8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/1

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 405/2008

av den 7 maj 2008

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsakter (1), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)	Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 skall fastställas enligt tabellen i bilagan.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 8 maj 2008.

---

(1)  EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

---

---

8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/3

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 406/2008

av den 7 maj 2008

om fastställande av tilldelningskoefficienten för utfärdande av importlicenser som det ansökts om 28 april–2 maj 2008 för sockerprodukter inom ramen för tullkvoter och förmånsavtal

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 318/2006 av den 20 februari 2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 950/2006 av den 28 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för regleringsåren 2006/07, 2007/08 och 2008/09 för import och raffinering av produkter från sockersektorn inom ramen för vissa tullkvoter och förmånsavtal (2), särskilt artikel 5.3, och

av följande skäl:

(1)

Under perioden 28 april–2 maj 2008 lämnades det i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1832/2006 av den 13 december 2006 om övergångsåtgärder inom sockersektorn med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (3) för en kvantitet som motsvarar eller överskrider den tillgängliga kvantiteten för löpnummer 09.4332 (2007–2008).

(2)	Kommissionen bör därför fastställa en tilldelningskoefficient så att licenser kan utfärdas i proportion till den disponibla kvantiteten och meddela medlemsstaterna att den gällande gränsen har uppnåtts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

För de ansökningar om importlicenser som lämnades in under perioden 28 april–2 maj 2008 i enlighet med artikel 4.2 i förordning (EG) nr 950/2006 eller artikel 5 i förordning (EG) nr 1832/2006 skall licenser utfärdas inom ramen för de kvantiteter som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 58, 28.2.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1260/2007 (EUT L 283, 27.10.2007, s. 1). Med verkan från den 1 oktober 2008 ersätts förordning (EG) nr 318/2006 av förordning (EG) nr 1234/2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1).

(2)  EUT L 178, 1.7.2006, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 371/2007 (EUT L 92, 3.4.2007, s. 6).

(3)  EUT L 354, 14.12.2006, s. 8.

---

---

8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/7

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 407/2008

av den 7 maj 2008

om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2000 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2007/2000 av den 18 september 2000 om införande av särskilda handelsåtgärder för länder och territorier som deltar i eller är knutna till Europeiska unionens stabiliserings- och associeringsprocess samt om ändring av förordning (EG) nr 2820/98 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1763/1999 och (EG) nr 6/2000 (1), särskilt artikel 9, och

av följande skäl:

(1)	I förordning (EG) nr 2007/2000 föreskrivs obegränsad tullfri tillgång till gemenskapsmarknaden för nästan alla produkter med ursprung i de länder som omfattas av stabiliserings- och associeringsprocessen.

(2)

Den 15 oktober 2007 undertecknades i Luxemburg ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater å ena sidan, och Republiken Montenegro å andra sidan. I avvaktan på fullbordandet av de förfaranden som krävs för att avtalet ska träda i kraft, undertecknades och ingicks ett interimsavtal mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Republiken Montenegro, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade bestämmelser, vilket trädde i kraft den 1 januari 2008 (2).

(3)

Genom stabiliserings- och associeringsavtalen och interimsavtalen upprättas en avtalsbaserad handelsordning mellan gemenskapen och Montenegro. Gemenskapens bilaterala handelsmedgivanden motsvarar de medgivanden som är tillämpliga inom de unilaterala autonoma handelsåtgärderna enligt förordning (EG) nr 2007/2000.

(4)

Därför bör förordning (EG) nr 2007/2000 ändras så att denna utveckling beaktas. Särskilt bör Montenegro strykas från förteckningen över förmånstagare till tullmedgivanden som beviljats för samma produkter inom det avtalsbaserade systemet. Dessutom måste de övergripande tullkvoterna anpassas för särskilda produkter för vilka tullkvoter beviljats enligt de avtalsbaserade systemen.

(5)

Genom kommissionens förordning (EG) nr 1398/2007 av den 28 november 2007 (3) har Montenegro och Kosovo (4) undantagits från tillämpningsområdet för rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om gemensamma bestämmelser för import av textilprodukter från vissa tredjeländer som inte omfattas av bilaterala avtal, protokoll eller andra överenskommelser eller av andra särskilda gemenskapsbestämmelser för import (5). Artikel 3 i förordning (EG) nr 2007/2000 har därför blivit föråldrad och bör strykas.

(6)	Montenegro kommer att kvarstå som förmånstagare enligt förordning (EG) nr 2007/2000 i den mån det i den förordningen föreskrivs medgivanden som är mer gynnsamma än medgivandena enligt det avtalsbaserade systemet.

(7)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den tullkodexkommitté som avses i artikel 10 i förordning (EG) nr 2007/2000.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 2007/2000 ska ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 ska ersättas med följande: ”Artikel 1 Förmånsordningar 1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de speciella bestämmelserna i artikel 4 får produkter med ursprung i Bosnien och Hercegovina eller i Serbiens eller Kosovos tullområde, andra än de under nummer 0102, 0201, 0202, 0301, 0302, 0303, 0304, 0305, 1604, 1701, 1702 och 2204 i Kombinerade nomenklaturen, importeras till gemenskapen utan kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan och med befrielse från tullar och avgifter med motsvarande verkan. 2.   Produkter med ursprung i Albanien, Republiken Kroatien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien eller Montenegro ska även fortsättningsvis omfattas av bestämmelserna i denna förordning när så anges eller av åtgärder som anges i denna förordning och som är mer gynnsamma än de handelsmedgivanden som fastställts inom ramen för de bilaterala avtalen mellan Europeiska gemenskaperna och dessa länder. 3.   Import av sockerprodukter under nummer 1701 och 1702 i Kombinerade nomenklaturen med ursprung i Bosnien och Hercegovina, eller i Serbiens eller Kosovos tullområde ska omfattas av medgivandena i artikel 4.”

2.	Artikel 3 ska upphöra att gälla.

3.	I artikel 4.2 ska led d ersättas med följande: ”d) 9 175 ton (slaktvikt) för ’baby-beef’-produkter med ursprung i Serbiens eller Kosovos tullområde.”

4.

I artikel 4 ska punkt 4 ersättas med följande: ”4.   Import av sockerprodukter under nummer 1701 och 1702 i Kombinerade nomenklaturen med ursprung i Bosnien och Hercegovina samt i Serbiens eller Kosovos tullområde ska vara befriad från tull inom följande årliga tullkvoter: a) 12 000 ton (nettovikt) för sockerprodukter med ursprung i Bosnien och Hercegovina. b) 180 000 ton (nettovikt) för sockerprodukter med ursprung i Serbiens eller Kosovos tullområde.”

5.	Bilaga I ska ersättas med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Varor som den dag då denna förordning träder i kraft befinner sig under transitering eller i gemenskapen i tillfällig förvaring, i tullager eller frizoner och för vilka det innan den dagen i vederbörlig ordning utfärdats intyg över ursprung i Montenegro i enlighet med avdelning IV kapitel 2 avsnitt 2 i kommissionens förordning (EEG) 2454/93 (6), ska fortsätta att omfattas av förordning (EG) nr 2007/2000 under en period av fyra månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EGT L 240, 23.9.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 530/2007 (EUT L 125, 15.5.2007, s. 1).

(2)  EUT L 345, 28.12.2007, s. 1.

(3)  EUT L 311, 29.11.2007, s. 5.

(4)  Enligt definitionen i FN: s säkerhetsråds resolution 1244.

(5)  EGT L 67, 10.3.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1398/2007 (EUT L 311, 29.11.2007, s. 5).

(6)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1.

---

---

8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/11

---

BESLUT AV EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET

nr 298/05/KOL

av den 22 november 2005

om förslaget om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter i vissa ekonomiska sektorer (Norge)

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET HAR FATTAT DETTA BESLUT (1)

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2), särskilt artiklarna 61–63 och protokoll 26,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (3), särskilt artikel 24,

med beaktande av artikel 1.2 i del I och artiklarna 4.4, 4.6 och 7.5 i del II i protokoll 3 till avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol,

med beaktande av övervakningsmyndighetens riktlinjer (4) för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet,

med beaktande av övervakningsmyndighetens beslut av den 14 juli 2004 om de tillämpningsföreskrifter som det hänvisas till i artikel 27 i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet,

med beaktande av Eftadomstolens dom i mål E-6/98 Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet (5),

med beaktande av övervakningsmyndighetens beslut nr 172/02/KOL av den 25 september 2002 om lämpliga åtgärder i samband med stödordningen om regionalt differentierade arbetsgivaravgifter (6) och skrivelsen från de norska myndigheterna av den 29 oktober 2002 i vilken myndigheterna godtar åtgärderna,

med beaktande av övervakningsmyndighetens beslut nr 218/03/KOL av den 12 november 2003 om statligt stöd i form av regionalt differentierad arbetsgivaravgift (7),

efter att ha uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter i enlighet med de bestämmelser som anges ovan (8), och

av följande skäl:

I.   BAKGRUND

1.   Förfarande

I enlighet med artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet anmälde de norska myndigheterna sin avsikt att tillämpa nedsatta satser på arbetsgivaravgiften för företag verksamma inom vissa sektorer belägna i zonerna 2, 3 och 4 i Norge. Anmälan sändes genom en skrivelse av den 26 april 2004 från Norges delegation vid Europeiska unionen, där en skrivelse av den 23 april 2004 från Nærings- och handelsdepartementet bifogats tillsammans med en skrivelse från Norges finansministerium. Övervakningsmyndigheten tog emot och registrerade anmälan den 27 april 2004 (diarienr. 278992).

På grund av övervakningsmyndighetens svårigheter att förklara den anmälda åtgärden förenlig med artikel 61 i EES-avtalet, beslutade den att, efter viss skriftväxling och flera möten mellan övervakningsmyndigheten och de norska myndigheterna (9), inleda det förfarande som anges i artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

Övervakningsmyndighetens beslut nr 245/04/KOL av den 6 oktober 2004 om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och i EES-supplementet till denna (10). Övervakningsmyndigheten har uppmanat berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet.

Genom en skrivelse från Norges delegation vid Europeiska unionen av den 12 november 2004 lämnade de norska myndigheterna sina synpunkter på beslutet om att inleda det formella förfarandet (diarienr. 299087). Övervakningsmyndigheten har inte tagit emot några synpunkter från berörda parter.

2.   Beskrivning av den föreslagna åtgärden

a)   Bakgrund

På grundval av Norges lag om socialförsäkring av den 28 februari 1997 (”Lov om folketrygd”) skall alla anställda i Norge betala obligatoriska sociala avgifter till det nationella socialförsäkringssystemet. Dessa avgifter beräknas i förhållande till de anställdas bruttolöner och differentieras efter deras bostadsort. Av denna orsak delas Norge in i fem geografiska områden (zoner). Zon 1 (11) omfattar de mest centrala delarna i landets södra del och täcker 76,6 % av den totala befolkningen i Norge. Zon 2 (12) omfattar de mindre centrala delarna i södra Norge och täcker 9,4 % av den totala befolkningen i Norge. Zon 3 (13) omfattar huvudsakligen vissa bergsregioner i södra Norge och täcker 2,6 % av befolkningen i Norge. Zon 4 (14) består av den nordligaste delen av södra Norge och norra Norge söder om zon 5. Zon 4 omfattar 9,4 % av den totala befolkningen. Zon 5 (15) består av landets allra nordligaste del.

Den 19 november 1997 (16) inledde övervakningsmyndigheten det formella granskningsförfarandet avseende de regionalt differentierade satserna för arbetsgivaravgifter i Norge. Den 2 juli 1998 antog övervakningsmyndigheten ett beslut, (17) där den menade att det system som tillhandahölls genom statliga medel gynnade vissa företag, vilket inte kunde motiveras utifrån systemets allmänna art och egenskaper och som kan snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (18) Systemet måste anpassas till reglerna i EES-avtalet.

Den 2 september 1998 inkom de norska myndigheterna med en ansökan till Eftadomstolen om att, enligt artikel 36.1 i övervakningsavtalet, ogiltigförklara beslutet av den 2 juli 1998.

Eftadomstolen avvisade ansökan om ogiltigförklaring den 20 maj 1999 (19) och fastställde övervakningsmyndighetens beslut. Eftadomstolen bekräftade att systemet med differentierade arbetsgivaravgifter utgjorde statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

För att uppfylla kraven i övervakningsmyndighetens beslut av den 2 juli 1998 föreslog de norska myndigheterna nya regler avseende de regionalt differentierade arbetsgivaravgifterna. Den 22 september 1999 godkände övervakningsmyndigheten de nya reglerna under en begränsad tidsperiod, som inte får gälla längre än till den 31 december 2003 (20).

