BILAGA

UTGIFTER SOM GER RÄTT TILL STÖD FRÅN EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN (2005-2010)

1.   ALLMÄNNA REGLER

Regel 1

Utgifterna måste vara direkt knutna till de mål som anges i artikel 1 i rådets beslut 2004/904/EG.

Regel 2

Utgifterna måste avse åtgärder på områden som avses i artiklarna 4-7 i rådets beslut 2004/904/EG.

Regel 3

Utgifterna måste avse projekt som genomförts till förmån för de målgrupper som anges i artikel 3 i rådets beslut 2004/904/EG.

Regel 4

Utgifterna måste vara nödvändiga för att genomföra de av kommissionen godkända årliga och fleråriga programmen.

Regel 5

Utgifterna måste vara rimliga och förenliga med principerna om sund finansförvaltning, särskilt valuta för pengarna och utgiftseffektivitet (t.ex. personalutgifter för projektförvaltning och -genomförande måste stå i proportion till projektstorlek osv.). Utgifterna skall helt eller delvis anses vara stödberättigande, beroende på om de helt eller bara delvis uppkommit inom ramen för projektet.

Regel 6

Utgifterna måste ha uppstått i verkligheten, motsvara faktiska utbetalningar från stödmottagaren, ha bokförts i stödmottagarens räkenskaper eller skattehandlingar samt kunna identifieras och verifieras.

I regel skall utgifter som betalats av den slutliga stödmottagaren verifieras med kvitterade fakturor. Om detta inte låter sig göras skall betalningarna verifieras med bokföringsunderlag eller handlingar som har motsvarande bevisvärde.

Mottagarna skall antingen ha separat bokföring för projektet eller använda lämplig kontoplan så att transaktioner som avser projekte kan hållas isär från andra transaktioner.

Regel 7

Projekt som får stöd från fonden skall medfinansieras av offentliga eller privata finansiärer och får inte erhålla stöd från andra områden av gemenskapens budget. Projektinkomster skall utgöras av stöd till projektet från fonden, offentliga eller privata finansiärer, inklusive stödmottagarens egna bidrag, samt alla andra intäkter som genereras av projektet.

Som intäkter anses enligt denna regel projektinkomster från försäljning, uthyrning, tjänster, anmälningsavgifter eller andra likvärdiga intäkter som uppstått under den period projektet erhållit medfinansiering, inklusive räntor på förskott från gemenskapen.

Projekt som får stöd från fonden får inte vara vinstdrivande. Om projektets inkomster och intäkter vid slutdatum överstiger utgifterna skall Europeiska flyktingfondens stöd till projektet reduceras med samma belopp.

Alla projektinkomster måste ha bokförts i stödmottagarens räkenskaper eller skattehandlingar samt vara identifier- och kontrollbara.

2.   KATEGORIER AV STÖDBERÄTTIGANDE DIREKTA UTGIFTER (PÅ PROJEKTNIVÅ)

2.1   Stödberättigande direkta utgifter

Direkta stödberättigande utgifter för projektet är sådana utgifter som, med hänsyn till de allmänna villkoren för stödberättigande i del I ovan, kan identifieras som specifika utgifter som är direkt kopplade till genomförandet av projektet och som därmed direkt kan tillskrivas projektet. Bland annat följande direkta utgifter är stödberättigande:

Regel 8

Personalkostnader

Utgifter för personal som avdelats för projektet, motsvarande de verkliga lönerna plus sociala avgifter och övriga i ersättningen ingående utgifter, skall vara stödberättigande. Personalutgifterna får inte överskrida vare sig stödmottagarens normala löner och andra anställningsavgifter eller de mest ekonomiska marknadssatserna härvidlag. Skatter och avgifter (särskilt direkta skatter och socialavgifter) som uttas på grund av Europeiska flyktingfondens medfinansiering är en stödberättigande utgift endast om det är stödmottagaren som faktiskt och slutgiltigt belastas.

Personalutgifter för offentliga tjänstemän är endast stödberättigande för verksamheter som inte ingår i deras normala rutiner och för uppgifter specifikt knutna till projektets genomförande, på följande villkor:

Regel 9

Resekostnader och traktamente

Resekostnader skall vara stödberättigande på grundval av de faktiska utgifterna.

Ersättningen beräknas på de billigaste offentliga transportmedlen och flyg skall i allmänhet tillåtas endast för resor över 800 km tur och retur, eller när det geografiska läget motiverar flygresor. Om privatbil används görs återbetalning normalt antingen på grundval av utgiften för offentliga kommunikationer eller med milersättning enligt den berörda medlemsstatens offentliga bestämmelser.

