12.11.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 308/1

---

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH REVISIONSRÄTTEN

EUROPEISKA UNIONENS ÅRSREDOVISNING

BUDGETÅRET 2009

Konsoliderade årsredovisningar och konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten

2010/C 308/01

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Förklarande anmärkning till de konsoliderade årsredovisningarna

Genomförande och redovisning av eu:s budget

DEL I –

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisningar och förklarande anmärkningar

A.	Balansräkning

B.	Resultaträkning

C.	Kassaflödesanalys

D.	Förändringar I nettotillgångarna

E.	Förklarande anmärkningar till årsredovisningarna

DEL II –

Konsoliderade rapporter om genomförandet av europeiska unionens budget och förklarande anmärkningar

ABSCHNITT A —

Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten

ABSCHNITT B —

Förklarande anmärkningar till de konsoliderade rapporterna om genomförandet av budgeten

FÖRKLARANDE ANMÄRKNING TILL DE KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGARNA

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning 2009 har utarbetats på grundval av de uppgifter som övriga institutioner och organ lämnat enligt artikel 129.2 i budgetförordningen för Europeiska unionens allmänna budget. Härmed intygas att räkenskaperna utformats i överensstämmelse med avdelning VII i budgetförordningen och de redovisningsprinciper, bestämmelser och metoder som anges i de förklarande anmärkningarna till årsredovisningen.

Räkenskapsförarna vid institutionerna och organen har intygat räkenskapernas tillförlitlighet och lämnat all information som är nödvändig för att utarbeta de räkenskaper som visar Europeiska unionens tillgångar och skulder samt budgetgenomförandet.

Härmed intygas att jag med utgångspunkt i dessa upplysningar och de kontroller jag ansett befogade för att kunna godkänna Europeiska kommissionens räkenskaper har fått rimliga garantier för att de i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Europeiska unionens ekonomiska situation.

GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING AV EU:S BUDGET

1.   ÅRLIGA BUDGETFÖRBEREDELSER

Via Europeiska unionens budget finansieras en rad politiska åtgärder och program inom hela EU. I enlighet med de prioriteringar som fastställs av medlemsstaterna genomför kommissionen särskilda program, verksamheter och projekt. Dessa kan omfatta såväl stöd till utbildningsprojekt för studenters och lärares rörlighet som projekt till stöd för en bättre arbetsmiljö för arbetstagare i EU eller för bättre kontroller vid de yttre gränserna.

Nära 90 % av EU:s budget ägnas åt att finansiera den EU-politik och verksamhet som har godkänts av alla medlemsstater. Den verksamhetsbaserade budgeteringen ser till att det finns en direkt koppling mellan den årliga budgeten och EU:s politik. Den verksamhetsbaserade kontoplanen, som infördes i samband med 2004 års budget, innehåller en klar och tydlig indelning av EU:s olika politikområden och av de sammanlagda medel som avsätts för varje politikområde.

Politikområdena indelas vidare i 200 verksamheter. Av dessa avser över 110 operativa verksamheter, som alltså tas upp i kontoplanen som kapitel. Politikområdena är huvudsakligen inriktade på den operativa verksamheten, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Andra politikområden är övergripande och avser hur kommissionen fungerar, till exempel ”samordning och rättslig rådgivning” och ”budget”. Verksamheterna ger en gemensam ram för prioritering, planering, budgetering, övervakning och rapportering och bidrar därmed till en effektiv och ekonomisk resursanvändning.

Det interna förfarandet för att anta budgeten inleds med att kommissionen utarbetar ett preliminärt budgetförslag som överlämnas till rådet, som kan göra ändringar i förslaget när det anser detta vara påkallat. Därefter går det omarbetade förslaget vidare till Europaparlamentet som i sin tur kan föreslå ändringar, godta eller förkasta förslaget. När alla ändringar och uppdateringar godkänts (och vid behov ett helt nytt förslag lagts fram av kommissionen) antas budgeten i mitten av december av Europaparlamentet. När parlamentets ordförande förklarat budgeten antagen kan den börja genomföras.

2.   HUR EU FINANSIERAS

EU:s intäkter kommer från två huvudsakliga källor: egna medel och övriga intäkter.

2.1   Egna medel och fordringar

Egna medel kan definieras som intäkter som ackumuleras automatiskt av EU för att dess budget ska kunna finansieras utan att det krävs ytterligare beslut av de nationella myndigheterna. De samlade egna medel som behövs för att finansiera budgeten är alltså lika med de totala kostnaderna minus övriga intäkter. De egna medlen kan inte överskrida taket på 1,24 % av medlemsstaternas totala BNI. (Taket sänks till 1,23 % från och med 2010). Egna medel kan delas in i följande kategorier:

(1)

Traditionella egna medel som består av tullar, jordbruks- och sockeravgifter. Dessa egna medel tas ut av ekonomiska aktörer och uppbärs av medlemsstaterna för EU:s räkning. Medlemsstaterna har rätt att behålla 25 % som ersättning för uppbördskostnaderna. Tullar och jordbruksavgifter tas ut på import av varor från tredjeland, enligt de satser som fastställs i gemensamma tulltaxan. Sockeravgifter erläggs av sockerproducenter i utbyte mot exportbidrag på socker. De traditionella egna medlen utgör vanligen 13 % av de sammanlagda egna medlen.

(2)

Egna medel från mervärdesskatt (moms) tas ut från medlemsstaternas momsunderlag, som är harmoniserade för detta ändamål i enlighet med EU:s bestämmelser. Samma procentuella andel tas ut från varje medlemsstat. Momsunderlaget får uppgå till högst 50 % av respektive medlemsstats BNI. De momsbaserade egna medlen utgör vanligen cirka 12 % av de egna medlen.

(3)

Den inkomstkälla som baserar sig på BNI ska balansera intäkterna och kostnaderna i budgeten, dvs. finansiera den del av budgeten som inte täcks av andra inkomster. Samma procentandel tas ut från alla medlemsstaters BNI, som fastställs i enlighet med EU:s bestämmelser. BNI-inkomsterna står vanligen för cirka 75 % av de egna medlen.

De särskilda räkenskaperna omfattar egna medel som i enlighet med artikel 6.3 b i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 har fastställts av medlemsstaterna men inte ställts till EU:s förfogande eftersom de ännu inte har uppburits, inga säkerheter har ställts eller för att invändningar rests mot dem. Alla medlemsstater ska förse kommissionen med en kvartalsrapport för dessa räkenskaper, där de ska ange

—	vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

—	vilka belopp som återkrävts under kvartalet i fråga,

—	vilka rättelser som gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet,

—	vilka belopp som avskrivits,

—	det saldo som ska återkrävas vid kvartalets slut.

När de traditionella egna medlen i de särskilda räkenskaperna återkrävts måste de ställas till kommissionens förfogande senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att medlen uppburits.

En nedskrivning av fordringarna i de särskilda räkenskaperna ska göras när det inte är troligt att medlen kan uppbäras. Nedskrivningen bygger på medlemsstaternas egna beräkningar enligt artikel 6.4 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 där det anges att ”[m]edlemsstaterna skall varje år tillsammans med den sista kvartalsrapporten översända en beräkning av de totala fordringar som kommer att tas upp i de särskilda räkenskaperna per den 31 december det året och för vilka det bedöms vara osäkert om de går att uppbära”.

Med utgångspunkt i medlemsstaternas beräkningar görs en nedskrivning av fordringarna på medlemsstaterna på balansräkningens tillgångssida. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från att återkräva de belopp som täcks av värdekorrigeringen. Även om återkrav verkar vara föga sannolikt eller näst intill omöjligt, innebär detta inte i sig att beloppen har gått förlorade för EU:s budget som traditionella egna medel. EU förlorar bara medlen i de fall det kan styrkas att medlemsstaten visat tillräcklig skyndsamhet under återkravsförfarandet. Om medlemsstaten brister härvidlag, kommer dess ekonomiska ansvar att utkrävas och den ska då betala in beloppet till EU:s budget, i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG Euratom) nr 1150/2000.

2.2   Övriga intäkter

Övriga intäkter från Europeiska unionens verksamhet utgör cirka 10 % av de sammanlagda intäkterna. Det rör sig bland annat om böter som utdömts i konkurrensärenden, betalningskrav på privata och offentliga gäldenärer för förvaltningen av EU-projekt. Straffavgifter som Europeiska unionens domstol ådömt medlemsstaterna för att de inte rättat sig efter någon av domstolens domar ingår också i denna kategori. Kommissionen förvaltar hundratusentals projekt varje år och upprättar kring 13 000 betalningskrav varje år. Skulder som inte regleras före förfallodatum ger rätt till dröjsmålsränta. När EU:s fordringar på andra än medlemsstaterna inte regleras blir beslut från kommissionen (och rådet) som utgör exekutionstitlar direkt verkställbara enligt gällande civilprocessrättsliga bestämmelser på det lands territorium där kravet ska verkställas. Rättstjänsten sätter med hjälp av externa advokater igång indrivningsförfaranden mot försumliga gäldenärer.

3.   HUR EU:s BUDGET FÖRVALTAS

3.1   Driftskostnader

Europeiska unionens driftskostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. I enlighet med budgetförordningen förvaltar kommissionen den allmänna budgeten med hjälp av följande metoder:

Direkt central förvaltning: Budgetanslagen förvaltas direkt av kommissionens avdelningar.

Indirekt central förvaltning: Detta avser när kommissionen tilldelar EU:s organ eller organ som lyder under nationell rätt uppgifter i samband med genomförandet av budgeten, exempelvis EU:s organ med offentligrättslig status eller med allmännyttiga uppdrag.

Decentraliserad förvaltning: Detta innebär att kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till tredjeländer.

Delad förvaltning (tillsammans med medlemsstaterna): Vid denna typ av förvaltning delegeras uppgiften att genomföra budgeten till medlemsstaterna. Merparten av utgifterna verkställs med hjälp av så kallad delad förvaltning, där vissa uppgifter delegeras till medlemsstaterna. Detta gäller t.ex. jordbrukskostnader och strukturåtgärder.

Gemensam förvaltning med internationella organisationer: Kommissionen delegerar vissa uppgifter kopplade till förvaltningen av anslagen till en internationell organisation.

3.2   Aktörer som deltar i budgetförvaltningen

Kollegiet av kommissionsledamöter tar kollektivt det politiska ansvaret men, i praktiken utövar det inte självt de befogenheter att genomföra budgeten som tilldelats det. Kollegiet delegerar dessa uppgifter till enskilda tjänstemän som är ansvariga inför kollegiet och som lyder under budgetförordningen och tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen. De berörda tjänstemännen – vanligen på generaldirektörsnivå – är så kallade delegerade utanordnare. De kan i sin tur delegera uppgifter som rör budgetgenomförandet till utanordnare som utsetts med vidaredelegering.

Utanordnarna ansvarar för hela förvaltningen och beslutar om vad som ska göras, ansvarar för att institutionens politiska mål uppfylls, förvaltar verksamheten både operativt och budgetmässigt, undertecknar rättsliga åtaganden, kontrollerar resultaten, verkställer utbetalningar och återkräver medel vid behov. Utanordnarna ska också se till att utvärderingar görs för att analysera om förslagen är genomförbara (förhandsutvärdering) och för att kontrollera om pågående program leder till resultat och är kostnadseffektiva (utvärdering under arbetets gång och i efterhand). Utvärderingsresultaten används för att förbättra beslutsprocessen och öka insynen, ansvarsfördelningen och kostnadseffektiviteten i EU:s åtgärder.

Sund ekonomisk förvaltning och korrekt redovisning säkras inom varje generaldirektorat genom att styrningen av de ekonomiska besluten (som sköts av utanordnarna) skiljs från internrevisionen och kontrollen av efterlevnaden genom tydliga normer för internkontroll (som inspirerats av COSO international standards), förhands- och efterhandskontroller och oberoende internrevision utifrån riskanalyser. Slutligen ska generaldirektoraten lämna regelbundna rapporter om verksamheten till de enskilda kommissionsledamöterna.

Räkenskapsföraren verkställer betalningsorder och betalningskrav som upprättats av utanordnarna och har ansvar för att sköta kassan, fastställa regler och metoder för redovisning, validera redovisningssystem, sköta bokföringen och utarbeta institutionens årsredovisningar. Räkenskapsföraren ska också intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av den ekonomiska situationen.

Internrevisorn, som i strikt bemärkelse inte är någon aktör i budgetgenomförandet, utses av en institution eller ett organ för att kontrollera systemen och rutinerna för budgetgenomförandet och bistå med råd om riskhantering. Internrevisorn avger självständiga yttranden om kvaliteten på förvaltningen och kontrollsystemen och lämnar rekommendationer om hur arbetsrutinerna kan förbättras för att främja en sund ekonomisk förvaltning.

3.3   Åtaganden om utbetalning

Så snart budgeten antagits ställer generaldirektoratet för budget via kommissionens redovisningssystem medel till förfogande för kommissionens generaldirektorat samt övriga EU-institutioner och organ i enlighet med deras politiska ansvar inom ramen för systemet med verksamhetsbaserad budgetering. Ansvaret för att förvalta budgetposter som finansierar miljöfrågor delegeras till generaldirektören för generaldirektoratet för miljö (som därmed blir delegerad utanordnare för dessa budgetposter).

Innan några rättsligt bindande åtaganden kan göras gentemot tredje man (t.ex. innan avtal sluts eller bidragsavtal undertecknas) måste det finnas en budgetpost för verksamheten i det årets budget. Budgetposten måste vidare innehålla tillräckliga medel för att täcka utgiften. Om dessa villkor är uppfyllda kan medlen i budgeten avsättas genom att man gör ett budgetåtagande i redovisningssystemet.

Det krävs ett skriftligt rättsligt åtagande mellan kommissionen eller något annat EU-organ och den potentiella mottagaren av EU-medlen för att utbetalning ska kunna göras. Vid direkt central förvaltning görs sådana åtaganden i form av ett avtal med en underleverantör eller ett bidragsavtal med en stödmottagare.

När åtagandet godkänts bokförs det i räkenskapssystemet och motsvarande anslag avsätts. Detta påverkar dock inte de allmänna räkenskaperna (huvudboken) eftersom inga kostnader ännu uppkommit. Europeiska unionens räkenskapssystem omfattar nämligen två separata men inbördes beroende delar:

(a)	budgeten, som ger en detaljerad översikt av budgetgenomförandet, och

(b)	de allmänna räkenskaperna, som används för att utarbeta balans- och resultaträkningarna.

3.4   Hur utbetalningar verkställs

3.4.1   Allmänna regler

Inga utbetalningar kan göras om inte ett motsvarande budgetåtagande godkänts av den utanordnare som ansvarar för transaktionen.

När en betalning godkänts i räkenskapssystemet görs sedan en överföring till mottagarens konto.

Kommissionen verkställer över 1,7 miljoner betalningar varje år. Kommissionen använder Swift-systemet (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication).

3.4.2   Förfinansiering, kostnadsredovisning och stödberättigande kostnader

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet ska användas för det ändamål som det var avsett för under den period som anges i avtalet eller betalas tillbaka, dvs. om mottagaren inte har några stödberättigade utgifter ska förskottet betalas tillbaka till Europeiska unionen. Utbetalad förhandsfinansiering betraktas inte som en definitiv utgift förrän de relevanta avtalsvillkoren är uppfyllda och den redovisas som en tillgång i balansräkningen när den första betalningen har gjorts. Den förhandsfinansierade tillgångens belopp minskas (helt eller delvis) genom godkännande av berättigade kostnader och återbetalda belopp.

Förfinansiering värderas till det belopp som man beräknar kan återkrävas, med hänsyn till om en säkerhet ställts för förfinansieringen eller ej. Den förfinansiering som inte förväntas vara möjlig att återkräva redovisas som en kostnad i resultaträkningen och som en minskning av det bokförda förhandsfinansierade beloppet i balansräkningen. Ränta utgår i allmänhet på all utbetald förfinansiering (vanligen med undantag för belopp som betalats ut till medlemsstaterna eller som föranslutningsstöd).

En tid efter det att förfinansieringen betalats ut får EU in ett ersättningskrav som visar att mottagaren använt förfinansieringen i enlighet med avtalet. Ersättningskraven kommer in olika snabbt under året, beroende på vilken typ av åtgärd som finansieras och på avtalsvillkoren, och inte nödvändigtvis före årsskiftet.

Kriterierna för stödberättigande definieras i den rättsliga grunden, i anbudsinfordran, i annan information till stödmottagarna eller i avtalsklausuler i bidragsavtalen. Efter analysen tas de stödberättigade kostnaderna upp som kostnader och mottagaren informeras om eventuella belopp som inte ger rätt till stöd. Beloppen under rubriken ”icke-konterade utgifter och inkomster” utgör således mottagna ersättningskrav som man ännu inte har kontrollerat om de är stödberättigande eller inte och för vilka den händelse som skulle ge upphov till utgiften ännu inte har inträffat.

3.4.3   Bokföring vid årsskiftet (periodavgränsning)

Vid årets slut värderas utestående förhandsfinansierade belopp till de belopp som betalats ut från början med avdrag för återbetalda belopp, reglerade berättigade belopp, beräknade berättigade belopp som ännu inte reglerats vid årets slut och värdeminskningar.

Ersättningskrav som ännu inte tagits emot vid årsskiftet beaktas vid periodavgränsningen vid årsskiftet. I synnerhet måste man titta på stödberättigande kostnader som mottagare av EU-finansiering ådragit sig, men ännu inte rapporterat till EU. Olika metoder används beroende på verksamhetens art och de tillgängliga uppgifterna, för att få en så tillförlitlig uppskattning som möjligt av beloppen. Efter dessa avgränsningar har de beräknade berättigade beloppet följaktligen redovisats som upplupna kostnader, medan de oberättigade delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster”. Beloppen tas upp som kortfristiga skulder för att inte tillgångar och skulder ska överskattas.

3.5   Återkrav med anledning av oriktigheter

Budgetförordningen och övrig tillämplig lagstiftning, i synnerhet avseende den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, ger unionen möjlighet att kontrollera kostnader flera år efter det att de uppkommit. Om oriktigheter upptäcks tillämpas återkrav eller finansiella justeringar. Detta är den sista fasen i kontrollsystemen, och den är väsentlig för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning.

Kommissionens avdelningar – eller vid delad förvaltning medlemsstaternas myndigheter – har i uppgift att kontrollera om de kostnader som ersätts via EU:s budget faktiskt är stödberättigande. Bedömningen sker på grundval av de styrkande handlingar som krävs enligt de regler och villkor som fastställts för varje bidrag. För att få ut så stora fördelar som möjligt av kontrollsystemen i förhållande till de kostnader de medför brukar kontrollerna av styrkande handlingar vara mer ingående vid begäran om slutbetalningar än vid mellanliggande betalningar, och eventuella fel som begåtts i samband med dessa mellanliggande betalningar kan på så sätt regleras i slutskedet. Kommissionen eller medlemsstaterna får också försäkra sig om de styrkande handlingarnas äkthet genom kontroller i de ansökandes lokaler, såväl under det att åtgärden genomförs som i efterhand. Den tillämpliga lagstiftningen innehåller olika förfaranden för att hantera oriktigheter som upptäcks av kommissionen eller medlemsstaterna – närmare uppgifter finns i anmärkning 6.

4.   RAPPORTERING VID ÅRSSKIFTET

4.1   Årsredovisningar

Det är kommissionens räkenskapsförare som har ansvaret för att utarbeta årsredovisningarna och intyga att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av EU:s ekonomiska situation. Årsredovisningarna omfattar räkenskaperna och rapporterna om hur budgeten genomförts. Årsredovisningarna antas av kommissionen och läggs fram för kontroll av revisionsrätten och därefter till rådet och Europaparlamentet, som beviljar ansvarsfrihet.

4.2   Årliga verksamhetsrapporter

Varje utanordnare ska utarbeta en årlig verksamhetsrapport om det arbete han eller hon ansvarar för. Varje utanordnare redogör i sin årliga verksamhetsrapport för resultaten av åtgärderna inom sin respektive avdelning. I rapporten avges dessutom en rimlig försäkran om att de resurser som avdelats för de i rapporten redovisade åtgärderna har använts för det avsedda ändamålet och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, samt att de kontrollrutiner som används är tillräckliga för att garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

5.   REVISION OCH BEVILJANDE AV ANSVARSFRIHET

5.1   Revision

EU:s årsredovisning granskas av ett externt revisionsorgan, Europeiska revisionsrätten, som utarbetar en årsrapport om årsredovisningen till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Revisionsrättens huvuduppgift är just att göra en extern och oberoende revision av EU:s årsredovisning. Som ett led i verksamheten utarbetar revisionsrätten följande dokument:

(1)	En årsrapport om den verksamhet som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget, med revisionsrättens anmärkningar till årsredovisningen och de underliggande transaktionerna.

(2)	Ett yttrande som bygger på revisionsrättens granskning och som fogas till årsrapporten i form av en revisionsförklaring om i) räkenskapernas tillförlitlighet och ii) de underliggande transaktionernas riktighet och laglighet med avseende både på inkomster och utgifter.

(3)	Särskilda rapporter om revision på vissa områden.

Revisionsrätten har rätt att få tillgång till alla handlingar som krävs för revision. Revisionsrätten utför revision på alla EU:s verksamhetsområden, och kontrollerar även riktigheten och lagligheten i enskilda transaktioner och utbetalningar. Revisionsrätten kontrollerar även räkenskaperna, ser vid behov över balans- och resultaträkningarna och den allmänna presentationen av årsredovisningarna. På så sätt kan revisionsrätten yttra sig inte bara om siffrorna utan även om systemet och de kontroller som utförs.

5.2   Beviljande av ansvarsfrihet

Vid den slutliga kontrollen beviljas ansvarsfrihet för budgetgenomförandet för ett givet år. Europaparlamentet är den myndighet som beviljar ansvarsfrihet för EU. Detta innebär att rådet efter kontroll och slutversion av årsredovisningarna lämnar en rekommendation, medan parlamentet beslutar om att bevilja kommissionen och övriga EU-organ ansvarsfrihet för hur EU:s budget genomförts under föregående budgetår. Beslutet grundas på en genomgång av räkenskaperna och revisionsrättens årsrapport (som även omfattar en revisionsförklaring), kommissionens svar, samt ytterligare frågor och uppgifter till eller från kommissionen.

Ansvarsfriheten är den politiska delen av de externa kontrollerna av budgetgenomförandet varmed Europaparlamentet på rådets rekommendation konkret befriar kommissionen från dess ansvar för förvaltningen av budgeten genom att avsluta det årets räkenskaper. Arbetet kan leda till att ansvarsfrihet beviljas eller skjuts upp. Ansvarsfriheten kan förenas med anmärkningar från parlamentet och rekommendationer till åtgärder som kommissionen bör vidta på vissa punkter. Kommissionen redovisar vilka åtgärder som vidtagits i en uppföljningsrapport och i en handlingsplan som skickas både till Europarlamentet och till rådet.

DEL I

EUROPEISKA UNIONENS KONSOLIDERADE ÅRSREDOVISNINGAR OCH FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A.	Balansräkning

B.	Resultaträkning

C.	Kassaflödesanalys

D.	Förändringar i nettotillgångarna

E.	Förklarande anmärkningar till årsredovisningarna

1.	Viktiga redovisningsprinciper

2.	Anmärkningar till balansräkningen

3.	Anmärkningar till resultaträkninge

4.	Anmärkningar till tabellen över kassaflödet

5.	Uppgifter utanför balansräkningen

6.	Återkrav av felaktigt utbetalda belopp

7.	Hantering av finansiella risker

8.	Redovisning av transaktioner med närstående

9.	Händelser efter balansdagen

10.	Enheter som ingår i de konsoliderade räkenskaperna

11.	Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna

A.   BALANSRÄKNING

Miljoner euro
	Anmärkning	31.12.2009	31.12.2008
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	2.1	72	56
Materiella anläggningstillgångar	2.2	4 859	4 881
Långfristiga investeringar	2.3	2 379	2 078
Lån	2.4	10 764	3 565
Långfristig förfinansiering	2.5	39 750	29 023
Långfristiga fordringar	2.6	55	45
		57 879	39 648
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Lager	2.7	77	85
Kortfristiga investeringar	2.8	1 791	1 553
Kortfristig förfinansiering	2.9	9 077	10 262
Kortfristiga fordringar	2.10	8 663	11 920
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	2.11	23 372	23 724
		42 980	47 544
Summa Tillgångar		100 859	87 192
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Ersättningar till anställda	2.12	(37 242)	(37 556)
Långfristiga avsättningar	2.13	(1 469)	(1 341)
Långfristiga finansiella skulder	2.14	(10 559)	(3 349)
Övriga långfristiga skulder	2.15	(2 178)	(2 226)
		(51 448)	(44 472)
KORTFRISTIGA SKULDER
Kortfristiga avsättningar	2.16	(213)	(348)
Kortfristiga finansiella skulder	2.17	(40)	(119)
Skulder till leverantörer och stödmottagare	2.18	(93 884)	(89 677)
		(94 137)	(90 144)
Summa skulder		(145 585)	(134 616)
TILLGÅNGAR NETTO		(44 726)	(47 424)
Reserver	2.19	3 323	3 115
Fordringar på medlemsstaterna	2.20
Ersättningar till anställda  (1)		(37 242)	(37 556)
Övriga belopp  (2)		(10 807)	(12 983)
TILLGÅNGAR NETTO		(44 726)	(47 424)

B.   RESULTATRÄKNING

Miljoner euro
	Anmärkning	2009	2008
DRIFTSINTÄKTER
Egna medel och andra intäkter	3.1	110 537	112 713
Övriga driftsintäkter	3.2	7 532	9 731
		118 069	122 444
DRIFTSKOSTNADER
Administrativa kostnader	3.3	(8 133)	(7 720)
Driftskostnader	3.4	(104 934)	(97 214)
		(113 067)	(104 934)
ÖVERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET		5 002	17 510
Intäkter från finansiella transaktioner	3.5	835	698
Kostnader för finansiella transaktioner	3.6	(594)	(467)
Förändring av ersättningar till anställda	2.12	(683)	(5 009)
Nettounderskott från andelar i intresseföretag och gemensamma företag	3.7	(103)	(46)
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET		4 457	12 686

C.   KASSAFLÖDESANALYS

Miljoner euro
	Anmärkning	2009	2008 (3)
Ekonomiskt resultat för året		4 457	12 686
Kassaflöde från den löpande verksamheten	4.2
Amorteringar		22	19
Avskrivningar		447	302
Återföring av- och nedskrivningsförluster på finansiella investeringar		(16)	3
(Ökning)/minskning av lån		(7 199)	(1 759)
(Ökning)/minskning av långfristig förfinansiering		(10 727)	(15 008)
(Ökning)/minskning av långfristiga fordringar		(10)	82
(Ökning)/minskning av lager		8	3
(Ökning)/minskning av kortfristig förfinansiering		1 185	10 321
(Ökning)/minskning av kortfristiga fordringar		3 257	131
Ökning/(minskning) av långfristiga avsättningar		128	262
Ökning/(minskning) av långfristiga finansiella skulder		7 210	1 775
Ökning/(minskning) av övriga långfristiga skulder		(48)	237
Ökning/(minskning) av kortfristiga avsättningar		(135)	(21)
Ökning/(minskning) av kortfristiga finansiella skulder		(79)	(16)
Ökning /(minskning) av skulder till leverantörer och stödmottagare		4 207	(5 703)
Överskott från föregående budgetår som inte påverkar likvida medel		(1 796)	(1 529)
Övriga intäktsposter som inte påverkar likvida medel		37	37
Ökning/(minskning) av ersättningar till anställda		(314)	4 076
Kassaflöde från investeringsverksamhet	4.3
(Ökning)/minskning av immateriella och materiella anläggningstillgångar		(463)	(689)
(Ökning)/minskning av långfristiga investeringar		(284)	(108)
(Ökning)/minskning av kortfristiga investeringar		(239)	(133)
KASSAFLÖDE NETTO		(352)	4 968
Nettoökning av likvida medel och motsvarigheter till likvida medel		(352)	4 968
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel vid årets början	2.11	23 724	18 756
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel vid årets slut	2.11	23 372	23 724

D.   FÖRÄNDRINGAR I NETTOTILLGÅNGARNA

Miljoner euro
	Reserver (A)		Fordringar på medlemsstaterna (B)		Tillgångar netto =(A)+(B)
	Reserv för verkligt värde	Övriga reserver	Ackumulerat överskott/(underskott)	Ekonomiskt resultat för året
INGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2007	7	2 799	(68 888)	7 462	(58 620)
Kontorörelser avseende garantifonden		158	(158)		0
Förändringar i verkligt värde	34				34
Övrigt		113	(108)		5
Fördelning av resultat 2007		4	7 458	(7 462)	0
Budgetutfall 2007 som krediterats medlemsstaterna			(1 529)		(1 529)
Ekonomiskt resultat för året				12 686	12 686
INGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2008	41	3 074	(63 225)	12 686	(47 424)
Kontorörelser avseende garantifonden		196	(196)		0
Förändringar i verkligt värde	28				28
Övrigt		(1)	10		9
Fördelning av resultat 2008		(15)	12 701	(12 686)	0
Budgetutfall 2008 som krediterats medlemsstaterna			(1 796)		(1 796)
Ekonomiskt resultat för året				4 457	4 457
UTGÅENDE BALANS DEN 31 DECEMBER 2009	69	3 254	(52 506)	4 457	(44 726)

E.   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL ÅRSREDOVISNINGARNA

1.   REDOVISNINGSPRINCIPER

1.1   RÄTTSLIG GRUND OCH REDOVISNING

Europeiska unionens konsoliderade redovisningar omfattar Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling. Redovisningen följer bestämmelserna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen.

I enlighet med artikel 133 i budgetförordningen har Europeiska unionen utarbetat den konsoliderade årsredovisningarna 2009 med hjälp av bestämmelserna om periodiserad redovisning som följer av de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn (IPSAS) eller internationella redovisningsrekommendationer (IFRS). De redovisningsmetoder som kommissionens räkenskapsförare använt tillämpas på alla EU-institutioner och organ som omfattas av den konsoliderade redovisningen, så att reglerna för redovisning, värdering och framläggande av räkenskaperna används på ett enhetligt sätt och metoderna för att utarbeta årsredovisningar och konsolidering samordnas. Räkenskaperna förs per kalenderår och uttrycks i euro.

1.2   REDOVISNINGSPRINCIPER

En årsredovisning ska ge information om den finansiella ställningen, resultat och betalningsflöden. Informationen ska vara av ett sådant slag att den kan användas av ett stort antal aktörer. För EU som offentlig sektor är syftet med årsredovisningen mer specifikt att ge information som kan ligga till grund för olika beslut och visa att de medel den anförtrotts förvaltas på ett korrekt sätt. Det är också riktlinjerna för detta dokument. I artikel 124 i budgetförordningen anges att redovisningen ska upprättas på grundval av följande allmänt vedertagna redovisningsprinciper:

—	Principen om kontinuerlig verksamhet.

—	Försiktighetsprincipen.

—	Principen om beständiga redovisningsmetoder.

—	Principen om uppgifters jämförbarhet.

—	Väsentlighetsprincipen.

—	Principen om att inte tillämpa kvittning.

—	Principen att substans går före form.

—	Principen om periodiserad redovisning.

För att kunna utarbeta de konsoliderade årsredovisningarna i enlighet med de ovannämnda bestämmelserna och principerna måste ledningen göra uppskattningar som påverkar de bokförda beloppen i vissa poster i den konsoliderade balansräkningen och i den konsoliderade resultaträkningen, samt de därmed sammanhängande uppgifterna om eventualtillgångar och eventualförpliktelser.

1.3   KONSOLIDERING

Lissabonfördragets konsekvenser

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 kallas årsredovisningarna nu ”Europeiska unionens årsredovisning”. Denna förändring har inte påverkat konsolideringens omfattning. De organ som inrättats inom ramen för den tidigare andra pelaren uppfyller inte kraven för att ingå i konsolideringen och det gör inte heller Europeiska centralbanken, även om den i Lissabonfördraget klassas som en EU-institution. Därför ingår dessa liksom tidigare år inte heller nu i konsolideringen. De båda organ som arbetar inom ramen för EU:s tidigare tredje pelare får anslag från Europeiska unionens allmänna budget och omfattas därför liksom tidigare år av den konsoliderade årsredovisningen (se även anmärkning 10).

Europol är ett annat organ som inrättats enligt denna pelare och kommer att bli ett EU-organ från 2010 och framåt.

Konsolideringens omfattning

Europeiska unionens konsoliderade årsredovisningar omfattar alla väsentliga kontrollerade enheter (institutioner och organ), intresseföretag och gemensamma företag. Totalt rör det sig om 40 kontrollerade enheter, tre intresseföretag och fyra gemensamma företag. En fullständig företeckning över konsoliderade enheter finns i anmärkning 10. Jämfört med 2008 ingår ytterligare två genomförandeorgan, två intresseföretag och ett gemensamt företag. Ett av organen avvecklade sin verksamhet den 31 december 2008. Detta påverkar dock inte den konsoliderade årsredovisningen nämnbart.

Kontrollerade enheter

Beslutet om huruvida en enhet ska ingå i konsolideringen eller ej beror på hur man definierar kontroll. Kontrollerade enheter är sådana enheter där Europeiska unionen, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande över ekonomin och ledning och därmed kan dra nytta av deras verksamhet. Inflytandet måste kunna utövas utan dröjsmål. Kontrollerade enheter tas upp i konsolideringen fullt ut. Konsolideringen inleds den första dagen då kontroll föreligger och upphör när någon sådan kontroll inte längre finns.

De tydligaste tecknen på att Europeiska unionen utövar kontroll är att enheten inrättats genom grundfördragen eller sekundärlagstiftningen, finansieras via den allmänna budgeten, att EU har rösträtt i styrelsen, att revision utförs av Europeiska revisionsrätten och ansvarsfrihet beviljas av Europaparlamentet. En bedömning av varje enhet måste förstås göras för att avgöra om ett eller alla av de ovannämnda kriterierna är tillräckligt för att anse att kontroll föreligger.

Enligt denna hållning anses EU utöva kontroll över alla EU:s institutioner (utom Europeiska centralbanken) och organ (utom sådana som inrättats inom ramen för den andra pelaren samt Europol) och dessa ingår därför i konsolideringen. Även Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling (EKSG) betraktas också som en kontrollerad enhet.

Alla transaktioner inom enheterna och mellan Europeiska unionens kontrollerade enheter har eliminerats. De orealiserade vinsterna och förlusterna på transaktioner inom och mellan enheterna är oväsentliga och har därför inte eliminerats.

Intresseföretag

Intresseföretagen är alla enheter där Europeiska unionen direkt eller indirekt har ett betydande inflytande, men ingen kontroll, över beslut som rör ekonomi och ledning. Det förutsätts att Europeiska kommissionen får ett betydande inflytande vid direkt eller indirekt innehav av 20 procent eller mer av rösterna.

Investeringar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas upp till anskaffningsvärdet vid första redovisningstillfället. Europeiska unionens andel av intresseföretagens resultat tas upp i EU:s resultaträkning, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Intresseföretaget bokförs på balansdagen i EU:s räkenskaper till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar). Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar tillgångens redovisade värde. Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan Europeiska unionen och intresseföretagen är oväsentliga och har därför eliminerats.

Intresseföretagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som Europeiska unionen använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter. När Europeiska unionen äger 20 procent eller mer av en riskkapitalfond försöker EU inte utöva något betydande inflytande. Sådana fonder behandlas som säljbara finansiella instrument, och kapitalandelsmetoden tillämpas därför inte.

Gemensamma företag

Ett gemensamt företag är ett avtalsförhållande mellan Europeiska unionen och en eller flera parter (samägarna) om att inleda en gemensamt kontrollerad ekonomisk verksamhet. Att verksamheten är gemensamt kontrollerad innebär att parterna avtalat om att gemensamt utöva det bestämmande inflytandet över den ekonomiska verksamheten.

Investeringar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och tas vid första redovisningstillfället upp till anskaffningsvärdet. Europeiska unionens andel av de gemensamma företagens resultat tas upp i EU:s resultaträkning, liksom andelen av förändringar i reserven tas upp i EU:s reserver. Det gemensamma företaget bokförs på balansdagen i EU:s räkenskaper till initialkostnaderna plus efterföljande förändringar (ytterligare bidrag, andelar i resultat och förändringar i reserven, av- och nedskrivningar samt utdelningar).

Orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan Europeiska unionen och de gemensamt kontrollerade företagen är oväsentliga och har därför inte eliminerats. De gemensamma företagens redovisningsprinciper kan skilja sig från dem som Europeiska unionen använder för liknande transaktioner och konteringshändelser under liknande omständigheter.

Enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna men vars medel förvaltas av kommissionen

De medel som kommissionen förvaltar för sjukförsäkringssystemet för EU:s anställda, Europeiska utvecklingsfonden och deltagargarantifonden omfattas inte av Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper eftersom EU inte utövar kontroll över dem – se anmärkning 11 för ytterligare uppgifter om de berörda beloppen.

1.4   FÖRBEREDANDE ARBETE

1.4.1    Valuta och omräkningsunderlag

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

De konsoliderade årsredovisningarna är uppställda i euro, som är Europeiska unionens funktionella valuta och rapporteringsvaluta.

Transaktioner och saldon

Transaktioner i utländsk valuta redovisas i euro enligt de omräkningskurser som gäller vid dagen för de underliggande transaktionerna. Resultaträkningen visar även växelkursvinster eller –förluster på transaktioner i utländsk valuta och efter omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till den vid årsskiftet gällande växelkursen.

Följande rubriker räknas om enligt andra metoder:

—	materiella samt immateriella anläggningstillgångar: värdering till inköpspris omräknat i euro till den kurs som gällde på dagen för förvärvet, och

—	förfinansiering som betalats via garantisektionen vid EUGFJ: dessa räknas om enligt omräkningskursen den tionde dagen i månaden efter den månad då den beviljats.

Saldon vid årets slut för monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta redovisas i euro enligt gällande växelkurser per den 31 december.

Omräkningskurs för euro

Valuta	31.12.2009	31.12.2008
BGN	1,9558	1,9558
CZK	26,4730	26,8750
DKK	7,4418	7,4506
EEK	15,6466	15,6466
GBP	0,8881	0,9525
HUF	270,4200	266,7000
LVL	0,7093	0,7083
LTL	3,4528	3,4528
PLN	4,1045	4,1535
RON	4,2363	4,0225
SEK	10,2520	10,8700
CHF	1,4836	1,4850
JPY	133,1600	126,1400
USD	1,4406	1,3917

Omräkningsdifferenser som beror på förändringar i det verkliga värdet av sådana monetära värdepapper som är utställda i utländsk valuta och som kan säljas, tas upp i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära finansiella tillgångar som kan säljas tas upp i reserven för verkligt värde.

1.4.2    Användning av uppskattningar

Enligt allmänt vedertagna redovisningsprinciper innehåller årsredovisningar med nödvändighet vissa belopp som bygger på ledningens uppskattningar och antaganden utifrån de mest tillförlitliga uppgifterna. Viktiga uppskattningar omfattar, men begränsas inte till skulder i form av ersättningar till anställda, avsättningar för oförutsedda utgifter, finansiella risker avseende lager och fordringar, upplupna intäkter och kostnader, eventualtillgångar och –skulder, samt nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Det faktiska resultatet kan skilja sig från uppskattningarna. Ändringar i uppskattningarna bokförs under den period de blir kända.

1.5   BALANSRÄKNING

1.5.1    Immateriella anläggningstillgångar

Förvärvade licenser för programvara tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt under den beräknade nyttjandetiden på fyra år. Internt utvecklade immateriella tillgångar kostnadsförs för närvarande i resultaträkningen. Kostnader för att utveckla eller underhålla programvara tas upp när kostnaden uppstår, liksom kostnader för forskning och utveckling.

1.5.2    Materiella anläggningstillgångar

Alla materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärdet minus av- och nedskrivningar.

Anskaffningsvärdet omfattar alla kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet eller uppförandet av tillgången. Efterföljande kostnader tas upp i bokföringsvärdet av tillgången eller som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligast, om det är troligt att posten kommer att ge Europeiska unionen ett inflöde av framtida ekonomiska fördelar eller tjänstekapacitet och att man kan beräkna kostnaderna för posten på ett tillförlitligt sätt. Övriga kostnader för reparationer och underhåll tas up i resultaträkningen under den sista period då de uppstod. Eftersom Europeiska unionen inte tar upp lån för att finansiera förvärv av materiella anläggningstillgångar förekommer inga lånekostnader för dessa förvärv.

