7.6.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 167/1

I.

A.

B.

C.

D.

E.

F.

G.

H.

H.1

H.2

II.

I.

J.

K.

L.

M.

N.

O.

P.

Q.

R.

S.

T.

III.

A.

A.1

A.2

B.

B.1

B.2

B.3

B.4

C.

D.

E.

F.

BILAGA I –

BILAGA II –

BILAGA III –

1.

I denna rapport analyseras Europaparlamentets budget- och finansförvaltning för budgetåret 2010. Rapporten behandlar användningen av de finansiella medlen och de händelser som i hög grad påverkat verksamheten under budgetåret (del I och II) och visar i sammandrag de resultat som uppnåtts i förhållande till de mål som satts för 2010 (del III).

2.

Rapporten har utarbetats i enlighet med artikel 122 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1) (nedan kallad budgetförordningen eller BF), artikel 185 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (2) (nedan kallade genomförandebestämmelserna) och artikel 13.2 i de interna bestämmelserna för genomförandet av Europaparlamentets budget (3). Analysen baseras på den preliminära redovisningen som fastställts av räkenskapsföraren.

3.

Parlamentets slutgiltiga anslag uppgick till 1 616 760 399 EUR och utgjorde 19,99 procent av EU:s totala administrativa utgifter (”Utgiftskategori V” i budgetramen) (4). I tabell 1 presenteras genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2010.

Tabell 1

Utnyttjandet av 2010 års anslag

4.

Inkomsterna i räkenskaperna per den 31 december 2010 uppgick till sammanlagt 243 094 204 EUR, varav inkomster avsatta för särskilda ändamål utgjorde 110 298 523 EUR.

5.

De godkända anslagen i parlamentets ursprungliga budget för 2010 uppgick sammanlagt till 1 607 363 235 EUR, vilket motsvarade en ökning på fem procent jämfört med budgeten för 2009 (1 529 970 930 EUR).

6.

Ändringsbudget nr 1/2010 antogs den 19 maj 2010 (9 397 164 EUR) för att finansiera ytterligare utgifter som är en direkt följd av ikraftträdandet av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Genom ändringsbudgeten ökades personalsiffrorna med 150. Sammanlagt 75 tillfälliga tjänster stärkte stödet till de politiska grupperna, 70 tjänster tilldelades utskottssekretariaten och fem tjänster tilldelades direktoratet för förbindelser med de nationella parlamenten. Särskilt två budgetposter stärktes: punkt 1200”Löner och ersättningar” och punkt 4220/01 ”Assistentstöd till ledamöterna: lokalanställda assistenter”. Anslagen för personligt stöd till ledamöterna ökade – sekretariatsersättningen höjdes med 1 500 EUR per månad och ledamot från och med den 1 maj 2010.

7.

Åtagandena uppgick sammanlagt till 1 552 290 272 EUR eller 96 procent av de slutgiltiga åtagandena (2009: 93 %). Betalningarna uppgick sammanlagt till 1 321 261 642 EUR eller 85 procent av de åtaganden som ingåtts (2009: 87 %).

8.

Automatiska överföringar till budgetåret 2011 uppgick sammanlagt till 231 028 630 EUR eller 15 procent av de totala anslag för vilka åtaganden ingåtts (2009: 13 %). Anslag för vilka åtaganden inte ingåtts före årsslutet men som överförts till budgetåret 2011 (icke-automatiska överföringar) uppgick sammanlagt till 9 240 000 EUR eller 0,6 procent av de slutgiltiga anslagen (2009: 0,7 procent) för de ändamål som anges i tabell 2.

Tabell 2

Ändamål för icke-automatiska överföringar till 2011

9.

Automatiska överföringar till 2010 uppgick sammanlagt till 180 265 823 EUR. Betalningarna kopplade till dessa överföringar uppgick till 156 561 474 EUR (87 procent, jämfört med 92 procent 2009). Det förfallna beloppet uppgick således till 23 704 349 EUR. De förfallna beloppen berör framför allt följande artiklar: artikel 140”Övriga anställda och externa personer”, artikel 200”Fastigheter”, artikel 202”Utgifter rörande fastigheter” och artikel 324”Produktion och spridning”. De förfallna beloppen och huvudskälen till att dessa belopp förföll presenteras i tabell 3.

Tabell 3

Huvudskälen till att de automatiska överföringarna från 2009 till 2010 förföll

10.

Överföringar av ”icke-automatiska” anslag till 2010 som överfördes till 2010 i enlighet med artikel 9.2 a uppgick till totalt 10 100 000 EUR och avsåg punkt 2003”Fastighetsförvärv” (9 100 000 EUR) och punkt 2008”Andra utgifter rörande byggnader” (1 000 000 EUR).

11.

Alla överförda anslag öronmärktes före den 31 mars 2010 i enlighet med kraven i budgetförordningen. De var avsedda för förvärvet av Millenaris-byggnaden i Budapest, som ska användas som Europahus, och extra avgifter i samband med detta förvärv. När det gäller betalningar i samband med åtaganden som skulle ha genomförts före den 31 december 2010 genomfördes 92 procent under punkt 2003. Huvudskälet till denna utnyttjandegrad är att det slutliga förvärvspriset blev lägre än planerat. Utnyttjandegraden i punkt 2008 var 0 procent, eftersom det visade sig att inga extra avgifter behövde betalas.

12.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål under 2010 uppgick sammanlagt till 110 298 523 EUR (2009: 27 576 932 EUR). Åtagandenivån var 13 procent (2009: 44 procent). Betalningarna uppgick sammanlagt till 10 247 794 EUR eller 74 procent av de åtaganden som ingåtts (2009: 74 procent). Ett saldo på 110 017 852 EUR har överförts till budgetåret 2011 (2009: 20 637 870 EUR). Källorna till anslagen från inkomster avsatta för särskilda ändamål framgår av nedanstående figur.

Figur 1

Anslag från inkomster avsatta för särskilda ändamål 2010 per kapitel

13.

Större delen av anslagen från kapitel 20 under 2010 beror på en betalning från den belgiska staten. Den 27 januari 2010 betalade den belgiska staten 85 987 000 EUR som bestridande av kostnaden för marken till D4- och D5-byggnaderna och utbyggnadskostnaderna för taket till Bryssel-Luxemburg-stationen. Detta belopp har enligt budgetförordningen förts in i räkenskaperna som ”inkomster avsatta för särskilda ändamål” och kan endast användas för att finansiera fastighetsprojekt (principen om specificering). Summan kunde ha använts 2010, men kan vid behov även föras över till efterföljande budgetår. Den kan bl.a. användas för att förbättra ledamöternas logistiska villkor och arbetsvillkor genom att ett andra kontor för assistenter inrättas. En del av beloppet kan där det är lämpligt även användas för förvärv av byggnader som fortfarande hyrs.