Levnadsomkostnader skall vara stödberättigande på grundval av faktiska utgifter eller traktamente. För levnadsomkostnader bör, om en organisation har sina egna traktamenten, dessa tillämpas utan att tak fastlagda av medlemsstaten i enlighet med nationell lagstiftning och praxis genombryts. Dagtraktamenten förväntas vanligen täcka förflyttningar på platsen (inklusive taxiresor), inkvartering, måltider, lokala telefonsamtal och småutgifter.

Regel 10

Markförvärv

Utgifterna för inköp av obebyggd mark är berättigade till medfinansiering på följande tre villkor utan att det hindrar tillämpning av strängare nationella regler:

Regel 11

Förvärv, uppförande, renovering eller hyra av fastigheter

Förvärv av fast egendom, t.ex. redan uppförda byggnader och den mark på vilken de står, eller uppförande eller renovering av fastigheter, kan komma i fråga för medfinansiering om det finns ett klart samband mellan förvärvet och det aktuella projektets målsättningar, på nedan angivna villkor och utan att det hindrar tillämpning av strängare nationella regler:

När det gäller renovering tillämpas endast villkoren i punkt c och d ovan.

Hyra av fastighet kan komma i fråga för medfinansiering om det finns ett klart samband mellan hyran och det aktuella projektets målsättningar, på nedan angivna villkor och utan att det hindrar tillämpning av strängare nationella regler:

Vid förvärv, uppförande, renovering eller hyra skall fastigheten besitta de tekniska egenskaper som krävs för projektet samt följa tillämpliga normer och standarder.

Hyra av kontorslokaler för stödmottagarens sedvanliga verksamhet skall betraktas som indirekta utgifter (se regel 22).

Regel 12

Förvärv av utrustning

I allmänhet är leasing och hyrning det alternativ som föredras för utrustning som persondatorer, möbler, fordon osv. (se regel 13).

Om denna möjlighet saknas på grund av projektets korta varaktighet eller snabb värdeavskrivning kan inköpsutgifter vara stödberättigande.

Utrustningen skall ha de tekniska egenskaper som behövs för projektet och uppfylla tillämpliga normer och standarder.

Inköpsutgifter för ny utrustning skall vara stödberättigande förutsatt att de motsvarar normala marknadsutgifter och att värdet av berörda föremål avskrivs i enlighet med de skatte- och bokföringsregler som gäller för mottagaren. Endast den andel av ett föremåls värde som motsvarar projektets varaktighet får beaktas.

Förvärv av andrahandsutrustning kan anses som stödberättigande utgifter på följande villkor utan att det hindrar tillämpning av strängare nationella regler:

Regel 13

Leasing

Utgifter som uppkommer i samband med leasing är berättigade till medfinansiering av Europeiska flyktingfonden enligt reglerna i punkterna A och B.

A.   STÖD VIA UTHYRARE

A.1   Uthyraren är den indirekta mottagaren av medfinansiering från gemenskapen som används för att reducera de betalningar av leasingavgifter som görs av hyrestagaren för tillgångar som omfattas av leasingavtalet.

A.2   Leasingavtal för vilka det betalas gemenskapsstöd skall innehålla en återköpsklausul eller en bestämmelse om en kortaste leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som avtalet avser.

A.3   Om ett leasingavtal avslutas före minimiperiodens slut utan godkännande i förväg av behöriga myndigheter, skall uthyraren förbinda sig att till berörda nationella myndigheter (för överföring till Europeiska flyktingfonden) återbetala den del av stödet från gemenskapen som motsvarar återstoden av leasingperioden.

A.4   Uthyrarens inköp av tillgången, styrkt med en kvitterad faktura eller bokföringsunderlag med motsvarande bevisvärde, utgör en utgift som berättigar till medfinansiering. Det högsta belopp som kommer i fråga för medfinansiering från gemenskapen får inte överstiga marknadsvärdet för de leasade tillgångarna.

A.5   Utgifter, förutom de som avses i punkt A.4, som har avseende på leasingavtal (särskilt skatt, uthyrarens marginal, ränterefinansieringsutgifter, indirekta utgifter, försäkringsavgifter) skall inte vara stödberättigande utgifter.

A.6   Gemenskapsstöd som utbetalas till uthyraren skall helt användas till förmån för hyrestagaren genom att ett enhetligt avdrag görs i alla leasingavgifter så länge leasingperioden varar.