Den 21 december 2000 fattade Europeiska kommissionen ett negativt beslut om en av Sverige anmäld stödordning för nedsättning av socialavgifter (21). I beslutet påpekade kommissionen att Norge genom en skrivelse av den 27 juli 2000 inte bara hade lämnat synpunkter på beslutet om att inleda förfarandet avseende det svenska ärendet, utan också bekräftat att det hade en liknande stödordning.

Mot bakgrund av beslutet om den svenska stödordningen diskuterades det norska systemet därefter vid flera möten mellan de norska myndigheterna och Eftas övervakningsmyndighet, samt även mellan Eftas övervakningsmyndighet och Europeiska kommissionen. Med tanke på likheterna mellan de norska och svenska stödordningarna och för att säkra lika sociala rättigheter inom EES ansåg övervakningsmyndigheten det nödvändigt att undersöka den norska stödordningens förenlighet och inledde en formell översyn av det norska systemet genom en skrivelse till de norska myndigheterna av den 4 juni 2002 (diarienr. 02-4189 D).

I sitt beslut av den 25 september 2002 (22) drog övervakningsmyndigheten slutsatsen att stödordningen om regionalt differentierade arbetsgivaravgifter inte uppfyllde kraven för att omfattas av undantaget enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet och föreslog att man skulle anta lämpliga åtgärder och begära att eventuellt oförenligt stöd i systemet avskaffades eller se till att det blev förenligt från den 1 januari 2004.

Genom en skrivelse av den 29 oktober 2002 från Norges delegation vid Europeiska unionen, som övervakningsmyndigheten tog emot och registrerade den 31 oktober 2002 (diarienr: 02-7855 A), godkände de norska myndigheterna de lämpliga åtgärderna.

I mars 2003 anmälde de norska myndigheterna till övervakningsmyndigheten en övergångsperiod på tre år, från 2004 till 2007, för en successiv anpassning av tillämpliga satser för arbetsgivaravgifter i zonerna 3 och 4 (dok. nr: 03-1846 A). Enligt anmälan skulle satserna för arbetsgivaravgifter bli följande (23):

Tabell 1

	Avgift 2003	Avgift 2004	Avgift 2005	Avgift 2006	Avgift 2007
Zon 1	14,1	14,1	14,1	14,1	14,1
Zon 2	10,6	14,1	14,1	14,1	14,1
Zon 3	6,4	8,3	10,2	12,1	14,1
Zon 4	5,1	7,3	9,5	11,7	14,1

Genom en skrivelse av den 15 april 2003 (diarienr: 03-2467 A) anmälde de norska myndigheterna också en fortsättning på de regionalt differentierade arbetsgivaravgifterna i Nord-Troms och Finnmark (zon 5). Denna anmälan drogs dock tillbaka genom en skrivelse från Norges ambassadör vid Europeiska unionen av den 4 juli 2003 (diarienr: 03-4403 A) sedan Eftastaterna, efter gemensam överenskommelse i Eftas ständiga kommitté den 1 juli 2003 (nr 2/2003/SK) och i enlighet med artikel 1.2 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet, beslutat att den nuvarande stödordningen för zon 5 är förenlig med EES-avtalet på grund av denna zons unika förhållanden.

Efter att ha inlett det formella granskningsförfarandet genom ett beslut av den 16 juli 2003 (24) och i linje med Eftadomstolens dom i mål E-6/98 (25) drog övervakningsmyndigheten slutsatsen att de nedsatta satserna för arbetsgivaravgifter i zonerna 2, 3 och 4 motsvarade stödbeloppet. Övervakningsmyndigheten godkände den anmälda övergångsperioden på tre år för regionalt differentierade arbetsgivaravgifter i zonerna 3 och 4 genom beslut nr 218/03/KOL av den 12 november 2003. I detta beslut konstaterade övervakningsmyndigheten att utan en övergångsperiod skulle ökningen av sociala avgifter leda till negativa effekter på sysselsättningen. Övervakningsmyndigheten noterade att en gradvis avveckling av de differentierade skattesatserna under en period på tre år skulle innebära att företagens årliga kostnadsökningar skulle komma att spridas över perioden. Om det nuvarande systemet avskaffades direkt skulle de berörda företagen i realiteten drabbas av en kostnadschock. En lämplig övergångsperiod bedömdes vara värdefull för att lindra kostnadschocken och ge företagen tid att anpassa sig till det nya ekonomiska klimatet.

b)   De åtgärder som anmälts för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter i vissa ekonomiska sektorer

1.   Huvuddragen i stödåtgärden

I april 2004 anmälde de norska myndigheterna till övervakningsmyndigheten sin avsikt att från den 1 januari 2005 och på obestämd tid ansöka om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för vissa sektorer, som gällde till utgången av 2003 i zonerna 1, 2, 3 och 4. Avgifterna för 2003 finns i tabell 1 ovan. Zon 5 omfattades inte av anmälan till följd av Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 2/2003/SC av den 1 juli 2003 om att tillämpa en nollavgift för denna zon.

Den anmälda stödåtgärden kommer bara att tillämpas på vissa ekonomiska sektorer vilka, enligt de norska myndigheterna, inte är utsatta för konkurrens från företag i andra EES-stater. De norska myndigheterna hävdade att handeln inte påverkades i de ekonomiska sektorer som skulle komma att gynnas av nedsatta arbetsgivaravgifter. De norska myndigheterna ansåg därför att den anmälda åtgärden inte utgjorde stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

De norska myndigheterna bedömde konkurrensutsättningen på grundval av en ekonomisk rapport som utarbetats av det oberoende konsultföretaget ECON i samarbete med en norsk advokatbyrå (nedan kallad ECON-rapporten). I följande förteckning över sektorer anses inte dessa utsättas för konkurrens från företag i andra EES-stater och omfattas följaktligen av den anmälda åtgärden. Förteckningen har utarbetats på grundval av bedömningen i ECON-rapporten.