14.

Inkomster avsatta för särskilda ändamål som fördes över till 2010 uppgick sammanlagt till 20 637 870 EUR (2009: 36 808 922 EUR). Ingångna åtaganden uppgick sammanlagt till 15 646 888 EUR (2009: 36 024 461 EUR). Betalningarna 2010 motsvarade 65 procent av de åtaganden som ingåtts (2009: 94 procent).

15.

Anslag till ett totalt belopp om 55 230 127 EUR (2009: 102 241 198 EUR) eller 3,4 procent av de slutgiltiga anslagen (2009: 7 procent) förföll. Huvudskälen till att anslagen förföll anges i tabellen nedan.

Tabell 4

Huvudskälen till förfallna anslag 2010

16.

Under budgetåret har 13 C-överföringar godkänts i enlighet med artiklarna 24 och 43 i budgetförordningen (7). De uppgick sammanlagt till 84 274 488 EUR, eller 5,2 procent av de slutgiltiga anslagen (2009: 18 överföringar svarade för 4 procent av de slutgiltiga anslagen). Talmannen godkände också sex P-överföringar i enlighet med artikel 22.1 i budgetförordningen (8), vilka uppgick till sammanlagt 4 009 571 EUR eller 0,2 procent av de slutgiltiga anslagen (2009: 9 överföringar svarade för 2 procent av de slutgiltiga anslagen). En fördelning av överföringarna utifrån rättslig grund och ändamål görs i tabellerna nedan.

17.

Sammanfattningsvis godkändes 19 C- och P-överföringar 2010, till ett sammanlagt belopp av 88 284 059 EUR, eller 5,5 procent av de slutgiltiga anslagen (2009: 27 överföringar svarade för totalt 100 518 607 EUR, eller 7 procent av de slutgiltiga anslagen).

Tabell 5

Överföringar efter rättslig grund

Tabell 6

Analys av C-överföringar efter mottagande budgetpost

Tabell 7

Analys av C-överföringar efter utgiftskategori och ändamål

18.

I detta avsnitt behandlas utnyttjandet av anslag från kapitel 10 0 ”Preliminära anslag”, kapitel 10 1 ”Reserv för oförutsedda utgifter”, kapitel 10 3 ”Reserv för utvidgningen”, kapitel 10 5 ”Preliminära anslag för fastigheter” och kapitel 10 6 ”Reserv för prioriterade projekt under utveckling”. Dessa kapitel, som ingår i avdelning 10 ”Övriga utgifter”, kallas hädanefter ”preliminära anslag”. Avdelning 10 ”Övriga utgifter” var den huvudsakliga källan till överföringarna under 2010 (50 procent, eller 42 241 800 EUR).

19.

Av detta belopp överfördes totalt 14 089 600 EUR till fastighetspolitiska ändamål, totalt 13 000 000 EUR till IT-ändamål, totalt 10 550 000 EUR till personaländamål och 4 602 200 EUR till övriga ändamål. Ändamålen med överföringarna från de preliminära anslagen specificeras ytterligare nedan.

Tabell 8

Ändamål med överföringarna från preliminära anslag

20.

I detta avsnitt behandlas överföringar från andra källor än avdelning 10 ”Övriga utgifter”. Sammanlagt överfördes 42 032 688 EUR från andra avdelningar. Utgifter för fastighetspolitiken utgjorde huvuddelen av dessa överföringar (41 procent), följt av personal (30 procent) och IT (28 procent). Dessa överföringar specificeras i tabell 9.

21.

P-överföringarna specificeras i tabell 10.

Tabell 9

Ändamål med C-överföringar från andra källor än preliminära anslag

Tabell 10

P-överföringarnas ändamål

22.

I detta avsnitt beskrivs anslagsutnyttjandet per budgetkapitel, anslagens andel av budgeten och hur de utvecklats sedan föregående budgetår. När Europaparlamentets finansförvaltning 2010 analyseras jämfört med föregående budgetår bör följande omständigheter beaktas:

23.

Dessa faktorer hade stor inverkan på budgetanslagen för 2010 jämfört med budgetåret 2009.

24.

Fyra kapitel stod för 70 procent av de sammanlagda åtagandena, närmare bestämt kapitel 10”Ledamöter”, kapitel 12”Tjänstemän och tillfälligt anställda”, kapitel 20”Fastigheter och utgifter i samband med dessa” och kapitel 42”Utgifter för assistentstöd till ledamöterna”. I tabell 11 nedan visas utvecklingen för anslagen mellan budgetåren 2010 och 2009, kapitel för kapitel. I figurerna 2 och 3 presenteras förändringarna i diagramform.

Tabell 11

Utvecklingen för 2010 och 2009 års åtaganden

Figur 2

Fördelning av 2010 års utgifter per kapitel

Figur 3

Utvecklingen av åtagandena mellan 2009 och 2010 per kapitel

25.

Detta kapitel utgjorde 13 procent av de totala utgifterna för budgetåret 2010 och ökade med 24 procent jämfört med 2009. Ökningen förklaras genom en ökning i punkt 1000”Arvoden” med 121 procent och en 16-procentig ökning i punkt 1004”Utgifter för ordinarie resor”, vilket kompenserades genom en minskning i punkt 1006”Ersättning för allmänna utgifter” med 13 procent och en minskning i punkt 1033”Frivillig pensionsplan för ledamöter” med 99 procent.

26.

Denna utveckling berodde på att den nya ledamotsstadgan trädde i kraft 2009. Budgetåret 2010 var det första år då ledamotsstadgan tillämpades fullt ut. De första uppskattningarna för 2010 års budget gjordes i början av 2009, dvs. innan ledamotsstadgan trädde i kraft. Ännu i slutet av 2009, efter att ledamotsstadgan hade tillämpats i ett par månader, kunde utvärderingen av budgetbehoven endast uppskattas med en hög grad av osäkerhet, med hänsyn till att 2009 inte var ett typiskt år eftersom 50 procent av ledamöterna var nya, reglerna var nya för både ledamöterna och förvaltningen och perioden efter ett val alltid är speciell.

27.

Åtagandena under punkt 1000”Arvoden” uppgick till 67 712 999 EUR (33 procent av åtagandena i kapitel 10), medan 75 133 000 EUR anslogs till punkt 1004”Utgifter för ordinarie resor”, vilket utgjorde 36 procent av åtagandena i kapitel 10. Denna budgetpost omfattar utgifter för resa och uppehälle i samband med resor till och från arbetsorterna och övriga tjänsteresor.