A.7   Uthyraren skall visa att gemenskapsstödet till fullo kommer hyrestagaren till del genom att specificera leasingavgifterna eller med hjälp av en annan metod som ger likvärdiga garantier.

A.8   De utgifter som avses i punkt A.5 och användningen av eventuella skatteförmåner som uppstår som en följd av leasingen samt övriga villkor i kontraktet skall vara desamma som de som gäller då det inte förekommer någon finansiell gemenskapsåtgärd.

B.   STÖD TILL HYRESTAGAREN

B.1   Hyrestagaren skall vara den direkta mottagaren av medfinansiering från gemenskapen.

B.2   De leasingavgifter som hyrestagaren betalar till uthyraren utgör utgifter som berättigar till medfinansiering om de styrks med kvitterade fakturor eller bokföringsunderlag med motsvarande bevisvärde.

B.3   För leasingavtal med en återköpsklausul eller med en bestämmelse om en kortaste leasingperiod som motsvarar livslängden hos den tillgång som avtalet avser får det maximala beloppet som berättigar till medfinansiering från gemenskapen inte överstiga marknadsvärdet för den leasade tillgången. Övriga utgifter som hör samman med leasingavtalet (skatt, uthyrarens marginal, ränterefinansieringsutgifter, indirekta utgifter, försäkringsavgifter, etc.) skall inte vara stödberättigande utgifter.

B.4   Stöd från gemenskapen för leasingavtal enligt punkt B.3 utbetalas till hyrestagaren i en eller flera omgångar för faktiskt erlagda hyresbelopp. Om leasingavtalets slutdatum ligger senare än sista projektdagen inom ramen för gemenskapens medfinansiering, får stöd lämnas enbart för hyra som förfallit och betalts av hyrestagaren under tiden fram till projektets slutdatum inom ramen för gemenskapens medfinansiering.

B.5   För leasingavtal utan återköpsklausul, vars giltighetstid är kortare än tillgångens livslängd, skall leasingavgifterna berättiga till medfinansiering från gemenskapen i förhållande till den period som det stödberättigande projektet löper. Hyrestagaren skall dock kunna visa att leasing var den mest utgiftseffektiva metoden för att komma i besittning av utrustningen. Om utgifterna hade blivit lägre om en alternativ metod (t.ex. förhyrning av utrustningen) använts, skall extrautgifterna dras av från de stödberättigande utgifterna.

Regel 14

Utgifter för förbrukningsmateriel och förråd

Utgifter för förbrukningsmateriel och förråd är stödberättigande, förutsatt att de kan identifieras och direkt kopplas till projektet. Dessa utgifter omfattar allt materiel och alla tjänster som levereras till personer som ingår i de målgrupper som anges i artikel 3 i rådets beslut 2004/904/EG, t.ex. mat, kläder, medicinsk hjälp, byggmaterial för att återuppbygga eller renovera fastigheter osv. Förråd omfattar matförråd för de personer som ingår i de målgrupper som definieras i artikel 3 i rådets beslut 2004/904/EG.

Utgifter för kontorsmaterial (pennor, papper, mappar, färgpatroner, disketter osv.), elektricitet, telefon- och posttjänster, uppkopplingstid på Internet, programvara osv. skall dock betraktas som indirekta utgifter när de levereras till de som genomför projektet (se regel 22).

Regel 15

Utgifter för underentreprenad

Den allmänna regeln är att stödmottagarna själva skall ha kapacitet att utföra arbetet. Underentreprenad är ett undantag från denna allmänna regel, och begränsas till vissa fall.

Underentreprenad får avse endast en del av projektet. Projektets kärnverksamhet får därför i allmänhet inte läggas ut på underentreprenad.

Alla underentreprenörer skall åta sig att för varje underentreprenörskontrakt förse förvaltnings- och kontrollorganen med all nödvändig information om de verksamheter som har lagts ut på underentreprenad.

I förekommande fall skall underentreprenad som avser delar av projektet göras av stödmottagarna inom projektet enligt bestämmelserna om offentlig upphandling.

De slutliga stödmottagarna skall anta det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, dvs. det bästa anbudet med hänsyn till förhållandet pris och kvalitet och därvid beakta principerna om insyn och lika behandling av potentiella kontraktsparter samt se till att intressekonflikter kan undvikas.