Tabell 2

NACE-kod (26)	Zon 2	Zon 3	Zon 4
Grupp 01.3: Blandat jordbruk (växtodling i kombination med djurskötsel)	Uppgift saknas (27)	Uppgift saknas	0
22.120 Tidningsutgivning	0/2	0/2	0/2
22.210 Tryckning av dagstidningar	0/2	0/2	0/2
35.111 Byggande och reparation av fartyg och skrov på över 100 bruttoton	0/2	0/2	0/2
35.113 Byggande och reparation av fartyg under 100 bruttoton	0/2	0/2	0/2
40.120 Överföring av elektricitet	0	0	0
45.110 Rivning av hus; markarbeten	0	0	0
45.212 Uppförande av hus och andra byggnadsverk	0	0	0
45.221 Takarbeten	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
45.229 Andra takarbeten	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
45.230 Anläggning av motorvägar, vägar, flygfält och idrottsanläggningar	0	0	0
45.240 Vattenbyggnad	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
45.250 Andra bygg- och anläggningsarbeten	0	0	0
45.310 Elinstallationer	0	0	0
45.320 Isoleringsarbeten	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
45.330 VVS-arbeten	0	0	0
45.340 Andra bygginstallationer	0	Uppgift saknas	0
45.442 Glasmästeriarbeten	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
45.450 Annan slutbehandling av byggnader	0	Uppgift saknas	0
45.500 Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare	Uppgift saknas	0	0
50.200 Underhåll och reparation av motorfordon utom motorcyklar	0	0	0
50.301 Agentur- och partihandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar	0	Uppgift saknas	0
50.302 Detaljhandel med reservdelar och tillbehör till motorfordon utom motorcyklar	0	0	0
50.500 Detaljhandel med drivmedel	0	0	0
51.170 Agenturhandel med livsmedel, drycker och tobak	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0/2
51.180 Agenturhandel med annat specialsortiment	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.210 Partihandel med spannmål, utsäde och djurfoder	0	0	0
51.22 Partihandel med blommor och växter	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.389 Partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk, skal- och blötdjur	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.390 Icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak	Uppgift saknas	0	0
51.421 Partihandel med kläder och skodon	0	0	0
51.434 Partihandel med grammofonskivor, kasettband, cd- och dvd-skivor och videoband	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.460 Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.477 Partihandel med sportartiklar, spel och leksaker	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
51.479 Partihandel med andra hushållsvaror	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.520 Partihandel med metaller och metallmalmer	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.532 Partihandel med virke	0	0	0
51.533 Partihandel med färg och fernissa	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.539 Partihandel med virke, andra byggmaterial och sanitetsgods	0	Uppgift saknas	0
51.561 Partihandel med papper i bulk	0	Uppgift saknas	0
51.840 Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara	0	0	0
51.850 Partihandel med andra kontorsmaskiner och kontorsutrustning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.872 Partihandel med andra maskiner för industri, handel och sjöfart	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
51.900 Övrig partihandel	0	0	0
52.110 Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak	0/2	0/2	0/2
52.120 Annan detaljhandel med brett sortiment	0/2	0/2	0/2
52.220 Partihandel med kött och charkuterier	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
52.230 Butikshandel med fisk, skal- och blötdjur	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.241 Butikshandel med bröd, konditorivaror och konfektyrer	0	Uppgift saknas	0
52.271 Annan specialiserad butikshandel med livsmedel (hälsokost)	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.279 Specialiserad butikshandel med livsmedel, drycker och tobak	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.310 Apotekshandel	0	0	0
52.330 Butikshandel med kosmetika och hygienartiklar	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.410 Butikshandel med textilier	0	0	0
52.420 Butikshandel med kläder	0/2	0/2	0/2
52.431 Butikshandel med skodon och lädervaror	0	0	0
52.441 Butikshandel med belysningsartiklar	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.442 Butikshandel med glasvaror, porslin och keramik	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.443 Butikshandel med möbler	0/2	0/2	0/2
52.449 Butikshandel med andra hushållsartiklar och hushållsutrustning	Uppgift saknas	0	0
52.451 Butikshandel med elektriska hushållsapparater samt radio- och TV-varor	0	0	0
52.453 Butikshandel med musikinstrument och noter	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.461 Butikshandel med järnhandelsvaror, färger och glas	0/2	0/2	0/2
52.463 Butikshandel med färg, fernissa och lack	0	0	Uppgift saknas
52.464 Butikshandel med trävaror	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0/2
52.469 Butikshandel med järnhandelsvaror, färg och planglas	Uppgift saknas	0	0
52.481 Specialiserad butikshandel med ur, fotografisk och optisk utrustning	Uppgift saknas	0	0
52.482 Specialiserad butikshandel med guld- och silvervaror	Uppgift saknas	0	0
52.483 Specialiserad butikshandel med sportartiklar, spel och leksaker	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.484 Specialiserad butikshandel med blommor och andra växter	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.485 Specialiserad butikshandel med datorer, kontors- och telekommunikationsutrustning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.489 Annan specialiserad butikshandel	Uppgift saknas	0	0
52.612 Postorderhandel	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
52.619 Detaljhandel med alla slags produkter genom postorder	0	Uppgift saknas	0
52.630 Annan detaljhandel, ej i butik	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
52.720 Reparation av elektriska hushållsartiklar	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
55.301 Restaurang- och kaféverksamhet	0	0	0
55.302 Försäljningsställen för snabbmat, salladsbarer och gatukök	Uppgift saknas	0	0
55.401 Pubar	0	0	0
55.510 Drift av personalmatsalar	0	Uppgift saknas	0
55.520 Catering och centralköksverksamhet	0	Uppgift saknas	0
60.220 Taxitrafik	Uppgift saknas	0	0
63.110 Godshantering	0	Uppgift saknas	0
63.120 Varulagring och magasinering	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
63.211 Varu- och transportcentraler	0	0	0
63.212 Parkeringsplatser och parkeringshus	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
63.213 Tullstationer	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
63.219 Övriga stödtjänster till landtransport	0	0	0
63.221 Drift av hamn- och kajanläggningar	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
63.229 Övriga stödtjänster till sjöfart	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
63.230 Övriga stödtjänster till luftfart	0	0	0
63.302 Turistbyråer	Uppgift saknas	0	0
63.401 Spedition	0	0	0
63.409 Annan transportförmedling	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
64.110 Postbefordran via postverket	0	0	0
64.120 Annan postbefordran	Uppgift saknas	0	0
64.210 Fasta telenätsoperatörer	0	Uppgift saknas	0
64.220 Mobilteleoperatörer	0	Uppgift saknas	0
64.230 Leverantörer av Internettjänster	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
64.240 Annan telekommunikationsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
65.120 Annan bankverksamhet	0	0	0
65.220 Annan kreditgivning	0	Uppgift saknas	0
65.239 Annan värdepappersförvaltning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
66.010 Livförsäkring	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
66.030 Skadeförsäkring	0	0	0
67.130 Andra stödtjänster till finansförmedling	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
67.200 Stödtjänster till försäkrings- och pensionsfondsverksamhet	Uppgift saknas	0	0
70.111 Bostadsbyggnadskooperativ	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
70.112 Utveckling och försäljning av egna fastigheter	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
70.120 Handel med egna fastigheter	Uppgift saknas	0	0
70.202 Uthyrning av egna fastigheter	0	0	0
70.310 Fastighetsförmedling	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
70.321 Fastighetsförvaltning på uppdrag	Uppgift saknas	0	0
70.322 Vaktmästartjänster	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
71.110 Biluthyrning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
71.320 Uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
71.340 Annan uthyrning av maskiner och utrustning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
71.400 Uthyrning av hushållsartiklar och varor för personligt bruk	0	Uppgift saknas	0
72.500 Underhåll och reparation av kontors- och bokföringsmaskiner samt databehandlingsutrustning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.110 Juridisk verksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.121 Bokföring och redovisning	0	0	0
74.122 Revision	0	0	0
74.130 Marknads- och opinionsundersökning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.140 Konsultverksamhet avseende företags organisation, information mm.	0	Uppgift saknas	0
74.203 Geologiska undersökningar	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.300 Teknisk provning och analys	0	0	0
74.400 Reklamverksamhet	0	Uppgift saknas	0
74.501 Arbetsförmedling och rekrytering	0	0	0
74.600 Detektiv- och bevakningsverksamhet, säkerhetstjänst	0	0	0
74.700 Rengöringsverksamhet	0	0	0
74.810 Fotoverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.820 Förpackningsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.851 Kontorsverksamhet	Uppgift saknas	0	0
74.852 Översättningsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.871 Inkasso- och kreditupplysningsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.877 Kongress-, mäss- och utställningsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
74.879 Diverse andra företagstjänster	0	0	0
75.110 Övergripande offentlig förvaltning	0	0	0
75.120 Offentlig administration i samband med tillhandahållande av hälsovård, undervisning, kultur, miljöskydd och andra sociala tjänster, utom socialförsäkring	0	0	0
75.130 Administration av näringslivsprogram	0	0	0
75.140 Stöd till offentlig förvaltning	0	Uppgift saknas	0
75.220 Försvar	0	0	0
75.230 Rättskipning	0	0	0
75.240 Polisverksamhet	0	0	0
75.250 Brand- och räddningsverksamhet	0	0	0
75.300 Obligatorisk socialförsäkring	0	0	0
80.102 Grundskoleutbildning	0	0	0
80.103 Specialundervisning för funktionshindrade	0	0	0
80.210 Studieförberedande gymnasial utbildning	0	0	0
80.309 Undervisning vid andra högskolor	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0/2
80.410 Trafikskoleverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
80.421 Folkhögskoleundervisning	0	0	0
80.423 Kurser som hålls av studieförbund och frivilliga organisationer	Uppgift saknas	0	0
80.424 Kommunal musikskoleverksamhet	Uppgift saknas	0	0
80.429 Annan undervisning	0	0	0
85.114 Rehabiliterings- och uppträningsinstitutioner	0	0	0
85.116 Institutioner för vuxenpsykiatri	0	0	Uppgift saknas
85.118 Sjukhem	0	0	0
85.121 Allmänläkare	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.122 Specialiserade läkartjänster, utom psykiatri	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.130 Tandvård	0	0	0
85.142 Fysioterapitjänster	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.143 Skolhälsovård, barn- och mödravård	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
85.144 Annan förebyggande hälsovård	Uppgift saknas	0	0
85.147 Ambulanstjänster	0	0	0
85.149 Annan hälso- och sjukvård	0	0	0
85.200 Veterinärverksamhet	0	0	0
85.311 Institutioner för barnomsorg	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
85.312 Institutioner för alkohol- och narkotikamissbrukare	0	0	0
85.319 Andra institutioner för omsorg och sociala tjänster	Uppgift saknas	0	0
85.321 Hemtjänst	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.322 Äldre- och handikappboende	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.323 Barnomsorg	0	Uppgift saknas	0
85.324 Sociala tjänster och omsorg för alkohol- och narkotikamissbrukare i öppenvård	Uppgift saknas	0	0
85.325 Familjerådgivning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.326 Sociala tjänster vid kommunalt socialkontor	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.327 Förskoleverksamhet	0	0	0
85.331 Fritidsverksamhet för skolbarn	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.333 Dagverksamhet för äldre och funktionshindrade	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.334 Ordinarie arbetsmarknadsutbildning	0	0	0
85.335 Permanent skyddad arbetsverksamhet	0	0	0
85.336 Sociala välfärdsorganisationer	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
85.337 Asylmottagning	0	0	0
85.338 Sysselsättning/arbetsmarknadsutbildning genom kommunens hälsovård och sociala tjänster	0	Uppgift saknas	Uppgift saknas
85.339 Andra sociala tjänster i öppenvård	Uppgift saknas	0	Uppgift saknas
90.010 Avloppsrening	0	Uppgift saknas	0
90.020 Avfallshantering	0	0	0
91.110 Intressebevakning inom bransch- och arbetsgivarorganisationer	Uppgift saknas	0	0
91.200 Intressebevakning inom arbetstagarorganisationer	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
91.310 Verksamhet i religiösa samfund	0	0	0
91.330 Verksamhet i andra intresseorganisationer	0	Uppgift saknas	0
92.110 Film- och videoproduktion	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
92.130 Filmvisning	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
92.200 Radio- och TV-programverksamhet	0	Uppgift saknas	0
92.320 Drift av teatrar, konserthus o.d.	0	Uppgift saknas	0
92.330 Nöjesparksverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
92.400 Nyhetsservice	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
92.510 Biblioteks- och arkivverksamhet	0	Uppgift saknas	0
92.521 Museiverksamhet	0	0	0
92.522 Kulturminnesvård	Uppgift saknas	0	0
92.610 Drift av sportanläggningar	0/2	0	0
92.621 Idrottsklubbar och idrottsförbund	0	0	0
92.629 Annan idrottsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
92.721 Aktivitets- och upplevelseföretag	Uppgift saknas	0	Uppgift saknas
92.729 Övrig rekreationsverksamhet	0	0	0
93.010 Tvätteriverksamhet	0	0	0
93.020 Hår- och skönhetsvård	Uppgift saknas	0	0
93.030 Begravningsverksamhet	Uppgift saknas	Uppgift saknas	0
93.040 Kroppsvård	0	0	0

De norska myndigheterna har utifrån ECON-rapporten fastställt följande kriterier för att skilja mellan företag som inte utsätts för konkurrens från företag i andra EES-stater och företag som utsätts för konkurrens från hela EES vad gäller de ekonomiska sektorer som försetts med siffrorna 0/2:

—	NACE 22.120 och 22.210: Tidningsutgivning och tryckning av dagstidningar På grund av språk, kultur och avstånd anses tidningsutgivning och tryckning av lokala dagstidningar bara bedrivas på lokala marknader. En dagstidning anses vara lokal om den inte har nationell spridning.

—

NACE 35.111 och 35.113: Byggande och reparation av fartyg och skrov på över och under 100 bruttoton Så länge reparationerna avser fartyg verksamma i norskt vatten eller som befinner sig i akuta svårigheter anses varven bedriva lokal verksamhet och utsätts därför inte av konkurrens från andra EES-stater.

—

NACE 51.170: Agenturhandel med livsmedel, drycker och tobak De norska myndigheterna har inte lämnat några ytterligare förklaringar om vilka kriterier för stödberättigande som är tillämpliga på företag inom denna sektor. Enligt ECON-rapporten var det inte möjligt att på grundval av tillgänglig information skilja på företag som utsätts för konkurrens från företag som inte utsätts för konkurrens.

—

NACE 52.110: Detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak Företag som är lokaliserade över 150 kilometer från konkurrenterna på den andra sidan nationsgränsen anses inte vara utsatta för konkurrens från andra EES-stater. Enligt de norska myndigheternas upplysningar fastställdes avståndet 150 km genom att identifiera de närmsta konkurrenterna på andra sidan gränsen för företag med näringsgrensindelning 52.110, detaljhandel med brett sortiment, mest livsmedel, drycker och tobak. Konkurrensvillkoren övervägdes med beaktande av företag lokaliserade på olika avstånd från närmsta konkurrent på andra sidan gränsen. På grundval av slutsatserna i ECON-rapporten framhöll de norska myndigheterna att sannolikheten är låg att företag lokaliserade mer än 150 km från en konkurrent utsätts för konkurrens från företag i andra EES-stater. De norska myndigheterna medger att den faktiska konkurrensen beror på utbudet av varor.

—

NACE 52.120, 52.420 och 52.443: Annan detaljhandel med brett sortiment, butikshandel med kläder och butikshandel med möbler, belysnings- och bosättningsartiklar Även om avståndet till konkurrenterna på andra sidan gränsen är av betydelse medgav de norska myndigheterna att det är svårt att fastställa en absolut och avgörande gräns mellan företag som påverkas av handeln inom EES och företag som inte påverkas av den. Enligt ECON-rapporten är företag lokaliserade ungefär 200 km från ett relativt stort köpcenter på andra sidan gränsen utsatta för konkurrens medan företag lokaliserade närmare gränsen, men utan något stort köpcenter på andra sidan, inte är utsatta för konkurrens. Genom att följa samma bedömning som för NACE-kod 52.110 har de norska myndigheterna i anmälan förklarat att ett avstånd på 200 km verkar vara ett lämpligt objektivt kriterium för att avgöra påverkan på handeln i denna sektor.

—

NACE 52.461 och 52.464: Butikshandel med järnhandelsvaror, färger och glas och butikshandel med trävaror. De norska myndigheterna har förklarat att företag lokaliserade ”på ett mycket stort avstånd från nationsgränsen” inte är utsatta för konkurrens från företag i andra EES-stater. Med utgångspunkt i de upplysningar som lämnats innebär ”ett mycket långt avstånd från nationsgränsen” att det inte är värt att resa fram och tillbaka samma dag, avståndet beror bland annat på vägstandarden och trafikförhållandena. Företag belägna i fylke Rogaland, Hordaland, Sogn og Fjordane och Møre og Romsdal gynnas av nedsatta arbetsgivaravgifter, eftersom de inte utsätts för konkurrens från andra EES-stater. Företag belägna i andra fylken undantas.

—

NACE 80.309: Undervisning vid andra högskolor Anmälan omfattar bara vuxenutbildning som därmed inte anses ha någon påverkan på handeln. När det gäller utbildning på högskole- eller universitetsnivå har de norska myndigheterna indikerat att siffran 2 innebär att verksamheten i fråga är konkurrensutsatt.

—

NACE 92.610: Drift av sportanläggningar och fotbollsarenor En idrottsförening anses vara lokal när den inte deltar i högsta division i sin idrottsgren. Andra sportanläggningar anses vara lokala när de huvudsakligen används av lokala föreningar, kommunens lokalbefolkning och tillfälliga besökare, utan konkurrenskraftiga erbjudanden i andra EES-stater.

2.   Den metod som använts vid urvalet av de företag som omfattas av den anmälda stödåtgärden om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter

Den anmälda stödåtgärden omfattar ett antal ekonomiska sektorer som fastställts i EKON-rapporten enligt förteckningen ovan. ECON-rapporten baserades på bedömningen av konkurrensen mellan företag (”konkurranseflater”) lokaliserade i zonerna 2, 3 och 4 i Norge och företag i andra EES-stater. Rapporten innehöll en förteckning över sektorer som inte ansågs påverkas av konkurrensen från andra EES-stater.