28.

Under 2010 gjorde ledamöterna sammanlagt 17 058 resor för att delta i sammanträdena under sammanträdesperioderna i Strasbourg och Bryssel, 30 216 resor för att delta vid utskottssammanträden och 2 536 resor för möten med de politiska grupperna i Bryssel (9). För de resor som gjordes till andra orter än parlamentets tre arbetsorter avsåg 866 resor utskottssammanträden, 1 399 resor de politiska gruppernas sammanträden och 1 842 resor de parlamentariska delegationernas sammanträden.

29.

För punkt 1006”Ersättning för allmänna utgifter” uppgick åtagandena till 36 966 241 EUR (18 procent av åtagandena i kapitel 10). Detta belopp omfattar utgifter i samband med ledamöternas parlamentariska verksamhet. Den månatliga ersättningen är 4 223 EUR.

30.

Detta kapitel stod för 34 procent av utgifterna 2010 och utgjorde den största delen av de totala utgifterna. Utgifterna ökade med 6 procent jämfört med föregående år på grund av en ökning i artikel 120. Huvudorsakerna var större utgifter (+6 procent) i punkt 1200”Löner och ersättningar”, vilket avspeglades i ändringsbudgeten (+4 565 164 EUR), och överföringar efter domstolens beslut om retroaktiv lönejustering för 2009.

31.

Punkt 1200 fick förstärkas med 6,2 miljoner EUR (överföring C6) på grund av lägre faktisk andel lediga tjänster än förmodat (vid beräkningen hade en för hög koefficient använts) och på grund av att man i 2010 års budget inte tillräckligt hade räknat med det ökande antalet överföringar av tjänstemän från andra EU-institutioner när nya och lediga tjänster tillsätts. Dessa överföringar rörde i huvudsak kvalificerad personal som anställdes vid parlamentet med högre lönegrader än de grader (AST 1 och AD 5) som man räknade med då anslagen för nya tjänster bedömdes. Dessutom medförde C12-överföringen en ökning av anslagen under denna punkt med 10,6 miljoner EUR. Syftet med denna överföring var att skjuta till tillräckliga medel för den retroaktiva lönejusteringen för 2009 (10) och 2010.

32.

I kapitel 12 hänför sig omkring 99 procent av utgifterna till punkt 1200”Löner och ersättningar”. Åtagandena i denna punkt uppgick till 525 864 796 EUR.

33.

Under 2010 rekryterades 301 tjänstemän och tillfälligt anställda till generalsekretariatet, 149 tillfälligt anställda till de politiska grupperna och 425 ackrediterade parlamentsassistenter. Totalt arbetade 5 515 tjänstemän och tillfälligt anställda vid Europaparlamentet per den 31 december 2010. Av dessa hade 4 951 anställts av generalsekretariatet och 564 av de politiska grupperna.

34.

När det gäller könsfördelningen var 25 procent av enhetscheferna, 28 procent av direktörerna och 33 procent av generaldirektörerna kvinnor per den 31 december 2010. Könsfördelningen per tjänstegrupp för hela personalen redovisas i diagrammet nedan.

Figur 4

Generalsekretariatets personal efter kön

35.

Detta kapitel stod för sju procent av 2010 års utgifter. Ökningen på 17 procent från 2009 berodde på 27 procent större utgifter i punkt 1402”Konferenstolkar” och artikel 142”Externa tjänster” (+20 procent). 52 procent av anslagen i kapitel 14 avsåg punkt 1402 och 24 procent punkt 1400”Övrig personal”.

36.

Åtagandena för punkt 1402”Konferenstolkar” uppgick till 54 990 000 EUR och omfattade, som en del av det interinstitutionella samarbetet, bl.a. arvoden, socialförsäkringsavgifter, resekostnader och traktamenten för extraanställda konferenstolkar som används av parlamentet vid möten som anordnas av parlamentet, eller tjänster som tillhandahålls parlamentet av de övriga institutionerna när parlamentets fast och tillfälligt anställda tolkar inte kan användas.

37.

Parlamentets anställda tolkar och extraanställda konferenstolkar utförde 109 256 tolkdagar 2010 för parlamentet och andra institutioner (11) där parlamentets avdelningar tillhandahåller tolkning (16 procents ökning jämfört med 2009, som var ett valår). Av dessa tolkdagar stod parlamentets egna tolkar för 51 977 dagar (21 procent fler än 2009) och de extraanställda konferenstolkarna för 57 279 (12 procent fler än 2009).

38.

För punkt 1400”Övriga anställda” uppgick åtagandena till 25 212 376 EUR. Denna budgetpost omfattar framför allt löner, inklusive anslag och ersättningar, till övriga anställda, däribland kontraktsanställda, lokalanställda och särskilda rådgivare, arbetsgivaravgifter till olika socialförsäkringar och effekterna av viktningen av lönerna för dessa anställda samt rekrytering av tillfällig personal via bemanningsföretag. Den 31 december 2010 hade parlamentet 634 kontraktsanställda. Ytterligare anslag överfördes till denna budgetpost under året för att finansiera rekryteringen av kroatiska kontraktsanställda inför Kroatiens anslutning till EU.

39.

De kontraktsanställdas fördelning på tjänstegrupper framgår av figur 5.

Figur 5

Kontraktsanställda per tjänstegrupp

40.

Detta kapitel stod för 1 procent av utgifterna för 2010. Anslagen för vilka åtaganden ingåtts minskade med 5 procent i detta kapitel jämfört med 2009, till följd av det saknades utgifter under punkt 1613”Vidareutbildning: utgifter för tjänsteresor”. Punkten avlägsnades från 2010 års budgetnomenklatur och anslagen överfördes till artikel 300”Utgifter för personalens tjänsteresor och tjänsteresor mellan de tre arbetsorterna”.

41.

I kapitel 16 rörde 39 procent av åtagandena punkt 1654”Daghemmet och kontrakterade daghem”, 28 procent punkt 1612”Vidareutbildning” och 17 procent punkt 1652”Löpande driftskostnader för restaurangerna och personalmatsalarna”.

42.

Underpunkten 1654/01 ”Daghemmet och kontrakterade daghem: extern förvaltning av institutionens daghem och familjelokal i Bryssel och därtill hörande utgifter” utgjorde den största delen av utgifterna i punkt 1654. Åtagandena under denna punkt uppgick sammanlagt till 5 163 866 EUR och omfattade parlamentets bidrag till de samlade utgifterna för parlamentets daghem och daghem med vilka kontrakt ingåtts.