Utan att det hindrar tillämpning av strängare nationella regler är utgifter för följande underentreprenader inte berättigade till medfinansiering av Europeiska flyktingfonden:

Regel 16

Utgifter som har direkt samband med EU:s krav för medfinansiering

Utgifter för att ge publicitet åt projektet och EU:s medfinansiering (spridande av information, specifik utvärdering av projektet, översättning, mångfaldigande osv.) är stödberättigande.

Regel 17

Bankavgifter för konton

Om medfinansiering ur Europeiska flyktingfonden kräver öppnande av separat(a) konto(n) för genomförandet av ett projekt är bankavgifterna för att öppna och förvalta kontona stödberättigande.

Regel 18

Kostnader för expertis

Arvoden för juridisk rådgivning, notariatsavgifter, utgifter för teknisk eller finansiell expertis eller oberoende utvärdering samt bokförings- eller revisionsutgifter är stödberättigande om de är direkt knutna till projektet och är nödvändiga för dess förberedande eller genomförande eller om de hänför sig till krav från den ansvariga myndigheten.

Regel 19

Utgifter för garantier från bank eller annan finansiell institution

Dessa utgifter är stödberättigande om garantier krävs i landets eller EU:s lagstiftning eller i kommissionens beslut om godkännande av medfinansiering.

Regel 20

Mervärdesskatt samt andra skatter och avgifter

Mervärdesskatt (moms) utgör stödberättigande utgift endast om den verkligen och slutgiltigt belastar slutlig stödmottagare eller enskild mottagare inom stödprogrammet enligt artikel 87 i fördraget och i fall då stöd beviljas av organ som medlemsstaterna utser. Moms som kan återkrävas på något som helst sätt kan inte komma ifråga för stöd även om slutlig stödmottagare eller enskild mottagare faktiskt inte har fått den återbetalad.

Omfattas den slutliga stödmottagaren eller enskilda mottagaren av schablonregler enligt avdelning XIV i sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (1), anses betalad moms återbetalbar enligt punkt a.

Regel 21

Utgifter för offentliga förvaltningar som avser projektgenomförandet

Följande utgifter för offentliga förvaltningar berättigar till medfinansiering utöver tekniskt stöd om de avser genomförandet av en åtgärd och under förutsättning att de inte är en följd av myndighetens lagstadgade ansvar eller myndighetens löpande förvaltning, övervaknings- och kontrolluppgifter:

2.2   Stödberättigande indirekta utgifter

Regel 22

Indirekta utgifter

Ett schablonmässigt procenttal för allmänna omkostnader på upp till 7 % av de totala stödberättigande direktutgifterna skall berättiga till stöd som indirekta utgifter, förutsatt att denna siffra ingår i projektets finansplan. Indirekta utgifter skall vara stödberättigande förutsatt att de inte innefattar utgifter som hör till en annan rubrik i projektets budget, att de inte kan bokföras som direkta utgifter och att de inte finansieras ur andra källor. Indirekta utgifter skall inte vara stödberättigande i sådana fall där avtalet om stöd gäller finansiering av ett projekt genomfört av ett organ som redan får driftsstöd från kommissionen och/eller en nationell myndighet.

3.   ICKE STÖDBERÄTTIGANDE UTGIFTER

Regel 23

Icke stödberättigande utgifter

Regel 24

Naturaförmåner

Eventuella stöd in natura utgör vanligen inte stödberättigande utgifter.

Vid stöd in natura skall bidraget värderas varefter detta belopp skall inkluderas i utgifterna för åtgärden som icke stödberättigande utgifter och i intäkterna från projektet.

Vid väl motiverade undantagsfall får samfinansiering av projekt delvis utgöras av stöd in natura från tredje man. Sådana stöd får inte överstiga 30 % av de stödberättigande projektutgifterna eller 20 % för medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden.

I sådana fall skall följande regler gälla:

4.   KATEGORIER AV UTGIFTER FÖR FÖRVALTNING, GENOMFÖRANDE, ÖVERVAKNING OCH KONTROLL AV UTGIFTER SOM BERÄTTIGAR TILL FINANSIERING SOM TEKNISKT OCH ADMINISTRATIVT BISTÅND

Följande utgifter skall ge rätt till stöd i form av tekniskt bistånd enligt artikel 18 i rådets beslut 2004/904/EG:

Utgifter för lön, inklusive sociala avgifter, ger rätt till stöd bara i följande fall:

Utstationerings- eller anställningstiden får inte sträcka sig längre än till det datum då utgifterna inte längre är stödberättigande enligt kommissionens medfinansieringsbeslut.

