(142) |
Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för erytritol inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina). |
3.2.8 Betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten
(143) |
Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt. |
(144) |
För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (74), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (75), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. |
(145) |
I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (76). Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten. |
(146) |
De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (77). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (78). |
(147) |
Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (79). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (80). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden. |
(148) |
För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis. |
(149) |
För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (81). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet ”uppmanade till en sänkning av marknadsräntan för lån” (82). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning. |
(150) |
Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker. |
(151) |
Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
(152) |
Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
3.2.9 De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär
(153) |
Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten. |
(154) |
Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i avsnitt 3.2.2. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av erytritol omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten. |
(155) |
Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten. |
(156) |
Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
(157) |
Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning. |
3.2.10 Argument från de berörda parterna
(158) |
Den kinesiska handelskammaren lämnade synpunkter, särskilt när det gäller tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren hävdade att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal för ett antal skäl. |
(159) |
Kommissionen upprepade sin ståndpunkt att artikel 2.6a i grundförordningen är helt överensstämmande med unionens skyldigheter enligt WTO-lagstiftningen, särskilt bestämmelserna i antidumpningsavtalet. Kommissionen konstaterade att förekomsten av betydande snedvridningar som ger upphov till tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå och, om de fastställs, gör att kostnader och priser i exportlandet inte lämpar sig för att konstruera normalvärdet. Under dessa omständigheter ska enligt artikel 2.6a i grundförordningen produktions- och försäljningskostnaderna konstrueras på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, inbegripet sådana som gäller i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med den i exportlandet. |
3.2.11 Slutsats
(160) |
Analysen i detta avsnitt, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den berörda produkten i synnerhet, visar att priser och kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. |
(161) |
På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. |
(162) |
Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet. |
3.3 Representativt land
3.3.1 Allmänna anmärkningar
(163) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
(164) |
Såsom förklaras i skälen 40–56 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. |
(165) |
I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga att använda Colombia som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
3.3.2 En ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas
(166) |
I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Argentina, Brasilien, Colombia, Ecuador, Mexiko, Peru, Sydafrika, Thailand och Turkiet som länder med en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. alla klassificeras av Världsbanken som ”högremedelinkomstländer” på grundval av deras bruttonationalinkomst. |
(167) |
Såsom förklaras i skälen 40–52 verkar den undersökta produkten dock endast tillverkas i länder som inte är länder med en ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas enligt de kriterier som anges i skäl 163. |
3.3.3 Tillverkning av produkter i samma allmänna kategori och/eller sektor
(168) |
I den första noteringen drog kommissionen slutsatsen att citronsyra var ett lämpligt riktmärke i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten för att fastställa ett icke snedvridet värde i ett representativt land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas för samma produktionsfaktorer som används vid framställningen av erytritol. Ingen berörd part ifrågasatte denna slutsats. |
(169) |
I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen kunde finansiella uppgifter för citronsyreproducenter anses vara representativa även för exporterande producenter av den berörda produkten. |
3.3.4 Relevanta lätt tillgängliga uppgifter i de möjliga representativa länderna
(170) |
I den första noteringen undersökte kommissionen vilka finansiella uppgifter som är lätt tillgängliga för de länder som avses i skäl 166. Kommissionen fann sådana uppgifter i Orbis för ett företag i Argentina, fyra företag i Brasilien, ett företag i Colombia, ett företag i Ecuador, ett företag i Mexiko, ett företag i Peru, ett företag i Sydafrika, sex företag i Thailand och åtta företag i Turkiet. De årsredovisningar som kommissionen hade tillgång till för alla företag i Argentina, Ecuador, Mexiko, Peru, Sydafrika och Turkiet samt för ett fåtal företag i Brasilien och Thailand kunde inte användas eftersom de antingen var ofullständiga och/eller för gamla eller visade att det aktuella företaget gick med förlust. |
(171) |
Kommissionen analyserade sedan följande tre möjliga representativa länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas där citronsyra tillverkas och för vilka det fanns tillgängliga årsredovisningar som visade på vinst: Brasilien, Colombia och Thailand. Kommissionen noterade att det vid denna tidpunkt fanns lätt tillgängliga finansiella uppgifter från Orbis för år 2022 för en producent av citronsyra i Brasilien (Cargill Agricola SA), en producent av citronsyra i Colombia (Sucroal SA) och tre producenter av citronsyra i Thailand (Sunshine Biotech International Co. Ltd, Cofco Biochemical (Thailand) Co Ltd och Thai Industrial Citric Co. Ltd). Det fanns även finansiella uppgifter för år 2020 för en producent av citronsyra i Brasilien (Primary Products Ingredients Brasil SA). |
(172) |
I synpunkterna på den första noteringen föreslog ingen part andra möjliga representativa länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas och där citronsyra tillverkas utöver dessa tre. |
(173) |
I sina synpunkter på den första noteringen argumenterade Dongxiao Biotechnology Co., Ltd för att Brasilien skulle användas och föreslog samtidigt att kommissionen skulle använda Thailand för att hitta ett icke snedvridet värde för enbart glukos. Företaget hävdade att detta överensstämde med kommissionens praxis i R728 – översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärder för kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål, där kommissionen använde Brasilien som representativt land men fann det icke snedvridna värdet för väte genom att använda uppgifter från världens största exportland av väte (Kanada). |
(174) |
Kommissionen noterade först att dess tidigare administrativa praxis inte är bindande för att bedöma efterlevnaden av bestämmelserna i grundförordningen (84). Dessutom kommer den glukos som Thailand importerar nästan uteslutande från Kina, vilket innebär att dessa uppgifter inte kan användas. |
(175) |
I sina synpunkter på den första noteringen argumenterade Dongxiao Biotechnology Co. Ltd för att Brasilien skulle användas som representativt land med motiveringen att Brasilien producerade produkter som liknar de undersökta produkterna, dvs. citronsyra, att det brasilianska företaget Cargill Agricola SA gick med vinst 2022, vilket omfattar en del av undersökningsperioden (från den 1 oktober 2022 till den 30 september 2023), att brasilianska importuppgifter (för ersättningsändamål) för nästan alla kända produktionsfaktorer fanns i bilagan till den första noteringen och att kommissionens första notering visade att det inte fanns några snedvridningar av handeln i Brasilien som påverkade insatsvaror för tillverkning av den undersökta produkten. |
(176) |
Klaganden ifrågasatte lämpligheten i de finansiella uppgifterna från de två brasilianska företagen i den första noteringen (dvs. Cargill Agricola SA och Primary Products Ingredients Brasil SA) med motiveringen att båda dessa företag ingår i koncerner och att koncernernas inflytande på de finansiella uppgifterna var svår att bedöma. Klaganden noterade också att båda företagen tillverkar och/eller säljer en mängd olika produkter. När det gäller Cargill Agricola SA tillade klaganden att detta företags omsättning var omkring 150 gånger större än omsättningen för det colombianska företaget Sucroal SA (för en liknande produktionskapacitet) och att Cargill Agricola SA hade ett handelsbolags finansiella profil. När det gäller Primary Products Ingredients Brasil SA noterade klaganden att ett ägarbyte genomförts och att finansiella uppgifter för 2022 inte hade offentliggjorts. |