43.

För punkt 1612”Vidareutbildning” uppgick åtagandena till 3 680 850 EUR och omfattade utgifter för vidareutbildningskurser och förbättring av institutionens effektivitet. Under 2010 deltog 7 504 personer i interna språkkurser, och ytterligare 392 personer deltog i kurser utanför arbetsorten. Dessutom deltog 733 personer i IT-kurser och 998 personer i kurser i ekonomi. Vidare deltog 85 personer i kurser som organiserades av Europeiska förvaltningsskolan. När det gäller utbildning som inte rör språk deltog sammanlagt 6 853 personer i interna kurser och 198 personer i externa kurser.

44.

För punkt 1652”Löpande driftskostnader för restaurangerna och personalmatsalarna” uppgick åtagandena till 2 313 000 EUR. Denna punkt omfattar kostnader för drift av restaurangerna och matsalarna. Restaurangerna och matsalarna hade omkring 1 339 000 matgäster och personalbutiken ungefär 161 000 kunder.

45.

Detta kapitel stod för 12 procent av 2010 års utgifter, en ökning med 2 procent jämfört med 2009. Ökningarna i punkt 2003”Fastighetsförvärv” (12), 2022”Lokalvård och underhåll” och 2000”Hyror” uppvägdes av minskningar i punkt 2007”Inredning av lokaler” och 2001”Leasingavgifter”. Anslag till ett belopp av 86 miljoner EUR från inkomster avsatta för särskilda ändamål fördes 2010 till punkt 2001 (se del I i rapporten om anslag från inkomster avsatta för särskilda ändamål).

46.

Anslagsfördelningen i kapitel 20 efter utgiftsart visas i diagrammet nedan.

Figur 6

Fördelningen av utgifter i kapitel 20

47.

För punkt 2022”Lokalvård och underhåll” (21 procent av kapitlet) uppgick åtagandena till 39 351 882 EUR och omfattade kostnaden enligt gällande kontrakt för underhåll av lokaler, hissar, uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem och branddörrar samt ommålning och reparationer etc.

48.

För punkt 2026”Säkerhet och övervakning av byggnader” (21 procent av kapitlet) uppgick åtagandena till 38 917 198 EUR. De omfattade främst utgifter för bevakning och tillsyn av Europaparlamentets byggnader på de tre ordinarie arbetsorterna och av informationskontoren. I slutet av 2010 arbetade 1 023 (13) säkerhetsvakter vid Europaparlamentet.

49.

Detta kapitel stod för 9 procent av utgifterna för 2010. Utgifterna i kapitel 21 ökade med 30 procent jämfört med 2009, vilket framför allt beror på större utgifter i artikel 210”Databehandling och telekommunikationer”. Utgifterna i denna budgetpost ökade med 34 procent på grund av tre C-överföringar (7, 11 och 14) till ett sammanlagt belopp av cirka 24 miljoner EUR. Anslagen för artikel 210 uppgick till 82 procent av kapitel 21. Kapitlets anslag fördelas främst på två punkter: 2100”Utrustning och programvara för informations- och innovationsteknik” (41 procent) och 2102”Externa tjänster för informations- och innovationsteknik” (också 41 procent). Fördelningen av utgifterna i kapitel 21 visas i diagrammet nedan.

50.

Den 30-procentiga ökning som avspeglas i dessa överföringar beror på att den IKT-strategi på medellång sikt som antagits av presidiet inleddes, och i synnerhet kunskapshanteringssystemet och mycket omfattande IT-projekt inom ramen för dessa program. Även utbyggnaden av trådlösa nät och datacentralen i Bryssel har haft stor inverkan på budgeten (ytterligare information finns i del III i rapporten).

Figur 7

Fördelningen av utgifter i kapitel 21

51.

För punkt 2100”Utrustning och programvara för informations- och innovationsteknik” uppgick åtagandena till 56 626 299 EUR. Detta anslag omfattade utgifter för inköp, hyra, service och underhåll av hårdvara och programvara för institutionen och arbeten i samband med detta. Denna hårdvara och denna programvara är i synnerhet till för data- och telekommunikationscentralens system, avdelningarnas och de politiska gruppernas informationsteknik samt systemet för elektronisk omröstning.

52.

För punkt 2102”Externa tjänster för informations- och innovationsteknik” uppgick åtagandena till 55 814 490 EUR. Dessa åtaganden gällde huvudsakligen kostnader för externt stöd från serviceenheter och datakonsultföretag i samband med driften av datacentralen och nätverket, skapande och underhåll av programvara, stöd till användare, däribland ledamöterna och de politiska grupperna, genomförandet av undersökningar samt utarbetande och inmatning av teknisk dokumentation.

53.

Datalagringskapaciteten och processorkraften ökade med 28 procent under perioden. I december 2009 var lagringskapaciteten 1 803 021 gigabyte (GB), jämfört med 2 314 240 GB i slutet av 2010. När det gäller processorkraften låg det centrala IT-systemets kapacitet att behandla en given mängd data på en given tid kvar på samma nivå som föregående år. Antalet programfixar som testades och införlivades med nätverket, servrarna, programvarorna och arbetsstationerna för att göra informationssystemen säkrare minskade med 46 procent (1 019 i slutet av 2010, jämfört med 1 886 i slutet av 2009) på grund av IT-systemets ökade stabilitet.

54.

Detta kapitel stod för 1 procent av utgifterna för 2010. Den 4-procentiga minskningen i detta kapitel jämfört med 2009 berodde huvudsakligen på lägre utgifter (minus 21 procent) under artikel 232”Rättskostnader och skadestånd”.

55.

Fördelningen av utgifterna i detta kapitel var som följer: 55 procent gick till artikel 235”Telekommunikationer”, 19 procent till artikel 230”Papper, kontorsmateriel och andra förbrukningsartiklar” och 10 procent till artikel 232”Rättskostnader och skadestånd”.

56.

Detta kapitel stod för 2 procent av utgifterna för 2010. Anslagen för 2010 var 15 procent högre än 2009. Detta förklaras genom en ökning i artikel 300”Utgifter för personalens tjänsteresor och tjänsteresor mellan de tre arbetsorterna”. Under 2010 återgick parlamentet stegvis till normal verksamhet efter valåret 2009.

57.

Under 2010 genomfördes 33 200 tjänsteresor som motsvarade sammanlagt 98 629 tjänsteresedagar. Dessa tjänsteresor skedde framför allt mellan de tre arbetsorterna (Bryssel: 5 391 tjänsteresor, Strasbourg: 20 125 tjänsteresor och Luxemburg: 2 477 tjänsteresor).