Utgifter för löner till statstjänstemän eller andra offentliganställda tjänstemän som utför sådan verksamhet berättigar inte till stöd om åtgärderna är en följd av myndighetens lagstadgade ansvar eller myndighetens löpande förvaltning, övervaknings- och kontrolluppgifter.

(1)  EGT L 145, 13.6.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/92/EG (EUT L 345, 28.12.2005, s. 19).

BILAGA

RIKTLINJER FÖR KOMMISSIONENS AVDELNINGAR OM PRINCIPER, KRITERIER OCH VÄGLEDANDE NIVÅER FÖR FINANSIELLA KORRIGERINGER ENLIGT ARTIKLARNA 25 OCH 26 I RÅDETS BESLUT 2004/904/EG

1.   PRINCIPER

Syftet med finansiella korrigeringar är att återuppnå ett läge där 100 % av de utgifter för vilka finansiering söks från fonden följer tillämpliga nationella regler och EU-regler. Därför kan ett antal huvudprinciper fastställas som kommissionens avdelningar kan använda för att fastställa finansiella korrigeringar:

2.   KRITERIER OCH SKALOR FÖR SCHABLONKORRIGERINGAR

2.1   Kriterier

Såsom påpekas i punkt 1 c ovan får schablonkorrigeringar användas då den information som undersökningen ger inte gör det möjligt att med statistiska medel eller genom hänvisning till andra tillförlitliga uppgifter exakt bedöma de ekonomiska konsekvenser som rör ett eller flera fall av oegentligheter, men ändå gör det möjligt att dra slutsatsen att medlemsstaten inte på ett tillbörligt sätt har kontrollerat att de ansökningar på vilka utbetalningar har baserats har varit riktiga.

Schablonkorrigeringar bör övervägas om kommissionen finner att en kontroll som uttryckligen föreskrivs i en förordning eller som underförstått krävs för att följa en viss bestämmelse (t.ex. att begränsa stödet till en viss typ av insatser) inte genomförs och detta kan leda till systematiska oegentligheter. Schablonkorrigeringar bör också övervägas om kommissionen finner allvarliga brister i administrations- och kontrollsystemen som leder till överträdelser av regler och förordningar i större skala eller påvisar enskilda överträdelser. Schablonkorrigeringar kan även vara lämpliga om medlemsstaternas egna kontrollorgan upptäcker sådana oegentligheter utan att medlemsstaterna inom rimlig tid vidtar lämpliga korrigeringsåtgärder.

Den allmänna bedömningen av om en finansiell schablonkorrigering är nödvändig och vilken korrigeringssats som i så fall skall tillämpas skall grundas på den risk för förluster av gemenskapsmedel som uppstått till följd av bristerna i kontrollen. Korrigeringen bör således bygga på proportionalitetsprincipen. Följande faktorer skall beaktas:

2.2   Klassificering av element i administrations- och kontrollsystemen i syfte att tillämpa schablonnivåer för finansiella korrigeringar på grund av brister i systemen eller enskilda överträdelser

Administrations- och kontrollsystemen för fonden består av olika element och funktioner av större eller mindre betydelse i fråga om huruvida de utgifter som deklareras för medfinansiering är lagliga, följer reglerna och är stödberättigande. När det gäller att fastställa schablonkorrigeringar för brister i sådana system som leder till utbredda oegentligheter eller överträdelser i enskilda fall är det ändamålsenligt att skilja mellan centrala och kompletterande funktioner inom administrations- och kontrollsystemen.

De centrala funktionerna är nödvändiga för kontroll av att de insatser som stöds med medel från fonden är lagliga och följer reglerna medan de kompletterande funktionerna skall bidra till att administrations- och kontrollsystemen håller god kvalitet och för att säkra att verksamheten fungerar väl med avseende på nyckelfunktionerna.

Förteckningen nedan innehåller de flesta av beståndsdelarna i ett väl fungerande administrations- och kontrollsystem och en god revisionspraxis. Hur allvarliga systematiska brister och enskilda överträdelser är varierar kraftigt, och den rådgivande panelen med företrädare för de olika avdelningarna kommer därför att bedöma varje ärende för sig med särskild hänsyn till avdelning 2.4 nedan.

2.2.1   Huvudelement för att bedöma rätten till medfinansiering

2.2.2   Underordnade element

2.3   Vägledande nivåer för schablonkorrigeringar

Korrigering på 100 %

Korrigeringssatsen får sättas till 100 % om bristerna i medlemsstatens system för administration och kontroll eller de individuella överträdelserna är så allvarliga att gemenskapsbestämmelserna inte alls följs. Detta innebär att alla utbetalningar betraktas som felaktiga.