(177) |
Klaganden ifrågasatte också lämpligheten i de finansiella uppgifterna från de tre thailändska företagen i den första noteringen (dvs. Sunshine Biotech International Co. Ltd, Cofco Biochemical (Thailand) Co. Ltd och Thai Industrial Citric Co. Ltd). Klaganden ansåg att uppgifterna för de två förstnämnda kinesiska företagen i Thailand, utan mer detaljerade och oberoende granskade uppgifter, knappast var tillförlitliga för fastställandet av icke snedvridna värden. Klaganden ansåg dessutom att inflytandet från de koncerner som Sunshine Biotech International Co. Ltd och Cofco Biochemical (Thailand) Co. Ltd tillhör skulle kunna ha en inverkan på företagets uppgifter och resultat som är svår att bedöma utan detaljerade och oberoende revisionsrapporter om dessa företag och koncerner. Klaganden hävdade också att de två företagen är exportinriktade och har som huvudsyfte att leverera citronsyra till Förenta staterna i den mån sändningar av citronsyra med kinesiskt ursprung omfattas av höga tullar när de importeras till Förenta staterna. Klaganden tillade att produktionsvolymerna i Thailand var små jämfört med tillverkningen i Kina och att den beräknade förbrukningen av citronsyra i Thailand uppgick till mellan 30 000 och 40 000 ton per år. |
(178) |
Mot bakgrund av ovanstående argumenterade klaganden för att Colombia skulle användas i stället för Brasilien och Thailand. |
(179) |
Kommissionen höll med klaganden om att de finansiella uppgifterna för det brasilianska företaget Primary Products Ingredients Brasil SA inte var de mest lämpliga i den mening att de är föråldrade. Uppgifterna i fråga gällde räkenskapsåret 2020, medan undersökningsperioden omfattar perioden 1 oktober 2022–30 september 2023. |
(180) |
I den andra noteringen gjorde kommissionen en närmare undersökning av vilka finansiella uppgifter som finns tillgängliga för de länder som anges i noteringen av den 21 december 2023, dvs. Brasilien, Colombia och Thailand. Den information som kommissionen hade tillgång till i det skedet var densamma som den som beskrivs i den första noteringen (se skäl 171), med undantag för det faktum att kommissionen för 2022 fick mer detaljerad och offentligt tillgänglig information för den colombianska citronsyreproducenten Sucroal SA (från Supersociedades, såsom förklaras i skäl 222). För övriga företag i de andra möjliga representativa länderna fanns inga uppgifter med samma detaljnivå. |
(181) |
Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att de finansiella uppgifter som fanns tillgängliga för det colombianska företaget Sucroal SA var lämpligast att använda. Dessutom har Sucroal SA en omsättning som ligger mellan omsättningen för de största och minsta kinesiska erytritolproducenterna som ingår i urvalet. Ingen part ifrågasatte dessa tre omständigheter eller lade fram finansiella uppgifter från alternativa företag. |
(182) |
I sina synpunkter på den andra noteringen ifrågasatte Dongxiao Biotechnology Co. Ltd användningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Sucroal SA Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.4.9 och påverkar inte slutsatsen i skälet ovan. |
3.3.5 Nivå av social trygghet och miljöskydd
(183) |
Eftersom kommissionen hade fastställt att Colombia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen. |
3.3.6 Slutsats
(184) |
Ovanstående analys visade att Colombia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
3.4 Källor som använts för att fastställa icke-snedvridna kostnader och referensvärden
(185) |
I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. |
(186) |
I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (85) (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för råvaror. Kommissionen uppgav också att den skulle använda offentligt tillgängliga elpriser från Colombia (86) för att fastställa elpriser samt priser för gas och ånga (med konverteringstabeller för omvandling mellan m2/ton och kWh) och ILO:s statistik (87) för att fastställa arbetskraftskostnader. |
(187) |
I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet. |
3.4.1 Produktionsfaktorer
(188) |
Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1
|
(189) |
Efter utfärdandet av den andra noteringen förkortades förteckningen över produktionsfaktorer ytterligare eftersom det saknades importpriser till Colombia i GTA. Värdena för detta adderades därför till förbrukningsvarornas värde:
|
(190) |
Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de tillverkningskostnader som uppgetts av de exporterande producenterna och som inte inkluderats i de enskilda produktionsfaktorerna ovan, bland annat avskrivningar och underhållskostnader. |
(191) |
Utöver de rapporterade produktionsomkostnaderna inkluderade kommissionen även kostnader för forskning och utveckling i den mån de inte hade inkluderats i tillverkningskostnaderna. |
(192) |
Dessa belopp hämtades från de exporterande producenternas svar på frågeformuläret. Det nya beloppet för produktionsomkostnaderna uttrycktes i procent och har tillämpats på de omräknade tillverkningskostnaderna. |
3.4.2 Råvaror
(193) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till Colombia såsom det rapporterats i GTA-databasen, där det inkluderar tillämpliga importtullar i Colombia för respektive HS-nummer. |
(194) |
Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik. |
(195) |
Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (95). De återstående kvantiteterna ansågs representativa. |
(196) |
Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet eftersom den i skälen 60–157 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. |
(197) |
När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna såsom även förklaras i skäl 187. |
(198) |
Bilaga I till den första noteringen innehåller en förteckning över de olika råvaror som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande producenterna med sexsiffriga eller mer detaljerade HS-koder, om sådana finns. |
(199) |
I sina synpunkter på den första noteringen hävdade Dongxiao Biotechnology Co. Ltd att ett tredjelands importpriser varken återspeglar de faktiska inhemska priserna i detta land eller inköpspriserna i det berörda landet och att kommissionen därför också bör vara öppen för att godta andra offentligt tillgängliga uppgiftskällor, exempelvis det inhemska försäljningspriset i ett tredjeland eller andra internationella priser. Dongxiao Biotechnology Co., Ltd tillade att priset på insatsvaror som köpts på hemmamarknaden borde ersättas med ett importpris på fob-basis. |
(200) |
Kommissionen påpekade att i artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs användning av motsvarande uppgifter i ett lämpligt representativt land ”under förutsättning att relevanta kostnadsuppgifter finns lätt tillgängliga”. |
(201) |
Kommissionen förfogade inte över några uppgifter om inhemska priser i de möjliga representativa länderna. Däremot finns det lätt tillgängliga uppgifter om importpriser i de möjliga lämpliga representativa länderna och kommissionen har därför hämtat dessa uppgifter från GTA. Vidare anser kommissionen att importpriserna till de möjliga representativa länderna genom konkurrens återspeglar de relevanta inhemska priserna på rätt sätt. |
(202) |
Kommissionen har också uteslutit uppgifter om import till det representativa landet från Kina för att fastställa de relevanta referenspriserna. Så länge importkvantiteterna av produktionsfaktorerna är tillräckligt representativa och det inte finns några andra särskilda omständigheter som gör dem olämpliga finns det ingen objektiv grund för att utesluta dem. |
(203) |
I avsaknad av belägg för motsatsen avvisade kommissionen därför partens påståenden och noterade att det är kommissionens praxis att justera importpriserna för importskatter för att återspegla marknadspriset för den aktuella produktionsfaktorn i det representativa landet. |
(204) |
Under den platsbaserade kontrollen av de exporterande producenternas svar på frågeformuläret dubbelkontrollerade kommissionen överensstämmelsen mellan de kinesiska och colombianska nomenklaturerna. Resultatet av denna överensstämmelsekontroll presenterades i den andra noteringen. |
(205) |
Som svar på den andra noteringen hävdade Dongxiao Biotechnology Co. Ltd att priset för produktionsfaktorn glukos avser glukos i fast form och att priset måste avspegla andelen glukos i fast form i den glukossirap som används. Kommissionen höll med och har gjort en korrigering av referenspriset för företaget i fråga. |
(206) |
När det gäller importtullar för import av produktionsfaktorerna har dessa inkluderats i det använda referenspriset. |
3.4.3 Biprodukter
(207) |
Kommissionen analyserade redovisningspraxis för de exporterande kinesiska producenter som ingick i urvalet vad gäller biprodukter och avfall. Därvid använde kommissionen de kvantiteter avfallsprodukter som sålts och minskade tillverkningskostnaderna genom att tillämpa de colombianska priserna för HS-numret i tillgängliga fall. |