58.

Anslagen i detta kapitel stod för 6 procent av utgifterna för 2010. Anslagen ökade med 4 procent jämfört med föregående år. Av kapitlets anslag hänförde sig 25 procent till punkt 3244”Anordnande av gruppbesök, Euroscola-programmet och inbjudningar till opinionsbildare i icke-medlemsstater”, 14 procent till punkt 3242”Utgifter för publicering, information och deltagande i offentliga arrangemang”, 13 procent till punkt 3243”Besökscentrumet” och 12 procent till punkt 3248”Utgifter för audiovisuell information”.

59.

Fördelningen av utgifterna visas i diagrammet nedan.

Figur 8

Fördelningen av utgifter i kapitel 32

60.

För punkt 3244”Anordnande av gruppbesök, Euroscola-programmet och inbjudningar till opinionsbildare i icke-medlemsstater” uppgick åtagandena till 24 534 587 EUR och omfattade bidrag till besöksgrupper samt värdskap och infrastruktur i samband med dessa besök, utgifter för programmet Euroscola samt finansiering av praktikperioder för opinionsbildare i icke-medlemsstater.

61.

För punkt 3242”Utgifter för publicering, information och deltagande i offentliga arrangemang” uppgick åtagandena till 13 633 133 EUR och omfattade i synnerhet utgifter för informationspublikationer, inklusive elektroniska publikationer, informationsverksamhet, PR, deltagande i offentliga arrangemang, mässor och utställningar i medlemsstaterna och anslutningsländerna samt uppdatering av Europaparlamentets webbplats för uppföljning av lagstiftningen (OEIL).

62.

För punkt 3243”Besökscentrumet” ökade åtagandena betydligt (+227 procent) jämfört med 2009 och uppgick till 12 725 985 EUR. Utgiftsutvecklingen är i linje med planeringen av detta mycket komplicerade projekt. Ytterligare information finns i del III i rapporten.

63.

För punkt 3248”Utgifter för audiovisuell information” uppgick åtagandena till 12 137 103 EUR och omfattade utgifter för följande verksamheter:

64.

När det gäller produktionen av audiovisuell information under 2010 producerades 12 275 timmar för medierna och andra kunder. Sammanlagt 767 utskottssammanträden direktsändes över nätet (en fördubbling jämfört med 2009). När det gäller produktionen inom ramen för Europe by Satellite producerades 809 nyhetsinslag, 58 informationsinslag och 475 direktsända inslag.

65.

Detta kapitel stod för 5 procent av 2010 års utgifter, en ökning med 10 procent jämfört med föregående budgetår. Artikel 400”Utgifter för de politiska gruppernas och de grupplösa ledamöternas administration, politiska verksamhet och informationsverksamhet” stod för 70 procent av anslagen i kapitel 40. Åtagandena i denna artikel uppgick till 53 355 142 EUR och omfattade de politiska gruppernas och de grupplösa ledamöternas

66.

Artikel 402”Bidrag till europeiska politiska partier” utgjorde 18 procent (14 miljoner EUR) av anslagen i kapitel 40.

Figur 9

Fördelningen av utgifter i kapitel 40

67.

Detta kapitel stod för 10 procent av 2010 års utgifter, som låg på samma nivå som 2009. Punkt 4220”Assistentstöd till ledamöterna” stod för 99 procent av åtagandebemyndigandena i detta kapitel. För denna budgetpost uppgick åtagandena till 152 645 163 EUR och omfattade utgifter för assistentstöd till ledamöterna. Det bör påpekas att ändringsbudgeten 2010 innebar att assistentstödet till ledamöterna ökade (ytterligare information finns i del I i rapporten).

68.

Den 31 december 2010 arbetade 1 483 ackrediterade assistenter vid Europaparlamentet. I december 2010 hade 2 198 lokalanställda assistenter anställningskontrakt med ledamöterna. Det genomsnittliga antalet lokalanställda assistenter var 3,4 per ledamot. Antalet lokalanställda assistenter per ledamot varierar stort och låg i intervallet 0–45 under 2010. Medan 97 ledamöter inte hade några lokalanställda alls hade 35 ledamöter fler än tio anställda från sitt hemland under 2010.

69.

Kapitlen i denna avdelning innehåller preliminära anslag som endast kan utnyttjas efter att ha blivit överförda till en ”operativ” budgetpost. Överföringar av preliminära anslag behandlas i del I i rapporten. De ursprungliga anslagen i denna avdelning uppgick till 46 441 800 EUR, dvs. cirka 3 procent av de totala ursprungliga anslagen. Totalt 42 241 800 EUR fördes ut, och ändringsbudgeten minskade anslagen i kapitel 105”Preliminära anslag för fastigheter” med 4 000 000 EUR. De outnyttjade medlen i kapitel 10 1 ”Reserv för oförutsedda utgifter” var 200 000 EUR, dvs. cirka 0,01 procent av de totala slutgiltiga anslagen 2010.

70.

Under 2010 återgick parlamentet successivt till normal verksamhet efter valet till Europaparlamentet 2009. År 2010 var ett år med fortsatt anpassning för parlamentet när det gäller förbättringarna av arbetsmetoderna och moderniseringen av verksamheten, vilket går hand i hand med parlamentets politiska ansvar och lagstiftningsansvar, och utvärderingen av en rad viktiga fleråriga initiativ som har inletts under de senaste åren. Ratificeringen och ikraftträdandet av Lissabonfördraget den 1 december 2009 medförde att ett antal anpassningar måste göras som krävde budgetutgifter (se informationen om ändringsbudgeten i del I i rapporten).

71.

Följande mål bygger på de riktlinjer som generalsekreteraren fastställt för 2009–2010 samt de riktlinjer som parlamentet antagit i sina resolutioner:

72.

Genom fördraget utvidgades användningen av medbeslutandeförfarandet som ordinarie lagstiftningsförfarande, vilket tillämpas på ungefär 95 procent av lagstiftningen. Lissabonfördraget spelade också stor roll för alla de fall där samrådsförfarandet har ersatts av godkännandeförfarandet, särskilt när det gäller förhandling om och ingående av internationella avtal.

73.

Dessutom krävde Lissabonfördraget ytterligare teknisk uppföljning av parlamentets avdelningar: medborgarinitiativ, obligatoriskt samråd med Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, större ansvar för Europeiska centralbanken, ny roll i utnämningen av domare och generaladvokater vid EU-domstolen och de allmänna domstolarna, ny rätt att bli informerad, etc.

74.