Inga avskrivningar görs för mark eller konstverk eftersom dessa tillgångar anses ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Inga avskrivningar görs för anläggningar under uppförande eftersom dessa tillgångar ännu inte kan användas i verksamheten. Avskrivningar avseende övriga tillgångar görs linjärt, så att kostnaden följder restvärdet under den beräknade nyttjandetiden enligt följande:

Avskrivningstakt

Typ av tillgång	Linjär avskrivning
Byggnader	4 %
Installationer, maskiner och utrustning	10 % to 25 %
Inventarier	10 % to 25 %
Fast inredning	10 % to 33 %
Fordon	25 %
Datorhårdvara	25 %
Övriga materiella tillgångar	10 % to 33 %

Försäljningsvinster eller -förluster räknas fram genom att intäkterna efter avdrag för försäljningskostnader jämförs med bokföringsvärdet. Dessa tas upp i resultaträkningen.

Leasingavtal

Leasing av sådana materiella tillgångar där praktiskt taget alla ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet ligger hos Europeiska unionen tas upp som finansiell leasing. Finansiell leasing beräknas då avtalet ingås till det lägsta verkliga värdet på leasingobjektet och nuvärdet av minimi-leaseavgiften. Leaseavgiften fördelas mellan själva skulden och finansieringsavgifter, för att få en fast procentsats på det utestående saldot. Hyresavgifterna netto, efter avdrag av finansieringsavgifter, tas upp under övriga (lång- och kortfristiga) skulder. Räntedelen av finansieringskostnaderna tas upp i resultaträkningen under leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Tillgångar som innehas enligt finansiell leasing skrivs antingen av under tillgångens nyttjandeperiod eller leasingperioden, beroende på vilken av dem som är kortast.

Leasingförhållanden där leasegivaren behåller en väsentlig andel av de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet behandlas som löpande leasingavtal. Betalningar för löpande leasingavtal tas upp i resultaträkningen enligt den linjära metoden över leasingavtalets löptid.

1.5.3    Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar

För tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod görs inga avskrivningar och man prövar årligen om nedskrivning behövs. Tillgångar för vilka värdet behöver skrivas ner prövas så snart händelser eller förändringar i de yttre omständigheterna ger anledning att tro att det redovisade värdet överstiger återkravsvärdet. Ett nedskrivningsbehov är det belopp med vilket en tillgångs redovisade värde överstiger dess återkravsvärde. Återkravsvärdet utgörs av det högsta värdet av endera tillgångens verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader eller nyttjandevärdet.

Immateriella och materiella tillgångars restvärden och nyttjandeperiod ses över och justeras vid behov minst en gång om året. Bokföringsvärdet av en tillgång skrivs omedelbart ned till återkravsvärdet om det bokförda värdet av tillgången överstiger det beräknade återkravsvärdet. Om de skäl som tidigare motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusterna på motsvarande sätt.

1.5.4    Investeringar

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag

Andelar i intresseföretag och gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalkostnaderna justeras med hänsyn till EU:s andel av ökningar eller minskningar av det ursprungliga bokföringsvärdet på intresseföretagens och de gemensamma företagens nettotillgångar om skäl till nedskrivning föreligger och de skrivs vid behov ned till det lägsta återkravsvärdet. Återkravsvärdet bestäms på det sätt som beskrivs i 1.5.3. Om de skäl som motiverat av- och nedskrivningar inte längre föreligger, återförs nedskrivningsförlusten med det redovisade belopp som skulle varit aktuellt om ingen nedskrivning gjorts.

Investeringar i riskkapitalfonder

Klassificering och värdering

Investeringar i riskkapitalfonder behandlas som tillgångar som kan säljas (se 1.5.5) och ska därför redovisas till verkligt värde, medan vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet (även valutakursdifferenser) tas upp i reserven för verkligt värde.

Beräkning av verkligt värde

Eftersom de inte har något börsnoterat marknadsvärde på en aktiv marknad, anges värdet på investeringar i riskkapitalfonder post för post till det lägsta värdet av antingen kostnaden eller nettovärdet enligt fondförvaltarens rapport på balansdagen, vilket därmed utesluter eventuella orealiserade vinster som kan kvarstå i den investeringsportfölj som ligger till grund för beräkningen. Investeringar i riskkapitalfonder där investeringsportföljen är ny värderas enligt samma principer, utom orealiserade förluster som inte tas med i beräkningen om de endast beror på administrativa kostnader.

Orealiserade vinster från beräkningen av verkligt värde tas upp i reserven och avseende orealiserade förluster görs en bedömning av värdeminskningen för att avgöra om de ska tas upp som nedskrivningar av investeringar i resultaträkningen eller som justeringar av reserven för verkligt värde. Det verkliga värdet av hänförbart NAV fastställs antingen genom Europeiska unionens procentuella ägarandel i den underliggande NAV-fonden enligt den senaste rapporten eller genom aktievärdet samma dag, om detta finns tillgängligt, enligt uppgift från respektive fondförvaltare.

1.5.5    Finansiella tillgångar

Klassificering

Europeiska unionen klassificerar sina finansiella tillgångar i någon av följande kategorier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lån och fordringar, investeringar som hålls till dess de förfaller och slutligen finansiella tillgångar som kan säljas. Hur finansiella instrument klassificeras bestäms när de redovisas för första gången, och omprövas på balansdagen.

i)   Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

En finansiell tillgång klassificeras i den sistnämnda kategorin om den huvudsakligen förvärvats för att säljas på kort sikt eller om den identifieras som tillhörande denna kategori av Europeiska unionen. Derivat förs också till denna kategori. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från balansdagen.

ii)   Lån och fordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte noteras på en aktiv marknad. De uppstår när EU tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en gäldenär utan avsikt att handla med fordringen. De tas upp som anläggningstillgångar, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen.

iii)   Investeringar som hålls till dess de förfaller

Investeringar som hålls till dess de förfaller är finansiella tillgångar som inte är derivat med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som Europeiska unionen har för avsikt och förmåga att hålla till förfall. Under budgetåret innehade Europeiska unionen inga investeringar i denna kategori.

iv)   Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är sådana tillgångar som inte är derivat som antingen hänförs till denna kategori eller som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna. De klassificeras antingen som omsättningstillgångar eller anläggningstillgångar, beroende på efter hur lång tid EU har för avsikt att avyttra dem. Investeringar i enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna och andra kapitalinvesteringar (t.ex. riskkapital) som inte redovisas med kapitalandelsmetoden klassificeras också som säljbara finansiella tillgångar.

Första redovisningstillfälle och värdering

Köp och försäljning av finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, investeringar som hålls till förfall eller investeringar som kan säljas redovisas på affärsdagen – dvs. den dag Europeiska unionen köper eller säljer tillgången. Lån redovisas när likvida medel betalas ut till låntagarna. Finansiella instrument redovisas första gången med verkligt värde plus transaktionskostnader. Det gäller alla finansiella tillgångar som inte tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar som tagits upp till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

Det verkliga värdet av en finansiell tillgång vid anskaffningstillfället är vanligen transaktionspriset (det verkliga värdet av vad som erhållits). Däremot uppskattas värdet på ett räntefritt långfristigt lån eller ett lån som beviljas med en ränta som ligger under marknadsräntan som nuvärdet av alla framtida kontantbetalningar diskonterade till rådande marknadsränta för ett likartat instrument med en likartad kreditvärdering.

Vid utlåning av upplånade medel (back-to-back-lån) är skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen oväsentliga. Alternativkostnader behöver inte anges eftersom EU inte har rätt att investera pengar på kapitalmarknaderna. Dessa lån redovisas därför till det nominella värdet. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella instrument tas bort ur balansräkningen när rätten till ingående kassaflöden från investeringen upphört eller överlåtits och Europeiska gemenskaperna överlåtit i stort sett alla risker och fördelar som är förknippade med ägandet.

Efterföljande värdering

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på förändringar i det verkliga värdet av finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen tas upp i resultaträkningen för den period då de uppkom.

Lånefordringar och kundfordringar samt investeringar som hålles till förfall tas upp till det upplupna anskaffningsvärdet enligt effektivräntemetoden. Vid utlåning av upplånade medel tillämpas samma effektiva ränta både på in- och utlåningen eftersom det rör sig om så kallade back-to-back-lån och skillnaderna mellan ut- och upplåningsvillkoren och beloppen är oväsentliga. EU:s transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Säljbara finansiella tillgångar redovisas därefter till verkligt värde. Vinster och förluster som beror på fluktuationer i det verkliga värdet på tillgångar som kan säljas redovisas i reserven för verkligt värde. När tillgångar som kan säljas antingen avyttras eller skrivs ned ska justeringarna av det kumulerade verkliga värdet som tidigare förts upp i reserven för verkligt värde istället tas upp i resultaträkningen. Ränta på säljbara finansiella tillgångar som har räknats fram enligt effektivräntemetoden tas upp i resultaträkningen. Utdelning på egetkapitalinstrument som kan säljas tas upp när EU:s rätt till utbetalning är fastställd.

Det verkliga värdet av investeringar med ett noterat marknadspris på aktiva marknader bygger på den aktuella köpkursen. Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv (eller om det gäller värdepapper på OTC-marknaden) beräknar Europeiska unionen det verkliga värdet genom en värderingsmetod. Metoderna omfattar bland annat analys av transaktioner mellan oberoende parter på senare tid, andra liknande instrument, analys av diskonterade kassaflöden, optionsvärderingsmodeller och andra värderingsmetoder som vanligen används av marknadsaktörerna.

När det verkliga värdet av innehav i egetkapitalinstrument utan noterat marknadspris på en aktiv marknad inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, tas investeringarna upp till anskaffningsvärde efter avdrag för nedskrivning.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Europeiska unionen ska per varje balansdag bedöma huruvida det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar bör skrivas ner. En finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov och skrivs ned endast om det finns objektiva belägg för en nedskrivning till följd av en eller flera händelser som inträffat efter det att tillgången redovisades första gången (en ”förlusthändelse”) och att denna händelse (eller händelser) kommer att påverka den finansiella tillgångens uppskattade framtida kassaflöden på ett sätt som kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt.

i)   Tillgångar bokförda till upplupet anskaffningsvärde

Om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov för utlåning och fordringar eller investeringar som hålles till förfall som redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas nedskrivningen som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. Tillgångens bokförda värde sätts ned och förlusten tas upp i resultaträkningen. Om ett lån eller en investering som hålles till förfall har rörlig ränta är diskonteringsfaktorn för beräkning av värdeminskningen den löpande effektiva ränta som anges i avtalet. Beräkningen av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena för en sådan finansiell tillgång som används som säkerhet återspeglar de kassaflöden som skulle bli resultatet av ett legalt ianspråktagande av tillgången minus kostnader för att anskaffa och sälja säkerheten, oavsett om legalt ianspråktagande av tillgången är sannolikt eller ej. Om värdeminskningen senare sjunker och detta objektivt kan kopplas till en händelse som inträffade efter nedskrivningen, återförs nedskrivningen i resultaträkningen.

ii)   Tillgångar bokförda till verkligt värde

För att avgöra om säkerheter ska skrivas ner när det gäller säljbara kapitalinvesteringar tar man hänsyn till om det verkliga värdet av säkerheten sjunkit väsentligt under anskaffningskostnaden eller sjunker permanent (under lång tid). Om så är fallet för säljbara finansiella tillgångar förs den kumulerade förlusten av från reserverna och tas istället upp i resultaträkningen. Den kumulerade förlusten beräknas på skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det aktuella verkliga värdet, med avdrag för tidigare nedskrivningar av den finansiella tillgången i resultaträkningen. Värdeminskningar av egetkapitalinstrument som tagits upp i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen. Om det verkliga värdet på ett skuldinstrument som klassificeras som finansiell tillgång som kan säljas senare ökar, och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter att nedskrivningen redovisades i resultaträkningen, ska nedskrivningen återföras och det återförda beloppet redovisas i resultaträkningen.

1.5.6    Lager

Lager värderas till anskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet, beroende på vilket som är lägst. Anskaffningsvärdet bygger på först-in-först-ut-principen. Kostnader för färdiga varor och pågående arbete omfattar kostnader för råvaror, direkta arbetskostnader, övriga direkta kostnader och därmed sammanhängande produktionsomkostnader (vid normalkapacitet). Nettoförsäljningsvärde är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för kostnader för färdigställande och försäljningskostnader. Lager som hålls för kostnadsfri distribution eller distribution med nominellt påslag värderas till det lägre av anskaffningsvärde eller beräknat återanskaffningsvärde. Det beräknade återanskaffningsvärdet motsvarar den kostnad Europeiska unionen skulle ådra sig för att förvärva tillgången på balansdagen.

1.5.7    Förfinansiering

Förfinansiering är en betalning som avser att förse stödmottagarna med ett kontant förskott, dvs. en fixkassa. Den kan delas upp på ett antal betalningar över en period som fastställs i ett särskilt förfinansieringsavtal. Fixkassan eller förskottet återbetalas eller används i det syfte för vilket det beviljats under den period som avtalet anger. Om mottagaren inte har några bidragsberättigande utgifter ska förfinansieringen återbetalas till Europeiska unionen. Beloppet för förfinansieringen sätts (helt eller delvis) ned beroende på vilka kostnader som godkänts som stödberättigande och vilka belopp som ska återkrävas. Beloppet tas upp som en kostnad.

Vid årsskiftet värderas den utestående förfinansieringen till de ursprungliga beloppen efter avdrag för återkrav, godkända stödberättigande kostnader, beräknade stödberättigande kostnader som ännu inte godkänts vid årsslutet samt värdeminskningar.

Ränta på förfinansiering redovisas när den betalas ut, enligt bestämmelserna i det tillämpliga förfinansieringsavtalet. En beräkning av den upplupna ränteinkomsten, på basis av de mest tillförlitliga uppgifterna, görs vid årets slut och inkluderas i balansräkningen.

1.5.8    Fordringar

Fordringar tas upp till ursprungligt belopp efter nedskrivning på grund av värdeminskning. Nedskrivning av fordringar på grund av värdeminskning görs när det finns objektiva tecken på att Europeiska unionen inte kommer att kunna återfå hela fordran enligt de ursprungliga lånevillkoren. Nedskrivning görs med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan tillgångens bokföringsvärde och det belopp som kan återfås, dvs. nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden efter diskontering med den marknadsränta som gäller för liknande lån. Nedskrivningen förs upp i resultaträkningen. Varje år görs även en allmän nedskrivning av utestående fordringar för vilka särskild nedskrivning inte redan gjorts. Se anmärkning 1.5.14 nedan angående behandlingen av upplupna intäkter vid årsskiftet.

1.5.9    Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel

Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel är finansiella instrument som tas upp under omsättningstillgångar. De likvida medlen omfattar kontanter, avistakonton i bank, andra kortfristiga likvida placeringar med en löptid på eller under tre månader samt checkräkningskrediter.

1.5.10    Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Europeiska unionen erbjuder förmånsbestämda pensionsplaner. En tredjedel av de beräknade pensionskostnaderna finansieras via avdrag på de anställdas löner, men inga övriga avsättningar görs förrän skulden realiseras. Skulden i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner tas upp till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen. Den förmånsbestämda förpliktelsen beräknas av aktuarier enligt den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen räknas fram genom diskontering av beräknade framtida utbetalningar utifrån räntan på statsobligationer som är utställda i samma valuta som den i vilken pensionsförmånen kommer att betalas ut, och som har ungefär samma löptid som pensionsskulden.

Försäkringsmatematiska vinster och förluster efter justeringar och förändringar av de försäkringsmatematiska antagandena förs omedelbart in i resultaträkningen. Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder tas omedelbart upp i resultaträkningen, om inte förändringar i pensionsplanen bara får göras på villkor att den anställda kvarstår i tjänst under viss tid (intjänandeperioden). I så fall avskrivs kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder linjärt under intjänandeperioden.

Sjukförsäkringsförmåner efter avslutad tjänst

Europeiska unionen erbjuder sina anställda sjukförsäkringsförmåner genom att ersätta deras sjukvårdskostnader. En särskild fond (RCAM) har inrättats för den löpande administrationen. Såväl anställda i aktiv tjänst, pensionärer, änkor och änklingar som övriga förmånstagare kan få ersättning från systemet. Ersättningar till personer som inte är i aktiv tjänst (pensionärer, efterlevande o.dyl.) tas upp som anställningsförmåner efter avslutad tjänst. Förmånernas karaktär kräver en försäkringsmatematisk beräkning. Posten på skuldsidan i balansräkningen har räknats fram på ungefär samma sätt som posten för pensionsförpliktelserna (se ovan).

1.5.11    Avsättningar

Avsättningar tas upp när Europeiska unionen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse gentemot tredje man på grund av tidigare händelser, när det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar får inte göras för framtida rörelseförluster. En avsättning ska göras med det belopp som är den bästa uppskattningen på avstämningsdagen av det som beräknas krävas för att reglera den befintliga förpliktelsen. Där avsättningen avser en stor mängd transaktioner uppskattas förpliktelsen genom att alla tänkbara utfall vägs samman med deras sannolikheter (”väntevärdesprincipen”).

1.5.12    Finansiella skulder

Finansiella skulder tas upp som finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde (upptagna lån). Upptagna lån består av lån från kreditinstitut och förpliktelser för vilka skuldebrev utfärdats. Upptagna lån redovisas initialt till verkligt värde, baserat på det utbetalda beloppet (det verkliga värdet av vad som erhållits) netto – dvs. utan beaktande av transaktionskostnaderna, och detta värde bokförs sedan med upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Alla skillnader mellan det utbetalda nettobeloppet, med avdrag för transaktionskostnader, och inlösenvärdet redovisas i resultaträkningen under lånets löptid enligt effektivräntemetoden.

De klassificeras som långfristiga skulder, med undantag för dem som förfaller inom ett år från balansdagen. Av väsentlighetsskäl får effektivräntemetoden inte användas på det upptagna och det beviljade lånet när unionen beviljar lån ur upplånade medel. Europeiska unionens transaktionskostnader som belastar den slutliga låntagaren tas upp direkt i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen innefattar derivat när deras verkliga värde är negativt. De behandlas redovisningsmässigt på samma sätt som finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, se anmärkning 1.5.5.

1.5.13    Skulder till leverantörer och stödmottagare

En stor andel av EU:s skulder till leverantörer och stödmottagare avser inte inköp av varor eller tjänster, utan ersättningskrav från mottagare av stöd eller annan EU-finansiering. De bokförs som skulder till leverantörer och stödmottagare med det belopp som ersättningskravet gäller när det mottagits och efter kontroll godkänts som stödberättigande av de behöriga finansiella mellanhänderna. De värderas då till det belopp som godkänts som stödberättigande.

Skulder till leverantörer och stödmottagare som avser inköp av varor och tjänster bokförs till det ursprungliga beloppet när fakturan kommer in och de motsvarande kostnaderna förs upp i räkenskaperna när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av Europeiska unionen.

1.5.14    Upplupna eller förutbetalda intäkter och kostnader

Enligt Europeiska unionens redovisningsregler ska transaktioner och andra händelser tas upp i redovisningen för den period som de hänför sig till. Vid budgetårets slut kostnadsförs upplupna kostnader med det belopp som överföringsskyldigheten beräknas uppgå till under perioden. De upplupna kostnaderna beräknas enligt de detaljerade operativa och praktiska riktlinjer som kommissionen utfärdat för att se till att det finns rimliga garantier för att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av institutionens ekonomiska situation.

Intäkter tas också upp under den period de avser. Upplupna intäkter tas upp i räkenskaperna vid årsskiftet avseende tjänster som utförts men ännu inte fakturerats, varor som levererats av EU och för sådana händelser som omfattas av avtal (t.ex. med hänvisning till ett fördrag).

Intäkter tas vid årsskiftet upp som förutbetalda intäkter för påföljande budgetår om faktura utställts men tjänsterna ännu inte utförts eller varorna ännu inte levererats.

1.6   RESULTATRÄKNING

1.6.1    Intäkter

Intäkter som inte är kopplade till utbyte av varor och tjänster

EU:s intäkter faller huvudsakligen inom denna kategori, som främst omfattar direkt och indirekt beskattning och egna medel. Utöver skatter kan även andra typer av inbetalningar göras till Europeiska unionen, t.ex. tullar, böter och donationer.

Egna medel från BNI och mervärdesskatt

Inkomster redovisas för den period när Europeiska unionen sänder ut en begäran till medlemsstaterna om inbetalning av egna medel. De värderas till det belopp som betalningsanmodan avser. Eftersom egna medel från mervärdesskatt och BNI bygger på beräkningar av uppgifterna för budgetåret kan de fluktuera efter omständigheterna fram till dess att medlemsstaternas slutliga uppgifter är tillgängliga. Effekterna av att beräkningarna förändrats tas med i beräkningen av nettoöverskott eller -underskott under den period då förändringarna skedde.

Traditionella egna medel

Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när medlemsstaterna lämnar in sina månatliga A-räkenskaper (inklusive uppgifter om uppburna tullar och ostridiga utestående belopp för vilka säkerhet ställts). På rapporteringsdagen beräknas vilka inkomster medlemsstaterna haft under perioden men ännu inte ställt till Europeiska unionens förfogande. Dessa tas upp som upplupna intäkter. Medlemsstaterna lämnar B-räkenskaper kvartalsvis (som även omfattar utestående tullbelopp för vilka ingen säkerhet ställts, samt belopp för vilka säkerhet ställts men som bestrids av gäldenären). Dessa tas upp som intäkter minus uppbördskostnader (25 %). Dessutom skrivs värdet i resultaträkningen ner med det belopp som man inte beräknar kommer att kunna uppbäras.

Utdömda böter

Intäkter från utdömda böter redovisas när EU:s beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till. Om företagets solvens kan ifrågasättas skrivs värdet på fordran ner. Efter beslutet att utdöma böter kan gäldenären inom två månader efter delgivningen antingen

—	acceptera beslutet och följaktligen inom fastställd tid betala bötesbeloppet, vilket då definitivt inkasseras av EU,

—	eller invända mot beslutet och överklaga till Europeiska unionens domstol.

Även vid överklagande måste det huvudsakliga bötesbeloppet betalas inom den fastställda tremånadersfristen, eftersom ett överklagande inte ger uppskov med verkställigheten (artikel 278 i EU-fördraget). Under vissa omständigheter och efter överenskommelse med kommissionens räkenskapsförare kan gäldenären istället få lämna en bankgaranti för beloppet.

Om företaget överklagar beslutet och redan preliminärt betalat in bötesbeloppet, förs detta upp som en eventualförpliktelse. Men eftersom ett överklagande av EU:s beslut inte hindrar verkställighet används de mottagna beloppen till att reglera fordran. Om en banksäkerhet ställs ut istället för en inbetalning, står böterna kvar som en fordran. Om det finns en risk att tribunalen inte dömer till förmån för EU görs en avsättning för denna risk (om böterna redan betalats in provisoriskt). Om en bankgaranti istället ställts ut görs en nedskrivning av den utestående fordran på lämpligt sätt. Kumulerad ränta till Europeiska unionen för bankkonton där gjorda inbetalningar deponerats tas upp som intäkter, och eventualförpliktelsen ökas med motsvarande belopp.

Intäkter från bytestransaktioner

Intäkter från försäljning av varor eller tjänster redovisas när de väsentliga risker och fördelar som är förknippade med ägandet övergår på köparen. Intäkter från en transaktion som avser tillhandahållande av tjänster redovisas i förhållande till hur långt transaktionen färdigställts på balansdagen.

Ränteintäkter och -kostnader

Ränteintäkter och -kostnader redovisas i resultaträkningen enligt effektivräntemetoden. Det är en metod för att beräkna det upplupna anskaffningsvärdet av en finansiell tillgång eller finansiell skuld och för fördelning över relevant period. Vid beräkning av den effektiva räntan ska Europeiska unionen vid uppskattningen av betalningar beakta samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet (exempelvis bestämmelser om förskottsbetalningar) men inte framtida kreditförluster. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna, som är en del av effektivräntan, transaktionskostnader och alla andra överkurser och underkurser.

När en finansiell tillgång eller grupp av likartade finansiella tillgångar har skrivits ned till följd av en värdeminskning, redovisas ränteintäkten genom att använda den räntesats som använts för att diskontera de framtida kassflödena i syfte att värdera nedskrivningen.

Intäkter från utdelning

Intäkter från utdelning bokförs när rätten till utdelning fastställts.

1.6.2    Kostnader

Kostnader för inköp av varor och tjänster redovisas när varorna eller tjänsterna levererats och godkänts av Europeiska unionen. De värderas till det ursprungliga fakturabeloppet. Kostnader för annat än inköp är speciella för Europeiska unionen och står för huvuddelen av utgifterna. De består av överföringar till mottagare och kan vara av tre olika slag: fordringar, överföringar enligt avtal samt skönsmässigt beviljade stöd, bidrag eller donationer.

En överföring tas upp som kostnad under den period då de händelser som ligger till grund för den inträffat, förutsatt att överföringen är tillåten enligt bestämmelserna (budgetförordningen, tjänsteföreskrifterna eller andra förordningar) eller godkänts i avtal. Eventuella kriterier för godkännande ska vara uppfyllda av mottagaren och en rimlig beräkning måste kunna göras av det utestående beloppet.

Begäran om utbetalning eller ersättningskrav som inkommer och uppfyller kraven godkänns som kostnader motsvarande det stödberättigande beloppet. Vid årsskiftet beräknas beloppet för de stödberättigande kostnader som mottagarna ådragit sig och ännu inte fått ersättning för, och det redovisas som upplupna kostnader.

1.7   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

1.7.1    Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en potentiell tillgång som uppkommit på grund av tidigare händelser, men som bara kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom Europeiska unionens kontroll. Upplysning om en eventualtillgång lämnas i de fall ett inflöde av resurser eller tjänster är troligt.

1.7.2    Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse är en potentiell förpliktelse som uppkommit på grund av tidigare händelser och som kan bekräftas utifrån eventuella framtida händelser som för närvarande är osäkra och inte helt ligger inom Europeiska unionens kontroll. Det kan också vara en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser eller tjänster kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller under de mycket sällsynta omständigheter då en tillräckligt tillförlitlig uppskattning av beloppet inte kan göras.

2.   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL BALANSRÄKNINGEN

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

2.1   IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Miljoner euro
	Belopp
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2008	134
Tillägg	39
Avyttringar	(3)
Överföringar mellan tillgångskategorier	0
Övriga förändringar	1
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2009	171
Total avskrivning per den 31 december 2008	78
Avskrivningskostnad under året	22
Avyttringar	(1)
Överföringar mellan tillgångskategorier	0
Övriga förändringar	0
Total avskrivning per den 31 december 2009	99
BRUTTOANSKAFFNINGSVÄRDE PER DEN 31 DECEMBER 2009	72
Nettoanskaffningsvärde per den 31 december 2008	56

Beloppen avser huvudsakligen programvara.

2.2   MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Det är i vissa länder omöjligt att särskilja markvärdet från fastighetsvärdet eftersom man anser att de förvärvas tillsammans. Markvärdet kan inte skrivas ned och det värderas separat bara när det krävs pga. efterföljande utgifter, t.ex. för uppförande av nya fastigheter eller därför att mark styckas av och säljs.

Tillgångar i Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) tas upp som materiella tillgångar per den 31 december 2009 efter överföringen till kommissionen under 2009. Tillgångarna hade då ett nettobokföringsvärde på 11 miljoner euro (40 miljoner euro brutto, med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar på 29 miljoner euro).

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Miljoner euro
	Mark och byggnader	Anläggningar och utrustning	Inventarier och fordon	Datorhårdvara	Övriga materiella tillgångar	Finansiell leasing	Anläggningar under uppförande	TOTALT
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2008	3 902	368	205	466	151	2 621	122	7 835
Tillägg	39	89	20	57	17	29	141	392
Avyttringar	(1)	(15)	(20)	(56)	(6)	0	0	(98)
Överföringar mellan tillgångskategorier	31	(2)	0	0	3	0	(32)	0
Övriga förändringar	1	20	10	8	17	5	0	61
Bruttoanskaffningsvärde per den 31 december 2009	3 972	460	215	475	182	2 655	231	8 190
Total avskrivning per den 31 december 2008	1 616	300	149	349	92	448		2 954
Avskrivningskostnad under året	127	66	16	60	17	163		449
Återförd av- och nedskrivning	0	0	0	(2)	0	0		(2)
Avyttringar	(1)	(13)	(14)	(52)	(5)	0		(85)
Överföringar mellan tillgångskategorier	0	(1)	0	0	1	0		0
Övriga förändringar	0	3	4	4	3	1		15
Total avskrivning per den 31 december 2009	1 742	355	155	359	108	612		3 331
NETTOANSKAFFNINGSVÄRDE PER DEN 31 DECEMBER 2009	2 230	105	60	116	74	2 043	231	4 859
Nettoanskaffningsvärde per den 31 december 2008	2 286	68	56	117	59	2 173	122	4 881

Utestående avgifter för finansiell leasing och liknande fordringar tas upp som lång- eller kortfristiga skulder i balansräkningen (se även anmärkning 2.15 och 2.18.1). De fördelas som följer:

FINANSIELL LEASING

Miljoner euro
Beskrivning	Kumulerade avgifter (A)	Belopp att betala under påföljande år				Totalt värde	Efterföljande utgifter avseende tillgångar	Tillgångarnas värde	Avskrivningar	Nettoanskaffningsvärde
		< 1 år	> 1 år	> 5 år	Sammanlagd skuld (B)	A + B	(C)	A + B + C	(E)	= A + B + C + E
Mark och byggnader	785	51	257	1 465	1 773	2 558	61	2 619	(598)	2 021
Övriga materiella tillgångar	14	8	13	1	22	36	0	36	(14)	22
Totalt per 31.12.2009	799	59	270	1 466	1 795	2 594	61	2 655	(612)	2 043
Totalt per 31.12.2008	738	52	250	1 520	1 822	2 560	61	2 621	(448)	2 173

2.3   LÅNGFRISTIGA INVESTERINGAR

Miljoner euro
	Anmärkning	31.12.2009	31.12.2008
Andelar i intresseföretag:	2.3.1	382	278
Andelar i gemensamma företag:	2.3.2	196	145
Garantifonden	2.3.3	1 240	1 091
Tillgångar som kan säljas	2.3.4	561	564
Investeringar totalt		2 379	2 078

Denna rubrik omfattar investeringar som syftar till att stödja Europeiska unionens verksamheter. Den innefattar även garantifondens nettotillgångar.

2.3.1    Andelar i intresseföretag

Miljoner euro
	EIF	ARTEMIS	Clean Sky	Totalt
Belopp per den 31 december 2008	278	0	0	278
Förvärv	26	10	75	111
Andel i nettovinst/(nettoförlust)	(2)	(3)	(1)	(6)
Andra förändringar i kapital	(1)	0	0	(1)
Belopp per den 31 december 2009	301	7	74	382

Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden – närmare detaljer finns i anmärkning 1.3. Följande redovisade värden avser EU:s andelar i intresseföretag:

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Tillgångar	420	295
Skulder	(38)	(17)
Intäkter	17	23
Överskott/(underskott)	(6)	10

Europeiska investeringsfonden (EIF)

Europeiska investeringsfonden är EU:s finansiella institution som är specialiserad på riskkapital och garantier till små och medelstora företag. Den 31 december 2009 hade kommissionen tecknat sig för sammanlagt 861 miljoner euro (av 2 940 miljoner euro) av Europeiska investeringsfondens aktiekapital. Detta motsvarar 29,29 % av Europeiska investeringsfondens sammanlagda kapital. Kommissionen har betalat in 20 %, och den återstående icke inlösta delen uppgick till 689 miljoner euro – se även anmärkning 5.13.2. Enligt en överenskommelse som kommissionen och Europeiska investeringsbanken undertecknade år 2005 har kommissionen rätt att när som helst sälja sina andelar till Europeiska investeringsbanken till det pris som motsvarar Europeiska investeringsfondens värdering delat med det totala antalet emitterade andelar. Värdet av säljoptionen är nära noll eftersom den metod som används för att bestämma andelarnas försäljningspris liknar den som används för att beräkna EIF:s nettokapital. Andelarna värderas därmed till 29,29 % av Europeiska investeringsfondens nettotillgångar, som 31 december 2009 uppgick till 301 miljoner euro (år 2008 till 278 miljoner euro), varav 2 miljoner euro avser resultatet för 2009 (förlust). En utdelning på 4 miljoner euro för budgetår 2008 erhölls 2009.

Gemensamma teknikinitiativ

Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ som inrättades som sådana gemensamma företag som avses i artikel 171 i fördraget har inrättats för att genomföra Lissabonstrategins mål avseende tillväxt och sysselsättning. Gemensamma teknikinitiativ är offentlig-privata partnerskap som inrättas på EU-nivå för att arbeta på sådana strategiska områden där forskning och teknisk utveckling är avgörande för Europas konkurrenskraft. De är ett nytt inslag i det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och omfattar en storskalig, multinationell forskningsverksamhet. De sammanför privata och offentliga deltagare kring gemensamma mål av bred samhällelig vikt och kombinerar finansiering och kunskaper för att uppnå dessa mål. De utgör ett nytt sätt att samverka på för att nå de mål som uppställts av EU:s ledare i Lissabonstrategin om tillväxt och sysselsättning. Under 2009 inleddes verksamhet i de första tre gemensamma teknikinitiativen, nämligen det gemensamma företaget Artemis, det gemensamma företaget Clean Sky som beskrivs nedan och det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel som beskrivs under anmärkning 2.3.2. Trots att Artemis och Clean Sky rättsligt definieras som gemensamma företag är de ur ett bokföringsperspektiv snarare att betrakta som intresseföretag eftersom kommissionen har ett väsentligt inflytande över dem.

Det gemensamma företaget Artemis

Artemis skapades för att genomföra ett gemensamt teknikinitiativ tillsammans med den privata sektorn avseende inbyggda datasystem. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2009 ett ägarintresse på 100 % vilket motsvarade 7 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från EU ska uppgå till 420 miljoner euro.

Det gemensamma företaget Clean Sky

Syftet med Clean Sky är att påskhynda utvecklingen, utvärderingen och demonstrationen av miljövänlig teknik för lufttransporter inom EU och i synnerhet att skapa en innovativt system för lufttransporter som ska minska lufttransportsektorns miljöpåverkan. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2009 ett ägarintresse på 99,41 % vilket motsvarade 74 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från EU ska uppgå till 800 miljoner euro.

2.3.2    Andelar i gemensamma företag

Miljoner euro
	GJU	SESAR	ITER	IMI	Totalt
Belopp per 31.12.2008	0	103	42	0	145
Förvärv	0	28	39	81	148
Andel i nettoresultat	0	(51)	(46)	0	(97)
Belopp per 31.12.2009	0	80	35	81	196

Andelar i gemensamma företag redovisas enligt kapitalandelsmetoden – närmare detaljer finns i anmärkning 1.3. Följande redovisade värden avser EU:s andelar i gemensamma företag:

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Anläggningstillgångar	48	0
Omsättningstillgångar	192	154
Långfristiga skulder	0	0
Kortfristiga skulder	(44)	(9)
Intäkter	72	37
Kostnader	(169)	(93)

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget Galileo började avvecklas i slutet av 2006 och processen pågår fortfarande. Det gemensamma företaget Galileo under avveckling hade vid årsskiftet nettotillgångar på 0 euro. Eftersom företaget inte var verksamt och fortfarande höll på att avvecklas 2009, uppstod inte några intäkter eller kostnader. Investeringsvärdet uppgick den 31 december 2009 (och den 31 december 2008) till 0 euro, vilket motsvarar investeringen på 585 miljoner euro med avdrag för den sammanlagda andelen av förlusterna, som uppgick till 585 miljoner euro.

Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet, ett organ som inrättades 2004 och konsoliderades i unionens räkenskaper, tog över ansvaret från det gemensamma företaget Galileo den 1 januari 2007. Efter det att förordning (EG) nr 683/2008 trädde i kraft övertog kommissionen rollen som programförvaltare för programmen inom det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) från tillsynsmyndigheten. Överföringen av uppgifterna och verksamheten från tillsynsmyndigheten till kommissionen trädde i kraft den 1 januari 2009.

Det gemensamma företaget Sesar

Syftet med detta gemensamma företag är att medverka till moderniseringen av den europeiska flygledningstjänsten och till ett snabbt genomförande av generalplanen för flygledningstjänst genom att samordna och koncentrera allt forsknings- och utvecklingsarbete i EU. Den 31 december 2009 hade kommissionen 87,4 % av andelarna i Sesar, vilket motsvarade 80 miljoner euro (år 2008 var beloppet 103 miljoner euro). EU:s sammanlagda (vägledande) bidrag till Sesar (från 2007 till 2013) ska uppgå till 700 miljoner euro.

Internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iterprojektet (Iter International)

Deltagarna i Iter är EU och Kina, Indien, Ryssland, Korea, Japan och USA. Iter skapades för att handha Iteranläggningarna, att uppmuntra laboratorier, andra institutioner och personal som deltar i medlemmarnas fusionsenergiforsknings- och utvecklingsprogram att utnyttja Iteranläggningarna, att främja allmänhetens kunskap om och acceptans för fusionsenergin och att vidta eventuella övriga åtgärder som krävs för att uppnå dess mål.

EU:s (Euratoms) bidrag till Iter International ges via byrån för fusionsenergi och omfattar även bidrag från medlemsstaterna och Schweiz. Det sammanlagda bidraget anses rättsligt som ett Euratombidrag till Iter och varken medlemsstaterna eller Schweiz har några ägarintressen i Iter. Eftersom det rättsligt är EU som innehar andelar i det gemensamma företaget Iter International måste EU ta upp detta i sina konsoliderade räkenskaper.

Den 31 december 2009 hade Euratom 47 % av andelarna i Iter, vilket motsvarade 35 miljoner euro (år 2008 var beloppet 42 miljoner euro). Euratoms sammanlagda (vägledande) bidrag till Iter (från 2007 till 2041) ska uppgå till 7 649 miljoner euro.

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel (IMI)

Det gemensamma företaget IMI var det tredje gemensamma teknikinitiativ som togs i drift under 2009. Det ska stödja farmaceutisk grundforskning (forskning och utveckling på ett stadium före marknadsföring) i medlemsstaterna och de associerade länderna. Initiativet syftar till att öka forskningsinvesteringarna i den biofarmaceutiska sektorn och främja de små och medelstora företagens deltagande i verksamheten. Europeiska unionen, företrädd av kommissionen, hade den 31 december 2009 ett ägarintresse på 99,1 % vilket motsvarade 81 miljoner euro. Det högsta vägledande bidraget från EU ska uppgå till 1 miljard euro fram till den 31 december 2017.

2.3.3    Garantifonden

Garantifondens nettotillgångar

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Tillgångar som kan säljas	1 050	887
Likvida medel och motsvarigheter till likvida medel	191	205
Summa tillgångar	1 241	1 092
Summa skulder	(1)	(1)
Tillgångar netto	1 240	1 091

Garantifonden för åtgärder avseende tredje land täcker lån för vilka EU ställer säkerhet med anledning av rådets beslut, i synnerhet Europeiska investeringsbankens utlåning till länder utanför EU, lån som avser makroekonomiskt stöd samt Euratomlån till länder utanför EU. Fonden är ett långfristigt instrument som täcker eventuella försummade lån för vilka EU ställt en säkerhet och kan därför ses som en långfristig investering. Detta styrks av det faktum att nära 76 % av de tillgångar som kan säljas har en löptid på mellan 1 och 10 år. Fonden finansieras genom betalningar från EU:s allmänna budget motsvarande 9 % av transaktionsbeloppet, genom ränteinkomster från investeringar av fondens disponibla medel samt återkrävda belopp från försumliga gäldenärer i fall där fondens garanti tagits i anspråk. Om fondens tillgångar vid årets slut överstiger målbeloppet ska överskottet föras upp på en budgetpost i inkomstredovisningen i Europeiska unionens allmänna budget.

Europeiska unionen ska upprätthålla en garantireserv för att täcka lån till tredjeland. Denna reserv är avsedd att fylla på garantifonden om det skulle utlösas garantier som överstiger fondens disponibla medel, så att de överskjutande beloppen kan finansieras genom budgeten. Reserven på 1 472 miljoner euro motsvarar målbeloppet på 9 % av de utestående lånen per den 31 december 2009. Fondens nettotillgångar per den 31 december 2009 uppgick totalt till 1 240 miljoner euro. Skillnaden mellan nettotillgångarna och beloppet i garantireserven motsvarar det belopp som ska betalas till fonden genom EU-budgeten, dvs. 232 miljoner euro. Förändringar i det verkliga värdet på portföljen med räntebärande säljbara värdepapper togs år 2009 upp i det egna kapitalet till ett värde av 16 miljoner euro (år 2008 med 15 miljoner euro.)