Korrigering på 25 %

Om en medlemsstats system för administration och kontroll har allvarliga brister och det finns belägg för omfattande oegentligheter, och om man trots detta inte vidtar tillräckliga åtgärder mot felaktiga rutiner och bedrägerier, är en korrigering på 25 % motiverad, eftersom det under sådana omständigheter är rimligt att anta att möjligheten att utan risk ansöka om finansiering för icke stödberättigande utgifter kommer att leda till särskilt stora förluster för fonden. Denna korrigeringsnivå är också lämplig för oegentligheter i enskilda fall som är allvarliga men inte berör hela insatsen.

Korrigering på 10 %

Om ett eller flera huvudelement i systemet för administration och kontroll inte tillämpas, eller tillämpas så ineffektivt eller så sällan att de varken gör det möjligt att avgöra om en ansökan är stödberättigad eller förebygga oegentligheter, är en korrigering på 10 % motiverad, eftersom det under sådana omständigheter är rimligt att anta att en stor risk för förluster för fonden har förelegat. Denna korrigeringsnivå är också lämplig för enskilda överträdelser av mindre allvarlig natur som rör huvudelement i systemet.

Korrigering på 5 %

Om alla systemets huvudelement fungerar, men inte med den enhetlighet, frekvens eller omfattning som krävs enligt förordningarna, är en korrigering på 5 % motiverad, eftersom det under sådana omständigheter är rimligt att anta att kontrollen inte räcker för att säkra att utbetalningsanspråken är berättigade, vilket innebär att en väsentlig förlustrisk för fonden har förelegat. En korrigering på 5 % kan också vara lämplig vid mindre allvarliga oegentligheter som rör huvudelementen för enskilda insatser.

Att ett systems funktion kan förbättras innebär inte i sig någon grund för en finansiell korrigering. Det måste föreligga en allvarlig brist i efterlevnaden av tydliga gemenskapsregler eller normer för god praxis och bristen måste innebära en verklig risk för oegentligheter eller för förlust för fonden.

Korrigering på 2 %

Om systemets huvudelement fungerar tillfredsställande men ett eller flera av de underordnade elementen över huvud taget inte används är en korrigering på 2 % motiverad på grund av den relativt sett mindre förlustrisken för fonden och överträdelsens lindrigare karaktär.

En korrigering bör höjas från 2 % till 5 % om samma brist påvisas i samband med utgifter efter det datum då den första korrigeringen fastställdes och medlemsstaten har underlåtit att efter den första korrigeringen vidta lämpliga åtgärder för att rätta till den del av systemet där bristen fanns.

En korrigering på 2 % är också motiverad om kommissionen utan att fastställa någon korrigering har underrättat den berörda medlemsstaten om behovet att förbättra underordnade element i ett system som används men inte fungerar tillfredsställande, och medlemsstaten ändå inte har vidtagit nödvändiga åtgärder.

Korrigeringar för brister i underordnade element i administrations- och kontrollsystem fastställs bara om inga brister har påvisats i huvudelementen. Om det finns brister som rör både underordnade element och huvudelement skall korrigeringsnivån vara den som gäller för huvudelementen.

2.4   Gränsfall

I de fall då en korrigering enligt dessa riktlinjer skulle vara klart oproportionerlig får en lägre korrigeringssats föreslås.

Om bristerna exempelvis beror på att gemenskapens regler eller krav är svårtolkade (utom i de fall då medlemsstaten rimligen borde ha tagit upp detta med kommissionen) och om de nationella myndigheterna vidtagit fungerande åtgärder för att komma till rätta med bristerna så snart de upptäcktes, kan detta betraktas som förmildrande omständigheter och innebära att den lägre korrigeringssatsen eller ingen alls får föreslås. På liknande sätt bör vederbörlig hänsyn tas till rättssäkerhetskravet om bristerna inte upptäcktes vid tidigare revisioner från kommissionens sida.

Vid bedömningen av de finansiella konsekvenserna av systematiska oegentligheter betraktas det emellertid i allmänhet inte som en förmildrande omständighet att brister i administrations- eller kontrollsystem rättats till omedelbart efter det att bristerna rapporterats till medlemsstaten.

2.5   Bedömningsgrund

När situationen i andra medlemsstater är känd gör kommissionen (bör kommissionen göra) en jämförelse med dessa för att korrigeringssatserna skall bli likvärdiga.