Genom Lissabonfördragets ikraftträdande har Europaparlamentet fått nya viktiga befogenheter, bland annat inom jordbruk (utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling), fiskeri (fiskeriutskottet), frihet, säkerhet och rättvisa (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor) och multilateral övervakning (utskottet för ekonomi och valutafrågor). Dessutom har det skett viktiga förändringar i EU:s budgetförfarande (budgetutskottet). Nya instrument håller på att införas, däribland medborgarinitiativ (utskottet för konstitutionella frågor), delegerade akter och genomförandeakter (övergripande ansvar: utskottet för rättsliga frågor), Europeiska utrikestjänsten (med en roll för utskottet för konstitutionella frågor om institutionella aspekter, utskottet för rättsliga frågor om tjänsteföreskrifterna, budgetkontrollutskottet om budgetförordningen och budgetutskottet om budgeten). De förfaranden som kräver Europaparlamentets godkännande (främst internationella avtal) innebär samråd med utskotten, t.ex. utskottet för transport och turism, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter eller fiskeriutskottet.

75.

Lissabonsfördragets förstärkning av de nationella parlamentens roll har fått direkta effekter för parlamentets arbetsmetoder, särskilt för utskotten. Den nya mekanismen för förstärkt övervakning av subsidiaritetsprincipen (”gult kort” och ”orange kort”), de extra säkerhetsåtgärder som införs genom Lissabonfördraget (”nödbromsen”), eller den dialog mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten som måste ske såväl före som efter lagstiftningsarbetet kommer att påverka utskottens verksamhet och arbetsbörda.

76.

Många viktiga lagstiftningsbeslut har inletts och förberetts av utskotten, alltifrån förkastandet av Swift-avtalet om överföring av bankuppgifter till antagandet av 2011 års budget, medborgarinitiativet, paketet för finansiell tillsyn, Europeiska utrikestjänsten, ekonomisk styrning och så vidare. Lagstiftningsverksamheten håller snabbt på att återfå tempot, och många av kommissionens strategiska initiativ under 2010 som inte rör lagstiftning kan under de närmaste månaderna komma att följas av ett stort antal relaterade lagstiftningsförslag, särskilt inom ramen för Europa 2020-strategin.

77.

EU:s i grunden omarbetade budgetförfarande började tillämpas för första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Parlamentet har dessutom fått nya ansvarsområden när det gäller EU:s obligatoriska utgifter. Utöver detta inledde Europaparlamentet arbetet med att anpassa det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning till Lissabonfördragets krav och kunde se fram emot en ordentlig halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen.

78.

Fördraget ger betydande konsekvenser på området för yttre förbindelser. Parlamentet har fått nya lagstiftnings-, budget- och kontrollbefogenheter samt har även en roll att spela vid utnämningen av och kontakterna med kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt dennes särskilda representanter. För parlamentets räkning påverkar detta särskilt de organ som har hand om den gemensamma handelspolitiken och Europeiska utrikestjänsten.

79.

Inom ramen för förhandlingarna inför inrättandet av Europeiska utrikestjänsten gjordes viktiga eftergifter till Europaparlamentet i fråga om parlamentets granskning och demokratiska förhandskontroll av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet ska nu rådfrågas, i en form som motsvarar ärendets sekretessnivå, innan rådet antar uppdrag eller strategier inom Gusp. Parlamentets ledamöter ska även ha tillgång till sekretessbelagd Gusp-information enligt principen om behovsenlig behörighet (som tillämpades för första gången i samband med förhandlingsmandatet om ramavtalet mellan EU och Libyen). Den vice ordföranden/höga representanten har även åtagit sig att inleda en omförhandling av det interinstitutionella avtalet om tillgång till sekretessbelagda uppgifter om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Utskottet för utrikesfrågor har nu även rätt att fråga ut kandidater till posten som delegationschef eller EU:s särskilda representant innan en sådan tjänst tillträds. Hittills har fyra nyutnämnda delegationschefer frågats ut vid sammanträden som hållits bakom lyckta dörrar. Slutligen har parlamentet uppnått mycket större insyn och öppenhet i Gusp-budgeten, genom att det ordinarie förfarandet hädanefter ska gälla och att de större GSFP-uppdragen tydligt ska anges i separata poster (som redan gjorts i 2011 års budget).

80.

Genom Lissabonfördraget har EU:s förbindelser med Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) förändrats, eftersom Europaparlamentet nu är direkt delaktigt i förhandlingarna om ett stort antal avtal med EES och fler än 100 bilaterala avtal med Schweiz.

81.

När det gäller EU:s utvidgning rekryterades 32 kroatiska kontraktsanställda. De rekryterades i huvudsak till språktjänsterna och avdelningar inom andra generaldirektorat som är involverade i förberedelserna inför utvidgningen. I mitten av september började den nya kroatiska enheten översätta centrala parlamentshandlingar.

82.

I samband med Lissabonfördragets ikraftträdande och parlamentets nya ansvarsområden har utskottssekretariatens personalantal uppgraderats. Avdelningarna ska i framtiden bestå av sex, nio eller tolv handläggare beroende på lagstiftningsbörda. Även personaltätheten på utredningsavdelningarna, förbindelserna med nationella parlament, biblioteket, de politiska gruppernas sekretariat och finansieringsramen för ledamöternas assistenter har anpassats. Genom ändringsbudgeten utökades personalstyrkan inom de politiska grupperna med 75 tjänster, inom utskottssekretariaten med 70 tjänster och när det gäller förbindelserna med nationella parlament med fem tjänster. Sekretariatsersättningen har höjts med 1 500 EUR per ledamot och månad. För att öka effektiviteten har dessutom sekretariaten för delegationerna och de gemensamma parlamentariska församlingarna samlats i gemensamma regionala grupper, vilket gör det möjligt för personalen att specialisera sig på en region och underlätta informationsutbytet mellan bilaterala delegationer och multilaterala församlingar som har kopplingar till varandra.

83.

Stödet till talmannen och de vice talmännen har stärkts genom att en gemensam arbetsgrupp håller informationsmöten varje sammanträdesperiod med direktoratet för plenarsammanträden, direktoratet för parlamentets ledningsorgan, direktoratet för rättsakter och direktoratet för bibliotek och dokumenthantering.

84.

Stödet till ledamöterna (analytiska tjänster och biblioteksinformation) ökade betydligt (+40 procent jämfört med motsvarande period under den sjätte valperioden). De analytiska tjänsterna konsoliderades och informationstjänsterna utvidgades i stadig takt. Den analytiska produktionen ökade både vad gäller volym och antalet produkter. Nya produkter utarbetades för att effektivare avhjälpa ledamöternas behov. Stödet till biblioteksbesökare (inte endast parlamentsledamöter) förbättrades genom ett nytt elektroniskt kataloghanteringssystem (även för förvärv), som ingår i webbplatsen.