För tillverkningssektorn utarbetade Statistisk Sentralbyrå i Norge en förteckning över ekonomiska sektorer som inte påverkades av konkurrensen från andra EES-stater på grundval av regionala uppgifter om export och import för de relevanta zonerna. I sin skrivelse av den 12 november 2004 förklarade de norska myndigheterna att den direkta handeln i nästan alla tillverkningssektorer (NACE 15 till NACE 37) ledde till att ECON drog slutsatsen att praktiskt taget alla dessa sektorer kan påverkas av konkurrens från företag i andra EES-stater. De norska myndigheterna har också förklarat att ett fåtal sektorer (tryckning och utgivning av dagstidningar samt byggande av fartyg) anses verksamma på lokala marknader bara på grundval av dessa undersektorers art och egenskaper och inte på analyser av import och export.

Beträffande företag i tjänstesektorn (NACE 50 till NACE 99) undersöktes konkurrensutsättningen huvudsakligen på grundval av kännedom om marknadssituationen i de olika näringslivssektorerna och på intervjuer med ett antal företag i zonerna 2, 3 och 4 i Norge.

Det finns varken någon uttrycklig hänvisning till den metod som använts för att fastställa konkurrensutsättningen i el-, gas-, ång- och hetvattenförsörjning (NACE-kod 40) eller i byggverksamhet (NACE-kod 45), trots att ett stort antal undersektorer inom byggverksamhet har tagits med i anmälan.

Enligt ECON-rapporten påverkas inte rent lokala verksamheter av handeln inom EES. För att klassificeras som en rent lokal verksamhet i enlighet med ECON-rapporten måste den relevanta ekonomiska sektorn uppfylla två kumulativa villkor på området i fråga: Företagen i sektorn i fråga deltar inte själva i gränsöverskridande verksamheter och den specifika verksamhet som är lokaliserad i den aktuella regionen har inte förmågan att dra till sig kunder från andra platser.

I rapporten framhålls att fastställandet av konkurrensen kan användas för att utarbeta ett förslag till regelverk för att, så långt det är möjligt, fortsätta den tidigare stödordningen med nedsatta satser på arbetsgivaravgifter för ekonomiska sektorer som inte konkurrerar med andra länder i EES (28). ECON-rapporten innehåller dock inget förslag till regelverk, som vanligtvis är fallet när det gäller en stödordning, och inte heller lämnas något sådant förslag i anmälan.

I rapportens inledning framhöll ECON att det inte fanns tillräckligt med tid eller resurser för att genomföra en grundlig analys av konkurrensförhållandena inom alla ekonomiska sektorer som omfattas av rapporten och att detta kunde leda både till undervärderingar och övervärderingar av konkurrensen med företag i andra EES-stater (29). ECON ansåg dock att det utifrån rapporten gick att få en rimlig bild av konkurrensen mellan företag inom EES.

3.   Konkurrensproblem i samband med beslutet om att inleda förfarandet

Den 6 oktober 2004 beslutade övervakningsmyndigheten att inleda det formella granskningsförfarandet avseende förslaget om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för vissa ekonomiska sektorer. Övervakningsmyndigheten ansåg att den föreslagna användningen av nedsatta arbetsgivaravgifter i zonerna 2, 3 och 4 omfattade en rad olika ekonomiska sektorer och företag. Den anmälda stödordningen återger i stor utsträckning den tidigare stödordningen med regionalt differentierade och nedsatta satser för arbetsgivaravgifter, vilken övervakningsmyndigheten förklarade vara oförenlig med den gemensamma marknaden (30).

Den viktigaste skillnaden mellan den tidigare bedömda stödordningen och den nyligen anmälda stödordningen är en minskning av antalet ekonomiska sektorer som kan gynnas av nedsatta satser. I ECON-rapporten har man utarbetat en förteckning över sektorer som utifrån konkurrensbedömningen inte ansågs påverkas av handeln inom EES.

I beslutet om att inleda förfarandet uttryckte övervakningsmyndigheten tvivel om den metod som använts vid insamlingen av uppgifter i ECON-rapporten. Övervakningsmyndigheten ansåg inte att metoden verkade vara systematisk. Övervakningsmyndigheten var oroad över att ECON-rapporten bara gav en ofullständig bild av nuvarande situation, utan grundlig analys av den framtida situationen.

Övervakningsmyndigheten betonade sina tvivel på om den strategi som använts för att fastställa om handeln inom EES påverkades inom en given sektor var förenlig med kraven i etablerad rättspraxis avseende innebörden av kriteriet ”påverkan på handeln” i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet. Med hänvisning till rättspraxis påminde övervakningsmyndigheten särskilt om det faktum att, tvärtemot den metod som använts i ECON-rapporten, stöd som beviljas till rent lokala verksamheter eller företag som enbart bedriver verksamhet på lokal nivå inte i sig självt utesluter en eventuell påverkan på handeln.

Övervakningsmyndigheten hyste vidare tvivel på om den anmälda stödordningen innehöll de mekanismer som krävs för att garantera att handeln inte påverkas i någon instans, eftersom den inte innehöll någon allmän skyddsklausul för att se till att den tillämpas med erforderlig säkerhet i rättsligt och ekonomiskt hänseende avseende påverkan på handeln. Övervakningsmyndigheten var oroad över ordningens odefinierade stödkaraktär, som är obegränsad i tid och inte innehåller någon översynsklausul av kriterierna och villkoren vid tillämpningen.

Övervakningsmyndigheten beslutade att inleda det formella granskningsförfarandet, bland annat för att underlätta Norges uppgift att klargöra och bättre underbygga huruvida tillämpningen av den anmälda stödåtgärden hade någon påverkan på handeln eller inte. För synpunkter från de norska myndigheterna hänvisas till följande avsnitt.

4.   Synpunkter från de norska myndigheterna

Genom en skrivelse av den 12 november 2004 lämnade de norska myndigheterna sina synpunkter på övervakningsmyndighetens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet. Beträffande innehållet i anmälan klargjorde de norska myndigheterna att när det gäller näringsgrensindelningarna 52.120 (Annan detaljhandel med brett sortiment), 52.420 (Butikshandel med kläder) och 52.443 (Butikshandel med möbler) omfattade anmälan företag lokaliserade i samtliga tre zoner som ingår i stödordningen. På grund av en felaktighet angavs detta bara för företag i zon 4.

De norska myndigheterna förklarade att ”vissa ekonomiska sektorer i en zon hade anmälts som icke konkurrensutsatta, medan samma sektorer i andra zoner inte hade tagits med i denna förteckning. […] Orsaken till detta var att man vid utarbetandet av ECON-rapporten fann att det i vissa ekonomiska sektorer inte fanns några företag som överskred taket enligt regeln om stöd av mindre betydelse i den relevanta zonen. […] För framtida ändamål gäller dock att om lönekostnaderna för sådana företag skulle leda till att taket om stöd av mindre betydelse överskreds, skulle dessa företag bedömas på samma sätt som företag som omfattas av den relevanta sektor som anmälts i andra zoner.”

Vidare ansåg de norska myndigheterna att de argument som övervakningsmyndigheten använde vid sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet återspeglade en något förenklad förståelse av den metod som använts vid datainsamlingen och ECON:s bedömning. De norska myndigheterna hävdade att för företag i tillverkningssektorn undersöktes konkurrensutsattheten på grundval av regionala uppgifter om export och import. De norska myndigheterna förtydligade att ECON-rapporten inte förutsätter att analysen av uppgifterna är tillräckliga för att fastställa vilka ekonomiska sektorer som inte påverkas av konkurrensen från företag i andra EES-stater, men tillräckliga för att bekräfta att stöd till en viss sektor faktiskt kan påverka handeln.

Beträffande företag i tjänstesektorerna gjorde de norska myndigheterna gällande att konkurrensutsättningen huvudsakligen undersöktes utifrån kännedom om marknadssituationen i de olika näringsgrenarna och på intervjuer med ett antal företag. Ett av villkoren för att klassificeras som lokal verksamhet var att företagen i den relevanta sektorn inte själva deltog i gränsöverskridande verksamheter. Detta villkor var dock inte tillräckligt. I ECON-rapporten utvärderades också om den specifika tjänsteverksamheten i en given region hade förmåga att dra till sig kunder från andra platser eller EES-stater. Beträffande eventuella framtida situationer ombads de intervjuade företagen ge sina synpunkter på vilka effekter det skulle få på deras kunders handelsmönster om priset på den lokala tjänsten ökade med en särskild procentenhet eller om företag i de nordiska grannländerna ökade priset för samma tjänst.

Slutligen ansåg de norska myndigheterna att det var upp till övervakningsmyndigheten att bedöma om någon av de sektorer eller mottagare som omfattas av den anmälda stödordningen kan beviljas stöd som inte påverkar handeln mellan parterna i EES-avtalet.

II.   BEDÖMNING

1.   Förfarandekrav

Den anmälda stödordningen har inte inletts. De norska myndigheterna har därmed iakttagit sina skyldigheter i enlighet med artikel 1.3 i del I i protokoll 3 till övervakningsavtalet.

2.   Den anmälda stödordningen

De norska myndigheterna har anmält sin ”avsikt att från den 1 januari 2005 fortsätta stödordningen med differentierade arbetsgivaravgifter som var tillämplig före den 1 januari 2004för sektorer som inte är utsatta för konkurrens från företag i andra EES-stater.” Inget konkret utkast till förslag om regler eller lagar som reglerar tillämpningen av stödordningen har anmälts. De norska myndigheterna har anmält en rapport utifrån vilken de har för avsikt att återinföra den tidigare stödordningen med regionalt differentierade och nedsatta satser för arbetsgivaravgifter till förmån för vissa sektorer. Även om det i ECON-rapporten framhålls att fastställandet av konkurrensen kan användas för att utarbeta ett förslag till regler innehåller den inte några förslag till regler, som vanligtvis är fallet för en stödordning, och inte heller lämnas något sådant förslag i anmälan.

På grundval av de extra uppgifter som de norska myndigheterna lämnade i anmälan och under det formella granskningsförfarandet verkar det som om de norska myndigheterna vill fortsätta (eller återinföra) det tidigare systemet med regionalt differentierade och nedsatta satser för arbetsgivaravgifter, men begränsa tillämpningen till sektorerna i ECON-rapporten. Det bör påminnas om att det tidigare systemet med nedsatta satser för arbetsgivaravgifter klassificerades som en stödordning (31). Övervakningsmyndigheten anser inte att det finns någon orsak till att den anmälda stödordningen klassificeras som en stödordning, även om dess tillämpningsområde har minskats.

Enligt definitionen i artikel 1 d i del II i protokoll 3 till övervakningsavtalet är en stödordning en rättsakt på grundval av vilken enskilt stöd kan beviljas företag som definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs. Den omfattar också varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt, kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid eller med obestämt belopp.

Den anmälda åtgärden avser tillämpningen av regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för företag verksamma i ett antal sektorer (över 200 sektorer omfattas av förslaget) för anställda bosatta i zonerna 2, 3 och 4 i Norge. Tillämpningen av nedsatta satser för arbetsgivaravgifter är inte ett individuellt beviljande av stöd till ett enskilt företag, utan upprepas regelbundet under obestämd tid till förmån för ett obestämt antal stödmottagare. Den anmälda stödåtgärden skall därför klassificeras som en stödordning.

3.   Beslutets tillämpningsområde

Följande bedömning tillämpas bara på verksamheter som omfattas av EES-avtalet. Övervakningsmyndigheten kan inte bedöma verksamheter som inte omfattas av avtalets tillämpningsområde som t.ex., NACE-kod 75.220 försvarsverksamhet.

Vidare har övervakningsmyndigheten inga befogenheter att undersöka stöd till företag som enbart utför verksamheter i relation till produkter som inte omfattas av EES-avtalet, som jordbruks- eller fiskeriprodukter (32). Detta gäller bland annat NACE-kod 01.300 växtodling i kombination med djurskötsel (blandat jordbruk). Verksamheter inom sektorer som inte omfattas av övervakningsmyndighetens befogenhet att bedöma förekomsten av statligt stöd tas inte upp i detta beslut (33).

4.   Statligt stöd i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet

Artikel 61.1 i EES-avtalet lyder:

Enligt fast rättspraxis krävs för att klassificeras som stöd att samtliga fyra villkor i artikel 61.1 i EES-avtalet uppfylls (34). 1) Det skall röra sig om en statlig åtgärd eller eller en åtgärd som vidtas med hjälp av statliga medel. 2) Den skall ge mottagaren en selektiv fördel. 3) Åtgärden skall snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen. 4) För att omfattas av förbudet i artikel 61.1 i EES-avtalet skall stödåtgärden påverka handeln mellan parterna i EES-avtalet.