2.3.4    Tillgångar som kan säljas

Rubriken avser investeringar och andelar som förvärvats för att hjälpa stödmottagare att utveckla sin verksamhet.

Långfristiga tillgångar som kan säljas

Miljoner euro
	EBRD	RCO	ETF Start up	EFSE	Övrigt	Totalt
Belopp per 31.12.2008	157	204	133	67	3	564
Förvärv	0	11	52	26	19	108
Avyttringar och uttag	0	(26)	(4)	0	0	(30)
Omräkningsöverskott/underskott	0	(14)	(14)	3	0	(25)
Växelkursförluster	0	(42)	0	0	0	(42)
Nedskrivningsförlust	0	(1)	(13)	0	0	(14)
Belopp per 31.12.2009	157	132	154	96	22	561

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD)

Kommissionen har tecknat sig för 3 % av EBRD:s sammanlagda kapital på 20 miljarder euro. På balansdagen uppgick det inlösta kapitalet till 157 miljoner euro, som betalts in till fullo. De betalningar som ännu inte gjorts avseende den oinlösta delen uppgår till 443 miljoner euro (se även anmärkning 5.13.1). Eftersom EBRD inte är börsnoterat, och med hänsyn till de avtalsmässiga begränsningarna i EBRD:s bolagsordning som bland annat reglerar försäljning av andelar där priset är begränsat till inköpspriset och bara tillåten för befintliga aktieägare, är kommissionens innehav i EBRD värderat till kostnad minus eventuella nedskrivningar.

Riskkapitaltransaktioner

Med riskkapitaltransaktioner avses belopp som beviljas finansiella förmedlare för att finansiera kapitalinvesteringar. De förvaltas av Europeiska investeringsbanken och finansieras inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

Övriga investeringar

De största beloppen avser programmet för tillväxt och sysselsättning, programmet för stöd till små och medelstora företag genom förbättrad tillgång till finansiering (MAP-programmet) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som förvaltas av Europeiska investeringsbanken och som investerar i särskilda riskkapitalfonder (154 miljoner euro). Här ingår även 96 miljoner euro som avser Europeiska fonden för sydöstra Europa, vilken är uppbyggd som ett investmentbolag av SICAV-typ. Fondens övergripande mål är att främja den ekonomiska utvecklingen och välståndet i sydöstra Europa genom hållbar tillgång till ytterligare kapital via lokala finansiella förmedlare. En ny investering på 19 miljoner euro i Energieffektivitetsfonden för sydöstra Europa har tagits med år 2009.

2.4   LÅN

Rubriken avser Europeiska unionens fordringar för lån som förfaller till betalning om mer än ett år.

Miljoner euro
	Anmärkning	31.12.2009	31.12.2008
Utlåning från EU:s budget och EKSG	2.4.1	169	179
Utlåning av upplånat kapital	2.4.2	10 595	3 386
Summa utlåning		10 764	3 565

2.4.1    Utlåning från Europeiska unionens budget och EKSG under avveckling

Miljoner euro
	Lån på särskilda villkor	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per 31.12.2008	150	29	179
Återbetalningar	(19)	(5)	(24)
Variationer i bokfört värde	12	2	14
Totalt per 31.12.2009	143	26	169

Lån på särskilda villkor

Denna post avser lån på särskilda villkor som beviljas till förmånlig ränta som ett led i samarbetet med länder som inte är medlemmar i EU. Samtliga dessa belopp förfaller mer än 12 månader efter årsslutet. Effektivräntan på dessa lån varierar mellan 7,73 % och 12,36 %.

Fastighetslån från EKSG under avveckling

Fastighetslån är lån som EKSG beviljar från sina egna medel i enlighet med artikel 54 och artikel 54.2 i EKSG-fördraget. Lånen beviljas till en fast ränta på 1 % och betraktas följaktligen som lån till förmånliga räntor. Effektivräntan på dessa lån varierar mellan 2,806 % och 22,643 %. Av praktiska skäl och väsentlighetsskäl beräknas det verkliga värdet initialt med hjälp av transaktionspriset, oberoende av ränteförmåner.

2.4.2    Utlåning av upplånat kapital

Miljoner euro
	Makroekonomiskt stöd	Euratom lån	Betalningsbalanslån	EKSG under avveckling	Totalt
Totalt per 31.12.2008	663	494	2 004	338	3 499
Nya lån	25	7	7 200	0	7 232
Återbetalningar	(95)	(11)	0	(88)	(194)
Växelkursskillnader	0	(1)	0	16	15
Förändring av bokföringsvärde	(6)	(5)	99	(5)	83
Totalt per 31.12.2009	587	484	9 303	261	10 635
Belopp som förfaller inom < 1 år	40	0	0	0	40
Belopp som förfaller inom > 1 år	547	484	9 303	261	10 595

Utlåning från instrumentet för makroekonomiskt stöd (MFA)

Det makroekonomiska stödet är ett policybaserat finansiellt instrument som består av obundet och obestämt betalningsbalans- eller budgetstöd till partnerländer utanför EU. Det omfattar medel- eller långfristiga lån eller bidrag eller en lämplig kombination av båda och kompletterar vanligen finansiering som ges inom ramen för ett IMF-stött justerings- eller reformprogram. Kommissionen har inte tagit emot några garantier från tredje man för gemenskapslån som avser makroekonomiskt stöd, vilka istället täcks av garantier från garantifonden (se anmärkning 2.3.3).

Euratomlån

Euratom är en juridisk enhet inom Europeiska unionen som företräds av Europeiska kommissionen. Euratomlån till medlemsstater beviljas för att finansiera investeringsprojekt i medlemsstaterna i anslutning till industriell produktion av elektricitet i kärnkraftsanläggningar och till industriella bränslecykelinstallationer. Euratomlån till icke-medlemsstater beviljas för att förbättra säkerhets- och effektivitetsnivån vid kärnkraftsanläggningar och sådana installationer i kärnbränslecykeln som är i drift eller under byggnation.

Kommissionen mottog 481 miljoner euro (år 2008: 486 miljoner euro) i garantier från tredje man avseende dessa lån.

Betalningsbalanslån

Betalningsbalanslånen är ett policybaserat finansiellt instrument som har aktiverats på nytt för att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater i Europeiska unionen under den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen. Det gör det möjligt att bevilja lån till medlemsstater som har drabbats av svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter avseende betalningsbalansen eller kapitalbalansen. Endast de medlemsstater som inte har antagit euron kan komma i åtnjutande av detta instrument. Det högsta tillåtna totalbeloppet är 50 miljarder euro och lånen garanteras genom Europeiska unionens allmänna budget.

Mellan november 2008 och slutet av 2009 beviljades lån till ett belopp på 14,6 miljarder euro. Betalningsbalanslån om 6,5 miljarder euro har redan gjorts tillgängliga för Ungern, varav 2 miljarder euro betalades ut 2008, med förfallodag i december 2011. Ytterligare 3,5 miljarder euro betalades ut under 2009 (förfaller i november 2014 och april 2016). Ett betalningsbalanslån på 3,1 miljarder euro beviljades till Lettland. Därav betalades 2,2 miljarder euro ut under 2009, med förfallotid april 2014 och januari 2015. Vidare betalas 0,5 miljarder euro ut i mars 2010 (förfaller i maj 2019). Vidare ställdes 5 miljarder euro till Rumäniens förfogande, varav 1,5 miljarder euro betalades ut 2009, med förfallotid i januari 2015. Ytterligare 1 miljard euro ska betalas ut i mars 2010 (förfaller i maj 2019).

Utlåning från EKSG under avveckling

Denna punkt omfattar huvudsakligen lån som beviljas av EKSG under avveckling från upplånade medel i enlighet med artiklarna 54 och 56 i EKSG-fördraget samt tre onoterade skuldebrev som emitterats av Europeiska investeringsbanken för att täcka förlusterna från en försumlig gäldenär. Dessa värdepapper kommer att hållas till förfallodagen (2017 och 2019) för att täcka återbetalningen av motsvarande lån. Ändringarna av bokförda värden motsvarar ändringen i upplupen ränta plus årets betalda premier och transaktionskostnaderna vid upprättandet beräknade i enlighet med effektivräntemetoden.

De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Lån	31.12.2009	31.12.2008
Makroekonomiskt stöd	0,9625 % – 4,54 %	3,022 % – 5,29 %
Euratomlån	1,071 % – 5,76 %	3,428 % – 5,76 %
Betalningsbalanslån	3,125 % – 3,625 %	3,25 %
EKSG under avveckling	0,346% – 5,8103%	3,072% – 5,8103% (4)

2.5   LÅNGFRISTIG FÖRFINANSIERING

Tidpunkten för återkrav eller utnyttjandet av förfinansieringen avgör om den redovisas som omsättningstillgång eller långfristig förfinansieringstillgång. Utnyttjandet bestäms av det underliggande avtalet för projektet. Återbetalningar eller utnyttjande som måste ske inom tolv månader från balansdagen redovisas som kortfristig förfinansiering och därför som omsättningstillgångar, medan saldot är långfristigt.

Summa förfinansiering

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Långfristig förfinansiering (se nedan)	39 750	29 023
Kortfristig förfinansiering (se anmärkning 2.9)	9 077	10 262
Summa förfinansiering	48 827	39 285

Säkerheter som erhållits i samband med förfinansiering

Det rör sig om säkerheter som Europeiska unionen i vissa fall begär av stödmottagare inför en utbetalning av förskott (förfinansiering). Det finns två typer av värden som behöver redovisas för dessa säkerheter, vilka kan benämnas det nominella respektive det löpande värdet. För det nominella värdet är det faktum att säkerheten ställts som ger upphov till bokföringen. Vad gäller det löpande värdet är det faktum att den motsvarande förfinansieringen betalas ut, eller regleras i ett senare skede, som ger upphov till bokföringen. Den 31 december 2009 hade säkerheter till ett nominellt värde på 936 miljoner euro ställts ut till kommissionen med avseende på förfinansiering. Det löpande värdet på säkerheterna uppgick till 724 miljoner euro. Den 31 december 2008 uppgick dessa båda värden till 968 miljoner euro respektive 769 miljoner euro. Skillnaden avser förfinansiering som har godkänts och redovisats som kostnader, men som kan komma att återkrävas i framtiden.

Vissa förfinanseringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Den 31 december 2009 hade förfinansiering betalats ut med sammanlagt 2,7 miljarder euro. Detta är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats för att täcka EU:s och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogrammet, och vars kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som sker i form av ett bidrag (dvs. en förfinansiering i kommissionens redovisning) bidrar med 5 % av den förfinansiering som de mottar till kapitalet i deltagargarantifonden under den tid som åtgärden varar. Deltagarna är därmed ägare av denna garantifond där EU (företrädd av kommissionen) är verkställande organ. Vid avslutet av en indirekt åtgärd får deltagarna tillbaka hela sitt bidrag till kapitalet, utom i de fall förluster uppstår i deltagargarantifonden på grund av mottagare som inte fullgör sina skyldigheter - i dessa fall får deltagarna tillbaka minst 80 % av sitt bidrag. Deltagargarantifonden skyddar sålunda både EU:s och deltagarnas ekonomiska intressen. Den 31 december 2009 hade deltagarna bidragit med sammanlagt 561 miljoner euro till deltagargarantifonden (2008 var det 274 miljoner euro) – se även anmärkning 11.

Långfristig förfinansiering

Miljoner euro
Typ av förvaltning	31.12.2009	31.12.2008
Direkt central förvaltning	1 148	1 351
Indirekt central förvaltning	486	275
Decentraliserad förvaltning	347	90
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna	37 199	26 764
Gemensam förvaltning	568	543
Genomförs av andra institutioner eller organ	2	0
Summa långfristig förfinansiering	39 750	29 023

De största beloppen i fråga om långfristig förfinansiering hänför sig till strukturåtgärder för programperioden 2007–2013: regionala utvecklingsfonden, socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Sammanhållningsfonden samt fiskerifonden. Eftersom många av dessa projekt är långsiktiga måste förskotten finnas tillgängliga i mer än ett år. Därför tas dessa förfinansieringar upp som långfristiga tillgångar. Beloppet för ovanstående långfristiga förfinansiering som Europeiska unionen har rätt att få ränta för från stödmottagarna uppgår till 1 607 miljoner euro.

Ökningen under 2009 beror huvudsakligen på att en tredje utbetalning av förfinansiering gjordes till medlemsstaterna till sammanlagt 5 miljarder euro, varav 2,6 miljarder euro för Sammanhållningsfonden, 1,8 miljarder euro för Europeiska regionala utvecklingsfonden och 0,6 miljarder euro för Europeiska socialfonden. Därutöver gjordes extra utbetalningar ur återhämtningspaketet till sammanlagt 6,2 miljarder euro för varje program på grund av den ekonomiska krisen. Därav gick 3,9 miljarder euro till Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden samt 2,3 miljoner euro till Europeiska socialfonden. Att större belopp förvaltas tillsammans med medlemsstaterna beror huvudsakligen på de utbetalningar av förfinansiering som gjordes till kandidatländerna i samband med programmen för föranslutningsstöd.

2.6   LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Förfallna belopp avseende medlemsstaterna	26	24
Personallån från EKSG	10	13
Övrigt	2	2
Garantier och inlåning	17	6
Totalt	55	45

De belopp som ska erhållas från medlemsstaterna avser belopp som förfallit till betalning till EKSG under avveckling, från före detta anslutningsländer.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

2.7   LAGER

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Vetenskapligt material	62	73
Övrigt	15	12
Totalt	77	85

Lagret av vetenskaplig utrustning innehas och sköts av Gemensamma forskningscentrumet. En stor del utgörs av referensmaterial, nukleära och icke-nukleära, i Geel. Lagret är av strategisk karaktär och innehas för att klara av oförutsedda framtida framställningar i krissituationer. Rubriken övrigt omfattar lagren i Egnosprojektet, de publikationer som lagras hos eller förvaltas av Europeiska unionens publikationsbyrå samt vaccindoser.

2.8   KORTFRISTIGA INVESTERINGAR

Kortfristiga investeringar består av säljbara finansiella tillgångar. De köps på grund av sin avkastning eller innehas för att upprätta en särskild tillgångsstruktur eller en andra likviditetskälla, och får därför säljas för att möta likviditetsbehovet eller ränteförändringar. År 2008 togs också tillgångar som kan säljas för 7 miljoner euro upp under denna rubrik.

Tillgångar som kan säljas

Miljoner euro
	EKSG under avveckling	Övrigt	Totalt
Belopp per 31.12.2008	1 464	82	1 546
Förvärv	560	255	815
Avyttringar och uttag	(573)	(32)	(605)
Justeringar av upplupet anskaffningsvärde	(1)	0	(1)
Förändring av bokföringsvärde	8	3	11
Omräkningsöverskott som förts över till eget kapital	25	0	25
Belopp per 31.12.2009	1 483	308	1 791

När det gäller belopp från EKSG under avveckling är alla investeringar skuldebrev utställda i euro och noterade på en aktiv marknad. Per den 31 december 2009 uppgick beloppet (uttryckt i verkligt värde) för de skuldebrev som förfaller under 2010 till 242 miljoner euro (126 miljoner euro 2008).

Ökningen av övriga belopp beror på nyförvärv av finansieringsinstrumentet för riskdelning (195 miljoner euro) och Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätverksprojekt (60 miljoner euro).

2.9   KORTFRISTIG FÖRFINANSIERING

Miljoner euro
Typ av förvaltning	31.12.2009	31.12.2008
Direkt central förvaltning	2 924	3 055
Indirekt central förvaltning	1 990	930
Decentraliserad förvaltning	700	326
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna	2 550	5 304
Gemensam förvaltning	832	608
Genomförs av andra institutioner eller organ	81	39
Kortfristig förhandsfinansiering totalt	9 077	10 262

Minskningen av den kortfristiga förfinansieringen beror på att vissa finansierade strukturåtgärdsprojekt med delad förvaltning håller på att trappas ned (avseende programperioden 2000–2006), samtidigt som en tredje andel av förfinansieringen år 2009 betalades ut till de nya projekten (avseende programperioden 2007–2013), men detta klassificerades som långfristiga tillgångar i enlighet med förklaringen i anmärkning 2.5. Ökningen av den kortfristiga förfinansieringen inom ramen för den indirekt centraliserade förvaltningen beror på att verksamhet överförts från kommissionen till de nya genomförandeorganen, huvudsakligen i fråga om forskning och teknisk utveckling. Beloppet för den kortfristiga förfinansiering som Europeiska unionen har rätt att få ränta för från stödmottagarna uppgår till 4 629 miljoner euro.

2.10   KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Kortfristiga lån	216	114
Löpande fordringar	4 519	6 128
Diverse fordringar	16	23
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	3 912	5 655
Totalt	8 663	11 920

2.10.1    Kortfristiga lån

Dessa belopp utgör utlåning av 41 miljoner euro med en återstående löptid på mindre än 12 månader efter balansdagen (40 miljoner euro avser makroekonomiskt stöd, se anmärkning 2.4 ovan). Rubriken omfattar även de tidsbundna depositioner som gjorts av EKSG under avveckling.

Tidsbundna depositioner

Miljoner euro
	Totalt
Belopp per 31.12.2008	0
Ökning	174
Upplupna belopp	1
Belopp per 31.12.2009	175

2.10.2    Löpande fordringar

Miljoner euro
Typ av kreditorer	31.12.2009			31.12.2008
	Bruttobelopp	Nedskrivet belopp	Nettovärde	Bruttobelopp	Nedskrivet belopp	Nettovärde
Kunder	277	(76)	201	243	(79)	164
Utdömda böter	3 370	(133)	3 237	4 590	(96)	4 494
Medlemsstater	2 198	(1 191)	1 007	2 576	(1 204)	1 372
Övriga	76	(2)	74	111	(13)	98
Totalt	5 921	(1 402)	4 519	7 520	(1 392)	6 128

Kunder

Detta är betalningskrav som inte redan är bokförda under andra rubriker på tillgångssidan i balansräkningen och som den 31 december 2009 var bokförda som fastställda fordringar som ännu inte uppburits.

Utdömda böter

De utestående böter som utdömts av kommissionen uppgick till sammanlagt 3 370 miljoner euro. Beloppet skrevs ned med 133 miljoner euro. Ökningen i nedskrivningen beror på att vissa nyligen utdömda böter, med tanke på den rådande ekonomiska och finansiella krisen, inte kunde täckas av provisoriska inbetalningar eller bankgarantier. Avseende vissa böter håller Europeiska unionens domstol fortfarande på att behandla ärendet. Garantier på totalt 2 952 miljoner euro hade ställts per den 31 december 2009 (år 2008 var beloppet 2 403 miljoner euro) avseende dessa fordringar, vilket tyder på att vissa av de som dömts till böter kommer att överklaga. Av de ovanstående beloppen hade 290 miljoner euro ännu inte förfallit till betalning den 31 december 2009.

Fordringar på medlemsstaterna

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Fordringar inom EGFJ
Fordringar inom EGFJ	627	684
Nedskrivet belopp	(350)	(392)
Totalt	277	292
Erlagd moms som ska återbetalas av medlemsstaterna	38	36
Egna medel
A-räkenskaperna	89	97
Särskilda räkenskaperna	1 254	1 260
Nedskrivet belopp	(841)	(812)
Övrigt	25	16
Totalt	527	561
Övriga fordringar på medlemsstaterna	165	483
Totalt	1 007	1 372

Fordringar inom EGFJ

Denna punkt omfattar fordringar på dem som mottagit EGFJ-stöd per den 31 december 2009, enligt medlemsstaternas ersättningskrav och attesteringar per den 15 oktober 2009, med avdrag för de 20 % av beloppet som medlemsstaterna har rätt att behålla för att täcka sina administrativa kostnader. För fordringar som uppstått efter detta datum fram till den 31 december 2009 har en uppskattning gjorts. Kommissionen gör också en uppskattning av nedskrivningar av sådana fordringar på de slutliga stödmottagarna som troligen inte kommer att kunna återkrävas. Att en sådan justering görs innebär inte att kommissionen avstår från att i framtiden återkräva dessa belopp.

Egna medel

Medlemsstaterna får behålla 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnaderna, varför ovanstående siffror avser nettovärdet efter detta avdrag. Med utgångspunkt i medlemsstaternas uppskattningar har 841 miljoner euro i nedskrivningar dragits av från fordringarna på medlemsstaterna. Detta innebär dock inte att kommissionen avstår från de belopp som täcks av värdekorrigeringen.

Övriga fordringar på medlemsstaterna

Övriga fordringar på medlemsstaterna omfattar 72 miljoner euro i återkrav av utgifter samt 8 miljoner euro i förfinansiering från EGFJ. Dessa siffror uppgick 2008 till 120 miljoner euro respektive 244 miljoner euro.

2.10.3    Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Upplupna intäkter	3 655	5 402
Förutbetalda kostnader	230	223
Övrigt	27	30
Totalt	3 912	5 655

Det största beloppet under denna rubrik är upplupna intäkter på 3 655 miljoner euro:

Miljoner euro
Upplupna intäkter	31.12.2009	31.12.2008
Egna medel	2 209	2 576
Inkomster avsatta för särskilda ändamål på jordbruksområdet - november och december	940	1 261
Omstruktureringsfonden för socker	0	911
EGFJ: Icke verkställda beslut om finansiell justering efter förenlighetskontroll	0	368
Sammanhållningsfonden och regionala utvecklingsfonder: finansiella justeringar	404	146
Fiskerifonden	0	32
Övriga upplupna intäkter	102	108
Summa upplupna intäkter	3 655	5 402

Övriga upplupna intäkter är i första hand intäkter från dröjsmålsräntor, upplupna bankräntor och räntor på förfinansieringsbelopp.

Här tas även förutbetalda kostnader upp till sammanlagt 230 miljoner euro, varav de största beloppen avser tidigare utbetalningar på 53 miljoner euro för bilaterala fiskeavtal med tredjeland, 36 miljoner euro för Europaskolorna, 44 miljoner euro för hyra av kontorslokaler, 22 miljoner euro för renovering av kontorslokaler samt 17 miljoner euro i ränta på leasing av fasta tillgångar.

2.11   LIKVIDA MEDEL OCH MOTSVARIGHETER TILL LIKVIDA MEDEL

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Obundna likvida medel
Konton i statskassa/finansförvaltning och centralbankskonton	10 958	15 039
Avistakonton	1 967	1 415
Förskottskonton	42	35
Överföringar (pengar på väg)	9	26
Kortfristig inlåning och övriga motsvarigheter till likvida medel	1 486	1 456
Totalt	14 462	17 971
Bundna likvida medel	8 910	5 753
Totalt	23 372	23 724

2.11.1    Obundna likvida medel

Obundna likvida medel omfattar EU:s totala medel på konton i medlemsstaterna och Eftaländerna (i statskassa eller centralbank), på avista- och förskottskonton eller som kortfristig bankinlåning och i kassa.

Att saldot på statskassor och centralbanker var lägre vid årsskiftet beror på att 3,5 miljarder euro måste återbetalas till medlemsstaterna i början av 2010 efter ändringsbudget nr 10/2009, vilket kan jämföras med ett belopp på 6,6 miljarder förra året. Motsvarande skuld tas upp bland kortfristiga skulder – se även anmärkning 2.18.2 nedan. Likviditeten vid årets slut påverkades även av ännu outnyttjade likvida medel från intäkter avsatta för särskilda ändamål (2,7 miljarder euro jämfört med 5,1 miljarder euro år 2008) som inte kan återbetalas till medlemsstaterna samt 1,4 miljarder euro (1,7 miljarder euro år 2008), som hölls inne för att täcka betalningsbemyndiganden som överfördes till 2010. Budgetsaldot på 2,3 miljarder euro måste också återbetalas till medlemsstaterna genom att det dras av från deras bidrag för 2010.

De belopp som tas upp som kortfristig inlåning avser huvudsakligen medel som anförtrotts förvaltare för EU:s räkning för att genomföra vissa program som finansieras via EU:s budget.

2.11.2    Bundna likvida medel

Bundna likvida medel avser belopp som erhållits i samband med böter som fastställts av kommissionen där ärendet fortfarande pågår. Dessa likvida medel hålls på särskilda avistakonton som inte används för någon annan verksamhet.

LÅNGFRISTIGA SKULDER

2.12   ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Pensionsfordringar – anställda	33 316	32 867
Pensionsfordringar – övriga	663	696
Gemensamma sjukförsäkringssystemet	3 263	3 993
Totalt	37 242	37 556

2.12.1    Pensionsfordringar – anställda

Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna ska utbetalningar inom pensionssystemet för Europeiska unionens tjänstemän belasta EU:s budget. Systemet täcks inte genom anslag, utan medlemsstaterna ska gemensamt garantera utbetalningen av dessa förmåner enligt den fördelningsnyckel som fastställs för finansieringen av utgiften. Tjänstemännen ska bidra med en tredjedel till finansieringen av pensionssystemet genom en obligatorisk avgift. Beloppet för tjänstemännens bidrag räknas om varje år och uppdateras vid behov för att se till att bidraget (idag 11,3 % av grundlönen) räcker för att varje år finansiera en tredjedel av de rättigheter som intjänats under året.

Pensionssystemets skulder värderades på grundval av antalet anställda och pensionerade f.d. anställda per den 31 december 2009 och de regler som då var tillämpliga enligt tjänsteföreskrifterna. Värderingen avsåg förmåner i samband med ålders-, invaliditets- och efterlevandepensionerna (olika slag av pensioner samt invaliditetstillägget). Värderingen gjordes enligt IPSAS 25-standarden (och var därmed även förenligt med EU:s redovisningsregel 12). Enligt denna ska arbetsgivaren fortlöpande fastställa sina pensionsåtaganden på försäkringsteknisk grund och därvid ta hänsyn till avtalsfästa förmåner under de anställdas yrkesverksamma tid samt förutsebara löneökningar. Den försäkringstekniska studien för beräkningen av åtagandet bygger på den s.k. projected unit credit-metoden.

Följande antaganden, baserade på uppgifter som fanns tillgängliga på balansdagen, användes för den försäkringstekniska bedömningen:

Försäkringstekniska antaganden	31.12.2009	31.12.2008
Nominell diskonteringsränta	4,5 %	3,9 %
Förväntad inflationstakt	2,5 %	1,8 %
Faktisk diskonteringsränta	2,0 %	2,1 %
Sannolikhet för giftermål: män/kvinnor	84 %/38 %	84 %/38 %
Allmän löneökning/pensionsökning	0 %	0,3 %

Vid beräkningen används 2008 års livslängdstabell för internationella tjänstemän. Pensionering antas inträffa när tjänstemännen kommer i åtnjutande av sina fulla pensionsrättigheter, med hänsyn till viss avgång på grund av förtidspension samt Barcelonainitiativet för senare pension, senast vid 65 års ålder. Beräkningen av bruttopension och familjetillägg baseras på bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.

Åtagandena omfattar pensionsrättigheter för följande grupper:

(1)	Personal som var i aktiv tjänst den 31 december 2009 i alla EU:s institutioner och organ och som omfattas av unionens pensionssystem.

(2)	Personal med uppskjutna pensionsförmåner, dvs. som tillfälligt eller definitivt har lämnat institutionerna, men lämnat kvar sina pensionsrättigheter inom unionens pensionssystem (endast personal med minst tio års tjänstgöring).

(3)	Före detta tjänstemän och övriga anställda som omfattas av systemet för ålderspension.

(4)	Före detta tjänstemän och övriga anställda som omfattas av systemet för invaliditetspension.

(5)	Före detta tjänstemän och övriga anställda som erhåller invaliditetstillägg.

(6)	Personer som får efterlevandepension (efterlevande make, maka, barn och underhållsberättigad).

Nedan beskrivs de huvudsakliga förändringarna sedan den 31 december 2008.

Miljoner euro
Förändring av pensionsskulden till de anställda	Belopp
Pensionsskuld brutto per den 31 december 2008	36 495
Kostnader för tjänstgöring	1 360
Räntekostnader	1 456
Utbetald ersättning till anställda	(1 035)
Försäkringsmatematiska vinster	(1 248)
Förändringar på grund av nya medlemmar i systemet	187
Pensionsskuld brutto per den 31 december 2009	37 215

De viktigaste uppgifterna är följande:

—

Den försäkringstekniska skulden värderades till 37 215 miljoner euro brutto den 31 december 2009 (2008 var den 36 495 miljoner euro), Därtill kommer en korrigeringskoefficient på 1 079 miljoner euro (2008 var det 1 277 miljoner euro). Genom att subtrahera de skatter som betalas av förmånstagarna från den totala bruttoskulden erhålls den nettoskuld som ska föras upp i balansräkningen (eftersom skatten dras från pensionsutbetalningarna och krediteras EU:s inkomstsida det år då betalningen sker). Nettoskulden (bruttoskuld med avdrag för skatter) beräknades den 31 december 2009 uppgå till 33 316 miljoner euro.

—	Antalet medlemmar i pensionssystemet ökade med 5 082 personer. Ökningen avser huvudsakligen tillfälligt anställda, kontraktsanställda och assistenter till ledamöter i Europaparlamentet. De sistnämnda ingår i systemet för första gången.

2.12.2    Pensionsfordringar – övriga

Härmed avses åtaganden avseende pensionsförmåner för ledamöter och tidigare ledamöter, eller motsvarande, av kommissionen, domstolen (och tribunalen), revisionsrätten, rådets generalsekreterare, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen samt Europeiska unionens personaldomstol. Rubriken omfattar även pensionsåtaganden för vissa ledamöter av Europaparlamentet.

2.12.3    Gemensamma sjukförsäkringssystemet

Man har också gjort en uppskattning av EU:s åtagande i fråga om dess bidrag till det gemensamma sjukförsäkringssystemet vad gäller anställda som gått i pension. Skulden har värderats till 3 535 miljoner euro brutto. För att få fram nettobeloppet dras förvaltningstillgångarna på totalt 272 miljoner euro av från denna bruttoskuld. I beräkningarna beaktas tjänstemän i aktiv tjänst och pensionärer från de olika EU-institutionerna och organen med familj samt verksamma och pensionerade ledamöter från kommissionen, revisionsrätten, Europeiska unionens domstol, rådet, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska ombudsmannen. Diskonteringsräntan och den allmänna löneökning som använts i beräkningen är desamma som de som används i beräkningen av pensionsskulden till de anställda (se ovan). Försäkringsmatematiska vinster som beror på förändringar av de försäkringstekniska antagandena är den huvudsakliga orsaken till att skulden minskat något.

Miljoner euro
Förändring av skulden till det gemensamma sjukförsäkringssystemet	Belopp
Skuld brutto per den 31 december 2008	4 248
Normalkostnad	168
Räntekostnader	169
Utbetalda ersättningar	(85)
Försäkringsmatematiska vinster	(965)
Skuld brutto per den 31 december 2009	3 535
Minus förvaltningstillgångar	(272)
Skuld netto per den 31 december 2009	3 263

2.13   LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

Miljoner euro
	31.12.2008	Ytterligare avsättningar	Outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överföringar till/från kortfristiga avsättningar	Förändringar i uppskattningen	31.12.2009
Rättsfall	421	54	(50)	(12)	0	0	413
Avveckling av kärnkraftsanläggningar	819	0	0	0	(22)	111	908
Finansiella avsättningar	12	67	0	0	(3)	0	76
Andra avsättningar	89	45	(12)	(37)	(13)	0	72
Totalt	1 341	166	(62)	(49)	(38)	111	1 469

Rättsfall

Detta är en beräkning av de belopp som sannolikt kommer att betalas ut efter 2010 med anledning av ett antal pågående rättsfall. Den största beloppet (409 miljoner euro) avser sådana rättsfall som var under behandling den 31 december 2009 avseende finansiella justeringar för EGFJ:s utgifter och andra rättfall avseende jordbruksutgifter.

Avveckling av kärnkraftsanläggningar

Ett grupp oberoende experter uppdaterade 2008 sin undersökning från 2003 av de beräknade kostnaderna för nedläggningen av Gemensamma forskningscentrets kärnkraftsanläggningar och avfallshanteringen i samband med nedläggningen. Den reviderade uppskattningen på 1 222 miljoner euro (tidigare 1 145 miljoner euro) ligger till grund för avsättningen i årsredovisningarna. I enlighet med EU:s redovisningsregler har uppskattningen indexerats med hänsyn till inflationen och sedan diskonterats till nettonuvärdet. Den 31 december 2009 blev resultatet en sammanlagd avsättning på 930 miljoner euro, fördelat mellan belopp som förväntas bli reglerade 2010 (22 miljoner euro) eller senare (908 miljoner euro). Mot bakgrund av programmets beräknade varaktighet (cirka 30 år) är det nödvändigt att påpeka att uppskattningen är osäker och att slutkostnaderna kan bli annorlunda än vad som nu förutspås.

Finansiella avsättningar

Enligt lånegarantifaciliteten för små och medelstora företag (SMF-garantin) för 1998, 2001 respektive 2007 inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation har Europeiska investeringsfonden befogenhet att ställa garantier i eget namn men för kommissionens räkning och risk. Den finansiella risken i samband med åberopade och icke-åberopade garantier utjämnas dock enligt följande. På balansdagen svarar de finansiella avsättningarna för båda faciliteterna mot betalningsförpliktelserna gentemot finansiella mellanhänder med avdrag för de nettobetalningskrav som gjorts till och med det datumet. Långfristiga finansiella avsättningar diskonteras till sitt nettonuvärde.

Andra avsättningar

Den huvudsakliga avsättningen omfattar EU:s beräknade bidrag till olika medlemsstater via fonden för nödfallsåtgärder inom veterinärområdet avseende utbrott av vissa djursjukdomar. Bidragen uppgår totalt till 60 miljoner euro (101 miljoner euro år 2008) och fördelas mellan belopp som ska betalas ut 2010 (25 miljoner euro) eller senare (35 miljoner euro).

2.14   LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

2.14.1    Upplåning

Miljoner euro
Benämning	31.12.2008	Ny upplåning	Återbetalningar	Växelkursskillnader	Förändring av bokföringsvärde	31.12.2009
Makroekonomiskt stöd	663	25	(95)	—	(6)	587
Betalningsbalanslån	2 004	7 200	—	—	99	9 303
Euratom	494	7	(11)	(1)	(5)	484
EKSG under avveckling	282	—	(67)	18	(8)	225
Totalt	3 443	7 232	(173)	17	80	10 599

Uppdelning av lång- och kortfristig upplåning

Miljoner euro
Upplåning	Löptid < 1 år	Löptid > 1 år	Totalt per 31.12.2009
Makroekonomiskt stöd	40	547	587
Betalningsbalanslån	—	9 303	9 303
EURATOM	—	484	484
EKSG under avveckling	—	225	225
Totalt	40	10 559	10 599

Denna rubrik omfattar Europeiska unionens upplåning som har en löptid på mer än ett år. Upplåningen omfattar skulder som styrkts genom intyg som uppgår till 10 324 miljoner euro (2008: 3 131 miljoner euro). Förändringarna i det bokförda värdet motsvarar ändringen i upplupen ränta plus, när det gäller upplåning som tagits av EKSG under avveckling, avskrivningar under året av eventuella transaktionskostnader som uppstått vid upptagandet, beräknade enligt effektivräntemetoden. De effektiva räntesatserna (uttryckta som räntespann) redovisas i nedanstående tabell:

Upplåning	31.12.2009	31.12.2008
Makroekonomiskt stöd	0,9625 % – 4,54 %	3,022 % – 5,29 %
Euratom	0,9031 % – 5,6775 %	3,348 % – 5,6775 %
Betalningsbalanslån	3,125 % – 3,625 %	3,25 %
EKSG under avveckling	0,346 % – 9,2714 %	4,939 % – 11,875 % (5)

2.15   ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Finansiella leasingskulder	1 736	1 770
Byggnader som betalas i omgångar	395	403
Övrigt	47	53
Totalt	2 178	2 226

Denna punkt omfattar främst leasingskulder med en löptid på över ett år (se anmärkning 2.2 ovan). Belopp som rör vissa byggnader som kommissionen har förvärvat och vars köpeskilling erläggs i omgångar ingår också – men här rör det sig inte om leasingavtal eftersom äganderätten omedelbart har övergått till kommissionen.

KORTFRISTIGA SKULDER

2.16   KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

Miljoner euro
	31.12.2008	Ytterligare avsättningar	Outnyttjade belopp	Utnyttjade belopp	Överföringar till/från övriga rubriker	Förändringar i uppskattningen	31.12.2009
Rättsfall	16	18	(3)	(1)	0	0	30
Avveckling av kärnkraftsanläggningar	89	0	0	(28)	22	(61)	22
Finansiella avsättningar	202	14	(50)	(41)	3	0	128
Andra avsättningar	41	7	(23)	(5)	13	0	33
Totalt	348	39	(76)	(75)	38	(61)	213

Rubriken omfattar den del av avsättningarna som förfaller till betalning inom mindre än ett år.

2.17   KORTFRISTIGA FINANSIELLA SKULDER

Denna rubrik omfattar upplåning (se anmärkning 2.14.1) till ett belopp på 40 miljoner euro med en återstående löptid på mindre än 12 månader på balansdagen (2008 var beloppet 94 miljoner euro samt 25 miljoner euro i samt skulder som innehas för handel).

2.18   SKULDER TILL LEVERANTÖRER OCH STÖDMOTTAGARE

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året	71	64
Kortfristiga skulder	15 260	12 026
Diverse skulder	133	115
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	78 420	77 472
Totalt	93 884	89 677

2.18.1    Långfristiga fordringar som förfaller till betalning under året

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Finansiella leasingskulder	59	52
Övrigt	12	12
Totalt	71	64

2.18.2    Kortfristiga skulder

Miljoner euro
Typ	31.12.2009	31.12.2008
Medlemsstater	14 903	11 386
Leverantörer och övriga	944	1 175
Icke-konterade utgifter och inkomster	(587)	(535)
Totalt	15 260	12 026

Kortfristiga skulder innefattar betalningsansökningar som EU mottagit inom ramen för bidragsverksamheten. De krediteras med det begärda beloppet så snart ansökan har tagits emot. Om motparten är en medlemsstat, klassificeras den som sådan. Det är samma förfarande för fakturor och kreditnotor som tagits emot vid upphandlingstransaktioner. De berörda betalningsansökningarna har beaktats när det gäller förfarandena för periodavgränsning vid årets slut. Efter dessa avgränsningar har de beräknade stödberättigande beloppen följaktligen redovisats som upplupna kostnader (se anmärkning 2.18.3 nedan), medan de icke stödberättigande delarna fortfarande ligger öppna på kontot ”icke-konterade utgifter och inkomster”. För att inte överskatta tillgångar och skulder har det beslutats att det nettobelopp som ska betalas ska redovisas bland kortfristiga skulder.

Medlemsstater

Huvudbeloppen under denna rubrik avsåg obetalda kostnadskrav för strukturfondsåtgärder till ett belopp på 11 160 miljoner euro (4 660 miljoner euro år 2008). Här ingår även 3 524 miljoner euro som ska betalas tillbaka till medlemsstaterna efter en ändringsbudget i slutet av 2009 (6 627 miljoner euro år 2008). Detta betalades ut till medlemsstaterna i februari 2010.

Leverantörer och övriga

I denna rubrik ingår fordringar i samband med bidrag och upphandling, samt belopp som ska betalas ut till offentliga organ och enheter som inte ingår i de konsoliderade räkenskaperna, (t.ex. EUF).

Icke-konterade utgifter och inkomster

Skulderna har satts ned med 587 miljoner euro, vilket motsvarar mottagna ersättningskrav som ännu inte hade kontrollerats och senare befunnits icke stödberättigande. De största beloppen avser de generaldirektorat som arbetar med strukturåtgärder.

2.18.3    Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Upplupna kostnader	76 435	77 260
Förutbetalda intäkter	1 976	50
Övrigt	9	162
Totalt	78 420	77 472

De upplupna kostnaderna fördelas på följande sätt:

Upplupna kostnader

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
EGFJ:s upplupna kostnader:
Kostnader 16.10.2009 – 31.12.2009	32 087	30 415
Direktstöd	12 195	12 682
Omstruktureringsfonden för socker	735	3 787
Övrigt	(55)	(13)
EGFJ totalt	44 962	46 871
Upplupna kostnader för strukturåtgärder:
EJFLU och EUGFJ garanti	9 076	7 004
ERUF och innovation	11 777	10 687
Sammanhållningsfonden	980	2 810
ISPA	3	4
ESF	5 411	4 596
Strukturfonderna totalt	27 247	25 101
Övriga upplupna kostnader:
FoTU	1 687	1 978
Övrigt	2 539	3 310
Övrigt totalt	4 226	5 288
Summa upplupna kostnader	76 435	77 260

Efter en långsamt start under tidigare år har programmen för strukturåtgärder 2007–2013 uppnått en normal nivå 2009, vilket förklarar ökningarna under ovanstående rubriker. Ökningen kompenseras av en minskning av de upplupna kostnaderna för omstruktureringsfonden för socker, eftersom det ser ut som om vissa av dessa medel inte kommer att utnyttjas.