85.

Nya mekanismer för att ta emot och sända vidare den allt större mängden yttranden från nationella parlament har möjliggjort bättre kommunikation mellan parlamenten på detta område samt snabbare och mer flexibel information till berörda parlamentsutskott.

86.

År 2010 var det första hela året med ledamotsstadgan och assistentstadgan. Den tillfälliga utvärderingsgruppen för tillämpningen av dessa stadgor, en grupp som inrättades av presidiet 2009 och består av fyra vice talmän, ansvarig kvestor och ordföranden i utskottet för rättsliga frågor, fortsatte sitt arbete under 2010 med stöd av parlamentets enheter. Den tillfälliga utvärderingsgruppens rekommendationer har lett till ett antal justeringar av tillämpningsåtgärderna för ledamots- och assistentstadgan. Presidiet antog dessa justeringar vid sina sammanträden under 2009 och 2010.

87.

Enheterna utvecklade de IT-tillämpningar som krävs för att tillämpa stadgan, anpassade de nödvändiga formulären för ledamöter och assistenter och tillhandahåll en stor mängd information (olika uppsättningar ”frågor och svar” till ledamöterna, informationsblad om intranätet etc.).

88.

Tolkning för Europaparlamentet tillhandahölls vid 5 664 sammanträden, inklusive uppdrag utanför de tre arbetsorterna och personliga tolkningstjänster. Dessutom tillhandahölls tolkning vid 590 sammanträden inom Europeiska kommissionen, 69 sammanträden inom Regionkommittén, 136 sammanträden inom revisionsrätten (inklusive uppdrag) samt sex sammanträden inom Översättningscentrumet.

89.

Sammanlagt 1 721 191 sidor översattes (1 033 176 internt, 381 804 externt och 306 211 fullständiga förhandlingsreferat). En analys av översättningarna enligt kategori och utvecklingen sedan 2008 visas nedan. Parlamentets enheter klarade sitt översättningsuppdrag, trots att de tidsfrister som gäller för dokument som lämnas in för översättning i enlighet med uppförandekoden om flerspråkighet endast respekterades i 35 procent av fallen.

Figur 10

Analys av antalet översatta sidor mellan 2008 och 2010

90.

Efter ett förslag från utskottet för IKT-innovationsstrategi antog presidiet den 24 mars 2010 en IKT-strategiplan på medellång sikt. Strategin bygger på tre pelare:

91.

Informations- och kommunikationstekniken i Europaparlamentet måste uppnå två mål. Det första är att uppnå och upprätthålla en hållbar service av hög kvalitet när det gäller användningen av IKT, för parlamentets institutionella kommunikation med EU-medborgarna, för stöd till ledamöterna och för förvaltningens verksamhet. Det andra målet är att ta fram IKT-produkter till stöd för de politiska riktlinjerna att ”fullt ut utnyttja Lissabonfördraget med målet att göra det möjligt för parlamentsledamöterna att utöva sina uppdrag”, ”förbättra mobil kommunikation, anslutning, rörlighet och driftskompatibilitet” och ”stärka den institutionella kommunikationen med nationella parlament, EU:s invånare och civilsamhället”.

92.

Syftet med systemet för kunskapshantering (Knowledge Management System, KMS) inom ramen för IKT-strategin är att ge ledamöterna och generalsekretariatet en enda sökmotor för lagstiftningshandlingar baserad på flerspråkiga metadata som kan delas av institutionerna (14). Under 2009 och 2010 togs en indexeringsmetod och funktionsspecifikationer fram, och externa webbplatser och databaser färdigställdes.

93.

Såväl utformning och målarkitektur som migrationsplan för den nya datacentralen i Bryssel slutfördes. Som ett led i projektet e-parlamentet inleddes arbetet med att ta fram AT4AM (system för ändringsförslag). Inom ramen för projektet Paperless har man kunnat visa att konceptet med e-sammanträden och e-utskott är ändamålsenligt. Ljusutrustning installerades för det trådlösa nätet i plenisalen i Bryssel och Strasbourg. Undersökningarna och förberedelserna inför en installation av ett trådlöst intranät i alla ledamöternas byggnader har slutförts. Dessutom startades en ny teknisk stödtjänst för ledamöterna för att ge ledamöterna personlig hjälp.

94.

När det gäller en audiovisuell webbplats lanserades en ny och användarvänlig nätbaserad audiovisuell plattform i december 2010. Den har redan blivit den mest besökta kontaktpunkten för parlamentets video-, ljud- och fotomaterial av sändningskvalitet, särskilt när det gäller tematiska ”paket”. Tjänsten för nätbaserade direktutsändningar omfattar nu samtliga parlamentsutskott, presskonferenser och viktiga institutionshändelser. Tretton utsändningar kan nu nås samtidigt.

95.

Viktiga förbättringar av parlamentets webb-tv har omfattat omorganisering av innehållet, högre överföringshastighet för program, bildförbättringar och tematisk navigering. Samtidigt genomfördes en integrering av Europarl-TV-programmen med parlamentets huvudwebbplats och sidor på Facebook. Under 2010 registrerades 9 858 549 unika besökare och 255 922 828 sidor besöktes sammanlagt.

96.

Europaparlamentets informationskontor nådde genom sin verksamhet omkring 6 miljoner medborgare direkt och 60 miljoner medborgare indirekt. Informationskontoren anordnade 86 medborgarforum, varav 5 hade en gränsöverskridande dimension. Forumen visade sig vara ett framgångsrikt verktyg för att både kvalitativt och kvantitativt öka parlamentets direkta kontakter med allmänheten. Dessutom anordnade informationskontoren lyckade evenemang för att fira internationella kvinnodagen och Europadagen, då även Schumandeklarationens 60-årsjubileum firades. Av de dagliga pressklippen som sammanställs av informationskontoren handlade sammanlagt cirka 100 artiklar från medier i mer än hälften av medlemsstaterna om Europadagsfirandet. Över hela världen anordnades sammanlagt 26 evenemang och kampanjer som nådde 100 552 personer inom Europaparlamentets lokaler och tusentals personer utanför lokalerna.

97.

I samband med Sacharovpriset anordnades olika typer av evenemang av alla informationskontor i syfte att främja de mänskliga rättigheterna och informera om Sacharovpriset. År 2010 fick kubanen Guillermo Farinas priset.

98.