Den norska stödordningen med nedsatta satser för arbetsgivaravgifter har behandlats i flera av övervakningsmyndighetens beslut (35). Eftadomstolen bedömde också ordningen (36) och drog slutsatsen att stödordningen utgjorde statligt stöd.

Syftet med förslaget är att återinföra den tidigare ordningen, med den enda skillnaden att den föreslagna ordningen har minskats till att bara omfatta vissa sektorer. Övervakningsmyndigheten anser att dess slutsatser och Eftadomstolens konstateranden vad gäller klassificeringen av den tidigare stödordningen enligt artikel 61.1 i EES-avtalet även gäller den anmälda stödordningen avseende tre av de fyra kumulativa kriterierna.

Den anmälda stödordningen inbegriper således en förbrukning av statliga medel i och med att staten förlorar intäkter genom tillämpningen av nedsatta satser för arbetsgivaravgifter. Vidare ger stödordningen företagen i de gynnade sektorerna och regionerna en direkt konkurrensfördel jämfört med företag lokaliserade i andra zoner eller som inte omfattas av de sektorer som anmälts. I detta sammanhang understryker övervakningsmyndigheten att en åtgärd bara kan utgöra statligt stöd om det gäller ett företag som utför en ekonomisk verksamhet, det vill säga en verksamhet som består i att man i en konkurrenssituation på en given marknad erbjuder varor och tjänster (37). Enligt rättspraxis definieras företag som ”varje enhet som utövar ekonomisk verksamhet, oavsett enhetens rättsliga form och sättet för dess finansiering” (38). Därför kan inget statligt stöd ingå i verksamhet som inte är ekonomisk som exempelvis rent statlig administrativ verksamhet, rättskipning eller obligatorisk socialförsäkring. Detta beslut omfattar således inte sådana verksamheter.

Den fråga som återstår att besvara är om stöd som beviljats enligt den anmälda stödordningen, som är tillämplig på ett visst antal sektorer som inte påstås vara utsatta för konkurrens från företag i andra EES-stater, påverkar handeln mellan parterna i EES-avtalet.

a)   Påverkar stödet handeln i den mening som avses i artikel 61.1 i EES-avtalet?

För att stödåtgärden skall omfattas av förbudet i artikel 61.1 i EES-avtalet måste stödet kunna påverka handeln mellan parterna i EES-avtalet. Denna regel skiljer inte mellan orsaken till eller syftet med åtgärderna, utan på effekterna av dem (39).

Övervakningsmyndigheten kommer att bedöma om den anmälda stödordningens begränsningar till vissa sektorer hindrar stödet från att påverka handeln mellan parterna, vilket leder till att det inte omfattas av artikel 61.1 i EES-avtalet.

1.   Rättslig norm

Enligt rättspraxis (40) skall stödet anses påverka handeln inom EES så snart statligt ekonomiskt stöd stärker ett företags ställning jämfört med andra företag som konkurrerar inom EES.

Det finns ingen tröskel eller procentenhet under vilken handeln mellan parterna inte anses bli påverkad (41). Enligt fastställd rättspraxis utesluter inte ett relativt lågt stödbelopp eller att det företag som tar emot stödet är relativt litet, möjligheten att handeln inom EES påverkas (42). Om en sektor har ett stort antal små företag kan stöd som potentiellt är tillgängligt för alla eller ett mycket stort antal företag inom den sektorn, även om de enskilda beloppen är små, påverka handeln mellan parterna i EES-avtalet (43). Stöd kan också påverka handeln inom EES, även om det stödmottagande företaget inte självt deltar i gränsöverskridande verksamhet (44).

Stödets karaktär beror inte på de tillhandahållna tjänsternas lokala eller regionala karaktär eller det berörda verksamhetsområdets omfattning (45). Den lokala karaktären på stödmottagarnas verksamheter är en av de faktorer som skall beaktas vid bedömningen av om handeln påverkas, men är inte tillräcklig för att förhindra att stödet påverkar handeln (46). Det beror på att beviljandet av statligt stöd till ett företag kan leda till att den interna produktionen bibehålls eller ökas, vilket får till följd att möjligheterna för andra företag att komma in på de berörda EES-staternas marknad minskar (47).

Vid bedömningen av påverkan på handeln krävs inte att övervakningsmyndigheten fastställer en stödordnings faktiska effekt, utan undersöker om den kan påverka handeln inom EES (48). Kriteriet påverkan på handeln har traditionellt tolkats på ett icke restriktivt sätt så att en stödåtgärd generellt anses vara statligt stöd om det kan påverka handeln mellan EES-staterna (49).

2.   Bedömning av den anmälda stödordningen

Enligt de norska myndigheterna omfattar den anmälda stödordningen ungefär 75 % av de tjänstesektorer som undersökts i ECON-rapporten och en liten del av tillverkningssektorn plus flera sektorer inom byggnadssektorn. Enligt anmälan utövar dessa mer än 200 ekonomiska sektorer, där 13 har vissa kvalifikationer, inte handel inom EES. Därför anser de norska myndigheterna att den anmälda stödordningen inte utgör statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

—   ECON-rapporten och den metod som använts för att välja ut de ekonomiska sektorer som omfattas av stödordningen

Den anmälda stödordningen för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter bygger på den så kallade ECON-rapporten som bifogas anmälan. Enligt rapporten är syftet med rapporten inte att bedöma om stödordningen med regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter är förenlig med EES-avtalet, utan att bedöma konkurrenssituationen (50)

De norska myndigheterna har inte gjort några ytterligare bedömningar i anmälan och inte heller lagt fram några närmare definitioner på konkurrensvillkoren i förhållande till andra parter i EES-avtalet. De har bara framhållit att de ursprungliga satserna för differentierade arbetsgivaravgifter skall vara tillämpliga för företagen inom de sektorer som i ECON-rapporten inte anses vara utsatta för konkurrens. De har inte lagt fram någon juridisk text med bestämmelser som styr tillämpningen av nedsatta satser för arbetsgivaravgifter.

De norska myndigheterna godtar att det kan förekomma potentiella avvikelser i informationen i ECON-rapporten vid utvärderingen av enskilda ekonomiska sektorer som ”sannolikt utjämnats på aggregerad nivå” (51). Övervakningsmyndigheten kan inte godta denna metod. En stödordning måste vara tillräckligt detaljerad för att säkerställa att dess tillämpning på varje potentiell enskild stödmottagare inte strider mot bestämmelserna i EES-avtalet.

Enligt övervakningsmyndighetens åsikt säkerställer inte metoden för att välja ekonomiska sektorer som inte antas påverkas av handeln mellan staterna att stöd inte beviljas företag verksamma inom verksamheter som påverkar handeln inom EES.

Övervakningsmyndigheten ifrågasätter trovärdigheten i de uppgifter som samlats in för ECON-rapporten vilka, särskilt för tjänstesektorerna, huvudsakligen baserades på den egna kännedomen om marknadssituationen och på telefonintervjuer med ett antal företag. De insamlade uppgifterna baseras inte på empiriska bevis, utan är ganska subjektiva. Enligt de uppgifter som övervakningsmyndigheten förfogar över verkar inte de insamlade uppgifterna ha kontrollerats.

På grundval av ECON-rapporten anses en verksamhet som rent lokal och påverkas inte av handeln inom EES om två villkor är uppfyllda: Företagen i sektorn i fråga deltar inte själva i gränsöverskridande verksamheter och den specifika verksamheten har inte förmågan att dra till sig kunder från andra platser.

ECON-rapporten bedömer dock inte om kriteriet ”påverkan på handeln” i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet uppfylls eller inte, om stöd beviljas företag i de olika sektorer som tas upp i rapporten. Istället bedöms den direkta konkurrensen i den berörda sektorn och regionen. Som anges ovan utesluter det faktum att stödmottagaren är verksam på en lokal marknad inte att handeln inom EES påverkas. Att det enligt rapporten inte finns någon konkurrens innebär inte att stöd till företag verksamma inom dessa ekonomiska sektorer inte skulle påverka handeln mellan parterna i EES-avtalet.

Den metod som används i ECON-rapporten för att identifiera ekonomiska sektorer, vilka utgör basen för anmälan av nuvarande stödordning för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter, följer inte parametrarna för tolkningen av kriteriet ”påverkan på handeln” som fastställts i Eftadomstolens och EG-domstolens rättspraxis, som anges ovan.

—   Själva stödordningen

Den anmälda stödordningen omfattar ett stort och varierat antal företag (52) som bland annat är verksamma inom följande ekonomiska sektorer: varvsindustrin, byggande av motorvägar, vägar, flygfält och sportanläggningar, parti- och detaljhandel, post och telekommunikationer, finansiella tjänster, biluthyrning, revision, filmproduktion, radio- och TV-verksamhet.

På områden där sekundärlagstiftning har antagits för att öppna och reglera upprättandet av den inre marknaden, som finansiell verksamhet (NACE-kod 65), post och telekommunikationer (NACE-kod 64), osv. eller på områden som omfattas av särskilda regler om statligt stöd, som byggande och reparation av fartyg och båtar (NACE-kod 35) (53) anser inte övervakningsmyndigheten generellt att respektive verksamhetsområde skyddas från handel inom EES.

Mobilteleoperatörer (NACE-kod 64.220), Internetleverantörer (NACE-kod 64.230) och annan postbefordran (NACE-kod 64.120) är goda exempel på gränsöverskridande verksamheter. Merparten av dessa verksamheter utförs av företag som bedriver internationell verksamhet (54).

Vad gäller byggverksamhet (NACE 45) måste motorvägs- eller vattenprojektsbyggande utföras av specialiserade storföretag som konkurrerar med andra företag inom EES (55).

I de anmälda näringslivssektorer som karaktäriseras av avreglering och liberalisering är det vanligt att statligt ekonomiskt stöd påverkar handeln.

I andra näringslivssektorer som omfattas av stödordningen har beslut om statligt stöd redan fattats, som klart påvisar att handeln påverkas. Det är bland annat fallet med förlagsverksamhetssektorn (NACE 22) där kommissionen förra året antog följande beslut: ”[…] handel mellan medlemsstaterna vad gäller den förlagsverksamhet som omfattas av de stödåtgärder som undersöks. De stödåtgärder som undersöks kan därmed snedvrida konkurrensen mellan företag om förlagen kan bedriva sin verksamhet i olika medlemsstater, framställa publikationer på olika språk och konkurrera om upphovsrätt och reklam.” (56)

Ett annat exempel på en sektor där beslut om att statligt stöd påverkar handeln redan har antagits är parti- och agenturhandel utom med motorfordon (NACE 51) (57): ”handelsvolymen av läkemedelsprodukter och andra därtill hörande produkter […] under 1991 […] i de fyra EES-länderna (Österrike, Finland, Sverige, Norge) översteg 2,7 miljarder ecu.”

Som framgår i exemplen ovan utsätts företag i många av de sektorer som omfattas av denna stödordning av konkurrens från företag i andra EES-stater. Stöd som beviljas företag som är verksamma inom dessa sektorer påverkar därför handeln. Stödordningen utgör därför statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EG-fördraget. Det bör i detta avseende betonas att de norska myndigheterna har anmält en enda stödordning för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter som omfattar mer än 200 sektorer och inte mer än 200 enskilda anmälningar, dvs. en per sektor.

I de norska myndigheternas skrivelse av den 12 november 2004 anges att ”det är upp till övervakningsmyndigheten […] att bedöma om någon av de anmälda näringslivssektorerna eller stödmottagarna kan beviljas stöd som inte påverkar handeln mellan parterna i EES-avtalet” (58). När övervakningsmyndigheten undersöker en stödordning skall den bedöma stödordningens allmänna egenskaper för att försäkra sig om huruvida det innehåller statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet. I EG-domstolens etablerade rättspraxis fastställs att ”vad beträffar ett stödprogram kan kommissionen begränsa sig till att granska det ifrågavarande programmets särdrag för att bedöma om detta innebär en avsevärd fördel för stödmottagarna i förhållande till deras konkurrenter och om det huvudsakligen gynnar företag som deltar i handeln mellan medlemsstaterna.” (59) Eftadomstolen har också antagit denna tolkning (60).

Övervakningsmyndigheten måste därför bedöma stödordningen enligt denna tolkning. Denna bestämmelse gäller om stödordningen som sådan innehåller statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet. Övervakningsmyndigheten är därför inte skyldig att i varje enskilt fall i stödordningen kunna bevis att villkoren i artikel 61.1 i EES-avtalet är uppfyllda.