(208) |
För de avfallsprodukter för vilka det endast fanns ett pris för primärprodukten använde kommissionen, i avsaknad av andra tillgängliga uppgifter, preliminärt förhållandet mellan priset för avfallsprodukten i Kina och det pris för primärprodukten i Kina som uppgetts av de exporterande producenterna. Förhållandet mellan dessa priser tillämpades sedan på priset för primärprodukten i Colombia enligt GTA. |
3.4.4 Arbetskraft
(209) |
Kommissionen använde ILO:s senaste offentligt tillgängliga statistiska uppgifter (96) för att fastställa lönerna i den aktuella sektorn i Colombia. Det genomsnittliga månatliga värdet under undersökningsperioden justerades för andra avgifter genom tillägg av de sociala avgifter som arbetsgivaren betalar, inbegripet pension och yrkesriskskatt: 12 % som arbetsgivarens inbetalning till pensionsfonden, 8,5 % för sjukförsäkringen, 1–2 % för den solidariska pensionsfonden och 4–9 % för löneskatter (97), (98). Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent uppgår till 18 renminbi yuan/arbetstimme. |
(210) |
Antalet timmar som uppgavs i svaret på frågeformuläret har justerats i de fall det är motiverat eftersom antalet arbetade timmar under en dag på fabriken var 12 snarare än 8 timmar. |
3.4.5 El
(211) |
Kommissionen använde relevanta elpriser för industriella användare som Colombias stora elleverantör Enel (99) offentliggjort på sin webbplats. Kommissionen använde elpriserna inom industrin under undersökningsperioden och lade sedan till 10 % (100) för andra fakturaposter, bland annat nätavgifter. |
(212) |
Priset per kWh som hämtades från denna källa uppgick till 0,18 US-dollar per kWh eller 1,24 renminbi yuan + 10 % för nätavgifter. |
(213) |
I sitt svar på den andra noteringen ifrågasatte Dongxiao Biotechnology Co., Ltd användningen av elpriser från Colombia eftersom de påstås vara uppblåsta, delvis på grund av användningen av förnybara energikällor snarare än kol. Företaget anser inte heller att den colombianska elkällan är jämförbar med eller representativ för den typ av el som Dongxiao Biotechnology Co., Ltd faktiskt använder. |
(214) |
Kommissionen avvisade detta argument som ogrundat. Ingen offentligt tillgänglig källa gjorde det möjligt för kommissionen att fastställa i vilken utsträckning de colombianska elpriserna var uppblåsta, och det fanns inte heller något tillförlitligt referensvärde att jämföra dem mot. Dessutom är det faktum att källorna till elproduktion i Colombia och Kina inte speglar varandra inte ett skäl att avvisa de colombianska elpriserna. |
3.4.6 Naturgas
(215) |
Kommissionen använde gaspriset för företag i Colombia som GlobalPetroPrices (101) offentliggjort på sin webbplats. Kommissionen använde genomsnittet av de uppgifter klagomålet innehöll (dvs. genomsnittet för en stor gaskonsument under andra halvåret 2022 plus första halvåret 2023 vilket uppgick till 44,29 euro per MWh) och priset på naturgas för företag i Colombia i juni 2023 (dvs. 0,053 euro per kWh). Dessa priser inbegriper alla skatter, avgifter och andra poster på gasräkningen. Det bör noteras att 1 m3 naturgas motsvarar ungefär 10,55 kWh och att kostnaden för 1 kWh hade uppskattats till 1,24 renminbi yuan + nätavgifterna ovan. |
3.4.7 Ånga
(216) |
Kostnaden för ånga har fastställts utifrån förhållandet mellan priset på naturgas och den mängd gas som behövs för att producera ånga. Med beaktande av allmänt vedertagna energiomvandlingsfaktorer och omvandlingsfaktorer från värme till ånga beräknade kommissionen att det går åt 68,29 m3 naturgas för att producera 1 ton ånga. |
3.4.8 Vatten
(217) |
Vattenkostnaden fastställdes utifrån kostnaden för vatten från en colombiansk vattenleverantör (102), med beaktande av rörliga kostnader per m3 och fasta kostnader som fördelats mellan de förbrukade vattenmängderna. |
3.4.9 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst
(218) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
(219) |
För att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och konstruera normalvärdet utgick kommissionen från det colombianska företaget Sucroal SA Kommissionen ansåg att de på detta sätt fastställde rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen på nivån fritt fabrik. |
(220) |
Produktionsomkostnader redovisades inte för sig i den tillgängliga resultaträkningen och konstaterades ingå i kostnaden för sålda varor. Värdet för produktionsomkostnader baserades på företagsspecifika uppgifter (se skäl 190) och tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna, med tillägg av företagets kostnader för forskning och utveckling som uppges i företagets resultaträkning. |
(221) |
I sitt svar på den andra noteringen ifrågasatte Dongxiao Biotechnology Co. Ltd användningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst från Sucroal SA med argumentet att företagets siffror inte var tillförlitliga och att de offentligt tillgängliga källorna (103) visade på en onormal ökning av SA:s rörelseresultat och nettovinst och begärde en bekräftelse på huruvida detta företags försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst påverkades av donationer från OAL, Sucroal SA:s största aktieägare, till politiska partier. |
(222) |
Kommissionen grundade sina slutsatser på lätt tillgänglig information. Eftersom den fullständiga finansiella rapporten för Sucroal SA inte är offentlig eller lätt tillgänglig kunde kommissionen endast offentliggöra de resultatuppgifter som tillhandahållits av Supersociedades (104). Dongxiao Biotechnology Co. Ltd uppgav inte heller någon alternativ källa till detaljerade och lätt tillgängliga finansiella uppgifter för Sucroal SA Det pressmeddelande som lämnades in av Dongxiao Biotechnology Co. Ltd redovisar OAL-företag som ger donationer till politiska partier (105). Sucroal SA finns inte med på denna lista. Argumenten mot användningen av lätt tillgängliga finansiella uppgifter från Sucroal SA som presenterades i den andra noteringen avvisades därför. |
3.5 Beräkning
(223) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
(224) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. De uppgifter om förbrukningsmängder som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnaderna i Colombia som anges i skäl 188. |
(225) |
När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten enligt vad som beskrivs i skälen 218–220. De fastställdes på grundval av Sucroal SA:s årsredovisning. |
(226) |
Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader och avskrivning till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att få fram de icke snedvridna produktionskostnaderna. |
(227) |
Till de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Sucroal SA Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor adderades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 15,4 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 18,3 %. |
3.6 Exportpris
(228) |
De exporterande producenter som ingick i urvalet exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen. |
3.7 Jämförelse
(229) |
Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset på grundval av priset fritt fabrik för de exporterande producenter som ingick i urvalet. |
(230) |
När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transport, försäkring, hantering, lastningskostnader, bankavgifter och kreditkostnader. |
3.8 Dumpningsmarginaler
(231) |
För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. |
(232) |
För alla andra exporterande producenter i Kina fastställdes först graden av samarbetsvilja hos de exporterande producenterna. Graden av samarbetsvilja beräknas som de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden. |
(233) |
Exportvolymerna fastställdes utifrån uppgifter i stickprovsformuläret som uppgetts av de exporterande producenter som inte ingick i urvalet och kontrollerade uppgifter i svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter som ingick i urvalet. |
(234) |
Graden av samarbetsvilja betraktades inte som hög i detta fall eftersom den totala exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna, både de som ingick i urvalet och de som inte gjorde det, utgjorde 74,9 % av den totala importen under undersökningsperioden. |
(235) |
På denna grund ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för alla icke-samarbetsvilliga exporterande producenter utifrån de representativa försäljningstransaktioner som gjorts av den exporterande producent i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen. De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
(236) |
Den likadana produkten tillverkades av en unionsproducent under undersökningsperioden. Denna producent utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
(237) |
Eftersom uppgifter om skadebedömningen endast härleddes från en unionsproducent ges siffrorna för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl. Indexen baseras dock på faktiska uppgifter och inte på intervallerna. |
(238) |