Korrigeringssatsen bör tillämpas på den del av utgiften som orsakat risken. Om bristen beror på att medlemsstaten inte har antagit ett lämpligt kontrollsystem, bör korrigeringen tillämpas på hela utgiften för den berörda åtgärden. Om det finns anledning att anta att bristen är begränsad till en viss myndighets eller regions tillämpning av det kontrollsystem som medlemsstaten antagit, skall korrigeringen endast göras för de utgifter som hänför sig till denna myndighet eller region. Om bristen till exempel gäller kontroll av kriterierna för berättigande till en högre stödsats, skall korrigeringen baseras på skillnaden mellan den högre och den lägre stödsatsen.

Korrigeringen skall i normala fall gälla utgifterna för åtgärden under den undersökta perioden, till exempel ett räkenskapsår. Om oegentligheten beror på systemfel som uppenbart förelegat under lång tid och berör flera års utgifter, skall korrigeringen omfatta alla de utgifter som deklarerats av medlemsstaten medan systemfelet förelåg, fram till och med den månad då det avhjälptes.

Om flera oegentligheter upptäcks i samma system, är de schablonmässiga korrigeringarna inte kumulativa, eftersom den allvarligaste bristen uppfattas som indikation på de risker som har upptäckts av kontrollsystemet i sin helhet (2). Korrigeringen tillämpas på de utgifter som återstår efter avdrag med de belopp som inte godkänts i enskilda fall. Om de påföljder som föreskrivs i gemenskapsrätten inte tillämpas av medlemsstaten, bör den finansiella korrigeringen vara summan av de påföljder som inte tillämpas plus 2 % av de kvarstående ansökningarna, eftersom underlåtenhet att tillämpa påföljder ökar risken för felaktiga ansökningar.

3.   TILLÄMPNING OCH KONSEKVENSER AV FINANSIELLA NETTOKORRIGERINGAR

Om medlemsstaten gjort de finansiella korrigeringar som föreslås vid förfarandet enligt artikel 26.2 i beslut 2004/904/EG, behöver kommissionen inte tillämpa någon nettominskning av medlen till programmet utan kan tillåta att medlemsstaten återanvänder de belopp som frigörs. De finansiella korrigeringar som kommissionen enligt artikel 26.2 i beslut 2004/904/EG fastställer efter att ha följt förfarandet i artikel 26.3 och 26.4 i det beslutet kommer däremot alltid att innebära en nettominskning av medlemsstatens vägledande fördelning av fondmedlen.

En nettokorrigering bör under alla omständigheter tillämpas om kommissionen anser att medlemsstaten har underlåtit att göra en tillräcklig uppföljning av de oegentligheter som nationella organ eller gemenskapsorgan funnit, eller om en felaktighet beror på en allvarlig brist i medlemsstatens system för administration och kontroll.

Ränta på belopp som skall betalas tillbaka till kommissionen efter nettokorrigering skall erläggas enligt artikel 26.4 i beslut 2004/904/EG och artikel 3.1 i det här beslutet.

(1)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(2)  Se även avdelning 2.3 (korrigering på 2 %).

BILAGA 1

EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN

UTKAST TILL FLERÅRIGT PROGRAM (2005–2007)

1.   MEDLEMSSTAT

…

2.   ANSVARIG MYNDIGHET ENLIGT ARTIKEL 13 I BESLUTET OM EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN (MEDLEMSSTATENS FÖRVALTNINGSORGAN ELLER NATIONELLA OFFENTLIGA ORGAN)

Den ansvariga myndigheten i den mening som avses i artikel 13 i beslut 2004/904/EG

Namn: …

Adress: …

Namn på ansvarig person …

Kontaktperson: …

Kontaktpersonens funktion: …

Tfn …

Fax: …

E-post: …

Delegerad befogenhet i den mening som avses i artikel 13.1 i beslut 2004/904/EG (i lämpliga fall)

(Bifoga det officiella dokument i vilket den ansvariga myndigheten har delegerat befogenheten genomföra Europeiska flyktingfondens insatser till det delegerade organet.)