Det är för ändamålet med detta beslut inte möjligt (61) att fastställa om stödordningen kan komma att påverka handeln inom var och en av de mer än 200 sektorer den omfattar. Enligt fast rättspraxis skall det säkerställas att handeln inte påverkas för enskilda företag som kan gynnas av stödordningen (62). Övervakningsmyndigheten anser det inte vara möjligt att säkra att alla potentiella stödmottagare inom var och en av de över 200 anmälda NACE-sektorerna inte omfattas – och inte kommer att – omfattas av handel i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

Det finns andra näringslivssektorer som omfattar verksamheter som ofta utförs på lokal nivå. När det gäller dessa sektorer kan man dock inte utesluta att handeln kan påverkas. Exempelvis tillhör lokala tillhandahållare av tjänster som utbildningscentra eller detaljhandel, såsom snabbköp, ofta större kedjor som konkurrerar inom hela EES. Vidare har EG-domstolen nyligen fastställt att handeln påverkas inom tandvårdssektorn (NACE-kod 85) (63), en tjänst som normalt tillhandahålls lokalt.

Även om påverkan på handeln vanligtvis har fastställts finns det också några konkreta exempel i övervakningsmyndighetens och kommissionens beslutspraxis där konkreta beviljanden av stöd under särskilda omständigheter inte ansågs påverka handeln. Det var exempelvis fallet i kommissionens beslut om Brighton Pier och Dorsten swimmingpool (64). Påverkan på handeln förnekades också i övervakningsmyndighetens beslut om inrättandet av privata daghem på kommunala tomter genom subventionerade hyror i Oslo (65). Dessa ärendens gemensamma drag är att de endera avser ett enskilt beviljande av stöd eller en stödordning som avgränsas med sådana klara, koncisa och strikta begränsningar vid tillämpningen och av potentiella stödmottagare att det kunde säkerställas att inget enskilt stöd kunde beviljas som påverkade handeln.

I ECON-rapporten, på grundval av vilken stödordningen har utarbetats, har man huvudsakligen analyserat nuvarande situation för ett antal näringslivssektorer i Norge. Näringslivet utvecklas dock och handelsmönstren kan komma att förändras. Man vet inte hur den framtida situationen blir och om ECON-rapportens resultat, utifrån vilken de norska myndigheterna motiverar frånvaron av påverkan på handeln, kommer att gälla. Utan en översynsmekanism för att anpassa beviljandet av stöd till nya omständigheter kan det inte säkerställas att stöd i framtiden inte kommer att beviljas ett antal företag verksamma i vissa av de näringslivssektorer som anses påverka handeln. Det skall i detta sammanhang påpekas att förslaget om differentierade satser för arbetsgivaravgifter inte är tidsbegränsat.

Stödordningens betydande omfattning är inte tillräckligt preciserad. De norska myndigheterna har i sin skrivelse av den 12 november 2004 förtydligat tillämpningsområdet för anmälan och lämnat synpunkter på att det formella granskningsförfarandet inleds. I anmälan angavs att vissa sektorer inte var konkurrensutsatta i en zon, då det för närvarande inte finns några företag inom dessa sektorer i de angivna zonerna som överstiger gränsen för att värdet skall anses försumbart. De norska myndigheterna har dock förklarat att de kommer att bedöma dessa företag på samma sätt som de företag som omfattas av den relevanta sektor som anmälts i andra zoner, om de framtida lönekostnaderna i dessa företag överskrider gränsen för att värdet skall anses försumbart. Dessa sektorer ingick dock inte i anmälan till övervakningsmyndigheten.

Vidare finns inga ytterligare särskilda kriterier för urvalet av stödberättigande företag inom de näringslivssektorer som ingår i förteckningen i ECON-rapporten, då anmälan bara hänvisar till sektorer. De två kumulerade kriterierna geografisk lokalisering och sektorsverksamhet som krävs för att tillämpa de nedsatta satserna för arbetsgivaravgifter i en bestämd sektor är enligt övervakningsmyndigheten för vittomfattande. I linje med de positiva beslut som anges ovan skall en stödordning innehålla detaljerade och tydliga kriterier (66) för att säkerställa att inget stöd beviljas något företag som kan påverka handeln inom EES.

På grundval av de norska myndigheternas uppgifter anser övervakningsmyndigheten att förslaget om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter kan påverka handeln mellan avtalsparterna.

b)   Slutsats

Av ovannämnda orsaker drar övervakningsmyndigheten slutsatsen att den anmälda stödordningen för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för företag verksamma inom vissa näringslivssektorer utgör statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet.

5.   Stödets förenlighet

I anmälan hävdade de norska myndigheterna att förslaget om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter inte utgjorde statligt stöd. Efter en preliminär bedömning av stödordningen beslutade övervakningsmyndigheten att inleda det formella granskningsförfarandet på grund av de allvarliga tvivlen om den karaktär av statligt stöd som finns i de regionalt differentierade satserna för arbetsgivaravgifter och deras förenlighet med EES-avtalets regler om statligt stöd. Trots de tvivel som övervakningsmyndigheten uttryckt i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet har inte de norska myndigheterna framfört några synpunkter på stödordningens förenlighet.

Enligt övervakningsmyndigheten kan inget av de undantag som nämns i artikel 61.2 i EES-avtalet tillämpas på ärendet i fråga.

Vidare kan inte systemet med nedsatta satser för arbetsgivaravgifter anses vara förenligt i enlighet med artikel 61.3 i EES-avtalet. En minskning av ett företags driftskostnader som arbetsgivaravgifter utgör driftstöd. Driftstöd till företag inom vissa regioner är i princip förbjudet.

Tillämpningen av nedsatta satser för arbetsgivaravgifter kan inte bedömas inom ramen för artikel 61.3 a i EES-avtalet då ingen norsk region uppfyller kraven i denna bestämmelse, som förutsätter en ovanligt låg levnadsstandard eller allvarlig brist på sysselsättning.

De nedsatta satserna för arbetsgivaravgifter främjar inte genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse eller avhjälper en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi, vilket krävs för förenlighet på grundval av artikel 61.3 b i EES-avtalet.

Beträffande artikel 61.3 c i EES-avtalet ansåg övervakningsmyndigheten i beslut nr 218/03/KOL av den 12 november 2003 om statligt stöd i form av regionalt differentierade arbetsgivaravgifter att en fortsättning på den norska stödordningen var oförenlig med artikel 61.3 c i EES-avtalet och med riktlinjerna för statligt stöd. För företag lokaliserade i zonerna 2, 3 och 4 verksamma i de näringslivssektorer som anges i anmälan innebär den anmälda åtgärden en återgång till de regler som övervakningsmyndigheten under 2002 förklarade som oförenligt stöd, eftersom det inte uppfyllde kraven för ett undantag enligt artikel 61.3 c i EES-avtalet. De grundläggande dragen i den anmälda stödordningen är desamma som dem i den stödordning som omfattades av övervakningsmyndighetens förhandsbeslut. Den enda skillnaden är den striktare tillämpningen av den nu anmälda stödordningen, som begränsas till företag verksamma inom de över 200 förutfastställda sektorerna. I enlighet med detta beslut bekräftar övervakningsmyndigheten sin tidigare bedömning att tillämpningen av regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter inte är förenlig med EES-avtalets regler om statligt stöd.

6.   Slutsats

På grundval av ovanstående bedömning anser övervakningsmyndigheten att den anmälda stödordningen om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för vissa näringslivssektorer utgör statligt stöd som är oförenligt med EES-avtalets regler.

Enligt de uppgifter som övervakningsmyndigheten har tillgång till har den anmälda stödordningen för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för vissa näringslivssektorer ännu inte genomförts, dvs. inget stöd har utbetalats till någon av stödordningens potentiella stödmottagare.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det anmälda förslaget om regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för företag verksamma inom vissa näringslivssektorer, som de norska myndigheterna planerar att genomföra, utgör statligt stöd i enlighet med artikel 61.1 i EES-avtalet. Det anmälda förslaget är oförenligt med artikel 61 i EES-avtalet.

Artikel 2

Det anmälda förslaget för regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter för företag verksamma inom vissa näringslivssektorer skall inte genomföras.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Norge.

Artikel 4

Detta beslut är giltigt på engelska språket.

---

(1)  Nedan kallad övervakningsmyndigheten.

(2)  Nedan kallat EES-avtalet.

(3)  Nedan kallat övervakningsavtalet.

(4)  Riktlinjer för tillämpning och tolkning av artiklarna 61 och 62 i EES-avtalet och artikel 1 i protokoll 3 till övervakningsavtalet, antagna och utfärdade av Eftas övervakningsmyndighet den 19 januari 1994, offentliggjorda i EGT L 231, 3.9.1994, s. 1, och EES-supplement nr 32. Riktlinjerna ändrades senast den 17 juni 2005. Nedan kallade riktlinjerna för statligt stöd.

(5)  Eftadomstolens mål E-6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76.

(6)  Beslut från Eftas övervakningsmyndighet nr 172/02/KOL. Samtliga beslut från Eftas övervakningsmyndighet som det hänvisas till nedan finns på övervakningsmyndighetens webbplats: http://www.eftasurv.int/fieldsofwork/fieldstateaid/stateaidregistry/

(7)  Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 218/03/KOL, offentliggjort i EUT L 145, 9.6.2005, sidorna 25-41.

(8)  Beslut av Eftas övervakningsmyndighet nr 245/04/KOL, offentliggjort i EUT C 60, 10.3.2005, sidorna 9–25.

(9)  För närmare uppgifter om skriftväxlingen mellan övervakningsmyndigheten och de norska myndigheterna hänvisas till övervakningsmyndighetens beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet, beslut nr 245/04/KOL, offentliggjort i EUT C 60, 10.3.2005, sidorna 9–25.

(10)  Offentliggjort i EUT C 60, 10.3.2005, sidorna 9–25.

(11)  Denna zon omfattar samtliga kommuner som inte anges nedan under zonerna II-V.

(12)  Denna zon omfattar i Nord-Trøndelag fylke: kommunerna Meråker, Frosta, Leksvik, Mosvik och Verran, i Sør-Trøndelag fylke: kommunerna Ørland, Agdenes, Rissa, Bjugn, Rennebu, Meldal, i Hordaland fylke: kommunerna Etne, Ølen, Tysnes, Kvinnherad, Jondal, Odda, Ullensvang, Eidfjord, Ulvik, Granvin, Kvam, MoMidtre Gauldal, Selbu; i Møre og Romsdal fylke: kommunerna Vanylven, Sande, Herøy, Norddal, Stranda, Stordal, Rauma, Nesset, Midsund, Sandøy, Gjemnes, Tingvoll, Sunndal, Haram, Aukra och Eide, i Sogn og Fjordane fylke: samtliga kommuner, i Hordaland fylke: kommunerna Etne, Ølen, Tysnes, Kvinnherad, Jondal, Odda, Ullensvang, Eidfjord, Ulvik, Granvin, Kvam, Modalen, Fedje, Masfjorden och Bømlo, i Rogaland fylke: kommunerna Hjelmeland, Suldal, Sauda, Kvitsøy, Utsira, Vindafjord och Finnøy, i Vest-Agder fylke: kommunerna Åseral, Audnedal, Hægebostad och Sirdal, i Aust-Agder fylke: kommunerna Gjerstad, Vegårshei, Åmli, Iveland, Evje og Hornnes, Bygland, Valle och Bykle, i Telemark fylke: kommunerna Drangedal, Tinn, Hjartdal, Seljord, Kviteseid, Nissedal, Fyresdal, Tokke, Vinje och Nome, i Buskerud fylke: kommunerna Flå, Nes, Gol, Hemsedal, Ål, Hol, Sigdal, Rollag, Nore och Uvdal, i Oppland fylke: kommunerna Nord-Fron, Sør-Fron, Ringebu, Gausdal, Søndre Land och Nordre Land, i Hedmark fylke: kommunerna Nord-Odal, Eidskog, Grue, Åsnes, Våler, Trysil och Åmot.

(13)  Denna zon omfattar i Nord-Trøndelag fylke: Snåsa kommun, i Sør-Trøndelag fylke: kommunerna Hemne, Snillfjord, Oppdal, Røros, Holtålen och Tydal, i Oppland fylke: kommunerna Dovre, Lesja, Skjåk, Lom, Vågå, Sel, Sør-Aurdal, Etnedal, Nord-Aurdal, Vestre Slidre, Øystre Slidre och Vang, i Hedmark fylke: kommunerna Stor-Elvdal, Rendalen, Engerdal, Tolga, Tynset, Alvdal, Folldal och Os.