Den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden låg på mellan 1 940 och 2 340 ton. Kommissionen fastställde den faktiska siffran utifrån en kontroll av de reviderade rapporterna från den enda kända unionsproducenten, Jungbunzlauer SA Såsom anges i skäl 20 behövde kommissionen inte använda sig av stickprover eftersom det bara fanns en känd unionsproducent. |
4.2 Förbrukningen i unionen
(239) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande i) den enda kända unionsproducentens kontrollerade försäljning och ii) importen från det berörda landet och från alla övriga tredjeländer, särskilt Förenta staterna. |
(240) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (i ton)
|
(241) |
På grundval av detta ökade förbrukningen i unionen med 10 % under skadeundersökningsperioden efter en stark tillväxt 2021 och en efterföljande minskning som kan ha orsakats av hamstring på grund av befarade försörjningsbrister i samband med covid-19 eller oväntat konsumentbeteende. |
4.3 Import från det berörda landet
4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
(242) |
Eftersom erytritol för närvarande omfattas av det övergripande KN-numret 2905 49 00 för erytritol i ren form och KN-nummer 2106 90 92 och 2106 90 98 för blandade produkter var det inte möjligt att bedöma importstatistiken från Eurostat. Importstatistiken baserades i stället på uppgifter från leverantörer av specialiserad marknadsinformation om kinesisk och amerikansk handelsstatistik som klaganden prenumererar på. |
(243) |
Källan till uppgifterna om Kinas import kunde inte lämnas ut på begäran av uppgiftslämnaren. Kommissionen dubbelkontrollerade dock klagandens uppgifter mot andra tillgängliga statistiska källor (Eurostat och Surveillance) samt mot de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenternas svar på stickprovsformulär och frågeformulär. |
(244) |
Den kinesiska handelskammaren menade att den enda godtagbara metoden för kommissionens analys av importuppgifter (volym, värde) från Kina är den som baseras på officiell statistik från Eurostat med en Taric-uppdelning för handeln med erytritol. |
(245) |
Härvid noteras att Taric-numren för erytritol inte skapades förrän den dag då förfarandet inleddes. Importuppgifter för skadeundersökningsperioden kunde därför inte hämtas direkt från Eurostat, såsom anges i skäl 242. Påståendet avvisades. |
(246) |
Den kinesiska importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden (se tabell 2). |
(247) |
Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
(248) |
Tabell 3 visar att importen från Kina under skadeundersökningsperioden ökade i absoluta tal med 3 508 ton, eller 36 %. Det innebär att den totala marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen ökade med 17 procentenheter under samma period. |
4.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
(249) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av den specialiserade marknadsinformation som beskrivs i skäl 242. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet. |
(250) |
Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (i euro/ton)
|
(251) |
Det genomsnittliga priset på den kinesiska importen ökade först 2021 och uppgick till 2 453 euro/ton (från 1 856 euro/ton 2020). Därefter minskade det till 1 938 euro/ton 2022 och till 1 572 euro/ton under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga enhetspriset för den kinesiska importen med 15 %. De kinesiska importpriserna låg konstant under unionsindustrins försäljningspriser såsom framgår av tabell 8. |
(252) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
(253) |
Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för den kända unionsproducent som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 40,0 % och 60,0 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för 100 % av de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet. |
(254) |
Kommissionen beaktade även andra effekter på priserna, framför allt att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Såsom nämns i skäl 277 ökade unionsindustrins tillverkningskostnader per enhet markant från och med 2022, dels på grund av indirekta kostnader per enhet och dels på grund av priserna på energi och råvaror. Eftersom priset på import från Kina minskade avsevärt under samma period kunde unionsindustrin inte höja sitt försäljningspris för att täcka produktionskostnaderna. Detta förhindrande är ytterligare en bekräftelse på att den dumpade importen från Kina ledde till minskad lönsamhet för unionsindustrin. |
(255) |
I sina synpunkter avseende väsentlig skada hävdade den kinesiska handelskammaren att unionsmarknaden är uppdelad i två separata delar: erytritolmarknaden för användning inom livsmedelsproduktion och erytritolmarknaden för användning inom kosmetika- och läkemedelsproduktion. Handelskammaren hävdade också att unionens och Förenta staternas industrier har exklusiv tillgång till de mest lukrativa kosmetika- och läkemedelssegmenten och att dessa bör särskiljas och analyseras för sig samt att unionsindustrins försäljning till kosmetika- och läkemedelsindustrierna bör exkluderas från den övergripande skadeanalysen. |
(256) |
Undersökningen visade att unionsindustrin inte hade någon ensamrätt i fråga om leverans till kunder inom kosmetika- och läkemedelssektorn. Alla företag som vill saluföra ett ämne på unionsmarknaden kan registrera ämnet hos Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa). |
(257) |
Undersökningen visade också att erytritol för kosmetika- och läkemedelsindustrin är samma produkt som den som används inom livsmedelsindustrin och att den enda skillnaden mellan dessa två är att de förstnämnda behöver genomgå vissa ytterligare tester. Om dessa ytterligare tester utförs på erytritol av livsmedelskvalitet blir produkten helt utbytbar mot erytritol avsedd för kosmetika eller läkemedel. Det bör också noteras att kosmetika- och läkemedelssegmentet har marginell betydelse och svarar för mindre än 4 % av unionsindustrins försäljning och mindre än 1 % av förbrukningen i unionen. Denna begäran avvisades således. |
4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.4.1 Allmänna anmärkningar
(258) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
(259) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makro- och mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagomålet och den kända unionsproducentens svar på frågeformuläret. Eftersom inga andra unionsproducenter är kända för kommissionen ansågs båda uppsättningarna uppgifter vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
(260) |
De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, antal anställda, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
(261) |
De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.4.2 Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
(262) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(263) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym dramatiskt, trots att förbrukningen i unionen ökade något (se tabell 2). Även om tillverkningen i unionen ökade 2021, och även 2022 låg kvar på en högre nivå än 2020, minskade den sedan till endast 20 % av 2020 års nivå under undersökningsperioden. Unionsindustrin kunde inte konkurrera med dumpad import från Kina som från och med 2022 erbjöds till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnader. Unionsindustrin var därför tvungen att anpassa tillverkningen till en mycket låg försäljningsvolym, vilket ledde till att tillverkningen nästan upphörde helt. |
(264) |
Den rapporterade produktionskapaciteten avser installerad kapacitet, som ökade med 60 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning återspeglar unionsindustrins förväntningar på en fortsatt ökning av förbrukningen i unionen och produktion med full kapacitet 2021. |
(265) |
Under skadeundersökningsperioden ökade först kapacitetsutnyttjandet under 2021 upp till 100 % på grund av en stark ökning av förbrukningen i unionen. Därefter minskade den dock kraftigt till endast 10 % under undersökningsperioden. Detta berodde på att tillverkningen upphörde nästan helt under undersökningsperioden. |
4.4.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
(266) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(267) |
Unionsindustrins försäljningsvolym på unionens marknad ökade först under 2021. Under 2022 återgick den sedan till ungefär samma nivå som 2020. Under undersökningsperioden minskade försäljningsvolymen avsevärt, med en total minskning på 42 % under skadeundersökningsperioden. |
(268) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins andel av förbrukningen i unionen i allt högre takt. Totalt minskade denna marknadsandel med 45 % under skadeundersökningsperioden. |
4.4.2.3 Tillväxt
(269) |
Förbrukningen i unionen minskade något under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade kraftigt. Unionsindustrin förlorade således en betydande marknadsandel på 13–16 procentenheter. Samtidigt ökade marknadsandelen för importen från det berörda landet med 15–17 procentenheter under samma period. |
4.4.2.4 Sysselsättning och produktivitet
(270) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
(271) |
Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen i unionen med 12 %. Det bör dock noteras att även om den kända unionsproducenten nästan lade ner produktionen helt under undersökningsperioden till följd av den mycket låga försäljningsvolymen, som orsakades av dumpad import, beslutade företaget att tillfälligt behålla sina anställda i beredskap i stället för att säga upp dem. Om unionsindustrin hade minskat antalet anställda i enlighet med den minskade produktionen skulle sysselsättningen ha minskat betydligt mer. |
(272) |
Produktiviteten utvecklades på samma sätt som produktionen under skadeundersökningsperioden. Efter en ökning 2021 minskade den under 2022, för att sedan kollapsa under undersökningsperioden. Den kända unionsproducentens beslut att inte säga upp anställda trots att produktionen upphört nästan helt påverkar den indikator som observerades under undersökningsperioden. |
4.4.2.5 Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
(273) |
Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet. |
(274) |
Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning. |
4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
(275) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen
|
(276) |
Försäljningspriserna låg på en relativt stabil nivå under 2020 och 2021, ökade med omkring 20 % år 2022 och låg sedan kvar på ungefär samma nivå som 2022 under undersökningsperioden. Med undantag för undersökningsperioden var försäljningspriserna högre än tillverkningskostnaden per enhet under skadeundersökningsperioden. |
(277) |
Tillverkningskostnaden per enhet var också relativt oförändrad mellan 2020 och 2021, men ökade betydligt mer (53 %) än försäljningspriserna under 2022. Under undersökningsperioden observerades ytterligare en mycket stor ökning, som återspeglade en stor ökning av de indirekta kostnaderna (produktionsomkostnaderna) per enhet till följd av den kända unionsproducentens beslut att tillfälligt behålla sina anställda i beredskap i stället för att säga upp dem när produktionen upphörde nästan helt (se skäl 271). Andra viktiga orsaker till ökningen av tillverkningskostnaden per enhet under de två sista perioderna av skadeundersökningsperioden var en ökning av priserna på energi och råvaror såsom glukos och kemikalier. |
4.4.3.2 Arbetskraftskostnader
(278) |
Den kända unionsproducentens arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
(279) |
Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 6 %. Ökningen var något mer påtaglig fram till 2022, men under undersökningsperioden minskade lönerna något, vilket förmodligen var en följd av den lägre ersättningen i samband med att produktionen upphörde nästan helt. |
4.4.3.3 Lagerhållning
(280) |
Den kända unionsproducentens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
(281) |
Lagernivån var betydligt högre 2021 (34 % högre) och 2022 (75 % högre) än 2020. Såsom beskrivs i skäl 263 lade den kända unionsproducenten nästan ner produktionen helt under undersökningsperioden och levererade den mycket låga försäljningsvolymen genom att minska lagernivåerna, som halverades jämfört med 2022 och minskade till en nivå som var 12 % lägre än 2020. |
4.4.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
(282) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för den kända unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
(283) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för den kända unionsproducenten genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten låg på en mycket sund nivå under skadeundersökningsperiodens två första år, men minskade betydligt från och med 2022 och vändes till mycket stora förluster under undersökningsperioden till följd av den fortsatta ökningen av den dumpade importen och lägre priser, vilket ledde till att försäljningen minskade och produktionen nästan helt upphörde. |
(284) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades på ungefär samma sätt som lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden, med en kraftig minskning 2022 och ett betydande negativt värde under undersökningsperioden. |
(285) |
Under 2021 minskade investeringarna jämfört med föregående år samtidigt som förbrukningen i unionen ökade med 39 % (se tabell 2). Denna kraftigt ökade efterfrågan fick unionsindustrin att fatta beslutet att investera i ökad produktionskapacitet, vilket resulterade i en mycket hög investeringsnivå under 2022. När den ökade produktionskapaciteten väl blev tillgänglig hade dock den dumpade importen redan börjat påverka unionsindustrins försäljning och produktion negativt, vilket innebar att dessa investeringar aldrig togs i bruk fullt ut. Under undersökningsperioden minskade investeringarna återigen avsevärt. |
(286) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I likhet med lönsamheten låg räntabiliteten på en sund nivå och ökade under 2020 och 2021, för att sedan vända kraftigt nedåt 2022 och nå en betydande negativ nivå under undersökningsperioden. |
(287) |
Den kända unionsproducentens kapitalanskaffningsförmåga begränsades kraftigt eftersom företagets kassaflöde och lönsamhet nådde betydande negativa nivåer under undersökningsperioden efter att produktionen upphört nästan helt. |
4.4.4 Slutsats om skada
(288) |
Unionsindustrin uppvisade goda resultat i början av skadeundersökningsperioden, med skadeindikatorer på generellt sunda nivåer och en uppåtgående trend under 2020 och 2021. Den hade god lönsamhet tack vare den ökande efterfrågan, som den bemötte med stora investeringar för att öka produktionskapaciteten. |
(289) |
Under 2022 försämrades dock situationen på unionsindustrins marknad avsevärt genom en tydlig vändning av den tidigare positiva trenden för praktiskt taget alla skadeindikatorer. Denna omsvängning förstärktes under undersökningsperioden när flera skadeindikatorer (särskilt lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet) föll till betydande negativa nivåer. |
(290) |
Unionsindustrin ställdes inför ökade produktionskostnader, som den på grund av prisunderskridandet i importen från Kina inte kunde föra vidare i form av prishöjningar. I slutet av 2022 började unionsindustrin tappa försäljningsvolymer, vilket även återspeglades i en 45-procentig förlust av marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Som en följd av detta tvingades unionsindustrin lägga ner produktionen nästan helt. |
(291) |
Importvolymen från Kina ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden och marknadsandelen ökade med 17 procentenheter. Priserna på importen från Kina ökade inledningsvis med 32 % under 2021, förmodligen på grund av flaskhalsar i utbud och transporter under och precis efter covid-19-pandemin. Under 2022 återgick emellertid priserna på importen från Kina till en nivå som låg nära 2020 års nivå och minskade ytterligare under undersökningsperioden till en nivå som var 15 % lägre än 2020. Med tanke på den kinesiska importens låga priser kunde unionsindustrin inte sälja till priser som översteg produktionskostnaderna (vilka ökade till följd av högre råvaru- och energipriser), vilket resulterade i förluster och i att produktionen upphörde nästan helt under undersökningsperioden. |
(292) |
De enda skadeindikatorer som inte uppvisade någon betydande försämring under skadeundersökningsperioden var produktionskapacitet, unionsindustrins försäljningspriser och arbetskraftskostnader. Detta återspeglar dock de underliggande faktorer som i själva verket förstärker den dramatiska skadebilden, särskilt slutförandet av den tidigare inledda kapacitetsökningen vid en tidpunkt då produktionen nästan upphört helt, den betydande ökningen av produktionskostnaderna respektive beslutet att tillfälligt behålla de anställda i beredskapsläge i stället för att säga upp dem. |
(293) |
Sammanfattningsvis sammanföll en 36-procentig ökning av importen från Kina till priser som minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden och avsevärt underskred unionens försäljningspriser med en dramatisk omsvängning i unionsindustrins resultat för skadeindikatorerna, vilket kulminerade i betydande förluster och i att produktionen upphörde nästan helt under undersökningsperioden. |
(294) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
(295) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är import från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och kostnadsökningar för råvaror och energipriser. |
5.1 Verkningar av den dumpade importen
(296) |
Såsom beskrivs i skäl 248 ökade importvolymen av den berörda produkten från Kina med 36 %, vilket innebär att marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen ökade med 17 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Under samma period minskade unionsindustrins försäljningsvolym med 42 % och dess marknadsandel med 45 % (se skälen 267 och 268). Detta skedde i ett sammanhang där förbrukningen i unionen fluktuerade och ökade med sammanlagt 10 % under skadeundersökningsperioden. |
(297) |
Såsom framgår av skäl 253 underskred den kinesiska importen avsevärt unionsindustrins priser och prisunderskridandet ökade under hela skadeundersökningsperioden, vilket ledde att unionsindustrins situation försämrades alltmer. Den kinesiska importen innebar också att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under undersökningsperioden, då unionsindustrin inte kunde sälja till priser som översteg produktionskostnaderna på grund av prispressen från den dumpade importen. |