Den väsentliga ökningen av förutbetalda intäkter beror på att två av medlemsstaterna betalade in sina bidrag till egna medel för 2010 i förväg.

TILLGÅNGAR NETTO

2.19   RESERVER

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Reserv för verkligt värde	69	41
Övriga reserver:
Garantifonden	1 472	1 276
Uppskrivningsfond	57	57
Upp- och utlåning	1 511	1 528
Övrigt	214	213
Totalt	3 254	3 074
Totalt	3 323	3 115

2.19.1    Reserv för verkligt värde

I enlighet med redovisningsreglerna redovisas justeringar till verkligt värde för tillgångar som kan säljas genom reserven för verkligt värde.

2.19.2    Övriga reserver

Garantifonden

Se även anmärkning 2.3.3 om garantifondens förvaltning. Denna reserv avspeglar det fastställda målbelopp på 9 % av de utestående belopp som garanterats genom fonden och som ska hållas som tillgångar.

Uppskrivningsfond

Uppskrivningsfonden innefattar uppskrivningar av materiella anläggningstillgångar. Saldot på 57 miljoner euro på balansdagen avser en uppskrivning av kommissionens fasta egendom, som redan hade ägt rum före övergången till de nya redovisningsreglerna.

Upp- och utlåning

Beloppet avser reserver för EKSG under avveckling, avseende kol- och stålforskningsfonden. Reserven inrättades i samband med avvecklingen av EKSG.

2.20   FORDRINGAR PÅ MEDLEMSSTATERNA

Miljoner euro
	Belopp
Fordringar på medlemsstaterna per den 31 december 2008	50 539
Återföring av budgetöverskott 2008 till medlemsstaterna	1 796
Kontorörelser avseende garantifonden	196
Andra förändringar i reserven	(10)
EKSG under avveckling: allokering av resultatet 2008	(15)
Ekonomiskt resultat (överskott) för året	(4 457)
Totala belopp som ska infordras från medlemsstaterna 31 december 2009	48 049
Fördelat på
Ersättningar till anställda	37 242
Övriga belopp	10 807

Detta belopp utgör de överskjutande kostnader som EU hade ådragit sig den 31 december 2009 och som måste finansieras genom framtida budgetar. Många kostnader tas enligt den periodiserade redovisningen upp år N även om de faktiskt betalas ut och finansieras via budgeten för år N+1. Skulderna översteg kraftigt tillgångarna vid årsskiftet eftersom dessa kostnader togs upp i räkenskaperna medan de motsvarande beloppen finansieras via framtida budgetar. De största beloppen avsåg EGFJ:s verksamhet. Medlemsstaternas fordringar för perioden 16 oktober till 31 december 2009 uppgick till 32 miljarder euro. Den största delen av de belopp som begärs in betalas i själva verket ut av medlemsstaterna mindre än 12 månader efter det berörda budgetårets slut som en del av följande års budget.

Fordringarna på medlemsstaterna minskade jämfört med i fjol och uppgick till 10,8 miljarder euro jämfört med 13 miljarder euro år 2008. Denna minskning beror främst på att förfinansieringen ökade med 9,5 miljarder euro (se anmärkning 2.5 och 2.9) vilken uppvägdes av en ökning med 4,2 miljarder euro av skulder till leverantörer och stödmottagare (anmärkning 2.18) och en minskning med 3,3 miljarder euro av de kortfristiga fordringarna (anmärkning 2.10).

Det är huvudsakligen EU:s åtaganden om ersättning till anställda som betalas ut under en längre period. Det bör noteras att det är medlemsstaterna som garanterar finansieringen av pensionsutbetalningarna ur de årliga budgetarna. I rent informationssyfte visas nedan en uppdelning av de kommande utbetalningarna av ersättningar till anställda:

Miljoner euro
	Belopp
På kort frist: belopp som ska erläggas 2010	1 214
På lång frist: belopp som ska erläggas efter 2010	36 028
Skulder för ersättningar till anställda sammanlagt per 31.12.2009	37 242

Det bör noteras att det ovanstående inte har någon effekt på budgetsaldot – budgetintäkterna ska alltid vara lika med budgetkostnaderna eftersom eventuella inkomstöverskott återförs till medlemsstaterna.

3.   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL RESULTATRÄKNINGEN

3.1   EGNA MEDEL OCH ANDRA INTÄKTER

Miljoner euro
	Anmärkning	2009	2008
Egna medel	3.1.1
BNI-medel		81 978	74 479
Egna medel från mervärdesskatt		12 795	19 008
Traditionella egna medel
Jordbrukstullar		0	1 184
Tullar		14 002	15 196
Sockeravgifter		130	702
Summa traditionella egna medel		14 132	17 082
Budgetjusteringar	3.1.2	1 399	1 930
Bidrag från tredje land (inklusive Eftaländer)		233	214
Totalt		110 537	112 713

Europeiska unionens intäkter kommer i huvudsak från de egna medlen. Huvuddelen av kostnaderna finansieras genom egna medel, medan övriga intäkter endast utgör en mindre del av den totala finansieringen.

3.1.1    Egna medel

Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsbaserade medel och BNI-baserade medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten (Förenade kungarikets rabatt) och en bruttominskning av Nederländernas och Sveriges årliga BNI-baserade bidrag är också en integrerad del av systemet för egna medel. Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka uppbördskostnader och beloppen ovan anges netto efter avdrag av dessa kostnader.

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på 0,30 % av det harmoniserade momsunderlaget för alla medlemsstater (utom år 2007–2013 då uttagssatsen för Österrike fastställdes till 0,225 %, för Tyskland till 0,15 % och för Nederländerna och Sverige till 0,10 %). Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat. De BNI-baserade medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, de momsbaserade medlen och diverse intäkter. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI.

Jämförts med 2008 har intäkterna från de momsbaserade egna medlen minskat med 6,2 miljarder euro. Minskningen kompenserades gott och väl av den ökning på 7,5 miljarder euro som ägde rum av intäkterna från de BNI-baserade egna medlen. Dessa förändringar beror huvudsakligen på de olika bestämmelser som antogs i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska unionens egna medel (beslutet om egna medel 2007) som ersatte det tidigare beslutet om egna medel från år 2000. Under 2009 bokfördes inga jordbrukstullar eftersom dessa nu betraktas som tullar efter det att beslutet om egna medel från 2007 trätt i kraft år 2009. Tullarna har minskat med 1,1 miljarder euro vilket berodde på en väsentlig minskning av värdet på importen till alla EU:s 27 medlemsstater under 2009 jämfört med 2008. Även sockeravgifterna minskade med 572 miljoner euro eftersom unionen under 2008 hade extra engångsintäkter på grund av ytterligare sockerkvoter.

3.1.2    Budgetjusteringar

Rubriken budgetjusteringar innefattar bland annat överskottet från 2008 års budget (1 796 miljoner euro), vilket medlemsstaterna får tillbaka eftersom deras bidrag till nästa års budget reduceras. Överskottet tas således upp som en intäkt 2009. Enligt beslutet om egna medel 2007 har Förenade kungariket rätt till en korrigering av budgetobalanser. Eftersom denna korrigering finansieras av medlemsstaterna borde den i princip inte ha någon nettoeffekt på budgetsaldot eller resultaträkningen. Ett belopp på 319 miljoner euro har dock bokförts under denna rubrik. Beloppet består av avvikelser mellan de eurokurser som används för budgetändamål (se artikel 10.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000) och de växelkurser som var i kraft då de medlemsstater som inte ingår i euroområdet gjorde sina inbetalningar.

3.2   ÖVRIGA DRIFTSINTÄKTER

Miljoner euro
	Anmärkning	2009	2008
Utdömda böter	3.2.1	2 648	3 171
Jordbrukstullar	3.2.2	705	2 299
Återkrav av kostnader:	3.2.3
Direkt central förvaltning		63	61
Indirekt central förvaltning		6	4
Decentraliserad förvaltning		41	90
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna		1 066	1 349
Totalt		1 176	1 504
Intäkter från administrativ verksamhet:	3.2.4
Anställda		1 010	974
Materiella anläggningstillgångar		33	25
Övriga administrativa intäkter		165	149
Totalt		1 208	1 148
Diverse driftsintäkter:	3.2.5
Justeringar/avsättningar		150	71
Växelkursvinster		618	269
Övrigt		1 027	1 269
Totalt		1 795	1 609
Totalt		7 532	9 731

3.2.1    Utdömda böter

Dessa intäkter avser böter som kommissionen har utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna. Fordringar och därmed sammanhängande intäkter redovisas när kommissionens beslut om att utdöma böter har fattats och vederbörligen delgivits den eller de som beslutet riktar sig till.

3.2.2    Jordbrukstullar

Dessa belopp avser mjölkavgifter på 99 miljoner euro (motsvarande belopp 2008: 338 miljoner euro) och sockeravgifter på 606 miljoner euro (motsvarande belopp 2008: 1 961 miljoner euro). Mjölkavgifterna är ett sätt att styra marknaden genom påföljder för de mjölkproducenter som överskrider sina referenskvantiteter. Då de inte är kopplade till kommissionens förskottsbetalningar anses de i praktiken utgöra intäkter som avsatts för särskilda ändamål. Mjölkkvoterna håller på att fasas ut, vilket förklarar att intäkterna från mjölkavgifterna minskat. För jordbruksåret 2008/2009 och framåt kommer kvoterna att minskas med 1 % årligen till dess att de helt avskaffats år 2015.

Sockeravgifterna avser omstruktureringsfonden för socker, där reformen av sockersektorn har lett till en sänkning av internpriset på socker som ska minska skillnaden mellan priset inom EU och det internationella priset. För att underlätta för de mindre konkurrenskraftiga sockerproducenterna att lämna marknaden har en självfinansierande omstruktureringsfond inrättats, som finansieras genom intäkter som härrör från en tillfällig skatt som åläggs sockerproducenterna, och som behandlas som en intäkt som avsatts för ett särskilt ändamål. Utbetalningarna från systemet kommer att fortsätta fram till september 2012 men alla intäkter för omstruktureringsfonden hade redan deklarerats av medlemsstaterna per den 31 december 2009.

3.2.3    Återkrav av utgifter

Denna rubrik avser de betalningskrav som utfärdats av kommissionen samt de avdrag från påföljande utbetalningar som bokförs i kommissionens räkenskaper vid återkrav av belopp som tidigare betalats ut från den allmänna budgeten, men där justeringar krävs till följd av kontroller, granskning eller analys av stödberättigandet. Dessutom omfattas återbetalningskrav som medlemsstaterna riktat till mottagare av stöd från EGFJ. Det inkluderar också skillnaden i upplupna intäktsberäkningar från föregående årsslut till innevarande år. Rubriken tar dock inte upp alla belopp som återbetalats till EU, eftersom i synnerhet stora utgifter inom området strukturåtgärder omfattas av särskilda mekanismer för att kräva tillbaka belopp som betalats ut på felaktiga grunder, varvid inga återbetalningskrav behöver utfärdas. I enlighet med EU:s redovisningsregler tas inte återbetalning av förfinansiering upp som en intäkt.

Totalbeloppet på 1 066 miljoner euro under rubriken består av 453 miljoner euro för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och 613 miljoner euro för strukturfonderna.

a)   Jordbruk (EGFJ)

Inom jordbrukssektorn uppgår de belopp som räknas som intäkter under året under denna rubrik till 453 miljoner euro. De fördelas enligt följande:

—	Beslut som fattas under året om finansiell justering efter förenlighetskontroll avseende 347 miljoner euro.

—

Bedrägerier och oriktigheter: 106 miljoner euro. Detta avser ett belopp på 163 miljoner euro avseende återbetalningar som medlemsstaterna deklarerat och återkrävt under året, minus 57 miljoner euro avseende utestående belopp som deklarerats av medlemsstaterna och som ska återkrävas i slutet av året. (Siffrorna för 2009 var 627 miljoner euro vid årets slut och 684 miljoner euro vid årsslutet 2008) – se även anmärkning 2.10.2.

Den 31 december 2009 berördes sammanlagt 2,8 miljarder euro i EGFJ-utgifter av möjliga framtida korrigeringar till följd av pågående revisionsarbete (se anmärkning 6.4.1).

b)   Strukturåtgärder

Under denna rubrik ska 613 miljoner euro återkrävas avseende utgifter för strukturåtgärder (år 2008 var beloppet 349 miljoner euro). Denna rubrik inkluderar betalningskrav som kommissionen utställt för att återkräva felaktiga utbetalningar på 406 miljoner euro från tidigare år samt en ökning på 206 miljoner euro av de upplupna intäkterna vid utgången av året.

Återbetalningskraven utfärdas bara i följande fall:

—	När kommissionen fattar ett formellt beslut om finansiella justeringar efter att ha upptäckt felaktiga utbetalningar i de belopp som medlemsstaterna ansökt om.

—

När man gör justeringar i samband med att ett program slutbetalas, då EU:s bidraget sätts ned om medlemsstatens deklarationer av stödberättigande kostnader inte motsvarar de belopp som redan har betalats ut i form av förfinansiering och mellanliggande betalningar. Sådana transaktioner kan ske utan formellt beslut från kommissionens sida om de godkänts av medlemsstaten i fråga.

—	När man efter avslutad rättegång måste betala tillbaka sådana belopp som hade återkrävts efter det att programmet avslutats men innan rättsprocessen avgjorts.

Övriga betalningskrav som utfärdas i samband med strukturåtgärder avser återkrav av förfinansiering. Dessa belopp har inte förts upp som intäkter, utan tas i balansräkningen upp som förfinansiering.

Den 31 december 2009 beräknades de potentiella (ännu ej beslutade) finansiella justeringarna uppgå till 1,1 miljarder euro – se anmärkning 6.4.2 för ytterligare uppgifter.

3.2.4    Intäkter från administrativ verksamhet

Dessa inkomster utgörs främst av direkta avdrag från personalens löner, främst i form av bidrag till pensionssystemet samt inkomstskatt.

3.2.5    Diverse driftsintäkter

Sammanlagt 376 miljoner euro (321 miljoner euro 2008) avser belopp som betalats in av anslutningsländer. Huvudorsaken till ökningen av diverse driftsintäkter jämfört med förra året är att växelkursvinsterna ökat (se nedan). Detta utjämnades något av det lägre beloppet (5 miljoner euro jämfört med 241 miljoner euro år 2008) för äldre förfinansiering som för första gången togs upp i balansräkningen, vilket motbokas under denna rubrik.

Växelkursvinster tas också upp under denna rubrik, såvida de inte är kopplade till sådan finansiell verksamhet som avses i anmärkning 3.5 nedan. Växelkursvinster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda redovisningen. Såväl realiserade som orealiserade vinster omfattas.

Nettopositionen uppvisade en betydande nettokursvinst för året på 185 miljoner euro (jämfört med en nettokursförlust på 504 miljoner euro år 2008). Detta fördelas både på orealiserade och realiserade belopp och kommissionen har bokfört i stort sett alla belopp.

Orealiserade nettokursvinster

De orealiserade nettokursvinsterna på 132 miljoner euro beror på omräkningen vid årsslutet av utestående belopp i utländska valutor. Den största delen av vinsterna (87 miljoner euro) är kopplad till engelska pund och svenska kronor som båda steg gentemot euron under 2009.

Kommissionen innehar betydande saldon i utländska valutor, inklusive engelska pund och svenska kronor, vid årsslutet på sina bankkonton för egna medel. I enlighet med rådets förordning nr 1150/2000 hålls dessa medel på kommissionens bankkonton för egna medel, dit de betalas in av medlemsstaterna, och utnyttjas i den mån det behövs för att täcka det behov av likvida medels om uppstår vid genomförandet av budgeten.

Realiserade nettokursvinster

Största delen av den sammanlagda växelkursvinsten på 53 miljoner euro kommer från konteringshändelser avseende egna medel som betalats in i andra nationella valutor än euro av medlemsstater som inte ingår i eurozonen. Nettokursvinsterna utgör skillnaden mellan bokföringskursen när dessa belopp redovisades av kommissionen vid mottagandet och den marknadsväxelkurs som gällde när de konverterades till euro för att kunna användas till att täcka kommissionens betalningar. Bokföringskursen för en given månad fastställs utifrån marknadsväxelkursen på den näst sista dagen av den föregående månaden. Egna medel redovisas till dessa växelkurser när de tas emot och konverteras därefter till euro till senare marknadsväxelkurs.

Under 2009 steg flera europeiska valutor, i synnerhet det engelska pundet och den rumänska leun väsentligt. Därför var de marknadsväxelkurser som tillämpades för omräkning till euro av kommissionens egna medel i dessa valutor regelbundet högre än de bokföringskurser de tagits upp till när de betalades in. Den återstående skillnaden är relaterad till andra bokföringstransaktioner, däribland betalningar verkställda av kommissionen i andra valutor än euro.

Förändringarna av den sammanlagda växelkursdifferensen mellan 2008 och 2009 från en nettoförlust till en nettovinst beror på de stora rörligheten i växelkurserna under dessa två år. Under 2008 sjönk flera europeiska valutor väsentligt i förhållande till euron, medan denna tendens delvis vände under 2009.

3.3   ADMINISTRATIVA KOSTNADER

Miljoner euro
	2009	2008
Personalkostnader	4 898	4 563
Av- och nedskrivningar	436	330
Övriga administrativa kostnader	2 799	2 827
Totalt	8 133	7 720

Detta avser administrativa kostnader som följer av kommissionens verksamhet, huvudsakligen personalkostnader, avskrivningar och andra kostnader som är kopplade till EU-institutionernas och organens verksamhet (såsom kostnader för hyra, underhåll, varor, utbildning o.dyl.).

3.4   DRIFTSKOSTNADER

Miljoner euro
	Anmärkning	2009	2008
Huvudsakliga driftskostnader:	3.4.1
Direkt central förvaltning		8 744	7 998
Indirekt central förvaltning		3 605	3 077
Decentraliserad förvaltning		137	1 278
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna		89 681	81 839
Gemensam förvaltning		1 655	1 188
Totalt		103 822	95 380
Övriga driftskostnader:	3.4.2
Justeringar/avsättningar		199	278
Växelkursförluster		432	773
Övrigt		481	783
Totalt		1 112	1 834
Totalt		104 934	97 214

3.4.1    Huvudsakliga driftskostnader

Europeiska unionens driftskostnader är fördelade på de olika rubrikerna i budgetramen och kan ta olika former beroende på hur de förvaltas och betalas ut. Merparten av utgifterna (86 %) faller inom den förvaltning som delas med medlemsstaterna. Detta gäller t.ex. EGFJ:s utgifter och insatser som finansieras via olika strukturåtgärder (regionala utvecklingsfonden, socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Sammanhållningsfonden och fiskerifonden).

Ökningen under 2009 beror huvudsakligen på strukturåtgärder under programperioden 2007–2013. Efter en långsamt start under tidigare år nådde dessa program en normal nivå 2009, medan åtgärderna för 2000–2006 håller på att avslutas.

3.4.2    Övriga driftskostnader

Växelkursförluster kan uppstå i samband med löpande transaktioner i andra valutor än euro, samt i samband med den årliga omräkning som sker i syfte att förbereda räkenskaperna. Såväl realiserade som icke-realiserade vinster omfattas. De kursförluster som är kopplade till finansiell verksamhet som avses i anmärkning 3.6 nedan tas inte upp under denna rubrik.

3.5   INTÄKTER FRÅN FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Miljoner euro
	2009	2008
Utdelningar (från riskkapitalfonder)	14	22
Räntor på
Förfinansiering	59	50
Dröjsmålsränta	132	26
Svappar	2	13
Tillgångar som kan säljas	100	102
Utlåning	265	105
Likvida medel	158	349
Övrigt	3	3
Totalt	719	648
Övriga finansiella intäkter:
Realisationsvinst på försäljning av finansiella tillgångar	10	4
Övrigt	76	11
Totalt	86	15
Nuvärdejustering	10	3
Växelkursvinster	6	10
Totalt	835	698

3.6   KOSTNADER FÖR FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Miljoner euro
	2009	2008
Räntekostnader:
Leasingavtal	95	91
Svappar	2	10
Upplåning	248	90
Övrigt	20	9
Totalt	365	200
Övriga finansiella kostnader:
Justeringar av avsättningar	39	12
Finansiella kostnader för budgetinstrument	73	50
Realisationsförlust på försäljning av finansiella tillgångar	0	8
Nedskrivningsförluster på finansiella tillgångar	15	11
Övrigt	57	56
Totalt	184	137
Nuvärdejustering	0	118
Växelkursförluster	45	12
Totalt	594	467

3.7   NETTOÖVERSKOTT/(UNDERSKOTT) FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH GEMENSAMMA FÖRETAG

Enligt kapitalandelsmetoden ska EU i sin resultaträkning ta upp sin andel av nettoöverskott eller nettounderskott i intresseföretag och gemensamma företag (se även anmärkningarna 2.3.1 och 2.3.2).

3.8   SEGMENTRAPPORTERING

I redovisningen fördelas de till driften kopplade intäkterna och kostnaderna på kommissionens olika politikområden på grundval av den verksamhetsbaserade budgeteringen. Politikområdena samlas för uppställningen av bokslutet under tre större rubriker, nämligen ”verksamhet inom EU”, ”verksamhet utanför EU” samt ”tjänster och övrigt”.

Gruppen ”verksamhet inom EU” är den största och omfattar de många politikområden som avser Europeiska unionen. Gruppen ”verksamhet utanför EU” omfattar politikområden med inriktning utanför Europeiska unionen, t.ex. handel och bistånd. Gruppen ”tjänster och övrigt” avser den internationella och ämnesövergripande verksamhet som krävs för att EU:s institutioner och organ ska fungera.

De organ och organ som ingår i konsolideringen tas upp inom sina respektive politikområden. Andra institutioner än kommissionen tas upp inom ett eget politikområde. För de olika politikområdena anges bruttobeloppen före de elimineringar som sker vid konsolideringen, vilka tas upp samlat i en av kolumnerna.

Egna medel och andra bidrag till EU:s budget har inte delats upp på de olika verksamhetsområdena, eftersom dessa beräknas, uppbärs och förvaltas av kommissionens centrala tjänster. De visas nedan för att göra det lättare att jämföra nettoresultatet mot resultaträkningen.

SEGMENTRAPPORTERING – SAMMANFATTNING

Miljoner euro
	Verksamhet inom EU	Verksamhet utanför EU	Tjänster och övrigt	EKSG under avveckling	Övriga institutioner	Eliminering vid konsolidering	Totalt
Övriga driftsintäkter
Utdömda böter	2 648	0	0	0	0	0	2 648
Jordbrukstullar	705	0	0	0	0	0	705
Återkrav av kostnader	1 110	64	2	0	0	0	1 176
Intäkter från administrativ verksamhet	79	37	840	0	377	(125)	1 208
Övriga driftsintäkter	1 930	81	707	2	1	(926)	1 795
ÖVRIGA DRIFTSINTÄKTER	6 472	182	1 549	2	378	(1 051)	7 532
Administrativa kostnader
Personalkostnader	(1 732)	(737)	(1 151)	0	(1 287)	9	(4 898)
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	(70)	(18)	(118)	0	(230)	0	(436)
Övriga administrativa kostnader	(658)	(311)	(853)	0	(1 225)	248	(2 799)
	(2 460)	(1 066)	(2 122)	0	(2 742)	257	(8 133)
Driftskostnader
Direkt central förvaltning	(6 279)	(2 843)	(278)	0	0	656	(8 744)
Indirekt central förvaltning	(2 971)	(616)	(4)	0	0	(14)	(3 605)
Decentraliserad förvaltning	(32)	(105)	0	0	0	0	(137)
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna – Delad förvaltning	(89 546)	(9)	(126)	0	0	0	(89 681)
Gemensam förvaltning	(368)	(1 287)	0	0	0	0	(1 655)
Övriga driftskostnader	(726)	(9)	(468)	(61)	0	152	(1 112)
	(99 922)	(4 869)	(876)	(61)	0	794	(104 934)
DRIFTSKOSTNADER TOTALT	(102 382)	(5 935)	(2 998)	(61)	(2 742)	1 051	(113 067)
DRIFTSKOSTNADER NETTO	(95 910)	(5 753)	(1 449)	(59)	(2 364)	0	(105 535)
Egna medel och andra intäkter							110 537
Överskott från den löpande verksamheten							5 002
Finansiella nettointäkter							241
Förändring av ersättningar till anställda							(683)
Resultat från andelar i intresseföretag/gemensamma företag							(103)
Ekonomiskt resultat för året							4 457

SEGMENT REPORTING – ACTIVITIES WITHIN THE EU

Miljoner euro
	Ekonomi och finans	Näringsliv	Konkurrens	Sysselsättning	Jordbruk	Transport och energi	Miljö	Forskning	Informationssamhället
Övriga driftsintäkter
Utdömda böter	0	8	2 626	0	0	2	10	0	0
Jordbrukstullar	0	0	0	0	705	0	0	0	0
Återkrav av kostnader	3	5	0	60	492	3	1	6	12
Intäkter från administrativ verksamhet	0	9	0	0	0	17	0	1	4
Övriga driftsintäkter	7	261	0	33	84	203	35	513	5
ÖVRIGA DRIFTSINTÄKTER	10	283	2 626	93	1 281	225	46	520	21
Administrativa kostnader	(53)	(243)	(74)	(102)	(108)	(265)	(100)	(292)	(127)
Personalkostnader	(46)	(161)	(68)	(75)	(88)	(178)	(74)	(197)	(96)
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	0	(15)	0	(1)	0	(9)	(1)	(2)	0
Övriga administrativa kostnader	(7)	(67)	(6)	(26)	(20)	(78)	(25)	(93)	(31)
Driftskostnader	(35)	(358)	(16)	(8 153)	(55 539)	(1 726)	(192)	(3 646)	(1 220)
Direkt central förvaltning	(35)	(159)	0	(182)	(43)	(607)	(173)	(2 647)	(1 108)
Indirekt central förvaltning	0	(39)	0	0	0	(667)	(4)	(922)	(103)
Decentraliserad förvaltning	0	0	0	(3)	(8)	(11)	0	0	0
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna – Delad förvaltning	0	0	0	(7 952)	(55 427)	0	0	0	0
Gemensam förvaltning	0	(68)	0	0	0	(285)	0	0	0
Övriga driftskostnader	0	(92)	(16)	(16)	(61)	(156)	(15)	(77)	(9)
DRIFTSKOSTNADER TOTALT	(88)	(601)	(90)	(8 255)	(55 647)	(1 991)	(292)	(3 938)	(1 347)
DRIFTSKOSTNADER NETTO	(78)	(318)	2 536	(8 162)	(54 366)	(1 766)	(246)	(3 418)	(1 326)

	Gemensamma forskningscentret	Fiske	Den inre marknaden	Regionalpolitik	Beskattning och tullunion	Utbildning och kultur	Hälsa och konsumentskydd	Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	Verksamhet inom EU totalt
Övriga driftsintäkter
Utdömda böter	0	0	2	0	0	0	0	0	2 648
Jordbrukstullar	0	0	0	0	0	0	0	0	705
Återkrav av kostnader	0	23	0	497	0	4	1	3	1 110
Intäkter från administrativ verksamhet	45	0	0	0	0	1	1	1	79
Övriga driftsintäkter	159	8	190	(1)	1	156	136	140	1 930
ÖVRIGA DRIFTSINTÄKTER	204	31	192	496	1	161	138	144	6 472
Administrativa kostnader	(308)	(39)	(161)	(69)	(49)	(177)	(177)	(116)	(2 460)
Personalkostnader	(226)	(32)	(105)	(55)	(40)	(88)	(120)	(83)	(1 732)
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	(28)	0	(4)	0	(2)	(1)	(4)	(3)	(70)
Övriga administrativa kostnader	(54)	(7)	(52)	(14)	(7)	(88)	(53)	(30)	(658)
Driftskostnader	(143)	(544)	(36)	(25 789)	(65)	(1 341)	(495)	(624)	(99 922)
Direkt central förvaltning	(29)	(282)	(7)	(37)	(65)	(157)	(395)	(353)	(6 279)
Indirekt central förvaltning	0	0	0	(17)	0	(1 179)	(40)	0	(2 971)
Decentraliserad förvaltning	0	0	0	(10)	0	0	0	0	(32)
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna – Delad förvaltning	0	(260)	0	(25 710)	0	0	0	(197)	(89 546)
Gemensam förvaltning	0	0	0	(15)	0	0	0	0	(368)
Övriga driftskostnader	(114)	(2)	(29)	0	0	(5)	(60)	(74)	(726)
DRIFTSKOSTNADER TOTALT	(451)	(583)	(197)	(25 858)	(114)	(1 518)	(672)	(740)	(102 382)
DRIFTSKOSTNADER NETTO	(247)	(552)	(5)	(25 362)	(113)	(1 357)	(534)	(596)	(95 910)

SEGMENTRAPPORTERING – VERKSAMHET UTANFÖR EU

Miljoner euro
	Yttre förbindelser	Handel	Utvecklingssamarbete	Utvidgning	Humanitärt bistånd	Verksamhet utanför EU totalt
Övriga driftsintäkter
Återkrav av kostnader	14	0	9	39	2	64
Intäkter från administrativ verksamhet	37	0	0	0	0	37
Övriga driftsintäkter	81	0	(1)	1	0	81
ÖVRIGA DRIFTSINTÄKTER	132	0	8	40	2	182
Administrativa kostnader	(799)	(50)	(146)	(45)	(26)	(1 066)
Personalkostnader	(511)	(45)	(129)	(36)	(16)	(737)
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	(18)	0	0	0	0	(18)
Övriga administrativa kostnader	(270)	(5)	(17)	(9)	(10)	(311)
Driftskostnader	(2 924)	(12)	(939)	(142)	(852)	(4 869)
Direkt central förvaltning	(1 514)	(6)	(610)	(296)	(417)	(2 843)
Indirekt central förvaltning	(563)	0	(1)	(52)	0	(616)
Decentraliserad förvaltning	(185)	0	(122)	202	0	(105)
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna	(26)	0	17	0	0	(9)
Gemensam förvaltning	(634)	(6)	(218)	6	(435)	(1 287)
Övriga driftskostnader	(2)	0	(5)	(2)	0	(9)
DRIFTSKOSTNADER TOTALT	(3 723)	(62)	(1 085)	(187)	(878)	(5 935)
DRIFTSKOSTNADER NETTO	(3 591)	(62)	(1 077)	(147)	(876)	(5 753)

SEGMENTRAPPORTERING – TJÄNSTER OCH ÖVRIGT

Miljoner euro
	Press och kommunikation	Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)	Samordning	Personal och administration	Eurostat	Budget	Revision	Språk	Övrigt	Tjänster och övrigt totalt
Övriga driftsintäkter
Återkrav av kostnader	1	0	0	1	0	0	0	0	0	2
Intäkter från administrativ verksamhet	0	6	0	692	0	50	0	92	0	840
Övriga driftsintäkter	(2)	0	6	54	(1)	(2)	0	47	605	707
ÖVRIGA DRIFTSINTÄKTER	(1)	6	6	747	(1)	48	0	139	605	1 549
Administrativa kostnader	(96)	(49)	(148)	(1 360)	(65)	(51)	(8)	(380)	35	(2 122)
Personalkostnader	(61)	(36)	(129)	(564)	(60)	(38)	(8)	(290)	35	(1 151)
Kostnader för immateriella och materiella anläggningstillgångar	(2)	0	0	(116)	0	0	0	0	0	(118)
Övriga administrativa kostnader	(33)	(13)	(19)	(680)	(5)	(13)	0	(90)	0	(853)
Driftskostnader	(98)	(13)	0	(36)	(30)	(261)	0	(14)	(424)	(876)
Direkt central förvaltning	(94)	(13)	0	(32)	(29)	(109)	0	(1)	0	(278)
Indirekt central förvaltning	(4)	0	0	0	0	0	0	0	0	(4)
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna	0	0	0	0	0	(126)	0	0	0	(126)
Övriga driftskostnader	0	0	0	(4)	(1)	(26)	0	(13)	(424)	(468)
DRIFTSKOSTNADER TOTALT	(194)	(62)	(148)	(1 396)	(95)	(312)	(8)	(394)	(389)	(2 998)
DRIFTSKOSTNADER NETTO	(195)	(56)	(142)	(649)	(96)	(264)	(8)	(255)	216	(1 449)

4.   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYSEN

4.1   UNDERLAG OCH SYFTE

Syftet med att redovisa information om kassaflöde är att mäta EU:s förmåga att generera likvida medel, samt behovet av dessa medel.

Kassaflödesanalysen har sammanställts enligt den indirekta metoden. Detta innebär att nettoöverskottet eller nettounderskottet för budgetåret justeras för effekterna av transaktioner som inte påverkar likviditeten, för fall där beloppen för tidigare eller framtida ingående eller utgående transaktioner skjuts upp eller ackumuleras, samt för intäkts- och kostnadsposter kopplade till investeringar. Kassaflöden som härrör från transaktioner i utländsk valuta registreras i Europeiska unionens bokföringsvaluta, dvs. euro. Vid omräkningen används den växelkurs som gäller på transaktionsdagen.

I kassaflödesanalysen delas kassaflödena under perioden in i löpande verksamhet och investeringsverksamhet (EU bedriver ingen finansieringsverksamhet).

4.2   LÖPANDE VERKSAMHET

Till löpande verksamhet i denna mening räknas EU:s verksamhet som inte avser investeringar, dvs. merparten av verksamheten. Utlåning till mottagare (och motsvarande upplåning i förekommande fall) räknas inte till investering (eller finansiering), eftersom dessa lån ingår som ett led i EU:s löpande verksamhet. Investeringar i EIF, EBRD och riskkapitalfonder räknas också till den löpande verksamheten, eftersom dessa verksamheter syftar till att uppnå fastställda politiska mål.

4.3   INVESTERINGSVERKSAMHET

Till investeringsverksamheten räknas förvärv och försäljning av immateriella och materiella tillgångar, samt andra investeringar som inte definieras som motsvarigheter till likvida medel. Till investeringsverksamheten räknas inte utlåning till mottagare. Syftet med rubriken är att spegla EU:s faktiska investeringsverksamhet.

Bland EU:s tillgodohavanden finns ett belopp på 8 910 miljoner euro i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel som inte får användas i verksamheten. Detta består av bötesbelopp som betalats in i ärenden motparten överklagat beslutet om böter. Dessa belopp anges separat under anmärkning 2.11 ovan såsom bundna likvida medel.

5.   EVENTUALTILLGÅNGAR OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER SAMT ÖVRIGA TRANSAKTIONER

EVENTUALTILLGÅNGAR

Miljoner euro
	Anmärkning	31.12.2009	31.12.2008
Erhållna garantier	5.1	279	260
Eventualtillgångar avseende bedrägerier och oriktigheter	5.2	1 944	2 010
Pågående finansiella justeringar (i avvaktan på slutligt beslut)	5.3	0	4 390
Övriga eventualtillgångar	5.4	18	43
Eventualtillgångar totalt		2 241	6 703

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Miljoner euro
Eventualförpliktelser	Anmärkning	31.12.2009	31.12.2008
Ställda garantier	5.5	19 330	17 510
Böter – överklaganden till domstolen	5.6	11 969	10 198
EGFJ – pågående rättsfall	5.7	1 945	1 609
Belopp knutna till rättsfall och andra tvister	5.8	416	281
Övriga eventualförpliktelser	5.9	12	18
Eventualförpliktelser totalt		33 672	29 616
Alla eventualförpliktelser kommer, om de förfaller till betalning, att finansieras via EU:s budget under kommande år. EU:s budget finansieras av medlemsstaterna.

EVENTUALTILLGÅNGAR

5.1   ERHÅLLNA GARANTIER

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Fullgörandegarantier	252	239
Övrigt	27	21
Totalt	279	260

Fullgörandegarantier krävs ibland för att se till att mottagarna av EU-bidrag fullgör sina avtalsenliga åtaganden gentemot Europeiska unionen.

5.2   BEDRÄGERIER OCH ORIKTIGHETER

I tabellen nedan visas de potentiella återbetalningskrav som medlemsstaterna kan utfärda med anledning av oriktiga betalningsanspråk på strukturfonderna. Uppgifterna bygger på de formella rapporter som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med kommissionens förordning nr 1681/94, med beloppen redovisade per medlemsstat.

Eventualtillgångar kopplade till bedrägerier och oriktigheter

Miljoner euro
Medlemsstat	31.12.2009	31.12.2008
Österrike	8	13
Belgien	2	16
Tjeckien	13	13
Danmark	2	10
Estland	3	2
Finland	2	3
Frankrike	15	12
Tyskland	468	581
Grekland	25	62
Ungern	6	5
Irland	1	1
Italien	436	441
Lettland	5	4
Litauen	5	2
Malta	1	1
Nederländerna	15	14
Polen	18	13
Portugal	82	114
Slovakien	39	9
Slovenien	7	1
Spanien	277	279
Sverige	2	2
Förenade kungariket	347	257
Totalt	1 779	1 855

De belopp som anges i tabellen visar snarast teoretiska maximibelopp för hur mycket som kan komma att återbetalas till EU:s budget, av följande skäl:

—	Medlemsstaterna anmäler inte alltid resultaten av återkrav.

—

Medlemsstaterna är skyldiga att informera kommissionen om möjligheterna till återkrav, men det är omöjligt att närmare ange hur mycket av de utestående beloppen som faktiskt kommer att kunna återkrävas. Ibland tillåts i tillämplig nationell lagstiftning en preskriptionstid på 30 år, vilket gör att nationella förvaltningar ofta dröjer med att förklara ett återkrav som formellt omöjligt, även om chanserna är minimala. När det gäller strukturåtgärder är medlemsstaterna numera skyldiga att lämna in en årlig redogörelse till kommissionen för de belopp som trots återkrav ännu inte har betalats tillbaka (artikel 8 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001) vilket möjliggör bättre kontroller av den faktiska situationen.

—	Även om den berörda medlemsstaten har utfärdat betalningskrav inom utsatt tid ger detta inga garantier för ett positivt resultat. Detta gäller t.ex. då ett betalningskrav bestrids i domstol.

—

Samfinansiering av enskilda projekt sker inom ramen för de fleråriga programmen. Innan ett flerårigt program avslutats går det inte att exakt fastställa vilka belopp som återstår att återkräva, eftersom den finansiering som använts för felaktiga utbetalningar under vissa omständigheter kan omfördelas till andra projekt som skötts korrekt, och eftersom utbetalning i olika omgångar, särskilt slutbetalningen, i vissa fall gör det möjligt att reglera tidigare felaktiga utbetalningar. Det bör framhållas att tabellens siffror är preliminära och att de bygger på anmälningar som tagits emot och behandlats fram till slutet av februari 2010. Dessa siffror kan komma att ändras på grundval av ytterligare anmälningar som kommer in sent.

Medlemsstaternas uppgifter räcker inte för att göra en tillförlitlig uppskattning av utsikterna för återkrav i enskilda fall. De huvudsakliga ökningarna sedan 2008 gäller ärenden i de tio nya medlemsstaterna. Sammanhållningspolitiken började genomföras helt under 2004 och sedan dessa har de anmälda oriktigheterna ökat. Detta beror på att både de samfinansierade transaktionerna och kontrollerna ökat. En annan skillnad jämfört med 2008 är att Förenade kungariket har anmält ett större antal oriktigheter, efter att ha utfört en omfattande revision av de finansierade insatserna.

Under denna rubrik ingår även 165 miljoner euro avseende EGFJ (153 miljoner euro år 2008). Medlemsstaterna har meddelat kommissionen vilka belopp som har registrerats i deras fordringsliggare, och även belopp som fortfarande befann sig i ett preliminärt kontrollstadium. Det är dessa preliminära belopp som redovisas under denna rubrik.