Namn: …

Adress: …

Namn på ansvarig person …

Kontaktperson: …

Kontaktpersonens funktion: …

Tfn …

Fax: …

E-post: …

3.   SITUATION I MEDLEMSSTATEN

Beskriv den rådande situationen i ert land, vad avser mottagningsförhållanden, asylförfaranden och frivilligt återvändande av målgrupper som omfattas av artikel 3 i beslut 2004/904/EG. I beskrivningen bör följande ingå:

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

4.   ANALYS AV BEHOVEN I MEDLEMSSTATEN

Gör en analys av behoven i ert land i fråga om mottagande, asylförfaranden, integration och frivilligt återvändande samt indikera de operativa mål som ställts upp för att uppfylla dessa behov under den period som täcks av programmet (2005–2007), med beaktande av kommissionens riktlinjer för den fleråriga planeringen av prioriterade insatser enligt specifikationen nedan:

Prioritet 1

Genomförande av de huvudsakliga insatserna inklusive den rörande integration som anges i nedanstående rättsakter:

…

…

…

Prioritet 2

Förberedandet av genomförandet av principer och insatser som planeras i rådets direktiv om minimistandarder avseende förfaranden i medlemsstaterna för beviljande och återtagande av flyktingstatus i medlemsstaterna vilket kommer att antas under 2005

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

Prioritet 3

Genomförande av åtgärder som syftar till att förbättra kvaliteten på förfarandena för att behandla ansökningar om internationellt skydd i medlemsstaterna, exempelvis genom

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

Prioritet 4

Genomförande av åtgärder rörande asylsökande, flyktingar eller personer som omfattas av tillfälligt eller subsidiärt skydd, och underåriga enligt principen om att handla för barnets bästa.

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

Prioritet 5 (frivillig)

För medlemsstater som har upprättat eller är villiga att upprätta vidarebosättningsprogram, åtgärder som i synnerhet gäller mottagande och rådgivning för personer som kommer till medlemsstaterna under sådana program och förvaltning av sådana program.

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

5.   STRATEGIN FÖR ATT UPPNÅ DESSA MÅL

6.   FÖRENLIGHET MED ANDRA INSTRUMENT

Redogör för om och på vilket sätt denna strategi är förenlig med andra instrument på regional och nationell nivå samt gemenskapsnivå.

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

7.   VÄGLEDANDE FINANSIERINGSPLAN

Utarbeta en vägledande finansieringsplan, som för varje år och insats anger föreslagna ekonomiska bidrag samt det totala beloppet offentlig och/eller privat medfinansiering.

Vägledande finansieringsplan (treårsplan)

Hänvisa till artikel 15 i detta beslut.

8.   MEDFINANSIERINGEN FRÅN EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN SKALL FRAMGÅ

Finansiering från Europeiska flyktingfonden skall framgå tydligt i all verksamhet som rör insatser som får stöd enligt programmet. Synliggörandet omfattar bland annat följande:

Följande erkännande bör användas för medfinansiering från Europeiska flyktingfonden: ”projekt medfinansierat av Europeiska flyktingfonden”.

EU-symbolen kan laddas ned från följande webbplats: http://europa.eu.int/abc/symbols/emblem/index_sv.htm

Av allt publicerat material där medfinansiering från Europeiska flyktingfonden nämns måste det framgå att upphovsmannen svarar för innehållet och att kommissionen inte ansvarar för hur informationen kan komma att användas.

(1)  EUT L 50, 25.2.2003, s. 1.

(2)  EGT L 316, 15.12.2000, s. 1.

(3)  EGT L 62, 5.3.2002, s. 1.

(4)  EGT L 212, 7.8.2001, s. 12.

(5)  EUT L 31, 6.2.2003, s. 18.

(6)  EUT L 251, 3.10.2003, s. 12.

(7)  EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.

BILAGA 2

EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN

UTKAST TILL ÅRLIGT PROGRAM FÖR ÅR 2005

1.   MEDLEMSSTAT

…

2.   ALLMÄNNA REGLER FÖR VAL AV PROJEKT SOM SKALL FINANSIERAS INOM RAMEN FÖR DET ÅRLIGA PROGRAMMET

Är de allmänna reglerna för val av projekt som skall finansieras inom ramen för det årliga programmet förenliga med de regler som fastställs i det fleråriga programmet? Om så ej är fallet, ber vi er ni nedan närmare ange eventuella ändringar.

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

…

3.   INSATSER

3.1   Insats A): Mottagandeförhållanden och handläggning av asylärenden

3.2   Insats B): Integration av personer som avses i artikel 3 i beslut 2004/904/EG vars vistelse i medlemsstaten är långvarig och stadigvarande

3.3   Insats C): Frivilligt återvändande av personer som avses i artikel 3 i beslut 2004/904/EG, under förutsättning att de inte har erhållit ett nytt medborgarskap och inte lämnat medlemsstatens territorium

4.   TEKNISKT BISTÅND