(298) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att en betydande ökning av dumpad import från Kina till priser som avsevärt underskred unionspriserna vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
(299) |
Kommissionen undersökte också om andra kända faktorer, enskilt eller sammantaget, skulle kunna försvaga det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som preliminärt konstaterats föreligga så att det inte längre skulle vara fråga om ett faktiskt och väsentligt samband. |
5.2.1 Import från tredjeländer
(300) |
Det enda övriga tredjeland från vilket den berörda produkten importeras är Förenta staterna. Importvolymen från Förenta staterna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Import från tredjeländer
|
(301) |
Såsom beskrivs i skäl 248 ökade importvolymen från Kina med 36 % under skadeundersökningsperioden. Importvolymen från Förenta staterna minskade däremot med 55 % och dess marknadsandel uppgick endast till 1–2 % under undersökningsperioden. |
(302) |
Dessutom var priserna på importen från Förenta staterna betydligt högre än priserna på importen från Kina och även något högre än unionsindustrins pris. |
(303) |
Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att, förutom det faktum att denna import inte skedde till priser som understeg unionsindustrins priser, var importvolymerna så låga att de inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
(304) |
Exportvolymen för den kända unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet
|
(305) |
Unionsindustrins exportvolym var högre än dess inhemska försäljning och utvecklades på ungefär samma sätt som unionsindustrins försäljning i unionen, dock med en ännu kraftigare minskning under undersökningsperioden. Förenta staterna har varit unionsindustrins överlägset viktigaste exportmarknad och den främsta orsaken till den minskade exporten var en ökning av importen från Kina till Förenta staterna. Undersökningen visade att den kinesiska exporten till marknader i tredjeländer, inbegripet Förenta staterna, också säljs till priser som ligger under normalvärdet. Unionsindustrin kunde därför inte konkurrera med denna försäljning på den amerikanska marknaden. Det genomsnittliga försäljningspriset för exporten följde också en liknande trend som den inhemska försäljningen och ökade till följd av högre produktionskostnader. |
(306) |
Den minskade exportvolymen hade en negativ inverkan på unionsproducentens produktionsvolym och kapacitetsutnyttjande, vilket ytterligare bidrog till en betydande ökning av unionsproducentens fasta kostnader per tillverkad enhet. Såsom förklaras i skäl 324 beaktades detta vid fastställandet av målpriset och därmed skademarginalen. |
(307) |
Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats. |
5.2.3 Kostnadsökningar för råvaror och energipriser
(308) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att onormalt höga energipriser i unionen och störningar i majsleveranser till konkurrenskraftiga priser från Ukraina var två faktorer som påverkade unionsindustrins resultat. |
(309) |
Såsom beskrivs i skäl 277 ökade unionsindustrins produktionskostnader till följd av prisökningar på energi och råvaror som glukos och kemikalier. Fram till 2022 kunde unionsindustrin i viss utsträckning höja sina priser till följd av de ökade produktionskostnaderna. Under undersökningsperioden var detta emellertid inte längre möjligt med tanke på de sjunkande priserna på importen från Kina (se skäl 248). Unionsindustrin skulle då ha varit tvungen att sänka sina försäljningspriser till en nivå som understeg produktionskostnaderna för att kunna fortsätta sälja. Kostnadsökningen försvagade därför inte orsakssambandet. |
5.2.4 Andra faktorer
(310) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att den bredare konkurrensen på unionsmarknaden för sötningsmedel och nya negativa vetenskapliga rön (106) är två faktorer som borde utvärderas i analysen av orsakssambandet i förfarandet. |
(311) |
De faktorer som föreslås av den kinesiska handelskammaren skulle ha varit relevanta om de hade lett till minskad efterfrågan på den undersökta produkten. Såsom framgår av tabell 2 ökade emellertid efterfrågan under skadeundersökningsperioden och det fanns inga andra indikationer på att dessa två faktorer hade någon negativ inverkan på unionsindustrins situation. |
5.3 Slutsats om orsakssamband
(312) |
Såsom beskrivs i skälen 289 och 290 skedde en dramatisk omsvängning i unionsindustrins tidigare goda resultat från och med 2022, vilket framgår av praktiskt taget alla skadeindikatorer. Denna utveckling förstärktes ytterligare under undersökningsperioden då flera skadeindikatorer (särskilt lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet) minskade till betydande negativa nivåer. |
(313) |
Detta sammanföll med en betydande ökning av importen från Kina till priser som minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden och väsentligt underskred unionens försäljningspriser. Den kinesiska importen pressade också ned unionsindustrins priser under undersökningsperioden. |
(314) |
Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa faktorer hade emellertid endast en begränsad eller obefintlig inverkan på unionsindustrins negativa utveckling. |
(315) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan utgörs främst av minskad försäljning, lönsamhet, produktion, marknadsandel, produktivitet och räntabilitet samt minskat kapacitetsutnyttjande. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
(316) |
I det aktuella ärendet hävdade klaganden att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. |
(317) |
För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. |
(318) |
Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal. |
6.1 Skademarginal
(319) |
Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen. |
(320) |
I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen vid fastställandet av vinstmålet följande faktorer: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Kina, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka alla kostnader och investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %. |
(321) |
Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen ansåg att den sammantagna vinsten för åren 2020 och 2021 var ett lämpligt vinstmål med tanke på att importen från det berörda landet då ännu inte hade någon inverkan på unionsindustrins lönsamhet. Vinstmarginalen fastställdes till 15,5 %. |
(322) |
Unionsindustrin visade att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter genom att jämföra dem med de offentliggjorda räkenskaperna för ett företag i samma segment, dvs. tillverkning av mjölksyra från jäst socker. Unionsindustrins påståenden befanns vara motiverade. För att återge detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de faktiska utgifterna för investeringar, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden 0,53 %. |
(323) |
Denna procentsats på 0,53 % lades till den grundläggande vinstmarginalen på 15,5 % enligt skäl 321, vilket innebar ett vinstmål på 16,03 %. |
(324) |
Unionsproducenten tillverkade inte betydande kvantiteter av den berörda produkten under undersökningsperioden. Därför ansågs producentens produktionskostnader inte lämpliga för att fastställa målpriset. Dessa kostnader påverkades av en betydande ökning av de fasta kostnaderna per enhet till följd av minskade försäljningsvolymer (på både hemmamarknaden och exportmarknaden), vilket också ledde till minskade produktionsvolymer. Då denna producents försäljning till stor del bestod av lagervaror som tillverkades 2022 bedömdes produktionskostnaderna för det året (justerat till inflationsindex avseende september 2023 för Frankrike) (107) vara lämpliga för denna undersökning. |
(325) |
På grundval av detta ligger det icke-skadevållande priset på mellan 3 200 och 3 700 euro per ton när den ovannämnda vinstmarginalen på 16,03 % tillämpas på den enda unionsproducentens produktionskostnader under undersökningsperioden. |
(326) |
I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader som unionsindustrin kommer att ådra sig till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. |
(327) |
På grundval av tillgänglig bevisning fastställde kommissionen ytterligare en framtida kostnad på 30–35 euro per ton. Denna kostnad adderades till det icke-skadevållande pris som uppges i skäl 325. |
(328) |
På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande vägt genomsnittspris på 3 230–3 735 euro per ton för den likadana produkten från unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet (se skäl 323) på den enda unionsproducentens produktionskostnader såsom anges i skäl 324 och sedan lägga till justeringarna i enlighet med artikel 7.2d. |
(329) |
Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenten sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
(330) |
Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se avsnitt 3.3).