5.3   PÅGÅENDE FINANSIELLA JUSTERINGAR I AVVAKTAN PÅ SLUTLIGT BESLUT

Dessa uppgifter avser återkrav av EU:s utgifter och återfinns tillsammans med därmed samman hängande information i anmärkning 6 i årsredovisningarna

5.4   ANDRA EVENTUALTILLGÅNGAR

I rubriken ingår övriga smärre eventualtillgångar som inte kan klassificeras under någon av de ovanstående rubrikerna.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

5.5   STÄLLDA GARANTIER

5.5.1    Lån som beviljas ur Europeiska investeringsbankens (EIB) egna medel

Miljoner euro
	Riskdelning 31.12.2009	Ej riskdelning 31.12.2009		Utestående 31.12.2009 Totalt	Utestående 31.12.2008
		Offentlig myndighet	Privat företag
Garanti på 65 %	3 127	9 126	2 692	14 945	12 429
Garanti på 70 %	109	1 981	506	2 596	2 908
Garanti på 75 %	0	617	233	850	1 049
Garanti på 100 %	0	625	196	821	1 008
Totalt	3 236	12 349	3 627	19 212	17 394

EU:s budget garanterar de lån som Europeiska investeringsbanken har undertecknat och beviljat ur sina egna medel till tredjeländer per den 31 december 2009 (inklusive lån som beviljats medlemsstaterna före anslutningen). EU:s garanti är dock begränsad till en viss procentandel (65 %, 70 %, 75 % eller 100 %) av den högsta tillåtna kreditlinan. När taket inte uppnås omfattar EU:s garanti det totala utestående beloppet. Den 31 december 2009 uppgick det utestående beloppet till totalt 19 212 miljoner euro, vilket alltså är EU:s maximala exponering.

Vid utlåning med EU:s budget som säkerhet tar EIB också upp säkerheter från tredje man (stater och offentliga eller privata finansinstitut). I dessa fall är kommissionen sekundär garant. Säkerheten i EU:s budget omfattar endast den politiska risken i fråga om säkerheter som ges i form av riskdelning. Övriga risker täcks av EIB i fall där den första garanten inte uppfyller sina åtaganden. För garantier som inte ges i form av riskdelning täcks alla risker av EU:s budget i fall där den första garanten inte uppfyller sina åtaganden. Om den första garanten är en offentlig myndighet är risken normalt begränsad till den politiska aspekten, men när det är fråga om ett institut eller ett privat bolag kan EU:s budget också tvingas täcka den kommersiella risken.

5.5.2    Övriga ställda garantier

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Finansieringsinstrument för riskdelning	94	48
Meda: garantier för Marocko	17	66
Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätverksprojekt (LGTT)	6	1
Övrigt	1	1
Totalt	118	116

Enligt finansieringsinstrumentet för riskdelning används kommissionens bidrag som avsättning för finansiella risker för lån och garantier som EIB beviljar stödberättigande forskningsprojekt. Sammanlagt beräknas en kommissionsbudget på högst 1 miljard euro för perioden 2007–2013, av vilka 800 miljoner euro avser de särskilda programmet ”Samarbete” och 200 miljoner euro avser programmet ”Kapacitet”. EIB har åtagit sig att avsätta samma belopp. Kommissionen har blockerat ett belopp på 94 miljoner euro som kapitaltilldelning. Denna kapitaltilldelning täcker oväntade förluster på lån och garantier som beviljats av EIB inom ramen för finansieringsinstrumentet för riskdelning. I de fall skyldigheterna för lån och garantier inte fullgörs är detta den maximala förlust som kommissionen kan åsamkas. Det är taket för kommissionens garanti med hänsyn till finansieringsinstrumentet för riskdelning och som av EU betraktas som en eventualförpliktelse.

Som en del av Medaprogrammet inrättade kommissionen en garantimekanism genom en särskild fond, som ska gynna två marockanska organisationer, nämligen Caisse Centrale de Garantie och Fonds Dar Ad-Damane. Den 31 december 2009 omfattades 17 miljoner euro av kommissionens garanti.

Instrumentet för lånegarantier till förmån för transeuropeiska transportnätverksprojekt (LGTT) (2007–2013) syftar till att utfärda garantier som ska minska risken för intäktsförluster under de inledande åren för de transeuropeiska transportnätverksprojekten. Närmare bestämt skulle garantin helt och hållet täcka ett ”kreditlöfte” (stand-by credit line), som endast skulle tas i anspråk i den händelse ett projekts kassaflöde inte räcker till för att betala räntor och amorteringar på prioriterade skulder. Instrumentet kommer att bli kommissionens och EIB:s gemensamma finansiella produkt, och 500 miljoner euro från EU-budgeten kommer att anslås. EIB kommer att anslå ytterligare 500 miljoner euro, varför det totala tillgängliga beloppet blir 1 miljard euro. Det belopp som ingår här, 6 miljon euro, utgör bidraget för avsättningar för oväntade förluster i samband med LGTT-transaktioner.

5.6   UTDÖMDA BÖTER

Dessa belopp avser böter som kommissionen utdömt för överträdelser av konkurrensreglerna, där bötesbeloppet preliminärt har betalats, och där beslutet endera överklagats eller där det inte är känt om ett överklagande kommer att lämnas in. Eventualförpliktelsen behålls till dess att Europeiska unionens domstol meddelat en slutgiltig dom i målet. Ränta som utgått på preliminära betalningar (460 miljoner euro) ingår i det ekonomiska resultatet för året, men också som en eventualförpliktelse för att markera att beloppen är osäkra.

5.7   EGFJ – PÅGÅENDE RÄTTSFALL

Under denna rubrik upptas eventualförpliktelser gentemot medlemsstaterna i samband med beslut om överensstämmelse inom ramen för EGFJ, i ärenden där domstolen ännu inte meddelat dom. De slutliga beloppen och vilket år ett eventuellt framgångsrikt överklagande ska föras upp i budgeten beror på hur lång tid domstolsförfarandet tar. En uppskattning av de belopp som sannolikt ska betalas har förts in i balansräkningen som en långfristig avsättning (se anmärkning 2.13).

5.8   BELOPP KNUTNA TILL RÄTTSFALL OCH ANDRA TVISTER

Denna rubrik avser krav på skadestånd riktade mot EU, andra rättstvister samt beräknade rättsliga kostnader.

Beloppen under rubriken är kopplade till tvister med leverantörer, underleverantörer och tidigare anställda. Det bör noteras att i ett rättsligt förfarande om skada enligt artikel 288 i EG-fördraget måste käranden påvisa att institutionen begått en allvarlig överträdelse av lagstiftning som ger enskilda individer rättigheter, att käranden lidit verklig skada och att det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och skadan.

5.9   ANDRA EVENTUALFÖRPLIKTELSER

I rubriken ingår övriga smärre eventualförpliktelser som inte kan klassificeras under någon av de ovanstående rubrikerna.

ÖVRIGA VÄSENTLIGA TRANSAKTIONER

5.10   OUTNYTTJADE FINANSIELLA ÅTAGANDEN

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Outnyttjade finansiella åtaganden	5 733	4 885

Denna rubrik täcker avtal om utlåning och investeringar som kommissionen har ingått, och som ligger utanför gängse utestående åtaganden (”RAL”), men där mottagaren vid årsslutet ännu inte hade utnyttjat de utlovade beloppen. De största beloppen avser avtal om betalningsbalanslån som ingåtts 2008 och 2009 men ännu inte utbetalats vid årsskiftet (5,4 miljarder euro per den 31 december 2009).

5.11   BUDGETÅTAGANDEN SOM INGÅTTS MEN ÄNNU INTE BETALATS

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Budgetåtaganden som ingåtts men ännu inte betalats	134 689	120 023

Med utestående åtaganden (RAL) avses åtaganden som ännu varken har slutbetalats eller dragits tillbaka. Detta är en naturlig följd av förekomsten av fleråriga program. Den 31 december 2009 motsvarade dessa utestående åtaganden 177 272 miljoner euro. Det ovanstående beloppet avser de budgeterade utestående åtaganden minus belopp som tagits upp som kostnader i resultaträkningen för 2009 vilket resulterat i ovanstående belopp.

5.12   VÄSENTLIGA RÄTTSLIGA ÅTAGANDEN

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
Strukturåtgärder	275 761	332 995
Protokoll med Medelhavsländer	263	263
Fiskeavtal	249	401
Galileoprogrammet	1 517	2 023
GMES-programmet	556	624
TEN-T	4 289	4 571
Övriga avtalsenliga skyldigheter	1 325	983
Totalt	283 960	341 860

Dessa poster uppstår i fall där EU ingått långfristiga rättsliga åtaganden för belopp som ännu inte motsvaras av åtagandebemyndiganden som förts in i budgeten. Detta kan avse fleråriga program som till exempel strukturåtgärderna eller täcker belopp som Europeiska unionen är skyldig att betala i framtiden för avtal som gäller på balansdagen. Det kan till exempel gälla avtal om tillhandahållande av sådana tjänster som bevakning och städning, men också avtalsenliga skyldigheter i samband med särskilda projekt, t.ex. byggprojekt). Inte alla fleråriga program innehåller åtaganden som måste föras upp under denna rubrik då utgifter för kommande budgetår kräver årliga beslut av budgetmyndigheten eller en utveckling av det befintliga regelverket.

5.12.1    Strukturåtgärder

I tabellen nedan jämförs de rättsliga åtagandena för vilka inga budgetåtaganden ännu ingåtts och de maximala åtagandena i relation till de belopp som avsatts i budgetramen för 2007–2013. Strukturåtgärderna avser stöd som planerats för perioden 2007–2013. Utformning och målsättningar för den budgetram som började löpa 2007 skiljer sig från den föregående periodens.

Miljoner euro
	Belopp i budgetramen 2007–2013 (A)	Rättsliga åtaganden (B)	Budgetåtaganden 2007–2009 (C)	Rättsliga åtaganden minus budgetåtaganden (=B-C)	Maximalt åtagande (=A-C)
Sammanhållningsfonderna	346 543	346 136	140 318	205 818	206 225
Naturtillgångar	100 624	98 388	39 533	58 855	61 091
Föranslutningsstöd	10 958	5 195	2 513	2 682	8 445
Totalt	458 125	449 719	182 364	267 355	275 761

5.12.2    Protokoll med Medelhavsländer

Dessa åtaganden uppgår totalt till 263 miljoner euro och avser finansiella protokoll med Medelhavsländer som inte är medlemmar i EU. Det belopp som tas upp utgör skillnaden mellan det totala beloppet för de undertecknade protokollen och de bokförda budgetåtagandena. Dessa protokoll utgör internationella avtal som inte kan avslutas utan båda parters medgivande, även om avvecklingsprocessen redan är igång.

5.12.3    Fiskeavtal

Dessa åtaganden uppgår sammanlagt till 249 miljoner euro och har gjorts i förhållande till tredjeländer för transaktioner i enlighet med internationella fiskeriavtal.

5.12.4    Galileoprogrammet

Galileo är ett globalt system för satellitnavigering (GNSS) som för närvarande konstrueras av EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA). Galileoprogrammet finansieras nu helt via EU:s budget och det är kommissionen som förvaltar programmen för EU:s räkning. Den första fasen av programmet, valideringen i omloppsbana (IOV), ska enligt planerna slutföras 2012 och de tillgångar som skapats ska då överföras till kommissionen.

Fram till slutet av 2009 har kommissionen betalat 1 028 miljoner euro för den fas inom Galileoprogrammet som avser validering i omloppsbana (IOV), vilket även omfattar tidigare investeringar i det gemensamma företaget Galileo. Eftersom detta program fortfarande befinner sig i forskningsfasen har i enlighet med EU:s redovisningsregler de medel som använts kostnadsförts och inga immateriella tillgångar har redovisats. Det planerade sammanlagda (vägledande) bidraget från kommissionen för nästa fas i Galileoprogrammet (från 2008 till 2013) är 2 645 miljoner euro.

5.12.5    GMES-programmet

Kommissionen har slutit avtal för perioden 2008–2013 med Europeiska rymdorganisationen om genomförandet av rymddelen av den globala övervakningen av miljö och säkerhet (GMES). Det sammanlagda vägledande beloppet för perioden uppgår till 624 miljoner euro. Under 2009 betalades ett belopp på 68 miljoner euro ut till Europeiska rymdorganisationen.

5.12.6    Åtaganden avseende transeuropeiska transportnät (TEN-T)

Beloppet avser bidrag avseende de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) för perioden 2007–2013. Programmet avser projekt som ska utveckla ett transeuropeiskt transportnät som ska stödja såväl infrastrukturprojekt som projekt som avser forskning och teknisk utveckling för att integrera ny teknik och innovativ teknik i den nya transportinfrastrukturen. Det sammanlagda vägledande beloppet för programmet uppgår till 8 013 miljoner euro.

5.12.7    Övriga avtalsenliga skyldigheter

Beloppen motsvarar ingångna åtaganden som ska betalas under avtalens löptid. Denna rubrik innehåller ett belopp på 117 miljoner euro som rör rådets byggkontrakt samt 441 miljoner euro kopplade till Europaparlamentets byggkontrakt. Andra större belopp är 480 miljoner euro för upphandlingsavtal mellan byrån för fusionsenergi (europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi) och Iter International samt 165 miljoner euro avseende upphandlingsavtal mellan byrån för fusionsenergi, Japans atomenergiorgan och Iter International.

5.13   BIDRAG TILL NÄRSTÅENDE ORGANISATIONER

Denna summa motsvarar ännu ej inbetalda aktier som kommissionen tecknat sig för.

5.13.1    Ej inbetalt aktiekapital: EBRD

Miljoner euro
EBRD	Totalt kapital i EBRD	Kommissionens andel
Kapital	19 794	600
Inbetald del	(5 198)	(157)
Obetald del	14 596	443

5.13.2    Ej inbetalt aktiekapital: EIF

Miljoner euro
EIF	Totalt kapital i EIF	Kommissionens andel
Kapital	2 940	861
Inbetald del	(588)	(172)
Obetald del	2 352	689

Efter Europeiska investeringsfondens nyemission av 1 000 aktier under 2007 tecknande EU sig år 2009 för ytterligare 75 andelar med ett nominellt värde av 1 miljon euro per aktie, av vilket belopp 20 % av det nominella värdet samt premien betalades 2009. EU:s andel är begränsad till 900 aktier (vilket motsvarar 900 miljoner euro). Se även anmärkning 2.3.1.

5.14   ÅTAGANDEN I SAMBAND MED LÖPANDE LEASINGAVTAL

Miljoner euro
Beskrivning	Belopp att betala under påföljande år
	< 1 år	1- 5 år	> 5 år	Totalt
Byggnader	334	1 236	842	2 412
IT och annan utrustning	6	7	0	13
Totalt	340	1 243	842	2 425

Denna rubrik avser byggnader och annan utrustning som man förfogar över i kraft av löpande leasingavtal, men som inte uppfyller villkoren för att tas upp i balansräkningen. Beloppen motsvarar åtaganden som behöver täckas genom betalningar under avtalens löptid.

Under 2009 fördes 364 miljoner euro upp som en kostnad i resultaträkningen avseende löpande leasingavtal.

6.   FINANSIELLA JUSTERINGAR OCH ÅTERKRAV MED ANLEDNING AV ORIKTIGHETER

I samband med genomförandet av EU:s budget är det viktigt att kunna förebygga, spåra och korrigera oriktigheter och bedrägerier. Syftet med det här avsnittet är att ge en översikt av de olika förfaranden som enligt lagstiftningen kan tillämpas när oriktigheter upptäcks av kommissionen eller medlemsstaterna. Samtidigt lämnas en så tillförlitlig uppskattning som möjligt av de totala belopp som berörs. Detta är den sista fasen i kontrollsystemet, och utvärderingen av dessa är väsentlig för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning.

6.1   INLEDNING

6.1.1    Genomgång av förfaranden för finansiell justering och återkrav per förvaltningstyp

Återkrav och finansiella justeringar kan behöva göras efter kontroll och revision på olika nivåer i kontrollsystemet, efter revision som utförts på EU-nivå (av kommissionen, Europeiska revisionsrätten eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) eller av medlemsstaterna när medlen förvaltas tillsammans med medlemsstaterna. Även om oriktigheter kan förekomma i alla stadier av ett projekt brukar de upptäckas i slutskedet när mottagaren lämnas in sin begäran om slutbetalning, som i de flesta fall kontrolleras på platsen eller attesteras av en oberoende revisor. Liksom i de tillämpliga sektorsbestämmelserna måste man dock skilja på återkrav och finansiella justeringar och de olika förvaltningstyperna.

Återkrav

Enligt artikel 71.3 i budgetförordningen ska betalningar som skett på felaktiga grunder återkrävas. I detta sammanhang avses med återkrav att kommissionen eller medlemsstaten faktiskt återfår de belopp som betalats ut för felaktiga utbetalningar eller icke stödberättigande kostnader.

Finansiella justeringar

Enligt de tillämpliga sektorsbestämmelserna på många av EU:s utgiftsområden (som huvudsakligen förvaltas tillsammans med medlemsstaterna hanteras oriktigheter med hjälp av systemet för finansiella justeringar. Syftet med finansiella justeringar som görs antingen av kommissionen eller medlemsstaten är att återupprätta ett läge där 100 % av de kostnader för vilka finansiering eller samfinansiering (sammanhållningspolitiken) söks, överensstämmer med tillämpliga nationella regler och EU-regler.

Vid denna typ av förvaltning är det medlemsstaterna som har huvudansvaret för de finansiella justeringar som krävs vid enstaka eller systematiska oriktigheter i programmen. Kommissionen är ansvarig för att kontrollera att de nationella myndigheternas system är effektiva. Om så inte är fallet ska kommissionen ålägga medlemsstaterna finansiella justeringar.

Om felaktiga utbetalningar upptäcks efter EU:s kontroller är finansiella justeringar det första steget på väg mot att återfå beloppet, eftersom det enligt den tillämpliga lagstiftningen är medlemsstaterna som ska följa upp de finansiella justeringar som åläggs dem och återkräva beloppen från de slutliga mottagarna. Även när fel upptäcks av de nationella myndigheterna har medlemsstaterna det rättsliga ansvaret för att återkräva beloppen från slutmottagarna.

Nedan följer en sammanfattande beskrivning av de olika typerna av återkrav och finansiella justeringar per förvaltningstyp och hur de påverkar EU:s redovisning.

6.1.2    Direkt central förvaltning

När budgeten förvaltas direkt av kommissionen antingen återkräver man icke stödberättigande utgifter från mottagaren eller drar av dem från mottagarens nästa kostnadsredovisning. Om mottagaren själv gör avdrag innan kostnadsredovisningen lämnas in, tas uppgifterna inte upp i räkenskaperna. Detta är ofta fallet eftersom många mottagare måste förse kommissionen med en begäran om slutbetalning som attesterats eller som kontrollerats innan slutbetalning kan göras. I en sådan attesterad begäran bör alla eventuella oriktigheter korrigeras.

6.1.3    Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna – Delad förvaltning

Cirka 80 % av EU:s budget förvaltas av Europeiska kommissionen tillsammans med medlemsstaterna, huvudsakligen när det gäller utgifter för jordbruk och landsbygdsutveckling, sammanhållningspolitiken och fiskeripolitiken.

Vid så kallad delad förvaltning delegeras uppgifterna och ansvaret för förvaltningen till medlemsstaterna, som alltså har huvudansvaret för att spåra och korrigera oriktigheter hos mottagarna. Därmed är det också medlemsstaterna som har ansvaret för att kontrollera att de kostnader som redovisas till kommissionen är riktiga. Medlemsstaterna gör alltså finansiella justeringar och om man efter revision som utförts av medlemsstaterna eller efter EU:s kontroller upptäcker felaktiga utbetalningar till mottagarna, är det medlemsstaterna som är juridiskt ansvariga för att inleda återkravsförfarandet.

Europeiska kommissionen har en övergripande tillsynsfunktion. Kommissionen kontrollerar att medlemsstaternas system för förvaltning och kontroll fungerar effektivt och begär åtgärder om så inte är fallet för att uppfylla de krav som ställs i samband med genomförandet av budgeten (artikel 53b.4 i budgetförordningen). Kommissionen kan även fatta ett formellt beslut om att ålägga en medlemsstat finansiella justeringar om den har underlåtit att göra de justeringar som krävs, eller om det förekommer allvarliga brister i förvaltningen eller kontrollsystemen som kan leda till systembetingade oriktigheter.

Kommissionen ska ålägga finansiella justeringar av enskilda oriktigheter som upptäckts, men har även befogenhet att tillämpa extrapolerade eller schablonmässiga korrigeringar. Extrapolering används när ett representativt urval utbetalningshandlingar som relaterar till en systembetingad oegentlighet finns tillgängliga. Schablonmässiga korrigeringar tillämpas i fall av enskilda överträdelser eller systembetingade oriktigheter, när de ekonomiska konsekvenserna inte exakt kan beräknas och de administrativa kostnaderna för att beräkna ett exakt belopp skulle bli oproportionerligt stora. I båda fallen, och oavsett om återkrav är faktiskt möjligt eller inte, är sådana justeringar viktiga för att förbättra medlemsstaternas system och därmed kunna förebygga eller spåra och återkräva felaktiga utbetalningar.

6.1.4    Övriga typer av förvaltning

Ansvaret för att återkräva felaktiga utbetalningar har delegerats till medlemsstaterna, tredjeländer eller organ när det gäller utgifter som förvaltas tillsammans med medlemsstaterna och utgifter som är föremål för indirekt central förvaltning. När utgifterna är föremål för gemensam förvaltning fastställs korrigeringsmekanismer i de avtal som slutits med de internationella organisationer som bär ansvaret. Precis som när förvaltningen delas med medlemsstaterna kan EU även i detta fall begära finansiella justeringar ifall bestämmelserna om EU:s utgifter har tillämpats felaktigt.

6.1.5    Sammanfattning av återkrav och finansiella justeringar år 2009

Sammanfattning av återkrav och finansiella justeringar som bekräftats eller beslutats år 2009

i miljoner euro
Finansiella justeringar	Anmärkning	2009	2008
EUGFJ/EGFJ/EJFLU	6.2.2	462	917
Sammanhållningspolitiken (EU:s granskning)
– Programperioden 1994–1999	6.2.4	521	414
– Programperioden 2000-2006	6.2.4	1 890	1 173
– Delsumma Sammanhållningspolitiken		2 411	1 587
Finansiella justeringar totalt		2 873	2 504

i miljoner euro
Återkrav	Anmärkning	2009	2008
EUGFJ/EGFJ/EJFLU (medlemsstaternas granskning)	6.3	163	360
Sammanhållningspolitiken (EU:s granskning)	6.3	102	31
Övriga typer av förvaltning	6.3	181	72
Återkrav totalt		446	463
Skydd av EU:s budget totalt		3 319	2 967

I tabellen visas inte sådana återkrav och tillbakadragna belopp som medlemsstaterna verkställt inom ramen för sammanhållningspolitiken efter egna kontroller. Trots att medlemsstaterna ska informera kommissionen om belopp som dragits tillbaka och återvunnits är de enligt de bestämmelser som styr programperioden 2000–2006 inte skyldiga att separat redovisa de återkrav som gjorts till följd av deras egna kontroller. För att undvika överlappning med övriga finansiella justeringar har därför medlemsstaternas återkrav och tillbakadragna belopp (1 233 miljoner euro år 2009) inte beaktats (se anmärkning 6.5).

Sammanfattning av återkrav och finansiella justeringar år 2009

Miljoner euro
Finansiella justeringar	Anmärkning	Bekräftade 2009	Bekräftade före 2009	Totalt
EUGFJ/EGFJ /EJFLU	6.2.2	274	429	703
Sammanhållningspolitiken
– Programperioden 1994–1999	6.2.4	163	137	300
– Programperioden 2000–2006	6.2.4	313	96	409
– Delsumma Sammanhållningspolitiken		476	233	709
Finansiella justeringar totalt		750	662	1 412

Miljoner euro
Återkrav	Anmärkning	Bekräftade 2009	Bekräftade före 2009	Totalt
EUGFJ/EGFJ /EJFLU	6.3.	117	31	148
Sammanhållningspolitiken	6.3.	102	0	102
Övriga typer av förvaltning	6.3.	147	34	181
Återkrav totalt		366	65	431
Skydd av EU:s budget totalt		1 116	727	1 843

6.2   FINANSIELLA JUSTERINGAR VID FÖRVALTNING TILLSAMMANS MED MEDLEMSSTATERNA

När utgifterna förvaltas tillsammans med medlemsstaterna sker finansiella justeringar i tre etapper.

1)	Först beräknas beloppet genom rättsliga, kontradiktoriska förfaranden (”pågående” – se anmärkning 6.4 nedan).

2)	Därefter fastställs det slutliga beloppet (”beslutade” av kommissionen eller ”bekräftade” i samråd med medlemsstaterna inom ramen för den delade förvaltningen).

3)

Slutligen verkställs återkravet (se rubriken ”verkställda”) antingen genom inbetalningar från medlemsstaten (beslutade justeringar) eller genom att medlemsstaten gör avdrag (tillbakadragna belopp/återkrav) på en av mottagarens kommande kostnadsredovisningar (genomförda). När det gäller finansiella justeringar som ännu inte verkställts, se anmärkning 6.2.4.

6.2.1    Jordbruk och landsbygdsutveckling

Vid förvaltningen av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) som ersatt EUGFJ:s garantisektion är det enligt den tillämpliga lagstiftningen kommissionen som ska göra finansiella justeringar när räkenskaperna avslutas.

Avslutning av räkenskaperna

Avslutningen av räkenskaperna utförs av kommissionen och inkluderar en årlig finansiell avslutning av räkenskaperna för varje utbetalningsorgan och ett flerårigt förfarande för kontroll av överensstämmelse, som garanterar att de kostnader som deklarerats av en medlemsstat är förenliga med EU-reglerna. Vad gäller EGFJ förs samtliga dessa belopp upp som intäkter i kommissionens resultaträkning. Vad gäller EJFLU kan de belopp som återkrävs av medlemsstaterna samt de belopp som härrör från de årliga finansiella räkenskapsavsluten generellt återanvändas för programmet.

Granskning och godkännande av räkenskaperna: Kommissionen antar ett årligt beslut genom vilket den formellt godkänner utbetalningsorganens årsredovisningar på grundval av förvaltningskontroller, intyg och rapporter från attesteringsorganen.

Förfarandet för kontroll av överensstämmelse har som mål att se till att EU inte finansierar utgifter som strider mot EU:s regler. Kontrollerna av överensstämmelsen är alltså inte ett system för att återkräva felaktiga utbetalningar direkt från de slutliga mottagarna utan snarare ett incitament för att medlemsstaterna ska förbättra sina förvaltnings- och kontrollsystem och därigenom förebygga eller spåra och återkräva felaktiga utbetalningar från slutmottagarna. Vidare fråntar inte en korrigering efter bristande överensstämmelse medlemsstaterna från deras ansvar för att följa upp fastställda oriktigheter. Kontrollen av överensstämmelse görs inte enligt en årlig cykel, eftersom dessa kontroller omfattar utgifter som avser mer än ett budgetår.

Avstämning av verkställda betalningar som inte skett inom föreskrivna tidsfrister: Iakttagandet av de fastställda tidsfristerna kontrolleras systematiskt tre gånger per år i enlighet med artikel 9 i kommissionens förordning nr 883/2006. Om inte tidsfristerna iakttas gör kommissionen avdrag, med förbehåll för vissa ersättningar i särskilda fall och exceptionella omständigheter samt proportionalitet. Dessa finansiella justeringar behandlas som negativa betalningar och förs upp som ett kostnadsavdrag i resultaträkningen.

6.2.2    Finansiella justeringar för jordbruk och landsbygdsutveckling 2009

Beslutade finansiella justeringar 2009 avseende jordbruk och landsbygdsutveckling

Miljoner euro
	2009	2008
Avslutning av räkenskaperna
Godkännande av räkenskaperna och betalningar efter utsatt frist	103	58
Kontroll av överensstämmelsen	359	859
Totalt	462	917

Ovanstående belopp avser EGFJ eftersom det för EJFLU bara gjordes finansiella justeringar för cirka 0,4 miljoner euro under 2009. Dessa belopp tas upp i resultaträkningen. Hur de ovanstående beloppen fördelas per medlemsstat framgår av bilaga 1.

Att överensstämmelsen minskat mellan 2008 och 2009 beror på att en del beslut om kontroll av överensstämmelse i slutet av 2008 inte hade verkställts. Det berörda beloppet uppgick till sammanlagt 368 miljoner euro.

Verkställda finansiella justeringar 2009 avseende jordbruk och landsbygdsutveckling

Miljoner euro
	Verkställt 2009
Avslutning av räkenskaperna
Godkännande av räkenskaperna och betalningar efter utsatt frist	103
Kontroll av överensstämmelsen	600
Totalt	703

Hur de ovanstående beloppen fördelas per medlemsstat framgår av bilaga 2.

6.2.3    Sammanhållningspolitiken

Enligt den tillämpliga lagstiftningen om sammanhållningspolitiken är det både medlemsstaterna och kommissionen som ska vidta åtgärder för att verkställa finansiella justeringar.

—

Medlemsstaterna får göra finansiella justeringar på två sätt. — Antingen drar de omedelbart tillbaka de berörda beloppen genom att dra av dem från nästa kostnadsredovisning som ska lämnas till kommissionen för programmet. Därigenom frigörs EU-medlen omedelbart och kan återanvändas i andra program. — Eller så låter de beloppen tills vidare stå kvar i programmet i avvaktan på att de felaktigt utbetalda beloppen ska återkrävas från mottagarna. Återkrav sker antingen genom att beloppen betalas tillbaka eller genom att de dras av från utbetalningar till samma mottagare. Närmare detaljer om denna typ av återkrav finns in anmärkning 6.5 nedan. — Medlemsstaterna ska informera kommissionen om finansiella justeringar både med avseende på de belopp som dragits tillbaka från samfinansieringen och de belopp som återkrävts. Dessa båda typer av uppgifter är separata och kompletterande, eftersom det bara är sådana belopp som dragits tillbaka utan att avvakta att återkravsförfarandet avslutas som tas upp som tillbakadragna belopp medan övriga belopp som får stå kvar till dess att förfarandet avslutats tas upp som återkrav när förfarandet är avslutat. Medlemsstaterna är inte skyldiga att redovisa justeringar som beror på EU:s insatser separat från de som görs med anledning av deras egna revisioner. Detta rapporteringskrav infördes först för programperioden 2007–2013.

—

Finansiella justeringar efter EU:s revisioner och kontroller verkställs på följande sätt: — När en medlemsstat godtar en justering till följd av en EU-kontroll eller revision kan den dra av den redan deklarerade felaktiga kostnaden från nästa kostnadsredovisning (som är kumulativa för alla separata program eller sammanhållningsfonder) och återanvända den EU-finansiering som frigjorts för andra kostnader i det berörda programmet, som inte är relaterade till den eller de transaktioner som lett till justeringen. — Kommissionen utfärdar betalningskrav för att verkställa finansiella justeringar i följande fall: — Efter formella beslut om finansiell justering. — När programmet avslutas. — När programmet avslutas efter det att medlemsstaterna verkställt återvinning.

I dessa fall tas betalningskraven upp i kommissionens redovisning.

—	Kommissionen utfärdar inga betalningskrav för andra typer av finansiella justeringar, till exempel när medlemsstaterna godtar och verkställer de finansiella justeringarna. I dessa fall tas uppgifterna inte upp i kommissionens redovisningssystem.

6.2.4    Finansiella justeringar för sammanhållningspolitiken 2009

I nedanstående tabell ingår inte resultatet av medlemsstaternas egna kontroller av strukturfondernas kostnader.

Bekräftade finansiella justeringar 2009

Miljoner euro
	ERDF	Sammanhållnings fonden	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	Totalt
Finansiella justeringar 1994–1999:
Genomförda	87	10	21	41	4	163
Ännu ej genomförda	358	0	0	0	0	358
Delsumma 1994–1999	445	10	21	41	4	521
Finansiella justeringar 2000–2006:
Genomförda	82	63	141	2	25	313
Ännu ej genomförda	1 534	13	18	3	9	1 577
Delsumma 2000–2006	1 616	76	159	5	34	1 890
Finansiella justeringar totalt 2009	2 061	86	180	46	38	2 411
Finansiella justeringar totalt 2008	949	92	522	19	5	1 587
OBS: I de bekräftade beloppen för 2009 ingår finansiella justeringar till ett belopp på 90 miljoner euro som beslutats eller bekräftats 2008 men som inte tidigare redovisats.

Att de bekräftade beloppen för ERUF ökade mellan 2008 och 2009 beror dels på den skärpning som följde av handlingsplanen för att stärka kommissionens tillsynsfunktion vid delad förvaltning av strukturåtgärder (KOM(2010) 52), dels på att Spanien godtog en väsentlig ekonomisk justering i november 2009.

Att de bekräftade beloppen för ESF minskade år 2009 jämfört med 2008 beror på att den tidigare nämnda handlingsplanen genomfördes 2008 för att påskynda besluten om pågående finansiella justeringar, vilket ledde till att färre justeringar behövdes 2009. Av det belopp på 522 miljoner euro i finansiella justeringar som bekräftades under 2008 verkställdes finansiella justeringar för ESF till ett belopp på 518 miljoner euro det året.

Beloppen i de ovanstående tabellerna är periodiserade, vilket innebär att en del av betalningarna redan verkställts 2009 (709 miljoner euro alla fonder sammantagna) medan återstoden ska verkställas under kommande år.

Bekräftade finansiella justeringar – kumulerade belopp

Miljoner euro
	2000–2006	1994–1999	Totalt
	31.12.2009	31.12.2009	31.12.2009
Sammanhållningsfonden	233	273	506
ERUF	3 797	1 633	5 430
ESF	1 130	392	1 522
FFU	7	97	104
EUGFJ Utveckling	36	121	157
Totalt	5 203	2 516	7 719

Hur de ovanstående beloppen fördelas per medlemsstat framgår av bilaga 3.

Finansiella justeringar som bekräftats men ännu ej verkställts den 31 december 2009 (kumulerade belopp)

Återkravet eller den finansiella justeringen anses ännu ej verkställda när de lett till beslut eller bekräftelse, men beloppet ännu inte har återvunnits, dragits av eller dragits tillbaka.

Miljoner euro
Återstod att verkställa den 31.12.2009	ERUF	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	Totalt
Finansiella justeringar 1994–1999	359	11	1	0	0	371
Finansiella justeringar 2000–2006	1 904	23	22	3	9	1 961
Återstod att verkställa totalt den 31.12.2009	2 263	34	23	3	9	2 332

Det låga belopp som verkställts avseende beslut som fattats 2009 avser ERUF.

Avseende programperioden 1994–1999 är de flesta av de finansiella justeringar som ännu inte verkställts 2009 beslut som antogs under fjärde kvartalet 2009. Dessa kommer att verkställas under första kvartalet 2010.

Avseende programperioden 2000–2006 får medlemsstater som godtar en finansiell justering efter EU:s kontroll verkställa den genom att det felaktigt utbetalda beloppet dras av från påföljande kostnadsredovisningar, varefter beloppet kan omallokeras till andra stödberättigande utgifter i samma program. Eftersom taket för betalningar redan uppnåtts i de flesta program för ERUF och projekt inom ramen för sammanhållningsfonden (2000–2006) redovisas avdrag för icke-stödberättigande kostnader endast i de avslutande handlingar som medlemsstaten måste lämna in under de närmaste månaderna (attesterad begäran om slutbetalning, deklaration om avslutande av stödform och en avslutande verksamhetsrapport).

Verkställda finansiella justeringar 2009 (bekräftade 2009 eller tidigare)

Miljoner euro
	ERUF	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	TOTALT
Finansiella justeringar 1994–1999
Bekräftade 2009	87	10	21	40	5	163
Bekräftade tidigare år	131	0	0	6	0	137
Delsumma 1994-1999	218	10	21	46	5	300
Finansiella justeringar 2000–2006
Bekräftade 2009	82	63	141	2	25	313
Bekräftade tidigare år	34	16	44	2	0	96
Delsumma 2000–2006	116	79	185	4	25	409
Verkställda finansiella justeringar totalt 2009	334	89	206	50	30	709

Hur de ovanstående beloppen fördelas per medlemsstat framgår av bilaga 4.

6.3   ÅTERKRAV SOM VERKSTÄLLTS AV KOMMISSIONEN ELLER MEDLEMSSTATERNA

Den här rubriken avser återkrav av felaktiga utbetalningar som gjorts på grund av misstag eller oriktigheter som upptäckts antingen av kommissionen, medlemsstaterna, Europeiska revisionsrätten eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Bekräftade återkrav under 2009

Miljoner euro
	2009	2008
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna
Jordbruk: EUGFJ/EGFJ	163	360
Sammanhållningspolitiken	102	31
Delsumma	265	391
Övriga typer av förvaltning:
— Yttre åtgärder	81	32
— Inre politik	100	40
Delsumma	181	72
Totalt	446	463

Verkställda återkrav 2009

Miljoner euro
	Bekräftade 2009	Bekräftade före 2009	Totalt
Förvaltning tillsammans med medlemsstaterna
Jordbruk: EUGFJ/EGFJ	117	31	148
Sammanhållningspolitiken	102	0	102
Delsumma	219	31	250
Övriga typer av förvaltning:
— Yttre åtgärder	60	21	81
— Inre politik	87	13	100
Delsumma	147	34	181
Totalt	366	65	431

6.3.1    Jordbruk: Återkrav efter oriktigheter som anmälts av medlemsstaterna

Medlemsstaterna är skyldiga att spåra och återkräva belopp som förlorats på grund av oriktigheter i enlighet med sina nationella regler och förfaranden. När det gäller EGFJ-finansierade åtgärder ska medlemsstaterna – om de lyckas återkräva beloppen från mottagarna – kreditera kommissionen de återbetalda beloppen, vilka förs upp som intäkter i resultaträkningen. När det gäller EJFLU regleras återkrav genom avdrag från påföljande kostnadsredovisningar. Beloppet kan på så sätt användas på nytt för programmet i fråga. Om en medlemsstat inte följer upp återkravet eller inte visar tillräcklig omsorg kan kommissionen besluta att ingripa via bedömningen av överensstämmelsen och göra den berörda medlemsstaten till föremål för en finansiell justering.

Att intäkterna från återkrav har minskat beror främst på positiva effekter av mer effektiva kontrollsystem i medlemsstaterna, bland annat effekterna av 50-procentsregeln vid avslutande av räkenskaperna (artikel 32.5 i rådets förordning (EG) nr 1290/2005).

6.3.2    Sammanhållningspolitiken

Det är medlemsstaterna som har huvudansvaret för att förebygga, spåra och korrigera oriktigheter och för att återkräva felaktigt utbetalda belopp, vid behov med dröjsmålsränta. De belopp som återkrävts av medlemsstaternas tas inte upp i ovanstående tabell (se förklaringen i anmärkning 6.5). De återkrävda belopp som tas upp under denna rubrik avser återkrav som gjorts direkt av kommissionen.

6.3.3    Övriga typer av förvaltning

Vid andra typer av förvaltning verkställs återkrav av felaktigt utbetalda belopp genom att ett betalningskrav utfärdas eller genom avdrag på en senare utbetalning. Om mottagaren lämnar in en korrigerad begäran om slutbetalning tas det berörda beloppet inte nödvändigtvis upp i kommissionens redovisningssystem.

6.4   PÅGÅENDE FINANSIELLA JUSTERINGAR EFTER EU:S KONTROLLER

6.4.1    Jordbruk

Miljoner euro
	Pågående finansiella justeringar per 31.12.2008	Nya pågående finansiella justeringar 2009	Beslut om finansiell justering 2009	Förändring av beslutade eller pågående finansiella justeringar per 31.12.2008	Pågående finansiella justeringar per 31.12.2009
EUGFJ	1 733	657	– 317	690	2 763

Med hjälp av en riskanalys för jordbruksutgifter fastställer kommissionen varje år för vilka åtgärder och i vilka medlemsstater överensstämmelsen ska kontrolleras. Kontrollerna av överensstämmelsen brukar ta ett par år. I slutet av 2009 hade kontrollerna av överensstämmelsen i utgifter som åsamkats före 2003 i stort sett slutförts. Kontroller pågår av åren mellan 2003 och 2009.

I enlighet med sina egna och allmänt vedertagna redovisningsprinciper kan kommissionen använda uppskattningar för utarbetandet av årsredovisningarna. Uppskattningar har använts för att beräkna de utgifter som troligen kommer att uteslutas från EU-finansiering efter kontroll av överensstämmelsen. Uppskattningarna bygger på de mest tillförlitliga uppgifter som var tillgängliga. Eftersom justeringar för EGFJ beslutas per det budgetår under vilket utgiften förekom går det att beräkna de genomsnittliga justeringarna per avslutat budgetår och extrapolera procentandelen till senare budgetår som fortfarande håller på att kontrolleras. Uppskattningarnas tillförlitlighet bedöms med hjälp av jämförelser med beloppen i rubriken ”pågående justeringar” under de år där sådana uppgifter finns och de kontrolleras även mot resultaten av kontrollerna av överensstämmelse under det aktuella året. De genomsnittliga justeringarna per avslutat budgetår ligger dessutom relativt fast, vanligen mellan 1,1 och 1,9 %.