År 2010 tog besökscentrumet för första gången emot mer än 300 000 besökare. Omkring 220 000 personer besökte Bryssel och omkring 80 000 personer besökte plenarsammanträdena i Strasbourg. Dessa besökare företrädde cirka 7 900 olika grupper. Omkring 28 400 personer var enskilda besökare, och de flesta av dem gick den nya multimedieledda rundturen i Bryssel. I Strasbourg deltog sammanlagt 8 574 personer (gymnasieelever och lärare) i de månatliga Euroscola-evenemangen som anordnades av informationskontoret.

99.

Det mycket komplicerade besökscentrumprojektet har gått in i sin sista fas. Projektet består av åtta upplevelseområden med sammanlagt 36 olika medieinstallationer i olika ämnen med fler än 300 åtkomstpunkter. Den fasta utställningen består av drygt 700 olika berättelser eller ”utställningsföremål”. Om man räknar med den guidade multimedieturen, det multimodala rollspelet, särskilt anpassat innehåll för barn och funktionshindrade och ledamöternas väggpresentationer uppgår antalet ”informationsenheter” till över 4 500. Men på grund av flerspråkigheten krävde utställningen att totalt 20 000–30 000 enskilda ”informationsenheter” måste tas fram. Temaområdena sträcker sig från statskunskap och lagstiftningsfrågor till historia och sociologi. Till skillnad från traditionella museiprojekt som bygger på en befintlig utställning har arbetet med att ta fram och producera utställningsinnehållet utgjort en integrerad del av besökscentrumprojektet. Detta har komplicerat planerings- och upphandlingsprocesserna.

100.

Europaparlamentets talman Hans-Gert Pöttering tog 2007 initiativ till projektet ”Den europeiska historiens hus”. Samma år beslutade presidiet att inrätta en expertgrupp för att ta fram en plan för detta projekt. Enligt den ”begreppsmässiga grunden” är det främsta syftet med Den europeiska historiens hus att förmedla fördjupade kunskaper om den egna historien till européer i alla åldrar och därigenom bidra till en bättre förståelse av Europas nutida och framtida utveckling. Efter att en arkitekttävling lanserats mottogs 26 giltiga intresseanmälningar. Dessa intresseanmälningar granskades av en urvalskommitté som slutförde sitt arbete i januari 2010. Som ett resultat av granskningen kvarstår tolv kandidater som har ombetts att utarbeta preliminära projekt. I september 2010 granskade en internationell jury projekten.

101.

I den fastighetspolitik på medellång sikt som antogs genom presidiets beslut av den 24 mars 2010 beskrivs följande mål:

102.

Vid sitt sammanträde den 24 mars 2010 gav presidiet generalsekreteraren och de vice talmännen med ansvar för parlamentets fastighetspolitik i uppdrag att genomföra denna strategi på medellång sikt och lämna in förslag till presidiet för beslut. Presidiet satte som särskilt mål att förvärva de byggnader som parlamentet hyr i Bryssel.

103.

Som ett led i denna strategi förvärvades 2010 Remard-byggnaden i Bryssel. Vidare förbereddes ett inköpsprojekt för en fastighet i Sofia som ska användas som Europahus.

104.

I samband med utbyggnaden av KAD-byggnaden i Luxemburg blev kostnaden för kontraktet avseende jordvärmesystemet 30 procent lägre än beräknat. Detta välkomna resultat kan förklaras av ett omfattande anbudsförfarande där företag från fler än fyra olika länder deltog. Anbudsförfarandet för byggarbetena offentliggjordes i augusti 2010. Anbudsförfarandet för finansieringen av byggarbetena offentliggjordes i slutet av december 2010.

105.

Arbetena på informationskontoren i Budapest, Washington, London och Haag har slutförts. Projektkontraktet för kontoret i Köpenhamn har undertecknats. Presidiet gick med på att inleda hyresförhandlingar med ägarna till de fastigheter där kontoren i Helsingfors och Wrocław ska inhysas. Arbetet med att söka lämplig fastighet i Sofia resulterade i att Rakovsky-byggnaden valts ut. Ett slutgiltigt beslut i frågan ska fattas av myndigheterna senast den 31 mars 2011.

106.

I syfte att minska koldioxidutsläppen måste det i nya ramavtal och tillägg till befintliga avtal ställas som krav att alla officiella bilar och fordon i yrkestrafik som ställs till parlamentets förfogande ska uppfylla Euro5-standarden. Parlamentets egna fordon håller även på att bytas ut. Ett nytt kontrakt för ledamöternas förflyttning i Strasbourg har också genomförts.

107.

I Bryssel har parlamentet upprättat ett system tillsammans med kollektivtrafikföretaget STIB för att främja användningen av kollektivtrafik (STIB:s bussar, spårvagnar och tunnelbanetåg). Enligt kontraktet, som undertecknades i oktober 2010, står parlamentet för 50 procent av kostnaden för årskort som köps av parlamentets tjänstemän och övriga personal. Detta system har använts sedan slutet av december 2010.

108.

Dessutom inleddes ett omfattande miljöprojekt (”Relighting”) i Bryssel i slutet av 2010 som går ut på att energi ska sparas genom att glödlamporna i alla kontor byts ut mot LED-lampor.

109.

De större förändringar som gjorts inom Europaparlamentets organisationsplan och förvaltning av Europaparlamentet sammanfattas i tabellen nedan.

Tabell 12

Sammanfattning av omstruktureringarna inom generalsekretariatet 2010

110.

När det gäller övriga förbättringar i förvaltningen har periodiserad redovisning införts i parlamentet. Genomförandet av IT-stödet för dessa justeringar intensifierades i slutet av 2010. Arbetspaket 1 (initialisering av balanserna för leverantörer/tjänsteleverantörer) och 2 (inkommande fakturor och leverantörer/tjänsteleverantörer) fungerar nu fullt ut. För arbetspaket 3 (kundfakturor och fordringar) slutfördes den del som rör affärskrav, bokföringsposter och rapporter.

111.

Den nya tillämpningen ”Web Contracts” för den ekonomiska och administrativa förvaltningen av upphandlingsförfaranden (nyckelprojekt 100.c i det administrativa arbetsprogrammet) inledde sin pilotfas 2010 med ett brett deltagande av nästan alla generaldirektorat.

112.

Sist men inte minst har en ingående övervakning införts när det gäller det administrativa arbetsprogrammet 2009–2011 inom alla generaldirektorat. Det administrativa arbetsprogrammet är ett styrningsverktyg och speglar som sådant vad som har uppnåtts av varje generaldirektorat och rättstjänsten under arbetsperioden. Samtliga generaldirektorat rapporterar regelbundet om framstegen i sina nyckelprojekt.