|
6.2 Slutsatser beträffande nivån på de provisoriska åtgärderna
(331) |
Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
|
7. UNIONENS INTRESSE
(332) |
Då kommissionen i detta skede beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte den huruvida den kunde dra den tydliga slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att vidta provisoriska åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. |
(333) |
Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
7.1 Unionsindustrins intresse
(334) |
Den enda producenten av erytritol i unionen lämnade in klagomålet (se skäl 2), samarbetade fullt ut i undersökningen och uttryckte ett intresse för att åtgärder skulle införas. |
(335) |
Undersökningen har visat att unionsproducenten lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import underskred under alla omständigheter unionsproducentens priser avsevärt, förhindrade väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum – vilket framgår av de konstaterade marginalerna för målprisunderskridande – och orsakade betydande förluster av marknadsandelar och vinster mot slutet av skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden, vilket beskrivs närmare i skälen 258–315. |
(336) |
Införandet av åtgärder skulle sannolikt förhindra en ytterligare ökning av importen från Kina till mycket låga priser. Utan åtgärder kommer de kinesiska producenterna att fortsätta att dumpa den berörda produkten på unionsmarknaden och hindra unionsindustrin från att återuppta full produktion, från att sälja till ett lämpligt pris och från generera en tillräcklig vinst, och därmed orsaka ytterligare väsentlig skada för unionsindustrin. |
(337) |
Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärder införs mot Kina. |
7.2 Icke-närstående importörers intresse
(338) |
Kommissionen mottog inga svar från unionsimportörer på det särskilda frågeformuläret. |
(339) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det är osannolikt att införandet av antidumpningstullar på erytritol med ursprung i Kina inte kommer att ha någon permanent inverkan på importörernas lönsamhet. |
7.3 Användarnas intresse
(340) |
Två användare gav sig till känna under undersökningen och besvarade frågeformuläret. |
(341) |
När det gäller deras ståndpunkter om införandet av antidumpningsåtgärder och huruvida eventuella prisökningar på erytritol inte skulle kunna föras över på deras kunder lämnade användarna dock endast synpunkter i den konfidentiella versionen av sina svar. Kommissionen kan därför inte redogöra för sin detaljerade bedömning av dessa ståndpunkter. |
(342) |
För dessa användare står importen av erytritol från Kina för 3–11 % av deras totala kostnader för sålda varor. För andra typer av användare bör procentandelen vara lägre. Det bör också noteras att 2021 var ett rekordår i unionen för både erytritolförbrukningen och importen från Kina i absoluta tal, trots att importpriserna från Kina var 56 % högre än under undersökningsperioden (se tabell 4). De högre priserna har alltså inte avskräckt användare eller slutkonsumenter från att konsumera erytritol. |
(343) |
Åtgärder som återställer lika villkor på unionsmarknaden kan därför inte förväntas ha någon betydande negativ inverkan på användare eller konsumenter. Det är underförstått att användarna i fråga inte skulle motsätta sig sådana åtgärder som syftar till att återställa en sund konkurrens mellan unionsproducenter och producenter i tredjeländer. |
(344) |
Därför kan preliminärt slutsatsen dras att det sannolikt inte kommer att få några allvarliga konsekvenser för användarnas situation om antidumpningsåtgärder införs. |
7.4 Slutsats om unionens intresse
(345) |
Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder mot import av erytritol med ursprung i Kina. |
8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
(346) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
(347) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av erytritol med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen drog slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen. |
(348) |
På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
(349) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. |
(350) |
Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del eller i bilagan, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
(351) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”all övrig import med ursprung i Kina”. |
(352) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
(353) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
9. REGISTRERING
(354) |
Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. |
(355) |
Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra. |
(356) |
Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet. |
10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
(357) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem. |
(358) |
Synpunkter mottogs från klaganden och en exporterande producent. Klagandens synpunkter gällde inte beräkningarnas riktighet. Den exporterande producenten hävdade att ett skrivfel hade begåtts vid justeringen av normalvärdet för skillnader i indirekt beskattning. På grundval av denna synpunkt korrigerade kommissionen skrivfel i beräkningarna av dumpningsmarginalerna för alla tre exporterande producenter i urvalet. |
11. SLUTBESTÄMMELSE
(359) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen avseende handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
(360) |
Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En provisorisk antidumpningstull införs på import av erytritol, i ren form eller i blandningar som innehåller mindre än 10 viktprocent andra produkter, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2905 49 00 för erytritol i ren form och KN-nummer ex 2106 90 92 och ex 2106 90 98 för blandade produkter (Taric-nummer 2905490015, 2106909265 och 2106909815), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
Företag |
Provisorisk antidumpningstullsats (%) |
Taric-tilläggsnummer |
Baolingbao Biology Co., Ltd |
31,9 |
89BG |
Dongxiao Biotechnology Co., Ltd |
76,9 |
89BH |
Sanyuan Biotechnology Co., Ltd |
156,7 |
89BI |
Andra samarbetsvilliga företag som är förtecknade i bilagan |
152,9 |
|
All övrig import med ursprung i Kina |
235,6 |
C999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes eller dennas namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym av) (berörd produkt) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.
5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3
1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2024/1608.
2. Uppgifter som insamlats avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 17 juli 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) EUT C, C/2023/1020, 21.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1020/oj.
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1608 av den 5 juni 2024 om registrering av import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1608, 6.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1608/oj).
(4) Baolingbao Biology Co., Ltd, Dongxiao Biotechnology Co., Ltd, Sanyuan Biotechnology Co., Ltd och Yusweet Co., Ltd
(5) Tribunalens dom av den 11 juli 2017, Viraj Profiles Ltd/rådet, mål T-67/14, ECLI:EU:T:2017:481, punkt 98.
(6) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (inte översatt till svenska), SWD(2017) 483 final/2 av den 20 december 2017.
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/752 av den 12 april 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumglukonat med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 100, 13.4.2023, s. 16).
(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336 av den 25 september 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 315, 29.9.2020, s. 1).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/441 av den 11 mars 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 85, 12.3.2021, s. 154).
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/607 av den 14 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 129, 15.4.2021, s. 73).
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/633 av den 14 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mononatriumglutamat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 132, 19.4.2021, s. 63).
(12) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (inte översatt till svenska), SWD(2024) 91 final av den 10 april 2024.
(13) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 7.
(14) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 7–8.
(15) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 10–18.
(16) Finns på http://www.npc.gov.cn/zgrdw/englishnpc/Constitution/node_2825.htm (hämtad den 8 april 2024).
(17) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 29–30.
(18) Den uppdaterade rapporten – kapitel 4, s. 57–92.
(19) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 149–150.
(20) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 153–171.
(21) Den uppdaterade rapporten – kapitel 7, s. 204–205.
(22) Den uppdaterade rapporten – kapitel 8, s. 207–208 och 242–243.
(23) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 19–24, kapitel 4, s. 69 och s. 99–100 samt kapitel 5, s. 130–131.
(24) http://sanyuanbz.com/ (hämtad den 8 april 2024).
(25) http://www.cndongxiao.com/ (hämtad den 8 april 2024).
(26) https://www.blb-cn.com/index/index/about_us# (hämtad den 8 april 2024).
(27) https://www.huakangpharma.com/ (hämtad den 8 april 2024).
(28) Artikel 33 i det kinesiska kommunistpartiets stadgar, artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 47–50.
(29) http://www.moa.gov.cn/gk/cwgk_1/nybt/202206/t20220610_6402146.htm, punkt 20 (hämtad den 8 april 2024).
(30) https://www.gov.cn/zhengce/content/2022-02/11/content_5673082.htm, avsnitt II.6, ruta 2 (hämtad den 8 april 2024).
(31) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 24–27.
(32) https://www.cfaa.cn/lxweb/showSecondryPage.action?subLanmuVo.paramRoot=UTI_FIC_INTRODUCTION&chapter.param.paramCode=UTI_FIC_INTRODUCTION_2&type= (hämtad den 8 april 2024).
(33) https://www.cfaa.cn/ (hämtad den 8 april 2024).
(34) Sehttps://www.cfaa.cn/lxweb/showSecondryPage.action?subLanmuVo.paramRoot=UTI_CATEGORY_7&chapter.id=2286&type= (hämtad den 8 april 2024).
(35) För Sanyuan Biotechnology Co., Ltd, se https://www.cfaa.cn/lxweb/queryCompanyAllDetail.action?companyInfo.id=13137 (hämtad den 8 april 2024). För Baolingbao Biotechnology Co., Ltd och Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd, se https://www.cfaa.cn/lxweb/showSecondryPage.action?subLanmuVo.paramRoot=UTI_FIC_INTRODUCTION&chapter.param.paramCode=UTI_FIC_INTRODUCTION_3&type= (hämtad 8 april 2024).
(36) De är båda medlemmar i expertkommittén för sötningsmedel och expertkommittén för funktionellt socker och Baolingbao Biology Co., Ltd är också medlem i expertkommittén för näringstillsatser och speciallivsmedel. Se https://www.cfaa.cn/lxweb/showSecondryPage.action?subLanmuVo.paramRoot=UTI_FIC_INTRODUCTION&chapter.param.paramCode=UTI_FIC_INTRODUCTION_4 (hämtad den 8 april 2024).
(37) https://www.siacn.org/dl/IOa-252B22.html (hämtad den 8 april 2024).
(38) För Dongxiao Biotechnology Co., Ltd, se https://siacn.org.cn/hys/C04ke8i8V6FKwm58AiHI8kZLWAqQfQJGMbT7hpaoMfyhfo=.html (hämtad den 8 april 2024). För Baolingbao Biology Co., Ltd, se https://siacn.org.cn/hys/iRjtptfyhfnlZnu6t27hPXu7asXt46rxUsrzpUWSRfyhfRrLA=.html (hämtad den 8 april 2024). För Zhejiang Huakang Pharmaceutical Co., Ltd, se https://siacn.org.cn/hys/SWj57c6UUhw8Rgkzb+016qfKa9gWhP3BQaNR0qBW3Tw=.html (hämtad den 8 april 2024).