Beloppet på 2 763 miljoner euro är en uppskattning av det belopp som kommer att erhållas med anledning av kommande kontroller av överensstämmelse vid revision av utgifterna för perioden 2003–2009. Därav utgör 2,1 miljarder euro pågående finansiella justeringar där beloppet räknats fram med hjälp av pågående revisionsärenden (huvudsakligen av räkenskapsåren 2003 till 2007).

Att den ovannämnda uppskattningen ökat beror på att de genomsnittliga justeringarna av utgifter jämfört med tidigare år ökat från 1,1 % till 1,5 %. De senaste siffrorna för pågående justeringar avseende 2003, 2004, 2005, 2006 och 2007 bekräftar denna tendens och visar till och med på en högre justering än 1,5 %. Det är i nuläget svårt att förutse de ekonomiska följderna av systemet med samlat gårdsstöd som infördes 2005. Å ena sidan kan man anta att färre justeringar kommer att göras i ärendena. Å den andra sidan kan schablonjusteringarna av det samlade gårdsstödet få större ekonomiska följder. Eftersom dessa belopp inte är slutliga tas de inte upp i själva balansräkningen.

6.4.2    Strukturåtgärder

Miljoner euro
	Pågående finansiella justeringar per 31.12.2008	Nya pågående finansiella justeringar 2009	Bekräftade finansiella justeringar 2009	Förändring av beslutade eller pågående finansiella justeringar per 31.12.2008	Pågående finansiella justeringar per 31.12.2009
Strukturfonder och Sammanhållningsfonden (programperioderna 1994–1999 och 2000–2006
ERUF	1 771	89	–1 087	– 343	430
Sammanhållningsfonden	178	98	–80	–47	149
ESF	630	2	–56	– 250	326
FFU	35	0	–33	0	2
EUGFJ Utveckling + EJFLU	4	221	–38	4	191
Totalt	2 618	410	–1 294	– 636	1 098

Ovanstående belopp baseras på kommissionens och Europeiska revisionsrättens eller Olafs revisionsresultat, som följs upp av de berörda generaldirektoraten i formella rättsliga förfaranden och pågående kontradiktoriska förfaranden med de berörda medlemsstaterna. Detta är den bästa uppskattningen med tanke på nuläget i uppföljningen av revisionerna och skrivelserna om slutgiltigt ställningstagande (ett så kallat pre-suspension letter) per den 31 december 2009. Detta belopp kan komma att ändras efter det kontradiktoriska förfarandet för indragning och finansiella justeringar, där medlemsstaterna har möjlighet att lägga fram ytterligare bevis till stöd för sina krav.

6.5   ÅTERKRAV OCH FINANSIELLA JUSTERINGAR I MEDLEMSSTATERNA PER STRUKTURPOLITISK ELLER SAMMANHÅLLNINGSPOLITISK ÅTGÄRD

När det gäller sammanhållningspolitiken förs de justeringar som medlemsstaterna gör efter sina egna eller EU:s revisioner inte upp i kommissionens redovisningssystem eftersom medlemsstaterna kan återanvända dessa belopp för andra bidragsberättigande utgifter. Medlemsstaterna ska dock regelbundet informera kommissionen om belopp som dragits tillbaka, återkrav och pågående återbetalningsärenden för strukturåtgärder. Detta gäller både uppgifterna för 2009 och de ackumulerade beloppen för perioden 2000–2006 och 2007–2013 för samtliga fyra fonder (ERUF, ESF, EUGFJ och FFU). De behöver dock inte separat ta upp justeringar som beror på EU:s insatser. Därför läggs medlemsstaternas finansiella justeringar inte till de som kommissionen gör.

De belopp som dragits tillbaka eller återkrävts under 2009 och som rapporterats av medlemsstaterna i linje med deras skyldigheter enligt förordningarna nr 438/2001 och 448/2001 uppgår till 986 miljoner euro respektive 247 miljoner euro, sammanlagt 1 233 miljoner euro. Dessa belopp har fastställts med hänsyn till resultaten av kommissionens första analys, som lett till justering av vissa uppgifter. Under 2009 kontrollerade kommissionen medlemsstaternas uppgifter genom revisionsbesök i nio medlemsstater (tio medlemsstater år 2008). Revisionen visade att systemen för att registrera och rapportera data ännu inte är helt tillförlitliga i alla medlemsstater, även om det finns tecken på att kvaliteten ökar och vissa förbättringar gjorts jämfört med tidigare år. Siffrorna är ofullständiga, i synnerhet med avseende på hela programperioden, eftersom vissa stora medlemsstater ännu inte lämnat uppgifter om vilka justeringar som gjorts under de första åren av programperioden. Vissa förbättringar har dock skett även i detta hänseende jämfört med tidigare år och medlemsstaterna har gått med på att lämna fullständiga uppgifter när programmen avslutas.

Avseende programperioden 2000–2006 finns en risk för överlappning mellan de belopp för finansiella justeringar som rapporteras som följd av EU-institutionernas arbete (kommissionens eller revisionsrättens granskningar, Olafs utredningar) och de belopp som rapporteras av medlemsstaterna. Detta beror på att en stor del av de finansiella justeringar som beror på EU-instansernas arbete godtas och genomförs av medlemsstaterna direkt genom att de aktuella beloppen dras av från kostnadsredovisningarna, utan att det behövs något formellt beslut från kommissionen. Medlemsstaterna är inte skyldiga att särredovisa korrigeringar som följer av EU:s granskningar från dem som följer av deras egna granskningar och kontroller, och det går därför inte att exakt fastställa hur stor denna överlappning kan vara. Den finansiella justeringen behöver dessutom inte ha verkställts samma år som medlemsstaten godtog den. Uppgifterna om överlappningen är därför endast en uppskattning. En jämförelse mellan varje medlemsstats egna uppgifter för 2009 och de korrigeringar som följt av EU:s granskningsarbete och som medlemsstaten godtagit pekar dock på att den totala överlappningen knappast överstiger 465 miljoner euro. För 2008 kan överlappningen knappast ha överstigit 600 miljoner euro.

För programperioden 2007–2013 har kommissionen integrerat den årliga rapporteringen i sina datasystem. Kommissionen kommer därmed att få elektroniska uppgifter direkt från medlemsstaterna. För att undvika överlappning ska medlemsstaterna nu enligt sektorsbestämmelserna redovisa de justeringar som gjorts med anledning av EU:s insatser separat.

Anmärkning 6 –   Bilaga 1: Finansiella justeringar och återkrav totalt som beslutats 2009 avseende jordbruk och landsbygdsutveckling

Fördelat per medlemsstat

Miljoner euro
Medlemsstat	Godkännande av räkenskaperna	Kontroll av överensstämmelsen	Deklarerade oriktigheter	Totalt
Belgien	0	12	2	15
Bulgarien	0	0	5	5
Tjeckien	0	0	0	1
Danmark	0	101	4	104
Tyskland	0	2	15	17
Estland	0	0	0	0
Irland	–2	3	2	4
Grekland	2	18	1	21
Spanien	7	62	38	106
Frankrike	3	73	35	111
Italien	–3	5	13	15
Cypern	0	0	0	0
Lettland	0	0	0	0
Litauen	0	2	1	4
Luxemburg	0	0	0	0
Ungern	6	13	2	22
Malta	0	0	0	0
Nederländerna	1	30	5	36
Österrike	0	2	1	3
Polen	0	11	2	13
Portugal	0	9	8	18
Rumänien	5	0	9	14
Slovenien	0	1	0	2
Slovakien	0	0	1	1
Finland	2	0	0	2
Sverige	0	0	2	2
Förenade kungariket	83	12	14	109
Beslut totalt	103	359	163	625
OBS: Siffrorna ovan är avrundade till miljoner euro och siffran 0 avser faktiska belopp som ligger under 500 000 euro.

Anmärkning 6 –   Bilaga 2: Finansiella justeringar och återkrav totalt som beslutats 2009 avseende jordbruk och landsbygdsutveckling

Fördelat per medlemsstat

Miljoner euro
Medlemsstat	Godkännande av räkenskaperna och betalningar efter utsatt frist	Kontroll av överensstämmelsen	Oriktigheter som deklarerats av medlemsstaterna (återbetalning till EU)	Totalt
Belgien	0	12	2	14
Bulgarien	0	—	1	1
Tjeckien	0	—	0	0
Danmark	0	101	4	105
Tyskland	0	1	16	18
Estland	0	0	0	0
Irland	–2	5	2	5
Grekland	2	189	5	196
Spanien	7	23	30	59
Frankrike	3	46	34	82
Italien	–3	167	13	177
Cypern	—	0	0	1
Lettland	0	0	0	0
Litauen	0	0	2	2
Luxemburg	0	—	0	0
Ungern	6	—	3	9
Malta	—	—	0	0
Nederländerna	1	2	6	9
Österrike	0	—	1	1
Polen	0	—	2	2
Portugal	0	0	7	7
Rumänien	5	—	7	12
Slovenien	0	1	0	2
Slovakien	0	0	0	0
Finland	2	0	1	2
Sverige	0	12	2	14
Förenade kungariket	83	41	9	133
Verkställt totalt	103	600	148	851
OBS: Siffrorna ovan är avrundade till miljoner euro och siffran 0 avser faktiska belopp som ligger under 500 000 euro.

Anmärkning 6 –   Bilaga 3: Bekräftade finansiella justeringar totalt 2009 för strukturåtgärder

Fördelat per medlemsstat

Miljoner euro
	Kumulerat 2008	Bekräftade finansiella justeringar 2009						Kumulerat 2009
Medlemsstat		ERUF	CF	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	Totalt
1994–1999	1 995	445	10	21	41	4	521	2 516
Belgien	5	—	—	0	—	—	0	5
Danmark	3	0	—	—	—	—	0	3
Tyskland	286	49	—	—	—	4	53	339
Irland	42	0	—	—	—	—	0	42
Grekland	526	—	—	—	—	0	0	526
Spanien	244	250	5	17	32	0	304	548
Frankrike	83	0	—	0	—	—	1	84
Italien	442	63	—	—	—	—	63	505
Luxemburg	1	0	—	4	—	—	4	5
Nederländerna	168	1	—	—	9	—	9	177
Österrike	2	0	—	—	—	0	0	2
Portugal	113	19	5	—	—	—	24	137
Finland	1	—	—	0	—	0	0	1
Sverige	1	0	—	—	—	—	0	1
Förenade kungariket	77	54	—	—	—	—	54	131
INTERREG	1	9	—	—	—	—	9	10
2000–2006	3 313	1 616	76	159	5	34	1 890	5 203
Belgien	5	2	—	3	—	—	5	10
Bulgarien	—	—	2	—	—	—	2	2
Tjeckien	—	—	0	—	—	—	0	0
Danmark	—	—	—	0	0	—	0	0
Tyskland	10	0	—	2	—	—	2	12
Estland	—	0	—	—	—	—	0	0
Irland	26	16	—	—	—	—	16	42
Grekland	867	37	2	14	—	—	53	920
Spanien	1 246	1 200	22	24	3	8	1 257	2 503
Frankrike	249	3	—	9	0	—	12	261
Italien	608	135	—	80	2	—	217	825
Cypern	—	—	—	—	—	—	—	—
Lettland	3	1	—	0	—	—	1	4
Litauen	1	—	1	—	—	—	1	2
Luxemburg	—	—	—	2	—	—	2	2
Ungern	—	4	41	7	—	0	52	52
Malta	—	—	—	—	—	—	—	—
Nederländerna	1	0	—	—	—	1	1	2
Österrike	—	—	—	—	—	—	—	—
Polen	37	85	—	12	0	11	108	145
Portugal	95	31	0	0	—	—	31	126
Rumänien	2	—	8	—	—	14	22	24
Slovenien	2	—	—	0	—	—	0	2
Slovakien	1	38	—	—	—	—	38	39
Finland	—	0	—	—	0	0	0	0
Sverige	11	—	—	0	—	—	0	11
Förenade kungariket	149	63	—	5	—	—	68	217
INTERREG	—	1	—	—	—	—	1	1
Bekräftat totalt	5 308	2 061	86	180	46	38	2 411	7 719
OBS: Siffrorna ovan är avrundade till miljoner euro och siffran 0 avser faktiska belopp som ligger under 500 000 euro.

Anmärkning 6 –   Bilaga 4: Verkställda finansiella justeringar totalt 2009 för strukturåtgärder

Fördelat per medlemsstat

Miljoner euro
	Beslut verkställda under 2009
Medlemsstat	ERUF	Sammanhållningsfonden	ESF	FFU	EUGFJ Utveckling	Totalt
1994–1999 period	218	10	21	46	5	300
Belgien	—	—	0	—	—	0
Danmark	2	—	—	—	—	2
Tyskland	109	—	—	0	4	113
Irland	0	—	—	0	—	1
Grekland	—	—	—	—	0	0
Spanien	3	5	17	32	0	57
Frankrike	1	—	0	5	—	6
Italien	41	—	—	—	—	41
Luxemburg	0	—	4	—	—	4
Nederländerna	7	—	—	9	—	16
Österrike	0	—	—	—	0	0
Portugal	1	5	—	—	—	6
Finland	—	—	0	—	0	0
Sverige	0	—	—	—	—	0
Förenade kungariket	52	—	—	—	—	52
INTERREG	2	—	—	—	—	2
2000–2006	116	79	185	4	25	409
Belgien	—	—	3	—	—	3
Bulgarien	—	3	—	—	—	3
Tjeckien	—	0	—	—	—	0
Danmark	—	—	—	—	—	—
Tyskland	—	—	—	—	—	—
Estland	—	0	—	—	—	0
Irland	—	—	—	—	—	—
Grekland	47	5	14	—	—	66
Spanien	7	14	38	0	—	59
Frankrike	1	—	0	—	—	2
Italien	10	—	80	4	—	93
Cypern	—	—	—	—	—	—
Lettland	—	—	0	—	—	0
Litauen	—	1	—	—	—	1
Luxemburg	—	—	2	—	—	2
Ungern	—	40	1	—	0	41
Malta	—	—	—	—	—	—
Nederländerna	—	—	—	—	—	—
Österrike	—	—	—	—	—	—
Polen	42	—	42	—	11	95
Portugal	9	9	—	—	—	18
Rumänien	—	6	—	—	14	20
Slovenien	—	—	—	—	—	—
Slovakien	—	—	—	—	—	—
Finland	—	—	—	—	0	0
Sverige	—	—	—	—	—	—
Förenade kungariket	—	—	5	—	—	5
INTERREG	0	—	—	—	—	0
Verkställt totalt	334	89	206	50	30	709
OBS: Siffrorna ovan är avrundade till miljoner euro och siffran 0 avser faktiska belopp under 500 000 euro.

7.   HANTERING AV FINANSIELLA RISKER

Nedanstående upplysningar om Europeiska unionens hantering av finansiella risker avser följande:

—	Den finansförvaltning som Europeiska kommissionen utför i samband med genomförandet av budgeten.

—	Europeiska kommissionens upp- och utlåningsverksamhet i form av makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån.

—	Garantifonden för åtgärder avseende tredje land.

—	Den upplåning, utlåning och finansförvaltning som utförs av Europeiska unionen genom Europeiska kol- och stålgemenskapen under avveckling.

7.1.   RISKHANTERING

7.1.1.    Finansförvaltning

Reglerna och principerna för kommissionens finansförvaltning avseende genomförandet av budgeten anges i förordning (EG Euratom) nr 1150/2000 (ändrad genom förordning (EG Euratom) nr 2028/2004) och i budgetförordningen (förordning (EG Euratom) nr 1605/2002, ändrad genom förordning (EG Euratom) nr 1995/2006) och dess genomförandebestämmelser (förordning (EG Euratom) nr 2342/2002, ändrad genom förordning (EG Euratom) nr 478/2007).

Som ett resultat av ovannämnda förordningar tillämpas följande huvudprinciper:

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen till de konton som statskassan, eller det organ som har utnämnts av varje medlemsstat, har öppnat för detta ändamål i kommissionens namn. Kommissionen kan bara ta ut medel från kontona för att täcka sina behov av likvida medel.

—	Medlemsstaterna betalar de egna medlen i sina egna nationella valutor, medan kommissionens betalningar framför allt görs i euro.

—	Bankkonton som öppnats i kommissionens namn får inte övertrasseras.

—	Saldona på de konton som hålls i andra valutor än euro används endera för betalningar i samma valutor eller omräknas regelbundet till euro.

Utöver kontona för egna medel har kommissionen öppnat andra bankkonton i centralbanker och affärsbanker för att utföra betalningar och ta emot andra intäkter än medlemsstaternas bidrag till budgeten.

Kassa- och betalningstransaktioner är i hög grad automatiserade och baseras på moderna datasystem. Särskilda förfaranden används för att garantera säkerheten i systemen och för att säkerställa åtskillnad mellan befogenheter i enlighet med budgetförordningen, kommissionens interna kontrollstandarder och revisionsprinciper.

En skriftlig uppsättning riktlinjer och förfaranden reglerar hanteringen av kassa- och betalningstransaktionerna i syfte att begränsa de operativa och finansiella riskerna och säkerställa en tillräcklig kontrollnivå. De täcker de olika transaktionsområdena (t.ex. verkställande av betalningar och likviditetsförvaltning, kassaflödesanalys, driftskontinuitet etc.) och man kontrollerar regelbundet överensstämmelsen med riktlinjerna och förfarandena. Dessutom anordnas möten mellan generaldirektoratet för budget och generaldirektoratet för ekonomi och finans för att diskutera informationsutbyte om riskhantering och goda metoder.

7.1.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Upp- och utlåningstransaktionerna och den därtill hörande finansförvaltningen sköts av EU i enlighet med respektive rådsbeslut i förekommande fall, samt interna riktlinjer. De förvaltande enheterna har utarbetat skriftliga instruktioner för de olika leden i arbetet såsom upplåning, utlåning och likviditetsförvaltning. Finansiella risker och transaktionsrisker identifieras och utvärderas, och man stämmer regelbundet av att interna riktlinjer och förfaranden efterlevs. Normalt sker ingen risksäkring för att kompensera variationer i räntan eller växelkurser (så kallad hedging) eftersom utlåningstransaktionerna finansieras av motsvarande upplåning (back-to-back-lån), och de därför inte är utsatta för räntevariationer eller växelkursvariationer.

7.1.3    Garantifonden

Reglerna och principerna för förvaltningen av garantifondens tillgångar (se anmärkning 2.3.3) fastställs i en konvention mellan Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) av den 25 november 1994, med ändringar av den 17/23 september 1996, den 8 maj 2002 och den 25 februari 2008. Garantifonden arbetar endast i euro och alla investeringar sker i euro för att undvika valutarisker. Fondens finansiella verksamhet bedrivs i linje med vedertagna försiktighetsregler för förvaltning av tillgångar. Garantifondens förvaltningsansvariga ska särskilt sträva efter att reducera risker och se till att de tillgångar som förvaltas kan säljas eller överlåtas utan väsentliga dröjsmål, med hänsyn till de åtaganden som fonden kan behöva uppfylla.

7.1.4    EKSG under avveckling

Europeiska kommissionen förvaltar likvidationen av EKSG:s skulder, och inga nya lån eller motsvarande finansiering planeras för EKSG under avveckling. Ny EKSG-upplåning får bara användas till refinansiering i syfte att minska kostnaderna för kapitalet. I finansförvaltningen tillämpas principen om försiktighet i förvaltningen i syfte att hålla nere riskerna så mycket som möjligt.

7.2   MARKNADSRISKER

Marknadsrisken är risken för att det verkliga värdet eller framtida kassaflöden avseende ett givet finansiellt instrument ska påverkas av fluktuationer på marknadspriserna. Marknadsrisken avser inte bara möjligheterna till förluster utan även möjligheter till vinster. Till marknadsrisken räknas valutarisker, ränterisker och övriga prisrisker. Europeiska unionen är inte exponerad för några väsentliga övriga prisrisker.

7.2.1    Valutarisk

Valutarisk är risken för att EU:s transaktioner eller dess investeringar påverkas av fluktuationer i växelkurserna. Risken uppstår när en valuta apprecieras eller deprecieras i förhållande till en annan.

7.2.1.1    Finansförvaltning

De egna medel som medlemsstaterna betalat i annan valuta än euro hålls på kontona för egna medel i enlighet med förordningen om egna medel. De räknas om till euro när de måste tas i anspråk för att verkställa utbetalningar. Förfarandena för att hantera dessa medel fastställs i den ovannämnda förordningen. I ett begränsat antal fall används medlen direkt för utbetalningar som ska göras i samma valuta.

Kommissionen har ett antal konton i affärsbanker i andra EU-valutor än euro, och i US-dollar, för utbetalningar i dessa valutor. Dessa konton fylls på beroende på de betalningar som ska verkställas och innehavet är därför lågt så att man begränsar växelkursriskerna.

När diverse intäkter (andra än egna medel) tas emot i andra valutor än euro överförs de endera till kommissionens andra konton i samma valutor, om de behövs för att täcka utbetalningar, eller omräknas till euro och överförs till konton som hålls i euro. Förskottskonton som hålls i andra valutor än euro fylls på beroende på de beräknade behoven av kortfristiga lokala utbetalningar i dessa valutor. Saldona på dessa konton hålls inom sina respektive tak.

Eftersom alla provisoriskt inbetalda böter utdöms och betalas in i euro är de inte exponerade för valutarisk.

7.2.1.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

De flesta finansiella tillgångar och skulder är utställda i euro varför EU i dessa fall inte är exponerad för valutarisk. Inom ramen för den finansiella mekanismen inom Euratom bedriver EU utlåning utställda i US-dollar, vilken finansieras genom upplåning av motsvarande belopp i US-dollar (back-to-back-lån). På balansdagen var EU inte exponerad för någon valutarisk med avseende på Euratom.

7.2.1.3    Garantifonden

Eftersom de finansiella tillgångarna är utställda i euro föreligger ingen valutarisk.

7.2.1.4    EKSG under avveckling

EKSG under avveckling har en liten nettoexponering i utländsk valuta motsvarande 2,2 miljoner euro avseende 1,5 miljoner euro i fastighetslån och 0,7 miljoner euro på avistakonton.

7.2.2    Ränterisker

Ränterisk är risken för att en säkerhet, i synnerhet en obligation, tappar i värde därför att räntorna höjs. Högre räntor ger i allmänhet lägre priser på obligationer med fast räntesats och vice versa.

7.2.2.1    Finansförvaltning

Kommissionens finansförvaltning lånar inte upp pengar och är därmed inte utsatt för ränterisker. Däremot intjänas ränta på dess olika banktillgodohavanden. Kommissionen har därför vidtagit åtgärder för att se till att den intjänade räntan ska motsvara marknadsräntorna och deras eventuella fluktuationer. De konton som öppnats vid medlemsstaternas statskassor eller centralbanker för inbetalning av egna medel är inte räntebärande och avgiftsfria. För alla andra konton som innehas hos nationella centralbanker beror ersättningen på de särskilda villkor som varje bank erbjuder, räntesatserna är rörliga och anpassas till fluktuationerna på marknaden.

För tillgodohavanden i affärsbanker utgår dagsränta. Räntan bygger på rörliga marknadsräntor med en avtalsenlig (positiv eller negativ) marginal. På de flesta kontona är räntan kopplad till ECB:s lägsta marginalränta för dess viktigaste refinansieringstransaktioner och justeras för att spegla eventuella fluktuationer i denna räntesats. På vissa andra konton är räntan kopplad till eurons genomsnittliga inlåningsränta. Därför föreligger ingen risk att kommissionens intjänade räntor ligger under marknadsräntorna.

7.2.2.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Upp- och utlåning med variabel ränta

Det följer av upp- och utlåningstransaktionernas karaktär att EU har såväl omfattande tillgångar som skulder som är räntebärande. Makroekonomiskt stöd och Euratomlån till rörlig ränta medför en ränterisk för EU. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock av att den motsvarande inlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back). På balansdagen hade EU lån med rörlig ränta till ett nominellt belopp på 0,96 miljarder euro (motsvarande belopp 2008 var 1,05 miljarder euro), där en omräkning av räntesatsen görs var sjätte månad.

Upp- och utlåning med fast ränta

EU beviljar också lån för makroekonomiskt stöd och Euratomlån med fast ränta till sammanlagt 110 miljoner euro år 2009 (85 miljoner euro år 2008) varav en del har en löptid på mellan ett och fem år (25 miljoner euro) och en del över fem år (85 miljoner euro).

EU har också beviljat sex betalningsbalanslån med fast ränta till sammanlagt 9,2 miljarder euro år 2009 (2 miljarder euro år 2008) varav en del har en löptid på mellan ett och fem år (5 miljarder euro) och en del över fem år (4,2 miljarder euro).

7.2.2.3    Garantifonden

Garantifondens räntebärande värdepapper som emitterats till rörlig ränta innebär en exponering för räntevolatilitet, medan motsvarande värdepapper som emitterats till fast ränta innebär en exponering kopplad till det verkliga värdet. På balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 97 % av den samlade investeringsportföljen (år 2008 stod dessa för 96 %).

7.2.2.4    EKSG under avveckling

Det ligger i verksamhetens natur att EKSG under avveckling är exponerad för ränterisker. De ränterisker som följer av utlåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande upplåningen sker på jämförbara villkor. När det gäller förvaltningen av tillgångar kan sägas att på balansdagen utgjorde obligationer med fast räntesats ca 97 % av den samlade investeringsportföljen (även år 2008 stod dessa för 97 %).

7.3   KREDITRISK

Kreditrisk innebär risken för förluster därför att en gäldenär eller låntagare inte fullgör sina betalningsskyldigheter med avseende på lån eller någon annan typ av budgetpost (endera avseende kapitalet eller (kupong)räntan eller båda) eller sina andra avtalsenliga skyldigheter. Sådan försumlighet kan yttra sig som försenade betalningar, omläggning av låneåterbetalningarna eller konkurs.

7.3.1    Finansförvaltning

Merparten av kommissionens likvida medel innehas, i enlighet med rådets förordning nr 1150/2000, på de konton som medlemsstaterna har öppnat för inbetalningen av sina bidrag (egna medel). Alla dessa konton innehas av medlemsstaternas statskassa eller centralbanker. Dessa institutioner utsätter kommissionen för den lägsta kreditrisken (och motpartsrisken) eftersom det rör sig om unionens medlemsstater.

En del av kommissionens likvida medel hålls i affärsbanker för att täcka utbetalningar. Sådana konton fylls på strax innan betalningen ska verkställas och hanteras automatiskt via systemet för likviditetsförvaltningen. Varje konto innehåller miniminivåer som står i proportion till de genomsnittliga dagliga utbetalningarna. Följaktligen är beloppen på dessa konton konstant låga (mellan 50 miljoner euro och 150 miljoner euro i genomsnitt, som är fördelade på mer än 30 konton) och därmed är kommissionens risk begränsad. Beloppen bör sättas i relation till det sammanlagda likviditetssaldot som ligger mellan 1 och 35 miljarder euro och de sammanlagda utbetalningarna under 2009 som uppgick till 130 miljarder euro.

Vidare tillämpas särskilda riktlinjer vid urvalet av affärsbanker för att ytterligare minska motpartsrisken.

—	Alla affärsbanker väljs ut genom anbudsförfaranden. Den lägsta kortfristiga kreditvärdering som krävs för att få delta i anbudsförfarandena är Moodys P-1 eller motsvarande (S&P A-1 eller Fitch F1). En lägre nivå kan krävas under särskilda och vederbörligen motiverade förhållanden.

—	Affärsbanker som valts ut för provisorisk inbetalning av utdömda böter måste i regel ha en långfristig kreditvärdering på minst S&P AA eller motsvarande och särskilda åtgärder tillämpas om banker i konsortiet får en sämre kreditvärdering.

—

Under 2009 inrättade kommissionens finansförvaltning ett alternativt system för hanteringen av provisoriskt inbetalda böter, för att minska risken på detta område. Böter som utdöms efter den 1 januari 2010 kommer att hanteras enligt det nya systemet och inte längre deponeras i affärsbanker, i enlighet med kommissionens beslut C(2009) 4264.

—

Förskottskonton innehas i lokala banker som valts ut genom ett förenklat anbudsförfarande. Kraven på kreditvärdering beror på den lokala situationen och kan skilja sig kraftigt från land till land. För att begränsa risken hålls saldona på dessa konton på lägsta möjliga nivå (med hänsyn tagen till transaktionsbehoven). Kontona fylls på regelbundet och de tak som tillämpas ses över varje år.

—	Kreditvärdigheten i affärsbanker där kommissionen har konton kontrolleras minst en gång i månaden, vid behov oftare. Förstärkt bevakning skedde under finanskrisen och fortsatte under hela 2009.

7.3.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Kreditrisker hanteras i första hand genom garantier från stater i fråga om Euratomlån, via garantifonden (makroekonomiskt stöd och Euratom) samt i sista hand genom EU:s budget (betalningsbalanslån och – om de andra åtgärderna är otillräckliga – makrofinansiellt stöd och Euratom). De under 2009 gällande bestämmelserna om egna medel fastställde taket för BNI-resursen till 1,24 % av medlemsstaternas BNI och under 2009 utnyttjades 1,01 % för att täcka betalningsbemyndiganden. Detta innebär att det per den 31 december 2009 fanns en tillgänglig marginal på 0,23 % för garantin. Från och med år 2010 och framåt faller taket till 1,23 %. Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland inrättades 1994 som ett skydd mot risken för försumliga gäldenärer i samband med utlåning av upplånade medel till länder utanför Europeiska unionen. Exponeringen för kreditrisk kompenseras vidare genom att medel från EU-budgeten kan användas för att täcka belopp som gäldenären inte klarar av att betala fullt ut. När det handlar om att fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sina långivare har EU således rätt att vända sig till samtliga medlemsstater för täckning.

Huvudmottagarna av dessa lån är Ungern, Lettland och Rumänien. Utlåningen till dessa länder utgör 54 %, 21 % respektive 18 % av den totala lånevolymen. I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får således bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

7.3.3    Garantifonden

Enligt EU:s avtal med EIB om förvaltning av garantifonden ska emittenten vid interbankinvesteringar ha en kreditvärdering från Moodys eller motsvarande på minst P-1. Den 31 december 2009 skedde alla investeringar (153 miljoner euro) med sådana motparter (183 miljoner euro år 2008). Den 31 december 2009 hade fonden investerat i fyra kortfristiga finansiella instrument, och samtliga investeringar (37 miljoner euro) skedde med motparter med en kreditvärdering från Moodys eller motsvarande på minst P-1. Alla garantier som tas upp som tillgångar som kan säljas följer riktlinjerna för förvaltningen.

7.3.4    EKSG under avveckling

Exponeringen mot kreditrisk hanteras först och främst genom en regelbunden analys av gäldenärernas förmåga att betala räntor och amorteringar. Exponeringen reduceras också genom säkerheter, liksom genom garantiåtaganden från stater, företag eller personer. Av de sammanlagda utestående lånen garanteras 52 % av medlemsstater eller liknande organ (t.ex. offentliga institutioner) medan 36 % antingen har beviljats till banker eller garanterats av banker. I fråga om finansförvaltningen i samband med dessa transaktioner måste riktlinjerna för valet av motpart alltid följas. Den förvaltande enheten får bara samarbeta med godkända banker som har tillräckligt strikta krav på sina motparter.

7.4   LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisken är risken för svårigheter med försäljning av en tillgång, till exempel därför att en ställd säkerhet eller tillgång inte kan överlåtas tillräckligt snabbt på marknaden för att förebygga en förlust eller uppfylla en förpliktelse.

7.4.1    Finansförvaltning

EU:s budgetprinciper ska se till att det när som helst under året finns en sammanlagd likviditet som räcker för att verkställa alla utbetalningar. Medlemsstaternas sammanlagda bidrag motsvarar betalningsbemyndigandena under budgetåret. Men medlemsstaternas bidrag betalas in i tolv månadsinbetalningar under hela året, medan utbetalningarna är mer säsongsbetonade.

För att alltid ha tillräcklig likviditet för att täcka månadens utbetalningar har metoder för regelbunden kassaflödesanalys inrättats och under vissa förutsättningar kan egna medel vid behov begäras in i förväg från medlemsstaterna.

Inom ramen för kommissionens löpande finansförvaltning ser man med hjälp av automatiska system för likviditetsförvaltningen dagligen till att alla kommissionens bankkonton har tillräcklig täckning.

7.4.2    Upp- och utlåning (makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). För makrofinansiellt stöd och Euratomlån används garantifonden som en likviditetsreserv (eller säkerhetsnät) om låntagarna inte fullgör sina skyldigheter eller gör inbetalningarna för sent. För betalningsbalanslånen ger rådets förordning 431/2009 tillräcklig tid för att mobilisera medel ur EU:s budget.

7.4.3    Garantifonden

Garantifonden förvaltas enligt principen att tillgångarna ska vara tillräckligt likvida och mobiliserbara i förhållande till de gjorda åtagandena. Fonden ska besitta minst 100 miljoner euro i en portfölj med finansiella instrument som har en löptid på under ett år. Den 31 december 2009 uppgick dessa investeringar till 190 miljoner euro. Minst 20 % av fondens nominella värde ska dessutom omfatta finansiella instrument, obligationer till fast ränta med en återstående löptid på högst ett år samt obligationer med rörlig ränta. Den 31 december 2009 utgjorde dessa 27 % av det nominella värdet.

7.4.4    EKSG under avveckling

De likviditetsrisker som följer av upplåningen kompenseras dock generellt av att den motsvarande utlåningen sker på jämförbara villkor (back-to-back-lån). I fråga om förvaltningen av de tillgångar och skulder som hör till EKSG under avveckling hanterar kommissionen likviditetsbehoven med hjälp av en betalningsprognos som sammanställs efter samråd med de ansvariga avdelningarna inom kommissionen.

7.5   TRANSAKTIONER I VERKLIGT VÄRDE

7.5.1    Upp- och utlåning (makroekonomiskt stöd, betalningsbalanslån och Euratomlån)

Den tidigare situationen

Dessa lån togs ursprungligen upp till nominellt värde i enlighet med EU:s redovisningsregel 11. Om den internationella redovisningsstandarden IAS 39 använts istället skulle lånen ursprungligen ha behövt tas upp till verkligt värde. Skillnaden mellan de båda redovisningsmetoderna enbart avseende betalningsbalanslån den dag de utfärdades visas i den nedanstående tabellen.

Miljoner euro
	EU:s redovisningsregel 11 (nominellt belopp)	IAS 39 (verkligt värde)	Skillnad mellan redovisningsmetoderna
Värdering av betalningsbalanslån som utfärdats 2009	7 200	6 649	551
Värdering av betalningsbalanslån som utfärdats 2008	2 000	1 767	233

EU:s redovisningsregel 11 används av följande skäl:

—	Upp- och utlåningen kompenseras eftersom det rör sig om så kallade back-to-back-lån. Den effektiva räntan för utlåningen motsvarar därför den effektiva räntan för därmed sammanhängande upplåning.

—	Den ursprungliga skillnaden motsvarar den alternativkostnad som uppstått om man istället gjort en annan investering på kapitalmarknaden. Eftersom EU inte får investera medel på kapitalmarknaden är sådana alternativkostnader inte tillämpliga och ger därför ingen rättvisande bild av transaktionen.

—	Den ursprungliga skillnaden som visas ovan skulle kompenserats av ränteintäkter under kommande år.

Situationen per 31.12.2009

Det verkliga värdet har beräknats på följande sätt:

—	För utlåningen diskonteras framtida kassaflöden med hjälp av de länderspecifika avkastningskurvor som bedöms vara lämpliga för återstoden av löptiden.

—	För upplåningen diskonteras framtida kassaflöden med hjälp av de avkastningskurvor (AAA) som bedöms vara lämpliga för återstoden av löptiden.

—	Det beräknade verkliga värdet av lån till rörlig ränta antas vara ungefär lika med det nominella värdet, eftersom de räknas om i förhållande till marknadsräntan var sjätte månad.

Nedanstående tabell visar det beräknade verkliga värdet vid årsskiftet av det makroekonomiska stödet, betalningsbalanslån och Euratomlån till fast ränta så att de kan jämföras med motsvarande bokföringsvärde i balansräkningen.

Miljoner euro
	Beviljade lån per 31.12.2009	Beviljade lån per 31.12.2008	Upplåning per 31.12.2009	Upplåning per 31.12.2008
Verkligt värde	8 785	1 863	9 626	2 118
Bokfört värde	9 416	2 091	9 416	2 091
Avvikelse	(631)	(228)	210	27

På balansdagen stod betalningsbalanslånen för 98,8 % av upp- och utlåningen. Den ovanstående tabellen visar att det verkliga värdet av upplåningen är högre än det nominella värdet eftersom EU:s kreditvärdighet är AAA och marknadsräntorna för närvarande är högre än de räntor som tillämpats på EU:s upplåning. Eftersom Ungern, Lettland och Rumänien som var de största mottagarna av lånen har en lägre kreditvärdighet än AAA, trots att marknadsräntorna för närvarande är högre än de som EU tillämpat, är det verkliga värdet av utlåningen lägre än det nominella värdet.

7.5.2    EKSG under avveckling

Det beräknade verkliga värdet av upp- och utlåningen beräknas enligt modellen med diskonterade kassaflöden. Enligt denna modell diskonteras framtida kassaflöden med hjälp av de avkastningskurvor (AAA) som bedöms vara lämpliga för återstoden av löptiden. Det beräknade verkliga värdet av lån till rörlig ränta antas vara ungefär lika med balansvärdet, eftersom räntesatsen räknas om var tredje eller var sjätte månad. Ett verkligt värde av upp- och utlåning till fast räntesats kunde inte beräknas och redovisas eftersom de uppgifter som behövs för en sådan beräkning inte fanns tillgängliga.

Värdepapper som kan säljas redovisas till verkligt värde, vilket är lika med marknadspris plus upplupen ränta. Inga finansiella instrument har värderats till verkligt värde med beräkningsmetoder som inte är underbyggda med verifierbara marknadspriser eller procentsatser. Vad gäller kundfordringar anses det verkliga värdet vara ungefär lika med det nominella värdet minus en avsättning för nedskrivningar. Vad avser leverantörsskulder anses det verkliga värdet vara ungefär lika med det nominella värdet. Som verkligt värde av likvida medel och motsvarande, inklusive avistakonton och kortfristig inlåning (under tre månader), räknas det redovisade värdet.

8.   REDOVISNING AV TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

8.1   NÄRSTÅENDE

EU:s närstående är de konsoliderade enheterna och nyckelpersoner i deras förvaltning (se nedan). Transaktioner mellan dessa äger rum som ett led i EU:s normala verksamhet och inga särskilda redovisningskrav ställs i dessa fall för transaktioner som görs i enlighet med EU:s redovisningsregler. En företeckning över konsoliderade enheter finns i anmärkning 10.

8.2   ERSÄTTNINGAR TILL NYCKELPERSONER I EU:S FÖRVALTNING

I fråga om redovisningen av transaktioner med närstående, dvs. personer som har ett centralt förvaltningsansvar inom Europeiska unionen, räknas följande kategorier av personer som närstående:

Kategori 1: Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och ordföranden i Europeiska unionens domstol.

Kategori 2: Kommissionens vice ordförande, tillika Europeiska unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, samt kommissionens övriga vice ordförande.

Kategori 3: Rådets generalsekreterare, kommissionens ledamöter, domstolens domare och generaladvokater, tribunalens ordförande och ledamöter, Europeiska unionens personaldomstols ordförande och ledamöter, ombudsmannen samt Europeiska datatillsynsmannen.

Kategori 4: revisionsrättens ordförande och ledamöter.

Kategori 5: De högst uppsatta tjänstemännen vid EU:s institutioner och organ.

En sammanfattning av dessa ersättningar ges nedan. Ytterligare information finns i Europeiska unionens officiella tidning (EGT 187, 8.8.1967 senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 202/2005 av den 18 januari 2005 (EUT L 33, 5.2.2005) och EGT L 268, 20.10.1977 senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1293/2004 av den 30 april 2004 (EUT L 243 15.7.2004)). Mer information finns i tjänsteföreskrifterna som finns på webbplatsen Europa. Tjänsteföreskrifterna är det officiella dokument som klargör alla EU-tjänstemäns rättigheter och skyldigheter. Nyckelpersonerna i förvaltningen har inte beviljats några förmånliga lån från EU.