(14)  Denna zon omfattar i Troms fylke: de kommuner som inte listas i förteckningen för zon V, i Nordland fylke: samtliga kommuner, i Nord-Trøndelag fylke: kommunerna Namsos, Namdalseid, Lierne, Røyrvik, Namsskogan, Grong, Høylandet, Overhalla, Fosnes, Flatanger, Vikna, Nærøy och Leka, i Sør-Trøndelag fylke: kommunerna Hitra, Frøya, Åfjord, Roan och Osen, i Møre og Romsdal fylke: Smøla kommun.

(15)  Denna zon inkluderar samtliga kommuner i Finnmark fylke, i Troms fylke: kommunerna Karlsøy, Lyngen, Storfjord, Kåfjord, Skjervøy, Nordreisa och Kvænangen.

(16)  Beslut nr 246/97/KOL.

(17)  Nedan kallad ”myndigheten”.

(18)  Beslut nr 165/98/KOL.

(19)  Eftadomstolens dom i mål E-6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76.

(20)  Beslut nr 228/99/KOL.

(21)  Offentliggjord i EGT L 244, 14.9.2001, s. 32.

(22)  Beslut nr 172/02/KOL.

(23)  Företagen i vissa ekonomiska sektorer skulle betala hela satsen på 14,1 %, vilket de redan gjorde i enlighet med den stödordning som övervakningsmyndigheten godkänt genom sitt beslut av den 22 september 1999. De norska myndigheterna informerade också övervakningsmyndigheten om sin avsikt att fortsätta att tillämpa satserna för 2003 i den omfattning detta var förenligt med regeln om stöd av mindre betydelse.

(24)  Beslut nr 141/03/KOL.

(25)  Eftadomstolens dom i mål E-6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76.

(26)  Statistisk näringsgrensindelning enligt Statistisk Sentralbyrås klassificering av sektorer i Norge.

(27)  I tabellen innebär siffran 0 enligt de norska myndigheterna att det inte föreligger någon effekt på handeln inom dessa sektorer. Siffran 0/2 anger att vissa företag inom en bestämd sektor i själva zonen är utsatta för konkurrens.

Hänvisningen uppgift saknas innebär enligt efterforskningarna i ECON-rapporten att inga företag verksamma i en bestämd sektor överskrider gränsen för att värdet skall anses försumbart.

(28)  Sammanfattning av rapporten: ”Kartleggingen skal kunne brukes til å utarbeide et forslag til regelverk som så langt som mulig viderefører ordningen med gradert arbeidsgiveravgift for bransjer eller vesentlige deler av bransjer som ikke er i konkurranse med virksomheter i andre EØS-land, og som dermed ikke påvirker samhandelen.”

(29)  Punkt 1.2 i rapporten: ”Det har verken vært tid eller ressurser til å gjennomføre en dyptgående analyse av konkurranseforholdene innen alle de bransjer som omfattes av rapporten. I de fleste tilfellene har vi måttet bygge på faglige vurderinger støttet av intervjuer med utvalgte bedrifter. Skjevheter i informasjonen kan derfor forekomme i våre vurderinger av enkeltbransjer. Imidlertid kan dette slå ut både i retning av å overvurdere konkurransen med andre EØS-land og å undervurdere den.”

(30)  För ytterligare upplysningar hänvisas till avsnitt I.2.a i detta beslut, med särskild hänvisning till övervakningsmyndighetens beslut nr 172/02/KOL och nr 218/03/KOL.

(31)  Det hänvisas till övervakningsmyndighetens beslut nr 218/03/KOL i vilket övervakningsmyndigheten godkände en övergångsperiod på tre år för att upphöra med regionalt differentierade satser för arbetsgivaravgifter.

(32)  Se till exempel artiklarna 8.3 och 17–20 i EES-avtalet, protokoll 3 och 9 till EES-avtalet samt artikel 24 i övervakningsavtalet.

(33)  Se även avsnitt 4 nedan.

(34)  Domstolens dom i mål C-345/02 Pearle BV, Hans Prijs Optiek Franchise BV, Rinck Opticiëns BV och Hoofdbedrijfschap Ambachten REG 2004, s. I-7139, punkt 33. Domstolens dom i mål C-142/87 Belgien mot kommissionen (”Tubemeuse”) REG 1990, s. I-959, punkt 25. Domstolens dom i förenade målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92, Spanien mot kommissionen, Rec. 1994, s. I-4103, punkt 20. Domstolens dom i mål C-482/99 Frankrike mot kommissionen REG 2002, s. I-4397, punkt 68 och i mål C-280/00 Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg REG 2003, s. I-7747, punkt 74.

(35)  Se avsnitt 1.2 a.

(36)  Eftadomstolens dom i mål E-6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76.

(37)  Domstolens dom i förenade målen C-180/98 till C-184/98 Pawlow m.fl. REG 2000, s. I-6451, punkt 75.

(38)  Domstolens dom i mål C-41/90 Höfner and Elser Rec. 1991, s. I-1979, punkt 21.

(39)  Domstolens dom i mål C-56/93 Belgien mot kommissionen, REG 1996, s. I-723, punkt 79.

(40)  Eftadomstolens dom i mål E 6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76, punkt 59, och i mål 730/79, Philip Morris Holland mot kommissionen, Rec. 1980, s. 2671, punkt 11.

(41)  Domstolens dom i mål C-280/00 Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg REG 2003, s. I-7747, punkt 81, och i mål C-172/03 Wolfgang Heiser mot Finanzamt Innsbruck REG 2005, ännu inte offentliggjort, punkt 32.

(42)  Domstolens dom i mål C-71/04 Administración del Estado mot Xunta de Galicia REG 2005, ännu inte offentliggjort, punkt 41, i mål C-280/00 Altmark Trans and Regierungspräsidium Magdeburg REG 2003, s. I-7747, punkt 81, i förenade målen C-34/01 till C-38/01 Enirisorse REG 2003, s. I-14243, punkt 28. Se domstolens dom i mål C-142/87, Belgien mot kommissionen (Tubemeuse), Rec. 1990, s. I-959 [svensk specialutgåva X s. 369], punkt 43. Domstolens dom i förenade målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92, Spanien mot kommissionen, Rec. 1994, s. I-4103, punkt 42.

(43)  Domstolens dom i mål C-71/04 Administración del Estado mot Xunta de Galicia REG 2005, ännu inte offentliggjord, punkt 43. Domstolens dom i mål C-351/98, Spanien mot kommissionen, REG 2002, s. I-8031, punkt 64, och i mål C-372/97 Italien mot kommissionen REG 2004, s. I-3679, punkt 57.

(44)  Se förstainstansrättens beslut i mål T-55/99, CETM mot kommissionen, REG 2000, s. II-3207, punkt 86.

(45)  Domstolens dom i mål C-280/00 Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg REG 2003, s. I-7747, punkt 77, och i mål C-172/03 Wolfgang Heiser mot Finanzamt Innsbruck REG 2005, ännu inte offentliggjort, punkt 33. Domstolens dom i mål C-71/04 Administración del Estado mot Xunta de Galicia REG 2005, ännu inte offentliggjort, punkt 40.

(46)  Domstolens dom i förenade målen T-298/97-T-312/97 e.a. Alzetta a.o. mot kommissionen REG 2000, s. II-2319, punkt 91.

(47)  Eftadomstolens dom i mål E-6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76, punkt 59, mål C-303/88, Italien mot kommissionen REG 1991, s. I-1433, punkt 27, förenade målen C-278/92 till C-280/92 Spanien mot kommissionen REG 1994, s. I-4103, punkt 40, och i mål C-280/00 Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg REG 2003, s. I-7747, punkt 78.

(48)  Domstolens dom i mål C-298/00 P Italien mot kommissionen REG 2004, s. I-4087, punkt 49, och i mål C-372/97 Italien mot kommissionen REG 2004, s. I-3679, punkt 44.

(49)  Domstolens dom i förenade målen T-298/97-T-312/97 m.fl. Alzetta a.o. mot kommissionen REG 2000, s. II-2319, punkterna 76–78.

(50)  Punkt 1.1 i rapporten: ”Det inngår imidlertid ikke i formålet til den foreliggende rapport å foreta en vurdering av om den differensierte arbeidsgiveravgiften er i strid med EØS-avtalens bestemmelser. Raporten er avgrenset til å kartlegge de relevante konkurranseflater.”

(51)  Se sidan 2 i de norska myndigheternas skrivelse av den 23 april 2004 (diarienr 279843).

(52)  Enligt den förklaring som de norska myndigheterna ger i anmälan antas merparten, men inte alla, sektorer inom tillverkningsindustrin vara utsatta för utländsk konkurrens och antas därför inte gynnas av de nedsatta arbetsgivaravgifter som anmälts. Företagen inom 75 % av alla tjänstesektorer och många byggsektorer påstås inte vara utsatta för konkurrens och handel inom EES.

(53)  Domstolens dom i mål C-71/04 Administración del Estado mot Xunta de Galicia REG 2005, ännu inte offentliggjord, punkt 47.

(54)  Domstolens dom i förenade målen E-5/04, E-6/04 och E-7/04 Fesil a.o. mot Eftas övervakningsmyndighet [2005], ännu inte offentliggjord, punkt 95.

(55)  Vidare görs ingen uttrycklig hänvisning i anmälan till den metod som används för att fastställa konkurrensutsattheten i denna sektor, trots att ett stort antal undersektorer till byggsektorn har tagits med i anmälan.

(56)  Kommissionens beslut av den 30 juni 2004 om de åtgärder som Italien anmält till förmån för förlagsindustrin.

(57)  Kommissionens beslut om den grekiska stödordningen inom läkemedelssektorn, som finansieras genom avgifter på läkemedelsprodukter och andra därtill hörande produkter, statligt stöd nr C1A/92.

(58)  Se sidan 3 i de norska myndigheternas skrivelse av den 12 november 2004 (diarienr 299087).

(59)  Domstolens dom i mål T-171/02 Regione autonoma della Sardegna mot kommissionen, REG 2005, ännu inte offentliggjort, punkt 102 i mål 248/84, Tyskland mot kommissionen, Rec. 1987, s. 4013, punkt 18, i mål C-75/97 Belgien mot kommissionen REG 1999, s. I-3671, punkt 48 och i mål C-278/00 Grekland mot kommissionen REG 2004, s. I-3997, punkt 24.

(60)  Eftadomstolens dom i mål E-6/98, Norges regering mot Eftas övervakningsmyndighet, Eftadomstolens rapport, 1999, s. 76, punkt 57.

(61)  Se generaladvokat Geelhoeds förslag till avgörande i mål C-278/00 Grekland mot kommissionen, REG 2004, s. I-3997, punkt 40.

(62)  Domstolens dom i mål T-171/02 Regione autonoma della Sardegna mot kommissionen REG 2005, ännu inte offentliggjord, punkt 104.

(63)  Domstolens dom i mål C-172/03 Wolfgang Heiser mot Finanzamt Innsbruck, REG 2005, ännu inte offentliggjord, punkterna 29 och 32.

(64)  Kommissionens beslut om statligt stöd nr N 560/01 och NN 17/02 och kommissionens beslut om statligt stöd nr N 258/2000.

(65)  Övervakningsmyndighetens beslut nr 291/03/KOL av den 18 december 2003 om inrättandet av privata daghem på kommunala tomter genom subventionerade hyror i Oslo.

(66)  Se generaladvokat Geelhoeds förslag till avgörande i mål C-278/00 Grekland mot kommissionen REG 2004, s. I-3997, punkterna 45–46.