(39) http://www.cfia.org.cn/ (hämtad den 8 april 2024).
(40) http://www.cfia.org.cn/site/term/3.html (hämtad den 8 april 2024).
(41) Den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 40.
(42) Se t.ex. Blanchette, J., ”Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster”, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.
(43) Den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 41.
(44) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad den 8 april 2024).
(45) Se till exempel riktlinjerna från det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran, som finns på www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 8 april 2024).
(46) Se ”Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise”, Financial Times (2020) på https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad den 8 april 2024).
(47) https://baike.baidu.com/item/%E9%83%AD%E4%BC%A0%E5%BA%84/62571344?fr=ge_ala
(hämtad den 8 april 2024).
(48) https://www.sohu.com/a/588371216_121332524.
(49) http://paper.bzrb.net/bzrb/20210616/html/e076d227693fe26ee3cd4b65a598615d.pdf ochhttps://vip.stock.finance.sina.com.cn/corp/view/vCI_CorpManagerInfo.php?stockid=301206&Pcode=30793729&Name=%B8%DF%C1%C1 (båda hämtade den 8 april 2024).
(50) Se årsrapporten för 2023, s. 49–50, som finns på 9827581.PDF (sina.com.cn) (hämtad den 8 april 2024).
(51) https://baike.baidu.com/item/%E9%99%88%E5%BE%B7%E6%B0%B4/7847517?fr=ge_ala (hämtad den 8 april 2024).
(52) Den uppdaterade rapporten – kapitel 14, avsnitt 14.1–14.3.
(53) Den uppdaterade rapporten – kapitel 4, s. 56–57 och 99–100.
(54) http://www.moa.gov.cn/gk/cwgk_1/nybt/202206/t20220610_6402146.htm, punkterna 6 och 15 (hämtad den 8 april 2024).
(55) https://www.gov.cn/zhengce/content/2022-02/11/content_5673082.htm (hämtad den 8 april 2024).
(56) Ibid., avsnitt II.1.
(57) http://www.moa.gov.cn/govpublic/ZZYGLS/202201/t20220113_6386808.htm (hämtad den 8 april 2024).
(58) Ibid., avsnitt III.1.3.
(59) Finns på https://www.siacn.org/dl/DyZXItsx00.html (hämtad den 8 april 2024).
(60) Ibid., avsnitt I.1.2.
(61) https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/jd/jd/202205/t20220509_1324417.html.
(62) Ibid., avsnitt III 6.
(63) http://lvsefazhan.cn/index.php/guozijianguan/408.html (hämtad den 8 april 2024).
(64) Ibid., avsnitt IV.3.
(65) https://www.sohu.com/a/756699103_121769698.
(66) Artikel publicerad den 4 april 2024 av Binzhous skattekontor. Finns på https://shandong.chinatax.gov.cn/art/2023/4/4/art_216_691244.html (hämtad den 8 april 2024).
(67) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 171–179.
(68) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 260–261.
(69) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 257–260.
(70) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 252–254.
(71) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 360–361 och 364–370.
(72) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 366.
(73) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 370–373.
(74) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 137–140.
(75) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 146–149.
(76) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 149.
(77) Se det officiella policydokumentet från Kinas bank- och försäkringstillsynskommission (CBIRC) av den 28 augusti 2020: Treårig åtgärdsplan för att förbättra bolagsstyrningen i bank- och försäkringssektorerna (2020–2022). http://www.cbirc.gov.cn/cn/view/pages/ItemDetail.html?docId=925393&itemId=928 (hämtad den 8 april 2024). I planen anges att man ”ytterligare ska genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av kommunistpartiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”
(78) Se CBIRC:s meddelande Notice on the Commercial banks performance evaluation method, utfärdat den 15 december 2020. http://jrs.mof.gov.cn/gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm (hämtad den 8 april 2024).
(79) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 157–158.
(80) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 150–152, 156–160 och 165–171.
(81) OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, tillgänglig på
https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad den 8 april 2024).
(82) http://www.gov.cn/xinwen/2020-04/20/content_5504241.htm (hämtad den 8 april 2024).
(83) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(84) T.ex. dom av den 6 juli 2022, Zhejiang Hangtong Machinery Manufacture och Ningbo Hi-Tech Zone Tongcheng Auto Parts/kommissionen, T-278/20, ECLI:EU:T:2022:417, punkt 70.
(85) Global Trade Atlas, som finns på https://connect.ihsmarkit.com/gta/home.
(86) Se https://www.enel.com.co/es/personas/tarifas-energia-enel-distribucion.html. För varje månad rapporteras priser för Tarifas de energia electrica ($/kWh)/Sector no residencial/Nivel 2/Industrial sin contribucion/Doble horario (dag och natt).
(87) https://www.ilo.org/shinyapps/bulkexplorer51/?lang=en&segment=indicator&id=EAR_XEES_SEX_ECO_NB_Q
(88) Pålägget för ekologisk majs baseras på den vägda genomsnittliga prisskillnaden mellan köpt majs av standardkvalitet och köpt majs av ekologisk kvalitet från de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet.
(89) Pålägget för ekologisk majsstärkelse baseras på den vägda genomsnittliga prisskillnaden mellan köpt majsstärkelse av standardkvalitet och köpt majsstärkelse av ekologisk kvalitet från de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet.
(90) Inaktiv jäst lades till i förteckningen över produktionsfaktorer efter utfärdandet av den andra noteringen.
(91) Ammoniumhydroxid lades till i förteckningen över produktionsfaktorer efter utfärdandet av den andra noteringen.
(92) Ammoniumsulfat lades till i förteckningen över produktionsfaktorer efter utfärdandet av den andra noteringen.
(93) Salt lades till i förteckningen över produktionsfaktorer efter utfärdandet av den andra noteringen.
(94) Företagsspecifika värden på grund av förhållandet mellan priset på dess primärmaterial och priset på det avfallsmaterial som härrör från detta.
(95) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(97) https://www.dlapiperintelligence.com/goingglobal/tax/index.html?t=19-employment-taxes.
(98) https://taxsummaries.pwc.com/colombia/individual/other-taxes; https://www.papayaglobal.com/countrypedia/country/colombia/; https://tradingeconomics.com/colombia/social-security-rate; https://actualicese.com/cuanto-le-cuesta-a-un-empleador-la-contratacion-de-un-trabajador-que-devengue-un-salario-minimo/.
(99) Se https://www.enel.com.co/es/personas/tarifas-energia-enel-distribucion.html. För varje månad rapporteras priser för Tarifas de energia electrica ($/kWh)/Sector no residencial/Nivel 2/Industrial sin contribucion/Doble horario (dag och natt).
(100) Uppskattning baserad på en jämförelse av elpriser som offentliggjorts av Enel och elpriser inklusive alla poster på elräkningen, exempelvis nätavgifter och elkostnader, olika miljö- och bränslekostnader och skatter, som offentliggjorts för Colombia på https://www.globalpetrolprices.com/electricity_prices/.
(101) https://www.globalpetrolprices.com/natural_gas_prices/.
(102) https://www.acueducto.com.co.
(103) https://www.emis.cn/php/company-profile/CO/Sucroal_SA_en_1214927.html.
(104) Supersociedades är ett officiellt organ med koppling till Colombias ministerium för handel, industri och turism, se https://www.supersociedades.gov.co/web/nuestra-entidad.
(105) https://www.lasillavacia.com/silla-nacional/asi-donaron-las-empresas-a-los-partidos-politicos-en-2023/.
(106) Witkowski, M., Nemet, I., Alamri, H. et al. ”The artificial sweetener erythritol and cardiovascular event risk.” Nat Med, 2023/29, s. 710–718. https://doi.org/10.1038/s41591-023-02223-9.
BILAGA
SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE PRODUCENTER I KINA SOM INTE INGICK I URVALET
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
Shandong Xiangchi Jianyuan Bio-Tech Co., Ltd. |
89BJ |
Yusweet Co., Ltd. |
89BK |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1959/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)