Ersättningar till nyckelpersoner i förvaltningen

euro
Ersättning (per person)	Kategori 1	Kategori 2	Kategori 3	Kategori 4	Kategori 5
Grundlön per månad	24 874,61	22 531,36 – 23 432,62	18 025,08 – 20 278,22	19 467,10 – 20 728,85	11 461,32 – 18 025,09
Bosättningsbidrag/Utlandstillägg	15 %	15 %	15 %	15 %	16 %
Familjetillägg:
Hushållstillägg (% av lön)	2 % + 167,31	2 % + 167,31	2 % + 167,31	2 % + 167,31	2 % + 167,31
Underhållsberättigat barn	365,60	365,60	365,60	365,60	365,60
Förskoleersättning	89,31	89,31	89,31	89,31	89,31
Utbildningstillägg, eller	248,06	248,06	248,06	248,06	248,06
Utbildning utanför arbetsplatsen	496,12	496,12	496,12	496,12	496,12
Tillägg för rättens ordförande	ej tillämpl	ej tillämpl	500 – 810,74	ej tillämpl	ej tillämpl
Representationstillägg	1 418,07	0 – 911,38	500 – 607,71	ej tillämpl	ej tillämpl
Årliga reseersättningar	ej tillämpl	ej tillämpl	ej tillämpl	ej tillämpl	Ja
Överföringar till medlemsstaterna
Utbildningstillägg (6)	Ja	Ja	Ja	Ja	Ja
% av lön (6)	5 %	5 %	5 %	5 %	5 %
% av lön utan korr. koeff.	max 25 %	max 25 %	max 25 %	max 25 %	max 25 %
Representationskostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ej tillämpl	ej tillämpl
Tillträdande av tjänst:
Bosättningsutgifter	49 749,22	45 062,72 – 46 865,24	36 050,16 – 40 556,44	38 934,20 – 41 457,70	ersätts
Resekostnader för familjen	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Ersättning för flyttkostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Utträde ur tjänsten:
Flyttningsbidrag	24 874,61	22 531,36 – 23 432,62	18 025,08 – 20 278,22	19 467,10 – 20 728,85	ersätts
Resekostnader för familjen	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Ersättning för flyttkostnader	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts	ersätts
Övergångsersättn. (% av lön) (7)	40 % – 65 %	40 % – 65 %	40 % – 65 %	40 % – 65 %	N/A
Sjukförsäkring	täcks	täcks	täcks	täcks	frivillig
Pension (% av lön, före skatt)	Max 70 %	Max 70 %	Max 70 %	Max 70 %	Max 70 %
Avdrag:
Gemenskapsskatt	8 % – 45 %	8 % – 45 %	8 % – 45 %	8 % – 45 %	8 % – 45 %
Sjukförsäkringsavgift (% av lön)	1,8 %	1,8 %	1,8 %	1,8 %	1,8 %
Särskild avgift	4,64 %	4,64 %	4,64 %	4,64 %	4,64 %
Avgift till pensionssystem	ej tillämpl	ej tillämpl	ej tillämpl	ej tillämpl	11,3 %
Antal berörda personer 31.12.2009	3	7	91	27	81

9.   HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Den dag då räkenskaperna antogs hade fortfarande inga väsentliga händelser som borde redovisas, utöver de nedanstående, uppmärksammats av eller rapporterats till kommissionens räkenskapsförare. Årsredovisningen och anmärkningarna har sammanställts med stöd av senaste tillgängliga uppgifter, vilket också framgår av den information som redovisas.

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen

Den 11 maj 2010 inrättade rådet en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen (rådets förordning (EU) nr 407/2010). Mekanismen bygger på artikel 122.2 i fördraget och gör det möjligt att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen till en medlemsstat som har svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll. Biståndet ska ha formen av ett lån eller en kreditlina som garanteras av EU:s budget. Om mekanismen aktiveras ska kommissionen låna medel på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut i EU:s namn och därefter låna ut medlen till den mottagande medlemsstaten. I Ekofinrådets slutsatser begränsas mekanismen till högst 60 miljarder euro. Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen har inrättats utöver betalningsbalanslånen som ger finansiellt bistånd till medlemsstater som inte ingår i eurozonen.

Ett liknande paket för finansiellt bistånd har också inrättats av medlemsstaterna i eurozonen och övriga deltagande medlemsstater. Den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten påverkar dock varken EU:s räkenskaper eller EU:s budget. Eventuellt bistånd till medlemsstaterna i eurozonen ska lämnas via ett specialföretag som garanteras med upp till 440 miljarder euro av de deltagande medlemsstaterna. Faciliteten ska avvecklas till juni 2013.

Därutöver kommer också Internationella valutafonden att delta i ovanstående åtgärder, vilket väntas ge ytterligare 250 miljarder euro i potentiellt bistånd. Inte heller detta påverkar EU:s räkenskaper eller dess budget.

10.   ENHETER SOM INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

A.   KONTROLLERADE ENHETER

1.    Institutioner och rådgivande organ

Regionkommittén

Europeiska unionens råd

Europeiska unionens domstol

Europeiska kommissionen

Revisionsrätten

Europeiska datatillsynsmannen

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Europeiska ombudsmannen

Europaparlamentet

2.    EU-organ

Europeiska arbetsmiljöbyrån

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

Europeiska miljöbyrån

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor

Europeiska sjösäkerhetsbyrån

Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europeiska kemikaliemyndigheten

Fusionsenergi (det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi)

Eurojust (8)

Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation

Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur

Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet

Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet

Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen

Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna

Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)

Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller)

Europeiska järnvägsbyrån

Gemenskapens växtsortsmyndighet (8)

Gemenskapens kontrollorgan för fiske

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

Europeiska polisakademin (Cepol) (9)

Genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor

Genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet

Genomförandeorganet för forskning (9)

3.    Övriga kontrollerade enheter

Europeiska kol- och stålgemenskapen (under avveckling)

B.   INTRESSEFÖRETAG

Europeiska investeringsfonden (EIF)

Det gemensamma företaget Clean Sky (9)

Det gemensamma företaget Artemis (9)

C.   GEMENSAMMA FÖRETAG

Internationell fusionsenergiorganisation för gemensamt genomförande av Iterprojektet (Iter)

Det gemensamma företaget Sesar

Det gemensamma företaget Galileo under avveckling

Det gemensamma företaget IMI (9)

11.   ENHETER SOM INTE INGÅR I DE KONSOLIDERADE RÄKENSKAPERNA

I detta avsnitt redovisas räkenskaperna för några enheter som inte uppfyller villkoren för att integreras i Europeiska unionens konsoliderade räkenskaper, trots att deras tillgångar förvaltas av EU.

11.1   EUROPEISKA UTVECKLINGSFONDEN (EUF)

Europeiska utvecklingsfonden är det viktigaste instrumentet för EU:s utvecklingssamarbete med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Romfördraget från 1957 innehöll bestämmelser om inrättandet av denna fond för att lämna tekniskt och ekonomiskt bistånd och den begränsades ursprungligen till vissa afrikanska länder till vilka vissa medlemsstater hade historiska kopplingar.

EUF finansieras inte genom EU:s budget, utan genom direkta bidrag från medlemsstaterna, varvid varje medlemsstats bidrag beslutas efter mellanstatliga förhandlingar. EUF:s medel förvaltas av kommissionen och Europeiska investeringsbanken. Avtalen om varje ny fond ingås för en period av cirka fem år. Sedan det första partnerskapsavtalet slöts 1964 har de Europeiska utvecklingsfondernas genomförandeperiod generellt legat i fas med varje partnerskapsavtal eller konventions tillämpningstid.

EUF omfattas av en separat budgetförordning (EUT L 78, 19.3.2008) där det anges att dess räkenskaper ska redovisas separat från EU:s. Den externa granskningen av EUF:s årsredovisning och förvaltning utförs av revisionsrätten och Europaparlamentet. Balansräkning och resultaträkning för EUF 8, 9 och 10 återges nedan i informationssyfte.

Balansräkning – EUF 8, 9 och 10

Miljoner euro
	31.12.2009	31.12.2008
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR	196	269
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR	1 389	957
Summa tillgångar	1 585	1 226
KORTFRISTIGA SKULDER	(860)	(709)
Summa skulder	(860)	(709)
TILLGÅNGAR NETTO	725	517
FONDER OCH RESERVER
Infordrat fondkapital	20 381	17 079
Övriga reserver	2 252	2 252
Ekonomiskt resultat som överförts från tidigare år	(18 814)	(15 784)
Ekonomiskt resultat för året	(3 094)	(3 030)
Tillgångar netto	725	517

Resultaträkning – EUF 8, 9 och 10

Miljoner euro
	2009	2008
DRIFTSINTÄKTER	49	23
DRIFTSKOSTNADER	(3 192)	(3 066)
UNDERSKOTT FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET	(3 143)	(3 043)
FINANSIELL VERKSAMHET	49	13
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	(3 094)	(3 030)

11.2   SJUKFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Sjukförsäkringssystemet har skapats för att finansiera tillgången till sjukvård för personalen vid EU:s institutioner och organ. Sjukförsäkringssystemets resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av Europeiska unionen, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen. Systemet finansieras genom bidrag från dess medlemmar (personalen) samt från arbetsgivarna (institutioner, organ, organ m.fl.). Eventuella överskott bibehålls som tillgångar.

Systemet består av fyra skilda delar. Huvudkomponenten avser personal vid EU:s institutioner och organ, och tre mindre komponenter omfattar personal vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens, vid Europaskolorna samt personal som arbetar utanför gemenskapen, t.ex. vid delegationerna. Den 31 december 2009 uppgick sjukförsäkringssystemets tillgångar till totalt 297 miljoner euro (motsvarande belopp för 2008 var 288 miljoner euro).

11.3   GARANTIFOND FÖR DELTAGARNA

Vissa förfinanseringsbelopp som utbetalats inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling täcks i realiteten av en deltagargarantifond. Detta är en mekanism för ömsesidig nytta som inrättats för att täcka EU:s och deltagarnas finansiella risker vid genomförandet av de indirekta åtgärderna i sjunde ramprogrammet, och vars kapital och räntor utgör en fullgörandegaranti. Alla deltagare i indirekta åtgärder som medför bidrag bidrar med 5 % av det sammanlagda EU-bidraget till fonden under åtgärdens varaktighet. Deltagarna är därmed ägare av denna garantifond där EU (företrädd av kommissionen) bara är verkställande organ. Den 31 december 2009 uppgick deltagargarantifondens sammanlagda tillgångar till 580 miljoner euro (283 miljoner euro år 2008). Garantifondens resurser utgörs av egna medel som inte kontrolleras av Europeiska unionen, även om medlen i praktiken förvaltas av kommissionen.

DEL II

KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV EUROPEISKA UNIONENS BUDGET OCH FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

A.	Konsoliderade rapporter om genomförandet av budgeten

1.	Budgetsaldo

2.	Jämförelse mellan budgeterade och faktiska belopp

Intäkter

3.	Konsoliderad sammanfattning av utfallet avseende inkomster

Kostnader

4.	Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per rubrik i budgetramen

5.	Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per rubrik i budgetramen

6.	Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per rubrik i budgetramen

7.	Utveckling av utestående åtaganden per rubrik i budgetramen

8.	Utestående åtaganden fördelade på åtagandeår och rubrik i budgetramen

9.	Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per politikområde

10.	Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per politikområde

11.	Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per politikområde

12.	Utveckling av utestående åtaganden per politikområde

13.	Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och politikområde

EU-institutionerna

14.	Sammanställning av utfallet avseende inkomster per institution

15.	Utnyttjande av åtagande- och betalningsbemyndiganden per institution

Organ

16.	Organens inkomster: budgetprognoser, fordringar och mottagna belopp

17.	Åtagande- och betalningsbemyndiganden per organ

18.	Budgetsaldo inklusive organen

B.	Förklaringar till de konsoliderade rapporterna om budgetgenomförandet

1.	Budgetprinciper, strukturer och anslag

2.	Förklaringar till rapporterna om genomförandet av budgeten

ABSCHNITT A:   KONSOLIDERADE RAPPORTER OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN (10)

RESULTAT AV BUDGETGENOMFÖRANDET

1:   Budgetsaldo 2009

Miljoner euro
	Totalt 2009	Totalt 2008
Inkomster under budgetåret	117 626	121 584
Betalningar avseende årets anslag	(116 579)	(115 550)
Betalningsbemyndiganden som överförts till budgetåret N+1	(1 759)	(3 914)
Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från budgetåret N-1	2 791	188
Budgetårets växelkursskillnader	185	(498)
Budgetsaldo  (11)	2 264	1 810

Europeiska unionens budgetöverskott återförs till medlemsstaterna under det därpå följande året genom avdrag från de belopp som de annars skulle ha betalt in för det året.

2.   Jämförelse mellan budgeterade och faktiska belopp

Inkomster

Miljoner euro
Rubrik	Ursprunglig budget	Slutlig budget	Fastställda fordringar	Intäkter	Avvikelse Slutlig-Faktisk	Procent av budgeten som inkasserats	Utestående
	1	2	3	4	5=2-4	6=4/2	7=3-4
1. Egna medel	114 736	110 238	110 462	110 373	– 135	100,12 %	89
3. Överskott, saldon och justeringar	0	410	330	330	80	80,56 %	0
4. Inbetalningar från personal vid EU:s institutioner och organ	1 120	1 120	1 033	1 025	94	91,59 %	7
5. ntäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	77	85	436	335	– 250	394,05 %	101
6. Bidrag och återbetalningar i samband med EU:s avtal och program	10	368	4 834	4 559	–4 191	1 238,97 %	275
7. Dröjsmålsränta och böter	123	757	12 774	933	– 176	123,25 %	11 841
8. Upp- och utlåning	0	0	80	4	–4	—	76
9. Diverse inkomster	30	58	85	66	–8	114,11 %	19
Totalt	116 096	113 035	130 032	117 626	–4 590	104,06 %	12 407

Utgifter per rubrik i budgetramen

Miljoner euro
Rubriker i budgetramen	Ursprunglig budget	Slutlig budget (12)	Verkställda utbetalningar	Avvikelse Slutlig-Faktisk	%	Anslag som överförs automatiskt	Anslag som löper ut
	1	2	3	4=2-3	5=3/2	6	7=2-3-6
1. Hållbar tillväxt	46 000	47 520	44 684	2 837	94,03 %	2 381	456
2. Skydd och förvaltning av naturresurser	52 566	57 107	55 877	1 230	97,85 %	986	244
3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 296	2 174	1 993	181	91,66 %	75	106
4. EU som global partner	8 324	8 804	7 983	821	90,67 %	220	601
5. Administration	7 701	8 754	7 615	1 139	86,99 %	857	281
6. Kompensationer	209	209	209	0	100,00 %	0	0
Totalt	116 096	124 569	118 361	6 208	95,02 %	4 519	1 688

Utgifter per politikområde

Miljoner euro
Politikområde	Ursprunglig budget	Slutlig budget (13)	Verkställda utbetalningar	Avvikelse Slutlig-Faktisk	%	Anslag som överförs automatiskt	Anslag som löper ut
	1	2	3	4=2-3	5=3/2	6	7=2-3-6
01 Ekonomi och finans	487	345	327	18	94,82 %	14	4
02 Näringsliv	601	705	558	147	79,21 %	89	58
03 Konkurrens	90	107	95	12	88,32 %	10	2
04 Sysselsättning och socialpolitik	11 203	9 929	8 906	1 023	89,70 %	755	268
05 Jordbruk och landsbygdens utveckling	51 478	56 413	55 209	1 204	97,87 %	954	249
06 Energi och transport	2 481	2 480	2 253	227	90,84 %	177	51
07 Miljö	496	409	356	52	87,17 %	30	22
08 Forskning	4 960	5 644	4 826	818	85,50 %	789	30
09 Informationssamhället och medier	1 356	1 552	1 375	177	88,58 %	173	5
10 Direkt forskning	366	735	411	324	55,87 %	314	10
11 Havsfrågor och fiske	927	715	592	122	82,87 %	19	103
12 Den inre marknaden	66	76	66	10	86,89 %	7	3
13 Regionalpolitik	24 570	26 793	26 740	53	99,80 %	15	38
14 Beskattning och tullunion	106	131	120	11	91,54 %	9	3
15 Utbildning och kultur	1 363	1 654	1 495	159	90,38 %	153	6
16 Kommunikation	211	229	204	25	89,22 %	16	8
17 Hälsa och konsumentskydd	582	632	526	106	83,25 %	35	71
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	678	830	744	86	89,64 %	16	70
19 Yttre förbindelser	3 579	3 805	3 673	131	96,55 %	72	59
20 Handel	79	88	77	10	88,09 %	8	3
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS länderna	1 680	1 872	1 698	174	90,68 %	138	37
22 Utvidgning	1 661	1 437	1 308	128	91,08 %	18	110
23 Humanitärt bistånd	797	859	800	59	93,13 %	47	12
24 Bedrägeribekämpning	74	80	71	9	88,65 %	7	2
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	188	212	185	27	87,27 %	20	7
26 Administration	986	1 226	1 034	192	84,34 %	164	28
27 Budget	278	285	271	14	95,19 %	12	1
28 Revision	11	12	10	1	90,05 %	1	0
29 Statistik	101	138	120	18	87,27 %	15	3
30 Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1 160	1 136	1 117	19	98,36 %	0	19
31 Språktjänster	389	479	422	58	87,91 %	53	5
40 Reserver	244	229	0	229	0,00 %	0	229
90 Övriga institutioner	2 848	3 334	2 771	563	83,12 %	392	171
Totalt	116 096	124 569	118 361	6 208	95,02 %	4 519	1 688

3.   Sammanställning av utfallet avseende intäkter 2009

Miljoner euro
Rubrik	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i procent av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Budgetåret	Överfört	Totalt	Budgetårets fordringar	Överförda fordringar	Totalt
1. Egna medel	114 736	110 238	109 103	1 358	110 462	109 098	1 275	110 373	100,12 %	89
3. Överskott, saldon och justeringar	0	410	330	0	330	330	0	330	80,56 %	0
4. Inbetalningar från personal vid EU:s institutioner och organ	1 120	1 120	1 026	7	1 033	1 020	6	1 025	91,59 %	7
5. Intäkter i samband med förvaltningen av institutionerna	77	85	345	90	436	309	26	335	394,05 %	101
6. Bidrag och återbetalningar i samband med EU:s avtal och program	10	368	4 430	404	4 834	4 277	282	4 559	1 238,97 %	275
7. Dröjsmålsränta och böter	123	757	2 836	9 938	12 774	193	740	933	123,25 %	11 841
8. Upp- och utlåning	0	0	53	27	80	1	3	4		76
9. Diverse inkomster	30	58	53	32	85	47	20	66	114,11 %	19
Totalt	116 096	113 035	118 175	11 857	130 032	115 274	2 351	117 626	104,06 %	12 407

Uppgifter om avdelning 1: Egna medel
Kapitel	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i procent av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Budgetåret	Överfört	Totalt	Budgetårets fordringar	Överförda fordringar	Totalt
10. Jordbrukstullar	1 404	0	– 350	350	0	350	350	0	—	0
11. Sockeravgifter	147	139	104	28	132	104	28	132	94,40 %	0
12. Tullar	17 656	14 441	13 505	980	14 485	13 499	897	14 397	99,69 %	89
13. Mervärdesskatt	19 616	13 668	13 743	0	13 743	13 743	0	13 743	100,54 %	0
14. BNI	75 914	81 989	82 413	0	82 413	82 413	0	82 413	100,52 %	0
15. Korrigering av obalanser i budgeten	0	0	315	0	315	315	0	315	—	0
16. Reducering av BNI-grundade inbetalningar för Nederländerna och Sverige	0	0	4	0	4	4	0	4	—	0
Totalt	114 736	110 238	109 103	1 358	110 462	109 098	1 275	110 373	100,12 %	89

Uppgifter om avdelning 3: Överskott, saldon och justeringar
Kapitel	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i procent av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Budgetåret	Överfört	Totalt	Budgetårets fordringar	Överförda fordringar	Totalt
30. Överskott från föregående budgetår	0	1 796	1 796	0	1 796	1 796	0	1 796	100,00 %	0
31. Momssaldo	0	– 954	– 946	0	– 946	– 946	0	– 946	99,17 %	0
32. BNI-saldo	0	– 432	– 431	0	– 431	– 431	0	– 431	99,70 %	0
34. Justering för de som inte deltar i RIF-politiken	0	0	6	0	6	6	0	6	—	0
35. Korrigering för Förenade Kungariket – rabatt	0	0	–6	0	–6	–6	0	–6	—	0
37. Justeringar enligt beslut om egna medel 2007/436/EG	0	0	–89	0	–89	–89	0	–89	—	0
Totalt	0	410	330	0	330	330	0	330	80,56 %	0

4.   Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per rubrik I budgetramen

Miljoner euro
	Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
Rubriker i budgetramen	Antagna anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Beviljade anslag totalt	Antagna anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Beviljade anslag totalt
	1	2	3	4	5=3+4	6=1+2+5	7	8	9	10	11=9+10	12=7+8+11
1 Hållbar tillväxt	60 196	2 003	19	1 705	1 724	63 923	46 000	– 795	176	2 139	2 315	47 520
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	56 121	585	0	6 011	6 012	62 718	52 566	–2 290	829	6 002	6 831	57 107
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 515	617	83	113	196	2 328	1 296	725	23	131	153	2 174
4 EU som global partner	8 104	0	271	339	610	8 714	8 324	– 224	378	326	704	8 804
5 Administration	7 701	– 100	8	416	424	8 025	7 701	– 101	725	429	1 154	8 754
6 Kompensationer	209	0	0	0	0	209	209	0	0	0	0	209
Totalt	133 846	3 105	381	8 585	8 966	145 917	116 096	–2 686	2 132	9 026	11 158	124 569

5.   Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per rubrik I budgetramen

Miljoner euro
Rubriker i budgetramen	Beviljade åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2010				Anslag som löper ut
		Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9=7+8	10=9/1	11	12	13	14=11+12+13	15=14/1
1 Hållbar tillväxt	63 923	61 630	19	796	62 444	97,69 %	908	64	972	1,52 %	505	0	1	507	0,79 %
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	62 718	56 413	0	5 072	61 484	98,03 %	940	253	1 193	1,90 %	41	0	0	41	0,07 %
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	2 328	2 118	83	63	2 264	97,27 %	50	0	50	2,15 %	14	0	0	14	0,59 %
4 EU som global partner	8 714	8 038	271	173	8 481	97,34 %	166	0	166	1,91 %	66	0	0	66	0,76 %
5 Administration	8 025	7 398	8	255	7 662	95,48 %	161	11	172	2,14 %	191	0	0	191	2,38 %
6 Kompensationer	209	209	0	0	209	100,00 %	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
Totalt	145 917	135 806	381	6 358	142 545	97,69 %	2 225	328	2 553	1,75 %	817	0	2	819	0,56 %

6.   Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per rubrik I budgetramen

Miljoner euro
Rubriker i budgetramen	Beviljade betalningsbemyndiganden	Verkställda utbetalningar					Anslag som överförts till 2010					Anslag som löper ut
		Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	Överföring genom beslut	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5=2+3+4	6=5/1	7	8	9	10=7+8+9	11=10/1	12	13	14	15=12+13+14	16=15/1
1 Hållbar tillväxt	47 520	43 866	133	684	44 684	94,03 %	129	808	1 443	2 381	5,01 %	401	43	12	456	0,96 %
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	57 107	50 026	773	5 078	55 877	97,85 %	47	15	924	986	1,73 %	188	56	0	244	0,43 %
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	2 174	1 915	15	63	1 993	91,66 %	7	2	67	75	3,46 %	98	7	1	106	4,88 %
4 EU som global partner	8 804	7 564	224	195	7 983	90,67 %	43	46	131	220	2,50 %	447	154	0	601	6,83 %
5 Administration	8 754	6 745	637	233	7 615	86,99 %	651	11	196	857	9,79 %	193	88	0	281	3,21 %
6 Kompensationer	209	209	0	0	209	100,00 %	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %
Totalt	124 569	110 325	1 782	6 253	118 361	95,02 %	877	882	2 760	4 519	3,63 %	1 326	350	13	1 688	1,36 %

7.   Utveckling av utestående åtaganden per rubrik I budgetramen

Miljoner euro
	Utestående åtaganden vid årets slut				Årets åtaganden
Rubriker i budgetramen	Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragna/Uppskrivna/Annullerade	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets slut	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets slut	Utestående åtaganden totalt vid årets slut
1 Hållbar tillväxt	119 797	– 647	–39 892	79 259	62 444	–4 792	–10	57 642	136 901
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	14 123	– 189	–7 370	6 564	61 484	–48 507	–0	12 977	19 541
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 535	– 144	– 560	830	2 264	–1 433	0	832	1 662
4 EU som global partner	18 840	– 876	–5 455	12 509	8 481	–2 528	–1	5 953	18 462
5 Administration	750	–90	– 646	15	7 662	–6 970	–1	692	706
6 Kompensationer	0	0	0	0	209	– 209	0	0	0
Totalt	155 045	–1 946	–53 923	99 177	142 545	–64 438	–12	78 095	177 272

8.   Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och rubrik I budgetramen

Miljoner euro
Rubriker i budgetramen	< 2003	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	Totalt
1 Hållbar tillväxt	626	624	1 268	2 814	18 348	11 584	43 995	57 642	136 901
2 Skydd och förvaltning av naturresurser	73	23	27	98	1 912	167	4 264	12 977	19 541
3 Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	18	15	36	45	86	257	373	832	1 662
4 EU som global partner	991	431	711	1 020	2 632	2 455	4 270	5 953	18 462
5 Administration	0	0	0	0	0	1	14	692	706
Totalt	1 709	1 093	2 042	3 977	22 978	14 463	52 915	78 095	177 272

9.   Åtagande- och betalningsbemyndigandenas utveckling och sammansättning per politikområde

Miljoner euro
Politikområde	Åtagandebemyndiganden						Betalningsbemyndiganden
	Beviljade anslag	Ändringar (överföringar och ändringsbudget)	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Beviljade tilläggsanslag totalt	Beviljade anslag	och	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Tilläggsanslag totalt	Beviljade anslag totalt
	1	1	3	4	5 = 3 + 4	6 = 1 + 2 + 5	7	8	9	10	11 = 9 + 10	12 = 7 + 8 + 11
01 Ekonomi och finans	442	–17	0	20	20	445	487	– 179	16	21	37	345
02 Näringsliv	663	–2	0	96	96	757	601	–22	20	105	125	705
03 Konkurrens	90	–0	0	4	4	94	90	–0	13	4	17	107
04 Sysselsättning och socialpolitik	11 188	51	2	14	16	11 255	11 203	–1 305	18	13	31	9 929
05 Jordbruk och landsbygdens utveckling	54 682	586	0	5 993	5 993	61 260	51 478	–2 030	972	5 993	6 964	56 413
06 Energi och transport	2 740	1 998	1	120	121	4 859	2 481	– 171	21	150	171	2 480
07 Miljö	483	–23	0	27	27	488	496	– 126	20	19	39	409
08 Forskning	4 665	70	0	654	654	5 388	4 960	– 411	46	1 049	1 095	5 644
09 Informationssamhället och medier	1 512	–71	0	168	168	1 609	1 356	–71	16	252	267	1 552
10 Direkt forskning	371	0	0	424	424	795	366	–5	38	337	374	735
11 Havsfrågor och fiske	1 014	–35	0	6	6	985	927	– 222	4	6	10	715
12 Den inre marknaden	66	–0	0	2	2	68	66	–0	7	2	10	76
13 Regionalpolitik	37 901	629	24	6	30	38 560	24 570	2 027	192	3	195	26 793
14 Beskattning och tullunion	131	–1	0	3	3	134	106	13	9	3	12	131
15 Utbildning och kultur	1 401	–2	0	292	292	1 691	1 363	–38	17	312	328	1 654
16 Kommunikation	214	–0	0	4	4	217	211	–3	17	3	20	229
17 Hälsa och konsumentskydd	624	49	0	22	22	695	582	–1	30	22	52	632
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	924	1	75	31	107	1 032	678	110	14	28	43	830
19 Yttre förbindelser	4 072	–12	0	107	107	4 168	3 579	91	50	84	134	3 805
20 Handel	80	–2	0	2	2	81	79	1	6	2	9	88
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS länderna	1 894	93	265	178	443	2 430	1 680	–21	32	180	213	1 872
22 Utvidgning	1 081	0	6	45	51	1 132	1 661	– 296	16	56	72	1 437
23 Humanitärt bistånd	797	110	0	8	8	915	797	49	6	7	13	859
24 Bedrägeribekämpning	78	0	0	0	0	78	74	0	6	0	6	80
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	188	–2	0	8	8	194	188	–2	18	8	25	212
26 Administration	981	12	0	99	99	1 093	986	13	126	101	227	1 226
27 Budget	278	–9	0	5	5	274	278	–9	10	5	16	285
28 Revision	11	–0	0	1	1	11	11	–0	1	1	1	12
29 Statistik	133	–1	0	11	11	143	101	14	7	16	23	138
30 Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1 160	–24	0	0	0	1 136	1 160	–24	0	0	0	1 136
31 Språktjänster	389	–10	0	77	77	456	389	–10	24	77	101	479
40 Reserver	744	– 241	0	0	0	503	244	–15	0	0	0	229
90 Övriga institutioner	2 848	–43	8	156	164	2 970	2 848	–43	361	167	528	3 334
Totalt	133 846	3 105	381	8 585	8 966	145 917	116 096	–2 686	2 132	9 026	11 158	124 569

10.   Utnyttjande av åtagandebemyndiganden per politikområde

Miljoner euro
Politikområde	Beviljade åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2010				Anslag som löper ut
		Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överfört genom beslut	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10 = 9/1	11	12	13	= 11 + 12 + 13	15 = 14/1
01 Ekonomi och finans	445	421	0	19	440	98,90 %	2	0	2	0,35 %	3	0	0	3	0,76 %
02 Näringsliv	757	657	0	41	698	92,12 %	55	0	55	7,32 %	4	0	0	4	0,56 %
03 Konkurrens	94	90	0	2	92	97,29 %	872	2 693	4 127	3,40 %	1 189	316	13	1 517	1,25 %
04 Sysselsättning och socialpolitik	11 255	11 186	2	8	11 196	99,47 %	6	40	46	0,41 %	13	0	0	13	0,12 %
05 Jordbruk och landsbygdens utveckling	61 260	54 989	0	5 065	60 054 %	98,03 %	928	252	1 180	1,93 %	26	0	0	26	0,04 %
06 Energi och transport	4 859	4 727	1	76	4 803 %	98,86 %	44	0	44	0,91 %	11	0	0	12	0,24 %
07 Miljö	488	451	0	9	460	94,25 %	19	0	19	3,83 %	9	0	0	9	1,92 %
08 Forskning	5 388	4 732	0	352	5 084	94,35 %	301	0	301	5,59 %	3	0	0	3 %	0,06 %
09 Informationssamhället och medier	1 609	1 440	0	115	1 556	96,68 %	52	0	52	3,25 %	1	0	0	1	0,07 %
10 Direkt forskning	795	365	0	67	433	54,39 %	357	4	361	45,37 %	2	0	0	2	0,24 %
11 Havsfrågor och fiske	985	974	0	2	976	99,07 %	4	1	4	0,45 %	5	0	0	5	0,48 %
12 Den inre marknaden	68	65	0	1	66	96,60 %	1	0	1	1,62 %	1	0	0	1	1,78% %
13 Regionalpolitik	38 560	38 495	24	5	38 523	99,90 %	2	20	22	0,06 %	15	0	0	15	0,04 %
14 Beskattning och tullunion	134	125	0	1	126	94,45 %	2	0	2	1,22 %	6	0	0	6	4,33 %
15 Utbildning och kultur	1 691	1 397	0	169	1 566	92,61 %	123	0	124	7,30 %	1	0	0	1	0,08 %
16 Kommunikation	217	212	0	2	214	98,32 %	1	0	1	0,64 %	2	0	0	2	1,04 %
17 Hälsa och konsumentskydd	695	665	0	11	675	97,17 %	11	0	11	1,59 %	9	0	0	9	1,24 %
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	1 032	916	75	17	1 008	97,67 %	15	0	15	1,42 %	9	0	0	9	0,91 %
19 Yttre förbindelser	4 168	4 052	0	53	4 105	98,51 %	54	0	54	1,29 %	8	0	0	8	0,20 %
20 Handel	81	76	0	1	78	96,18 %	1	0	1	1,63 %	2	0	0	2	2,20 %
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS länderna	2 430	1 982	265	78	2 325	95,68 %	100	0	100	4,11 %	5	0	0	5	0,21 %
22 Utvidgning	1 132	10 791 982	6	35	1 120	98,96 %	10	1	10	0,91 %	1	0	0	1	0,12 %
23 Humanitärt bistånd	915	906	0	7	913	99,79 %	1	0	1	0,11 %	1	0	0	1	0,10 %
24 Bedrägeribekämpning	915	906	0	7	913	99,79 %	1	0	1	0,11 %	1	0	0	1	0,10 %
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	194	183	0	4	187	96,65 %	4	0	4	1,97 %	3	0	0	3	1,38 %
26 Administration	1 093	985	0	63	1 048	95,92 %	36	0	36	3,34 %	8	0	0	8	0,74 %
27 Budget	274	268	0	3	272	99,07 %	2	0	2	0,74 %	1	0	0	1	0,19 %
28 Revision	11	10	0	0	11	96,77 %	0	0	0	1,93 %	0	0	0	0	0,30 %
29 Statistik	143	129	0	4	133	92,73 %	7	0	7	4,94 %	3	0	0	3	2,33 %
30 Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1 136	1 117	0	0	1 117	98,36 %	0	0	0	0,00 %	19	0	0	19	1,64 %
31 Språktjänster	456	375	0	49	424	93,01 %	28	0	28	6,25 %	3	0	0	3	0,74 %
40 Reserver	503	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0,00 %	503	0	0	503	100,00 %
90 Övriga institutioner	2 970	2 659	8	100	2 767	93,16 %	56	10	66	2,22 %	137	0	0	137	4,62 %
Totalt	145 917	135 806	381	6 358	142 545	97,69 %	2 225	328	2 553	1,75 %	817	0	2	819	0,56 %

11.   Utnyttjande av betalningsbemyndiganden per politikområde

Miljoner euro
Politikområde	Beviljade betalnings bemyndiganden	Verkställda utbetalningar					Anslag som överförts till 2010					Anslag som löper ut
		Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	Överföring genom beslut	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11 = 10/1	12	13	14	15 = 12 + 13 + 14	16 = 15/1
01 Ekonomi och finans	345	300	15	13	327	94,82 %	6	0	9	14	4,10 %	3	1	0	4	1,08 %
02 Näringsliv	705	514	16	28	558	79,21 %	13	0	76	89	12,57 %	52	4	2	58	8,22 %
03 Konkurrens	107	82	11	2	95	88,32 %	8	0	2	10	9,40 %	1	2	0	2	2,28 %
04 Sysselsättning och socialpolitik	9 929	8 886	13	7	8 906	89,70 %	17	732	6	755	7,60 %	263	5	0	268	2,70 %
05 Jordbruk och landsbygdens utveckling	56 413	49 365	780	5 064	55 209	97,87 %	26	0	929	954	1,69 %	58	192	0	249	0,44 %
06 Energi och transport	2 480	2 177	16	61	2 253	90,84 %	17	75	85	177	7,12 %	41	5	4	51	2,04 %
07 Miljö	409	328	16	12	356	87,17 %	18	6	7	30	7,40 %	19	3	0	22	5,44 %
08 Forskning	5 644	4 490	36	300	4 826	85,50 %	44	0	745	789	13,97 %	16	10	4	30	0,53 %
09 Informationssamhället och medier	1 552	1 268	13	94	1 375	88,58 %	15	0	158	173	11,13 %	2	2	0	5	0,30 %
10 Direkt forskning	735	321	34	56	411	55,87 %	32	2	280	314	42,73 %	6	4	0	10	1,40 %
11 Havsfrågor och fiske	715	588	3	2	592	82,87 %	4	11	4	19	2,69 %	102	1	0	103	14,45 %
12 Den inre marknaden	76	59	6	1	66	86,89 %	6	0	1	7	9,47 %	1	1	0	3	3,64 %
13 Regionalpolitik	26 793	26 564	174	1	26 740	99,80 %	13	0	2	15	0,06 %	20	18	0	38	0,14 %
14 Beskattning och tullunion	131	111	8	1	120	91,54 %	7	0	2	9	6,53 %	1	1	0	3	1,92 %
15 Utbildning och kultur	1 654	1 310	15	171	1 495	90,38 %	14	0	140	153	9,27 %	3	2	1	6	0,35 %
16 Kommunikation	229	189	13	2	204	89,22 %	15	0	2	16	7,17 %	5	4	0	8	3,61 %
17 Hälsa och konsumentskydd	632	484	28	14	526	83,25 %	28	0	7	35	5,58 %	68	2	0	71	11,16 %
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	830	718	7	19	744	89,64 %	6	0	9	16	1,89 %	63	7	0	70	8,47 %
19 Yttre förbindelser	3 805	3 576	38	59	3 673	96,55 %	43	6	24	72	1,90 %	46	12	0	59	1,54 %
20 Handel	88	71	5	1	77	88,09 %	6	0	1	8	8,56 %	2	1	0	3	3,35 %
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS länderna	1 872	1 588	27	83	1 698	90,68 %	40	0	98	138	7,37 %	31	5	0	37	1,95 %
22 Utvidgning	1 437	1 250	11	48	1 308	91,08 %	9	1	8	18	1,25 %	106	5	0	110	7,67 %
23 Humanitärt bistånd	859	788	5	7	800	93,13 %	6	40	1	47	5,42 %	12	0	0	12	1,45 %
24 Bedrägeribekämpning	80	67	4	0	71	88,65 %	7	0	0	7	8,51 %	1	2	0	2	2,84 %
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	212	167	14	3	185	87,27 %	15	0	4	20	9,32 %	3	4	0	7	3,42 %
26 Administration	1 226	875	108	50	1 034	84,34 %	113	0	51	164	13,35 %	10	18	0	28	2,30 %
27 Budget	285	259	9	2	271	95,19 %	9	0	3	12	4,29 %	1	1	0	1	0,25 %
28 Revision	12	10	0	0	10	90,05 %	1	0	0	1	7,43 %	0	0	0	0	2,52 %
29 Statistik	138	107	6	7	120	87,27 %	6	0	8	15	10,63 %	2	1	0	3	2,09 %
30 Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	1 136	1 117	0	0	1 117	98,36 %	0	0	0	0	0,00 %	19	0	0	19	1,64 %
31 Språktjänster	479	354	22	45	422	87,91 %	21	0	32	53	11,02 %	3	2	0	5	1,07 %
40 Reserver	229	0	0	0	0	0,00 %	0	0	0	0	0,00 %	229	0	0	229	100,00 %
90 Övriga institutioner	3 334	2 344	327	100	2 771	83,12 %	315	10	67	392	11,75 %	137	34	0	171	5,13 %
Totalt	124 569	110 325	1 782	6 253	118 361	95,02 %	877	882	2 760	4 519	3,63 %	1 326	350	13	1 688	1,36 %

12.   Utveckling av utestående åtaganden per politikområde

Miljoner euro
Politikområde	Utestående åtaganden vid årets slut				Årets åtaganden				Utestående åtaganden totalt vid årets slut
	Åtaganden som överförts från föregående budgetår	Tillbakadragna/Uppskrivna/Annullerade	Betalningar	Utestående åtaganden vid årets slut	Åtaganden som ingåtts under året	Betalningar	Åtaganden som inte får överföras och därför annullerats	Utestående åtaganden vid årets slut
01 Ekonomi och finans	329	–17	– 129	183	440	– 199	–0	241	424
02 Näringsliv	653	–25	– 238	390	698	– 321	–0	377	767
03 Konkurrens	13	–1	–11	1	92	–83	–0	8	9
04 Sysselsättning och socialpolitik	24 080	–90	–8 675	15 315	11 196	– 231	–0	10 964	26 279
05 Jordbruk och landsbygdens utveckling	12 405	–98	–6 854	5 457	60 054	–48 355	–0	11 699	17 155
06 Energi och transport	4 302	– 139	–1 471	2 692	4 803	– 782	–0	4 021	6 714
07 Miljö	682	–36	– 225	421	460	– 131	–0	329	750
08 Forskning	8 253	– 103	–3 319	4 831	5 084	–1 507	–7	3 569	8 400
09 Informationssamhället och medier	2 255	–24	– 947	1 283	1 556	– 428	–1	1 127	2 411
10 Direkt forskning	146	–10	–87	49	433	– 324	–0	109	158
11 Havsfrågor och fiske	1 347	–99	– 364	884	976	– 229	–1	747	1 631
12 Den inre marknaden	17	–2	–13	2	66	–53	–0	13	15
13 Regionalpolitik	81 674	– 225	–25 542	55 907	38 523	–1 198	–0	37 325	93 232
14 Beskattning och tullunion	90	–13	–54	23	126	–67	–1	59	82
15 Utbildning och kultur	563	–48	– 232	283	1 566	–1 263	–0	303	586
16 Kommunikation	88	–8	–68	13	214	– 136	–0	77	90
17 Hälsa och konsumentskydd	614	–58	– 289	268	675	– 237	–0	438	706
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	866	–81	– 308	477	1 008	– 436	–0	572	1 049
19 Yttre förbindelser	8 785	– 183	–2 492	6 110	4 105	–1 181	–0	2 924	9 034
20 Handel	21	–2	–14	5	78	–63	–0	14	19
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS länderna	2 818	–54	– 790	1 974	2 325	– 908	–0	1 417	3 391
22 Utvidgning	3 905	– 543	– 989	2 373	1 120	– 320	–0	800	3 173
23 Humanitärt bistånd	422	–23	– 248	151	913	– 551	–0	362	513
24 Bedrägeribekämpning	29	–3	–16	10	77	–55	0	22	32
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	21	–4	–16	1	187	– 169	–0	19	19
26 Administration	173	–18	– 136	19	1 048	– 898	–1	149	168
27 Budget	10	–1	–9	0	272	– 262	–0	10	10
28 Revision	1	–0	–0	0	11	–10	–0	1	1
29 Statistik	92	–4	–44	45	133	–77	–0	56	101
30 Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	0	0	0	0	1 117	–1 117	0	0	0
31 Språktjänster	24	–2	–22	0	424	– 400	–0	24	24
90 Övriga institutioner	366	–34	– 321	11	2 767	–2 450	0	317	328
Totalt	155 045	–1 946	–53 923	99 177	142 545	–64 438	–12	78 095	177 272