---

8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/30

---

EFTASTATERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉS BESLUT

nr 1/2006/SC

av den 27 april 2006

om granskning av projekt inom ramen för den finansiella mekanismen (2004–2009)

EFTASTATERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉ HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, såsom det har anpassats genom protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet),

med beaktande av avtalet om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (utvidgningsavtalet) (1),

med beaktande av protokoll 38a om den finansiella mekanismen för EES, som införts i EES-avtalet genom utvidgningsavtalet,

med beaktande av avtalet mellan Konungariket Norge och Europeiska gemenskapen om en norsk finansiell mekanism för perioden 2004–2009 (2),

med beaktande av Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 1/2004/SC av den 5 februari 2004 om inrättandet av byrån för den finansiella mekanismen för EES och den norska finansiella mekanismen,

med beaktande av Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 4/2004/SC av den 3 juni 2004 om inrättande av en kommitté för den finansiella mekanismen för EES,

med beaktande av de fördragsslutande staternas representantkommittés beslut nr 15/2005 av den 22 december 2005 om mandatet för Eftas revisionskommitté (Eftastater som tillhör EES),

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Revisionskommittén ska vara den högsta myndigheten för granskningen av projekt inom ramen för den finansiella mekanismen för EES 2004–2009 (den finansiella mekanismen för EES). Detta inbegriper granskning av projekt i mottagarländerna, mottagarländernas förvaltning av projekten och genomförande av den finansiella mekanismen för EES. Revisionskommittén ska också granska hur byrån för den finansiella mekanismen för EES förvaltar den finansiella mekanismen för EES.

Artikel 2

Revisionskommittén ska bestå av medborgare från de Eftastater som omfattas av EES-avtalet och ska helst vara medlemmar i Eftastaternas högsta revisionsorgan. Deras oavhängighet får inte kunna ifrågasättas. En tjänsteman vid Efta kan inte utses till granskare innan det gått tre år efter det att han eller hon slutat sin anställning vid något av Eftas organ.

Artikel 3

De ledamöter av revisionskommittén som utför granskningar enligt artikel 1 ska vara samma personer som för samma tidsperiod utnämnts genom de fördragsslutande staternas representantkommittés beslut nr 15/2005 av den 22 december 2005.

Artikel 4

Revisionskommitténs ledamöter ska vara fullständigt oberoende under uppdraget.

Artikel 5

Revisionskommitténs ledamöter ska nära samarbeta med den eller de personer som utför motsvarande granskningar inom ramen för den norska finansiella mekanismen för perioden 2004–2009, när det gäller granskning av verksamhet med anknytning till båda finansiella mekanismerna.

Artikel 6

Kostnaderna för en lämplig och proportionell granskning enligt artikel 1 ska finansieras via den administrativa budgeten för den finansiella mekanismen för EES. Den ständiga kommittén ska godkänna beloppet som beviljas för detta ändamål, vilket baseras på ett budgetförslag från revisionskommittén och en rekommendation från kommittén för den finansiella mekanismen för EES.

Artikel 7

Revisionskommittén får ta hjälp av externa experter. De externa experterna ska uppfylla samma krav på opartiskhet och iaktta samma skyldighet att samarbeta som anges i artikel 5 som ledamöterna i revisionskommittén.

Artikel 8

Revisionskommittén ska rapportera till Eftastaternas ständiga kommitté om den granskning som avses i artikel 1. Den får lämna förslag på åtgärder.

Artikel 9

Revisionskommittén ska föreslå sin egen arbetsordning när det gäller den granskning som avses i artikel 1 och lämna in det till Eftastaternas ständiga kommitté för antagande.

Artikel 10

Detta beslut träder i kraft omedelbart.

Artikel 11

Detta beslut skall offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 130, 29.4.2004, s. 11 och EES-supplement nr 23, 29.4.2004, s. 1.

(2)  EUT L 130, 29.4.2004, s. 81 och EES-supplement nr 23, 29.4.2004, s. 58.

---

8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/32

---

BESLUT AV EFTASTATERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉ

nr 1/2007/SC

av den 25 oktober 2007

om ändring av ständiga kommitténs beslut nr 5/2004/SC om en metod för kostnadsdelning för den finansiella mekanismen för EES

EFTASTATERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉ HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i dess ändrade lydelse enligt protokollet med justeringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, nedan kallat EES-avtalet,

med beaktande av protokoll 38a i avtalet om den finansiella mekanismen för EES som införts i EES-avtalet genom avtalet om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som ändrades genom avtalet om Bulgariens och Rumäniens deltagande i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

med beaktande av Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 5/2004/SC av den 23 september 2004 om en metod för kostnadsdelning för den finansiella mekanismen för EES,

med beaktande av att Liechtenstein nu själv kan ta fram officiella uppgifter om sin bruttonationalprodukt (BNP).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

Artikel 1

Punkterna 6 och 7 i bilagan till ständiga kommitténs beslut nr 5/2004/SC om en metod för kostnadsdelning för den finansiella mekanismen för EES ska ersättas med följande:

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft omedelbart. Det ska användas för första gången för perioden 2007–2008.

Artikel 3

Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

---

8.5.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 122/33

---

BESLUT AV EFTASTATERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉ

nr 3/2007/SC

av den 6 december 2007

om allmänhetens tillgång till Eftas handlingar och upphävande av Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 3/2005/SC

EFTASTATERNAS STÄNDIGA KOMMITTÉ HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 3/2005/SC av den 9 juni 2005 beträffande allmänhetens tillgång till handlingar, som ska upphöra att gälla,

med hänsyn till allmänhetens intresse av fri tillgång till handlingar inom en klart fastställd rättslig ram, med beaktande av gällande nationell lagstiftning, och

med beaktande av det faktum att när ansökningar om tillgång till handlingar behandlas ska principen om öppenhet tillämpas i största möjliga utsträckning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Eftas sekretariat ska ställa de handlingar som anges i bilagan till detta beslut till allmänhetens förfogande genom att lägga ut dem på sin webbplats.

Artikel 2

1.   Alla kan ansöka om att få tillgång till EES-relaterade handlingar (nedan kallade handlingar) som Eftas sekretariat utarbetat eller tagit emot och som innehas av Eftas sekretariat.

2.   Tillgång till en handling ska beviljas om inte inskränkningarna i följande artiklar är tillämpliga.

Artikel 3

1.   Ansökan om tillgång till en handling ska avslås om ett utelämnande skulle undergräva skyddet för

a)	det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet, försvarsfrågor och militära frågor, internationella förbindelser, finanspolitik samt monetär och ekonomisk politik för en Eftastat, eller

b)	den enskildes privatliv och integritet, särskilt i enlighet med Eftastaternas gällande nationella lagstiftning om skydd av personuppgifter.

2.   Ansökan om tillgång till en handling ska avslås om ett utelämnande skulle undergräva skyddet för

a)	en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter,

b)	rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning,

c)	syftet med inspektioner, utredningar och revisioner.

3.   Ansökan om tillgång till handlingar som upprättats för internt bruk och som gäller frågor där något beslut ännu inte har fattats ska avslås om ett utlämnande av handlingen skulle undergräva beslutsprocessen.

4.   Ansökan om tillgång till handlingar som innehåller utlåtanden för internt bruk och som är en del av överläggningar och inledande samråd ska avslås även efter det att beslutet har fattats om ett utlämnande av handlingen skulle undergräva beslutsprocessen.

5.   För handlingar som tredje part har sänt till Eftas sekretariat ska Eftas sekretariat samråda med den berörda tredje parten för att bedöma om de undantag som anges i punkterna 1 och 2 ska tillämpas, om det inte är uppenbart att handlingen ska eller inte ska lämnas ut.

6.   I punkterna 2–4 ovan ska tillgång ändock helt eller delvis beviljas om Eftastaterna enas om att det föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet.

Artikel 4

En Eftastat får begära att Eftas sekretariat inte ska lämna ut en handling som härrör från denna stat utan att först ha inhämtat dess godkännande.

Artikel 5

Om enbart delar av den begärda handlingen omfattas av något av undantagen, ska övriga delar av handlingen lämnas ut.

Artikel 6

1.   En ansökan om tillgång till en handling ska inges skriftligen, även i elektronisk form, på engelska och vara tillräckligt utförlig för att Eftas sekretariat ska kunna identifiera handlingen.

2.   Om en ansökan inte är tillräckligt utförlig ska Eftas sekretariat uppmana sökanden att förtydliga sin ansökan och bistå sökanden med detta, t.ex. genom att tillhandahålla information i enlighet med artikel 11.

3.   Om en ansökan avser en mycket omfattande handling eller ett mycket stort antal handlingar får Eftas sekretariat samråda informellt med sökanden för att finna en rimlig lösning.

Artikel 7

1.   En ansökan om tillgång till en handling ska behandlas skyndsamt. Ett mottagningsbevis ska skickas till sökanden.

2.   Eftas sekretariat ska förelägga Eftastaterna ansökan för godkännande, såvida det inte redan står klart Eftastaterna antingen kommer att avslå eller godkänna tillgång till handlingen. Eftastaterna ska fatta beslut utan onödigt dröjsmål.

3.   Sedan Eftas sekretariat tagit emot Eftastaternas svar ska det antingen underrätta sökanden om att tillgången till den begärda handlingen har beviljats och ge tillgång enligt artikel 10 eller ange orsakerna till att ansökan avslagits, helt eller delvis, i ett skriftligt svar och underrätta sökanden om dennes rätt att hänskjuta ansökan till Eftastaternas ständiga kommitté.

4.   Om det inte är möjligt för Eftas sekretariat att ge sökanden ett svar inom 12 arbetsdagar från det att ansökan registrerades ska sökanden skriftligen underrättas om förseningen och om när beslut väntas. Sökanden ska underrättas om sina rättigheter att hänskjuta ansökan till Eftastaternas ständiga kommitté om svar inte kommit sökanden tillhanda inom rimlig tid.

5.   Avslås ansökan, helt eller delvis, kan sökanden inom 15 arbetsdagar efter mottagandet av svaret från Eftas sekretariat hänskjuta ansökan till Eftastaternas ständiga kommitté.

6.   Underlåter Eftas sekretariat att lämna svar inom rimlig tid efter registreringen av ansökan har sökanden rätt att hänskjuta sin ansökan till Eftastaternas ständiga kommitté.

Artikel 8

Ett hänskjutande till Eftastaternas ständiga kommitté ska behandlas skyndsamt. Avslås tillgång, helt eller delvis, ska sökanden skriftligt meddelas detta, med angivande av orsakerna till avslaget.

Artikel 9

Klassificeringen (strikt konfidentiell, konfidentiell, begränsad spridning) av varje handling utesluter inte att allmänheten får tillgång till den i ett senare skede.

Artikel 10

1.   Sökanden ska få tillgång till en handling antingen genom att få ta del av den på stället eller genom att erhålla kopior, inklusive kopior i elektronisk form, om sådana finns tillgängliga. Kostnaden för framställning och utskick av kopior får tas ut av sökanden. Avgiften får inte vara högre än den faktiska kostnaden för att framställa och skicka kopiorna. Att ta del av en handling på stället, kopior på färre än 20 A4-sidor och direkt tillgång i elektronisk form, om sådan finns tillgänglig, ska vara kostnadsfritt.

2.   Om en handling redan har offentliggjorts av Eftas sekretariat och är lätt tillgänglig för sökanden, får Eftas sekretariat fullgöra sitt åliggande att ge tillgång till handlingen genom att upplysa sökanden om hur denne kan få tillgång till den.

Artikel 11

1.   Eftas sekretariat ska föra ett offentligt register över handlingar som berör EES-avtalet som upprättats av Eftas sekretariat. Registret ska finnas tillgängligt via sekretariatets webbplats.

2.   Registret ska för varje handling innehålla ett referensnummer, uppgift om ämnet eller en kort beskrivning av innehållet i handlingen och det datum då handlingen togs emot eller upprättades och registrerades. Hänvisningarna ska göras på ett sätt som inte undergräver skyddet för de intressen som anges i artikel 3.

3.   Handlingar som klassificerats som ”Konfidentiell” eller ”Strikt konfidentiell” ska inte tas med i det offentliga registret utom ifall Eftastaterna går med på det.

4.   Det är dessutom möjligt att på begäran få tillgång till en förteckning över EES-relaterade handlingar som upprättats eller mottagits av Eftas sekretariat och som innehas av Eftas sekretariat.

Artikel 12

Eftas sekretariat ska ge medborgarna information om, och hjälp med, på vilket sätt en ansökan ska göras och var den ska ges in.

Artikel 13

Detta beslut ska inte påverka tillämpningen av befintliga bestämmelser om upphovsrätt som kan begränsa tredje parts rätt att mångfaldiga eller utnyttja handlingar som lämnats ut.

Artikel 14

Eftastaternas ständiga kommittés beslut nr 3/2005/SC av den 9 juni 2005 upphör härmed att gälla.

Artikel 15

Detta beslut blir gällande från och med den 1 april 2008.

Artikel 16

Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen i och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 17

Detta beslut ska ses över inom ett år från den dag då det träder i kraft.

---

---