13.   Utestående åtaganden fördelade på ursprungsår och politikområde

Miljoner euro
Politikområde	<2003	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	Total
01 Ekonomi och finans	0	0	0	17	93	32	41	241	424
02 Näringsliv	12	8	7	19	37	88	219	377	767
03 Konkurrens	0	0	0	0	0	0	1	8	9
04 Sysselsättning och socialpolitik	133	17	28	466	4 283	1 363	9 024	10 964	26 279
05 Jordbruk och landsbygdens utveckling	35	0	2	26	1 737	4	3 653	11 699	17 156
06 Energi och transport	80	31	100	172	302	743	1 264	4 021	6 714
07 Miljö	1	7	17	43	66	112	175	329	750
08 Forskning	84	235	238	440	841	1 232	1 761	3 569	8 400
09 Informationssamhället och medier	3	16	29	113	195	329	598	1 127	2 411
10 Direkt forskning	1	1	0	5	8	8	26	109	158
11 Havsfrågor och fiske	39	17	9	34	301	32	451	747	1 631
12 Den inre marknaden	0	0	0	0	0	0	2	13	15
13 Regionalpolitik	412	476	1 085	1 825	13 108	7 765	31 235	37 325	93 232
14 Beskattning och tullunion	0	0	0	0	1	6	16	59	82
15 Utbildning och kultur	12	8	7	23	43	54	136	303	586
16 Kommunikation	0	0	0	0	0	2	11	77	90
17 Hälsa och konsumentskydd	4	9	14	8	23	45	164	438	706
18 Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa	5	1	9	19	32	156	256	572	1 049
19 Yttre förbindelser	579	166	330	386	987	1 439	2 222	2 924	9 034
20 Handel	0	0	0	0	0	2	3	14	19
21 Utvecklingssamarbete och förbindelser med AVS länderna	131	56	103	215	346	442	682	1 417	3 391
22 Utvidgning	174	45	62	164	561	566	801	800	3 173
23 Humanitärt bistånd	2	0	0	0	4	25	120	362	513
24 Bedrägeribekämpning	0	0	0	0	0	4	5	22	32
25 Kommissionens politiska samordning och juridiska rådgivning	0	0	0	0	0	0	0	19	19
26 Administration	0	0	0	0	0	5	13	149	168
27 Budget	0	0	0	0	0	0	0	10	10
28 Revision	0	0	0	0	0	0	0	1	1
29 Statistik	1	0	0	3	7	9	25	56	101
30 Pensioner och därmed sammanhängande utgifter	0	0	0	0	0	0	0	0	0
31 Språktjänster	0	0	0	0	0	0	–0	24	24
90 Övriga institutioner	0	0	0	0	0	0	11	317	328
Totalt	1 709	1 093	2 042	3 977	22 978	14 463	52 915	78 095	177 272

14.   Sammanställning av utfallet avseende intäkter per institution

Miljoner euro
Institution	Budgeterade intäkter		Fastställda fordringar			Intäkter			Intäkter i procent av budgeten	Utestående
	Ursprungliga	Slutliga	Budgetåret	Överförda	Totalt	Budgetårets fordringar	Överförda fordringar	Totalt
Europaparlamentet	99	99	164	86	250	137	4	141	142,54 %	109
Rådet	53	53	96	12	108	90	12	102	192,94 %	6
Kommissionen	115 869	112 808	117 818	11 758	129 576	114 950	2 335	117 285	103,97 %	12 291
EG-domstolen	38	38	41	0	41	41	0	41	106,26 %	0
Revisionsrätten	19	19	19	1	19	18	0	19	98,50 %	0
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	10	10	16	0	16	16	0	16	164,23 %	0
Regionkommittén	7	7	20	0	20	20	0	20	309,74 %	0
Ombudsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	112,93 %	0
Europeiska datatillsynsmannen	1	1	1	0	1	1	0	1	78,73 %	0
Totalt	116 096	113 035	118 175	11 857	130 032	115 274	2 351	117 626	104,06 %	12 407

15.   Utnyttjande av åtagande- och betalningsbemyndiganden per institution

Åtagandebemyndiganden

Miljoner euro
Institution	Beviljade åtagandebemyndiganden	Åtaganden som ingåtts					Anslag som överförts till 2010				Anslag som löper ut
		Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Överföring genom beslut	Totalt	%	Budgetårets anslag	Anslag som överförs automatiskt	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9 = 7 + 8	10 = 9/1	11	12	13	14 = 11 + 12 + 13	15 = 14/1
Europaparlamentet	1 596	1 418	8	42	1 467	91,94 %	16	10	26	1,65 %	102	0	0	102	6,42 %
Rådet	642	551	0	41	593	92,33 %	38	0	38	5,88 %	12	0	0	12	1,80 %
Kommissionen	142 947	133 147	373	6 258	139 779	97,78 %	2 169	318	2 487	1,74 %	680	0	2	682	0,48 %
Europeiska unionens domstol	318	311	0	1	313	98,50 %	1	0	1	0,37 %	4	0	0	4	1,14 %
Revisionsrätten	188	173	0	0	173	92,19 %	0	0	0	0,21 %	14	0	0	14	7,59 %
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	122	117	0	3	120	98,02 %	0	0	0	0,33 %	2	0	0	2	1,65 %
Regionkommittén	88	75	0	12	87	98,37 %	0	0	0	0,08 %	1	0	0	1	1,56 %
Ombudsmannen	9	8	0	0	8	91,98 %	0	0	0		1	0	0	1	8,02 %
Europeiska datatillsynsmannen	7	5	0	0	5	81,44 %	0	0	0		1	0	0	1	18,56 %
Totalt	145 917	135 806	381	6 358	142 545	97,69 %	2 225	328	2 553	1,75 %	817	0	2	819	0,56 %

Betalningsbemyndiganden

Miljoner euro
Institution	Beviljade betalningsbemyndiganden	Verkställda utbetalningar					Anslag som överförts till 2010					Anslag som löper ut
		Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Automatisk överföring	Överföring genom beslut	Inkomster avsatta för särskilda ändamål	Totalt	%	Budgetårets anslag	Överfört	Inkomster avsatta för särskilda ändamål (Efta)	Totalt	%
	1	2	3	4	5 = 2 + 3 + 4	6 = 5/1	7	8	9	10 = 7 + 8 + 9	11 = 10/1	12	13	14	15 = 12 + 13 + 14	16 = 15/1
Europaparlamentet	1 799	1 237	186	43	1 466	81,50 %	180	10	22	212	11,78 %	102	19	0	121	6,72 %
Rådet	762	510	108	41	659	86,44 %	41	0	42	83	10,86 %	12	9	0	21	2,70 %
Kommissionen	121 235	107 981	1 455	6 154	115 590	95,34 %	562	872	2 693	4 127	3,40 %	1 189	316	13	1 517	1,25 %
Europeiska unionens domstol	332	293	13	1	307	92,47 %	18	0	1	19	5,84 %	4	2	0	6	1,69 %
Revisionsrätten	200	112	11	0	123	61,35 %	61	0	0	62	30,76 %	14	2	0	16	7,89 %
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén	128	110	4	3	117	91,69 %	6	0	1	8	5,95 %	2	1	0	3	2,37 %
Regionkommittén	95	69	5	12	86	90,09 %	6	0	1	6	6,75 %	1	2	0	3	3,17 %
Ombudsmannen	10	8	1	0	8	84,57 %	1	0	0	1	7,57 %	1	0	0	1 %	7,86 %
Europeiska datatillsynsmannen	8	4	1	0	5	64,24 %	1	0	0	1	15,02 %	1	0	0	2	20,75 %
Totalt	124 569	110 325	1 782	6 253	118 361	95,02 %	877	882	2 760	4 519	3,63 %	1 326	350	13	1 688	1,36 %

16.   Organens inkomster: budgetprognoser, fordringar och mottagna belopp

Miljoner euro
Organ	Prognostiserade inkomster	Fastställda fordringar	Mottagna inkomster	Utestående	Finansiering från kommissionen per politikområde
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	122	102	92	10	06
Frontex	89	80	80	0	18
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	19	18	17	1	15
Europeiska polisakademin	9	7	7	0	18
Europeiska kemikaliemyndigheten	70	71	71	0	02
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	51	49	49	0	17
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	15	16	15	0	18
Europeiska miljöbyrån	40	42	42	0	07
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	10	10	10	0	11
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	69	65	65	0	17
Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)	44	41	41	0	06
Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi	174	174	143	31	08
Eurojust	28	28	28	0	18
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	53	51	51	0	06
Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden	225	194	194	0	12
Europeiska läkemedelsmyndigheten	194	198	196	1	02
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	8	8	8	0	09
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	17	13	13	0	18
Europeiska järnvägsbyrån	21	21	21	0	06
Europeiska arbetsmiljöbyrån	14	13	13	0	04
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	63	52	45	7	31
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	20	19	19	0	15
Gemenskapens växtsortsmyndighet	13	12	12	0	17
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	20	20	20	0	04
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	48	48	48	0	15
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	13	13	13	0	06
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	14	13	13	0	08
Genomförandeorganet för forskning	22	22	21	0	08
Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet	6	6	6	0	17
Genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet	9	9	9	0	06
Totalt	1 501	1 415	1 363	52

Miljoner euro
Typ av inkomst	Prognostiserade inkomster	Fastställda fordringar	Mottagna inkomster	Utestående
Kommissionens bidrag	824	796	796	–0
Avgifter	415	399	388	11
Övriga inkomster	262	220	179	41
Totalt	1 501	1 415	1 363	52

17.   Åtagande- och betalningsbemyndiganden per organ

Miljoner euro
Organ	Åtagandebemyndiganden			Betalningsbemyndiganden
	Anslag	Åtaganden som ingåtts	Överfört till 2010	Anslag	Verkställda utbetalningar	Överfört till 2010
Europeiska byrån för luftfartssäkerhet	136	107	27	150	96	52
Frontex	90	82	2	119	77	25
Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning	21	19	1	22	18	2
Europeiska polisakademin	13	10	2	14	6	5
Europeiska kemikaliemyndigheten	70	67	0	83	57	20
Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar	51	48	0	67	44	18
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk	16	16	0	17	15	1
Europeiska miljöbyrån	42	42	0	48	40	7
Gemenskapens kontrollorgan för fiske	10	10	0	11	10	1
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet	71	69	0	87	67	10
Europeiska tillsynsmyndigheten för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS)	145	119	26	120	68	52
Det europeiska gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi	404	400	4	206	133	60
Eurojust	28	26	1	31	23	6
Europeiska sjösäkerhetsbyrån	49	46	0	57	46	2
Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden	338	146	0	367	140	31
Europeiska läkemedelsmyndigheten	194	185	0	230	181	40
Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet	8	8	0	10	8	2
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter	17	17	0	24	17	7
Europeiska järnvägsbyrån	21	21	0	25	20	5
Europeiska arbetsmiljöbyrån	15	13	1	19	13	5
Översättningscentrum för Europeiska unionens organ	63	36	0	66	36	4
Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen	21	20	2	23	20	2
Gemenskapens växtsortsmyndighet	14	12	0	14	12	0
Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor	21	21	1	26	20	6
Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur	48	46	0	54	46	6
Genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation	13	12	0	15	12	1
Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet	14	13	0	21	17	2
Genomförandeorganet för forskning	22	23	0	22	18	4
Genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet	6	6	0	7	5	1
Genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet	9	8	0	10	8	1
Totalt	1 972	1 647	68	1 964	1 272	377

Miljoner euro
Typ av utgift	Åtagandebemyndiganden			Betalningsbemyndiganden
	Anslag	Åtaganden som ingåtts	Överfört till 2010	Anslag	Verkställda utbetalningar	Överfört till 2010
Personal	547	508	0	561	500	15
Administrativa kostnader	246	238	0	331	232	83
Driftskostnader	1 179	901	67	1 072	540	279
Totalt	1 972	1 647	68	1 964	1 272	377

18.   Budgetsaldo inklusive organen

Miljoner euro
	EUROPEISKA UNIONEN	ORGAN	Eliminering av stöd till organen	TOTALT
Inkomster under budgetåret	117 626	1 363	(796)	118 193
Betalningar avseende årets anslag	(116 579)	(1 082)	796	(116 865)
Betalningsbemyndiganden som överförts till budgetåret N+1	(1 759)	(377)	0	(2 136)
Annullering av outnyttjade betalningsbemyndiganden som överförts från budgetåret N-1	2 791	188	0	2 979
Budgetårets växelkursskillnader	185	(5)	0	180
Budgetsaldo	2 264	87	0	2 351

ABSCHNITT B:   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL DE KONSOLIDERADE RAPPORTERNA OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

1.   BUDGETPRINCIPER, STRUKTURER OCH ANSLAG

1.1   RÄTTSLIG GRUND OCH BESTÄMMELSER I BUDGETFÖRORDNINGEN

Redovisningen följer bestämmelserna i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni med budgetförordning för Europeiska unionens allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för budgetförordningen. Den allmänna budgeten är det huvudsakliga instrumentet för EU:s finansiella politik och det är genom budgeten som unionens inkomster och utgifter regleras och beviljas.

Varje år gör kommissionen en uppskattning av samtliga EU-institutioners inkomster och utgifter för budgetåret och upprättar ett preliminärt budgetförslag som överlämnas till budgetmyndigheten. På grundval av detta preliminära budgetförslag utarbetar rådet ett budgetförslag som blir föremål för förhandlingar mellan budgetmyndighetens båda parter. Budgeten vinner laga kraft när den förklaras antagen av Europaparlamentets ordförande. Budgeten genomförs i huvudsak av kommissionen.

1.2   BUDGETPRINCIPER

Flera grundprinciper styr Europeiska unionens budget.

—   Principen om enhet och riktighet i budgeten: Varje inkomst och utgift ska tas upp i ett och samma budgetdokument och hänföras till en budgetpost, och utgifterna får inte överskrida de godkända anslagen.

—   Universalitetsprincipen: omfattar två regler, nämligen

att budgetinkomster inte får avsättas för särskilda utgiftsposter (samtliga inkomster täcker samtliga utgifter), och

att inkomster och utgifter tas upp som bruttobelopp i budgeten utan att justeras mot varandra.

—   Principen om ettårighet: Anslagen är tillgängliga under ett enda budgetår och måste användas under detta budgetår.

—   Principen om jämvikt: Inkomster och utgifter är balanserade i budgeten (de beräknade inkomsterna täcker betalningsbemyndigandena).

—   Principen om specificering: Principen om specificering innebär att varje anslag måste ha ett särskilt ändamål och tilldelas ett specifikt mål.

—   Principen om en enda beräkningsenhet: Principen om en enda beräkningsenhet innebär att budgeten ska upprättas och genomföras i euro och räkenskaperna ska redovisas i euro.

—   Principen om sund ekonomisk förvaltning: Enligt principen om sund ekonomisk förvaltning ska budgetanslagen användas enligt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

—   Principen om öppenhet: Budgeten och ändringsbudgetarna ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

1.3   BUDGETENS STRUKTUR

Budgeten består av

(a)	en allmän inkomstberäkning, och

(b)

separata avsnitt för de olika institutionernas inkomst- och utgiftsberäkningar. Avsnitt I: Europaparlamentet, Avsnitt II: rådet. Avsnitt III: kommissionen. Avsnitt IV: domstolen. Avsnitt V: revisionsrätten. Avsnitt VI: Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Avsnitt VII: Regionkommittén. Avsnitt VIII: Ombudsmannen, Avsnitt IX: Europeiska datatillsynsmannen.

Inkomsterna och utgifterna för varje institution är indelade efter slag eller ändamål i avdelningar, kapitel, artiklar och punkter. En del av medlen för EKSG under avveckling ställdes till förfogande för driftsbudgeten för EKSG under avveckling. Driftsbudgeten antogs årligen av kommissionen efter samråd med rådet och Europaparlamentet. Den senaste driftsbudgeten avsåg perioden från den 1 januari 2002 till den 23 juli 2002. Sedan den 24 juli 2002 upptas inkomster och utgifter i samband med driftsbudgeten i inkomst- och utgiftsredovisningen för EKSG under avveckling. Återstående åtaganden som ska fullgöras tas upp på skuldsidan i balansräkningen.

1.4   RÄKENSKAPERNAS STRUKTUR

1.4.1    Allmän översikt

Endast kommissionens budget innehåller administrativa anslag och driftsanslag. Övriga institutioner förfogar i realiteten endast över administrativa anslag. I budgeten särskiljs mellan två typer av anslag: icke-differentierade anslag och differentierade anslag. Icke-differentierade anslag ska täcka insatser som är ettåriga (och som motsvarar budgetens ettårighetsprincip). De avser alla administrativa kapitel i kommissionens budgetavsnitt och alla andra avsnitt, årliga anslag till EGFJ och vissa tekniska anslag (återbetalningar, garantier för upp- och utlåning m.m.). När det gäller icke-differentierade anslag motsvarar åtagandebemyndigandena betalningsbemyndigandena.

De differentierade anslagen har införts för att jämka samman budgetens ettårighetsprincip med behovet att finansiera insatser som genomförs under flera år. De ska täcka fleråriga insatser och omfattar samtliga anslag i alla kapitel utom kapitel 1 i kommissionens avsnitt.

De differentierade anslagen delas in i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

—   Åtagandebemyndiganden: täcker den totala kostnaden för de rättsliga åtaganden som görs under budgetåret för projekt som avser flera år. Åtaganden för åtgärder som löper över mer än ett budgetår får i enlighet med artikel 76.3 i budgetförordningen delas upp i årliga delåtaganden, på villkor att detta är tillåtet enligt den grundläggande rättsakten.

—   Betalningsbemyndiganden: täcker utgifter för åtaganden som gjorts under innevarande eller tidigare budgetår.

1.4.2    Anslagens ursprung

Anslagens huvudsakliga ursprung är EU:s budget för det pågående budgetåret. Det finns dock andra typer av anslag som följer av bestämmelser i budgetförordningen. De kommer från tidigare budgetår eller från externa källor.

—	De ursprungliga budgetanslagen för det aktuella året kan kompletteras av överföringar mellan budgetposter i enlighet med artiklarna 22–24 i budgetförordningen (n 1605/2002 av den 25 juni 2002) och ändringsbudgetar (enligt artiklarna 37 och 38 i budgetförordningen).

—

Anslag som överförs från föregående år eller görs disponibla på nytt kompletterar årets budget. Det rör sig om följande anslag: — Icke-differentierade betalningsbemyndiganden som får överföras automatiskt till påföljande budgetår en gång i enlighet med artikel 9.4 i budgetförordningen. — Anslag som överförs efter beslut av institutionerna i något av följande två fall: Om förberedelserna för ett åtagande är fullbordade (artikel 9.2 a i budgetförordningen) eller om den rättsliga grunden antagits sent (artikel 9.2 b). Både åtagande- och betalningsbemyndiganden får överföras (artikel 9.3). — Anslag som dragits tillbaka under föregående budgetår och som görs disponibla på nytt. I detta fall är det frågan om att åter föra in åtagandebemyndiganden för strukturfonderna, sedan de åtaganden de tidigare var avsedda att täcka dragits tillbaka. Beloppen får då undantagsvis göras disponibla på nytt om kommissionen har begått ett uppenbart fel eller om de är nödvändiga för genomförandet av programmet (artikel 157 i budgetförordningen).

—

Inkomster avsatta för särskilda ändamål avser följande: — Återbetalningar av medel som var avsatta för särskilda ändamål. Beloppen tas upp under samma budgetpost som de ursprungliga utgifterna fördes till och får överföras utan begränsningar. — Efta-anslag: Enligt avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområde ska medlemmarna ekonomiskt stödja en del av den verksamhet som finansieras genom EU:s allmänna budget. De budgetposter som berörs och de aktuella beloppen offentliggörs i bilaga III till EU:s budget. De berörda budgetposterna ökas genom bidragen från Efta. De anslag som inte använts vid budgetårets slut dras tillbaka och återställs till EES-länderna. — Inkomster från tredje man eller andra länder som slutit ett avtal med EU som involverar ett ekonomiskt bidrag till EU:s verksamheter. Belopp som erhålls på detta sätt ska betraktas som inkomster från tredje man och tas upp i berörda budgetposter (ofta på forskningsområdet), och får överföras utan begränsningar (artikel 10 samt artikel 18.1 a och 18.1 d i budgetförordningen). — Arbete för tredje man: EU:s forskningscentrum kan inom ramen för sin forskning utföra arbeten för externa organisationer (artikel 161.2 i budgetförordningen). Liksom inkomsterna från tredje man fördelas arbete för tredje man på särskilda budgetposter och får överföras utan begränsningar (artikel 10 och artikel 18.1 d i budgetförordningen). — Anslag som görs disponibla på nytt till följd av återbetalade förskott. Detta är EU-medel som återbetalas av mottagarna och som får överföras utan begränsningar. När det gäller strukturfonderna ska återinförandet bygga på ett kommissionsbeslut (artikel 18.2 i budgetförordningen och artikel 228 i genomförandebestämmelserna).

1.4.3    De disponibla anslagens sammansättning

—	Slutliga budgetanslag = ursprungliga budgetanslag + anslag i ändringsbudget + överföringar.

—	Tilläggsanslag = inkomster avsatta för särskilda ändamål (se ovan) + anslag som överförts från föregående budgetår eller anslag som görs disponibla på nytt.

—	Totala tillgängliga anslag = slutliga budgetanslag + tilläggsanslag.

—	Budgetårets anslag (som används för att räkna fram budgetutfallet) = slutliga budgetanslag + inkomster avsatta för särskilda ändamål.

1.5   GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

Grundregeln för genomförandet av budgeten anges i artikel 48.1 i budgetförordningen: ”Kommissionen ska på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten … i enlighet med denna förordning”. I artikel 50 anges att kommissionen ska ge övriga institutioner de befogenheter som krävs för att dessa ska kunna genomföra sina respektive avsnitt av budgeten.

1.6   UTESTÅENDE ÅTAGANDEN

När de differentierade anslagen infördes uppstod så småningom en skillnad mellan de åtaganden som ingicks och de betalningar som verkställdes. Denna skillnad, som leder till utestående åtaganden, utgörs i själva verket av tidsskillnaden mellan den tidpunkt då åtagandena ingås och den tidpunkt då motsvarande betalningar sker.

2.   FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR TILL RAPPORTERNA OM GENOMFÖRANDET AV BUDGETEN

2.1   BUDGETSALDO FÖR ÅRET ( tabell 1 )

2.1.1    Allmänt

Egna medel redovisas med de belopp som under budgetåret överförts till konton som öppnats i kommissionens namn av medlemsstaternas regeringar. Om föregående års budgetsaldo är ett överskott tas även detta upp bland inkomsterna i budgeten. Övriga inkomster redovisas med de belopp som faktiskt uppburits under budgetåret.

Vid beräkningen av budgetsaldot för året ingår betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden, plus de betalningsbemyndiganden som överförs till följande budgetår. Med betalningar ur budgetårets betalningsbemyndiganden avses betalningar som verkställs av räkenskapsföraren senast den 31 december under budgetåret. För Europeiska garantifonden för jordbruket beaktas de betalningar som medlemsstaterna verkställt fr.o.m. den 16 oktober 2008 t.o.m. den 15 oktober 2009, förutsatt att åtagande och godkännande av utgifter förelagts räkenskapsföraren senast den 31 januari 2010. EGFJ-utgifterna kan också påverkas av ett s.k. överensstämmelsebeslut, som grundar sig på kontroller som utförts i medlemsstaterna.

Budgetsaldot kan indelas i två huvuddelar: Europeiska unionens resultat och resultatet av de EES-anslutna Eftaländernas bidrag. I enlighet med artikel 15 i förordning nr 1150/2000 om egna medel utgör saldot differensen mellan

—	de sammanlagda inkomsterna under budgetåret, och

—	summan av de betalningar som verkställs via budgetårets anslag, plus summan av de betalningsbemyndiganden som överförts från samma budgetår till närmast efterföljande budgetår.

Denna differens ska ökas eller minskas med

—	nettot av de betalningsbemyndiganden som överförts från tidigare budgetår och som annulleras, och de eventuella betalningar som, på grund av eurokursens variationer, överskrider de icke-differentierade anslag som överförts från tidigare budgetår, och

—	saldot av de kursvinster och -förluster som gjorts under budgetåret.

Om saldot uppvisar överskott återgår detta till medlemsstaterna under det påföljande året genom att det dras av från den summa som de skulle ha betalat in för det budgetåret.

De från föregående budgetår överförda anslag som härrör från tredje man eller från arbete för tredje man och som är av sådant slag att de aldrig förfaller, tas upp under budgetårets tilläggsanslag. Detta förklarar skillnaden mellan de anslag som överförts från föregående år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2009 och de som överförts till påföljande år enligt rapporten om budgetgenomförandet för 2008. Beräkningarna av budgetsaldot beaktar inte betalningsbemyndiganden för återanvändning eller anslag som tagits upp på nytt sedan delbetalningar återbetalats.

De överförda betalningsbemyndigandena består av automatiska överföringar samt överföringar som grundar sig på beslut. När det gäller outnyttjade betalningsbemyndiganden från föregående budgetår som annulleras, anges anslag som överförts antingen automatiskt eller genom beslut. Beloppet för de medel avsatta för särskilda ändamål som förts över till nästa år har minskat jämfört med år 2008.

2.1.2    Avstämning mellan budgetsaldot och det ekonomiska resultatet

Det ekonomiska resultatet för budgetåret beräknas enligt principerna för periodiserad redovisning. Budgetsaldot beräknas emellertid enligt en modifierad form av kassabaserad redovisning, i enlighet med budgetförordningen. Eftersom båda resultaten emellertid bygger på samma underliggande transaktioner är det bra för kontrollen att försöka stämma av dem mot varandra. Denna avstämning redovisas i tabellen nedan, med angivande av de viktigaste beloppen separat för inkomst- och utgiftssidan.

Avstämning: ekonomiskt resultat – budgetsaldo 2009

Miljoner euro
	2009	2008
EKONOMISKT RESULTAT FÖR ÅRET	4 457	12 686
Intäkter
Fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte uppburits	(2 806)	(4 685)
Fordringar som fastställts under tidigare år och uppburits under budgetåret	2 563	3 485
Upplupna intäkter (netto)	436	(724)
Kostnader
Upplupna kostnader (netto)	5 381	6 353
Kostnader som betalats under året men som hänför sig till föregående år	(432)	(219)
Nettoeffekt av förfinansiering	(9 458)	(16 446)
Betalningsbemyndiganden som överförts till nästa budgetår	(1 759)	(3 914)
Betalningar ur överförda medel & annullerade outnyttjade betalningsbemyndiganden	4 573	1 182
Förändringar i avsättningar	(329)	4 316
Övrigt	(153)	(88)
Ekonomiskt resultat i organen + EKSG	(209)	(136)
BUDGETSALDO FÖR ÅRET	2 264	1 810

Avstämning på inkomstsidan

De reella budgetinkomsterna under ett budgetår motsvarar inkomster från fordringar som fastställts under budgetåret och uppbörd av fordringar från tidigare budgetår. De fordringar som fastställts under budgetåret men ännu inte hunnit uppbäras ska därför subtraheras från det ekonomiska resultatet vid avstämningen, eftersom de inte ingår i budgetinkomsterna. Däremot måste fordringar som fastställts under tidigare år men som uppbärs under det aktuella året läggas till det ekonomiska resultatet för att avstämningen ska bli rättvisande.

De upplupna intäkterna netto består främst av upplupna intäkter från jordbruksavgifter, egna medel, räntor och utdelningar. Endast nettoeffekten, dvs. de upplupna intäkterna för innevarande år minus återföring av upplupna intäkter från föregående år, ska beaktas.

Avstämning på utgiftssidan

De upplupna kostnaderna netto består av belopp som sammanställs i samband med periodavgränsningen vid årets slut, t.ex. stödberättigande kostnader som burits av mottagare av EU-bidrag men som ännu inte har rapporterats till EU.

Medan de upplupna kostnaderna inte betraktas som utgifter i budgethänseende, ska däremot betalningar som sker under budgetåret för fakturor som registrerats under föregående år räknas till årets budgetutgifter.

Nettoeffekten av förfinansiering utgörs av 1) ny förfinansiering som sker under det aktuella budgetåret och som därmed innebär budgetutgifter och 2) regleringen av förfinansiering som betalts ut under föregående år eller under det aktuella året, genom att de motsvarande stödberättigande kostnaderna godkänns. De senare beloppen utgör kostnader i den periodiserade redovisningen, men däremot inte utgifter i budgeträkenskaperna, eftersom den ursprungliga förfinansieringen redan tagits upp som en budgetutgift i det skede då den betalades ut.

Utöver de betalningar som görs mot årets anslag, ska även de av årets anslag som överförs till följande år tas upp vid beräkningen av budgetsaldot (i enlighet med artikel 15 förordning (EG Euratom) nr 1150/2000). Samma princip gäller för de betalningar som gjorts under det aktuella budgetåret för anslag som förts över från föregående budgetår och outnyttjade betalningsbemyndiganden som annullerats.

Posten för förändring i avsättningar avser de uppskattningar som görs i de periodiserade räkenskaperna (främst ersättningar till anställda) och påverkar inte budgeträkenskaperna. I avstämningen måste man också kompensera för andra poster där budgeträkenskaperna och de periodiserade räkenskaperna skiljer sig åt, t.ex. i fråga om avskrivning av tillgångar, förvärv, betalningar inom ramen för vissa leasingkontrakt (capital lease), andelar m.m.

Slutligen måste man också räkna bort de ekonomiska resultaten för de decentraliserade organen och för EKSG som ingår i det konsoliderade ekonomiska resultatet, eftersom genomförandet av dessa budgetar inte räknas med i utfallet av det konsoliderade budgetsaldot.

2.2   JÄMFÖRELSE MELLAN BUDGETERADE OCH FAKTISKA BELOPP ( tabell 2 )

Betalningsbemyndigandena uppgick till 116 096 miljoner euro i den ursprungliga budget som undertecknades av Europaparlamentets ordförande den 18 december 2008. Enligt planen skulle dessa budgetutgifter finansieras via egna medel till ett belopp av 114 736 miljoner euro. Det bör i detta sammanhang påpekas att inkomst- och utgiftsberäkningarna justeras under budgetårets gång, genom så kallade ändringsbudgetar. Justeringarna av medlemsstaternas BNI-grundade inbetalningar till budgeten garanterar att inkomsterna exakt motsvarar de budgeterade utgifterna. Enligt principen om jämvikt i budgeten måste inkomsterna och utgifterna (betalningsbemyndigandena) i budgeten vara i balans.

Inkomster

Under 2009 antogs sammanlagt tio ändringsbudgetar. De slutliga intäkterna för budgetåret uppgick efter dessa ändringsbudgetar till 113 035 miljoner euro. Dessa intäkter bestod till 110 238 miljoner euro av egna medel, vilket var 4 498 miljoner euro lägre än vad som ursprungligen förutsetts. Återstoden bestod av övriga intäkter. Det lägre kravet på egna medel berodde huvudsakligen på det överskjutande saldot från föregående år som uppgick till 1 796 miljoner euro. Betalningsbemyndigandena minskade också samtidigt som inkomstprognosen ökade i ändringsbudget nr 10/2009. Ändringsbudgeten ledde till att kraven på egna medel reducerades med ytterligare 2 888 miljoner euro.

Vad gäller egna medel låg uppbörden mycket nära de belopp som förutsetts i prognoserna. Detta beror på att de beräkningar som budgeten byggde på modifierades i samband med ändringsbudget nr 6/2009 (justering nedåt med 5 226 miljoner euro) samt ändringsbudget nr 10/2009 (justering uppåt med 600 miljoner euro). Justeringarna byggde dels på de nya makroekonomiska prognoserna våren 2009 som var mindre optimistiska än de föregående, dels på hur bidragen till budgeten de facto utvecklats.

Medlemsstaternas slutliga inbetalningar av BNI- och momsmedel låg också mycket nära de slutligt uppdaterade beräkningarna i budgeten. Skillnaderna mellan de i förhand beräknade beloppen och de belopp som faktiskt betalades in förklaras av avvikelserna mellan de omräkningskurser för euron som används för budgetändamål och de marknadskurser som rådde då medlemsstater utanför euroområdet gjorde sina inbetalningar.

Utgifter

Under 2009 fortsatte EU:s budget övergången från den äldre fleråriga budgetramen till den nuvarande. Åtagandebemyndigandena låg i fas med riktlinjerna för utgifterna under den nya programperioden 2007–2013, medan nära 12 % av betalningsansökningarna fortfarande avsåg den föregående perioden 2000–2006.

Den ursprungliga budgeten och därmed de politiska målen avseende åtagandebemyndiganden genomfördes i stort sett som planerat. Genomförandegraden uppgick till 99,6 % av budgeten, som justerades något under året. Detta omfattar inte de outnyttjade reserverna (447 miljoner euro för fonden för justering av globaliseringseffekter och 56 miljoner euro för katastrofbistånd). Åtagandena för rubrik 2, naturtillgångar, ökade med 259 miljoner euro (vilket fördelade sig på en ökning med 600 miljoner euro för en återhämtningsplan för landsbygdsutveckling, en nedskrivning med 390 miljoner euro vid årsskiftet och 49 miljoner euro för åtgärder mot blåtunga). Rubrik 5, administration, minskade med 55 miljoner euro. Detta utgör sammanlagt en ökning på endast 0,15 % jämfört med den ursprungliga budgeten, om man bortser från ökningen med 615 miljoner euro till Europeiska unionens solidaritetsfond (vilket är en reserv för oförutsedda utgifter).

Genomförandegraden för betalningsbemyndigandena uppgick till 95 % av den ursprungliga budgeten och 97 % av den slutliga budgeten, med undantag för den outnyttjade reserven för katastrofbistånd. De huvudsakliga minskningarna av betalningsbemyndigandena gjordes genom ändringsbudgetar som gällde rubrik 1a, konkurrenskraft, som minskades med sammanlagt 738 miljoner euro (varav 448 miljoner euro avsåg forskning och teknisk utveckling), rubrik 2, naturtillgångar, som minskades med 2 632 miljoner euro (varav 2 192 miljoner euro avsåg landsbygdsutveckling) samt rubriken utvidgning som minskades med 244 miljoner euro.

De outnyttjade beviljade anslagen, utom reserverna, uppgick till sammanlagt 2 395 miljoner euro och avsåg huvudsakligen Europeiska socialfonden (674 miljoner euro för konvergensåtgärder och 248 miljoner euro för regional konkurrenskraft), föranslutningsstöd (142 miljoner euro), administration (394 miljoner euro) samt konkurrenskraft (377 miljoner euro fördelade över hela rubrik 1a).

En närmare analys av budgetjusteringarna och deras kontext, motiv och verkan återfinns i kommissionens rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2009 (se del A för en överblick över hela budgeten och del B för en redogörelse per rubrik i budgetramen).

2.3   INTÄKTER ( tabell 3 )

Intäkterna i EU:s allmänna budget härrör från två huvudkategorier: egna medel och andra intäkter. Detta enligt artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt där följande fastställs: ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.” Den största delen av budgetutgifterna finansieras genom egna medel. Andra inkomster utgör bara en liten del av den sammanlagda finansieringen.

Det finns tre kategorier egna medel: traditionella egna medel, momsmedel och BNI-medel. Traditionella egna medel omfattar i sin tur sockeravgifter och tullar. En mekanism för korrigering av obalanser i budgeten till förmån för Förenade kungariket och en bruttominskning av Nederländernas och Sveriges årliga BNI-baserade bidrag är också en integrerad del av systemet för egna medel.

Fördelningen av egna medel regleras i rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (förordningen om egna medel). Den 1 mars 2009 trädde egnamedelsförordningen i kraft. Den tillämpades dock med verkan från den 1 januari 2007. De retroaktiva effekterna har tagits upp under budgetår 2009.

2.3.1    Traditionella egna medel

Traditionella egna medel: När det gäller traditionella egna medel måste varje fastställt belopp tas upp i någon av de två typer av räkenskaper som förs av de behöriga myndigheterna, dvs.

—	de ordinarie räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 a i förordning (EG Euratom) nr 1150/2000 och som avser alla belopp som uppburits eller för vilka säkerhet ställts, eller

—	i de särskilda räkenskaper som föreskrivs i artikel 6.3 b i förordning (EG Euratom) nr 1150/2000 och som avser belopp som ännu inte uppburits eller för vilka ingen säkerhet ställts och sådana belopp för vilka säkerhet ställts som är omtvistade.

För de särskilda räkenskaperna överlämnar medlemsstaterna varje kvartal en redovisning till kommissionen, med uppgifter om

—	vilket belopp som återstod att uppbära föregående kvartal,

—	vilka belopp som återkrävts under kvartalet i fråga,

—	vilka rättelser som gjorts av beräkningsunderlaget (rättelser/annulleringar) under kvartalet,

—	vilka belopp som avskrivits,

—	det saldo som ska återkrävas vid kvartalets slut.

Traditionella egna medel ska föras in i kommissionens räkenskaper av statskassan, eller det organ som har utnämnts av varje medlemsstat, senast den första arbetsdagen efter den nittonde dagen i den andra månaden efter det att fordran fastställdes (eller återkrävdes om de särskilda räkenskaperna avses). Medlemsstaterna behåller 25 % av de traditionella egna medlen för att täcka sina uppbördskostnader. Eventualfordringarna på egna medel justeras utifrån hur troligt det är att de kommer att uppbäras.

2.3.2    Egna medel från mervärdesskatt och BNI

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade momsunderlaget som upprättats enligt artikel 2.1 b i beslutet om egna medel. Den enhetliga procentsatsen fastställs till 0,30 % utom för perioden 2007–2013, då uttagssatsen för moms fastställdes till 0,225 för Österrike, 0,15 % för Tyskland och 0,10 % för Nederländerna och Sverige. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

De egna medlen från mervärdesskatt beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats, som gäller för alla medlemsstater, av det harmoniserade momsunderlaget som upprättats enligt artikel 2.1 c i rådets beslut av den 29 september 2000. Momsunderlaget utjämnas på så sätt att det inte får överstiga 50 % av BNI i någon medlemsstat.

De BNI-baserade egna medlen är en flexibel resurs, avsedd att tillhandahålla de inkomster som behövs för att täcka utgifterna under ett visst budgetår utöver de belopp som ställs till förfogande genom de traditionella egna medlen, momsmedlen och diverse intäkter. De beräknas med hjälp av en enhetlig procentsats på varje medlemsstats BNI. De moms- och BNI-baserade medlen bestäms på grundval av de prognoser för moms- och BNI-underlagen som tas fram i samband med att det preliminära budgetförslaget utarbetas. Prognosen revideras senare, och en uppdatering genomförs med hjälp av en ändringsbudget under budgetåret i fråga.

De faktiska uppgifterna för moms- och BNI-underlagen blir tillgängliga under det påföljande budgetåret. Kommissionen beräknar då skillnaden mellan de belopp medlemsstaterna är skyldiga att betala på grundval av de faktiska beräkningsunderlagen och de belopp de i praktiken har betalat på grundval av (de reviderade) prognoserna. Dessa moms- och BNI-saldon (positiva eller negativa) uppbärs sedan av kommissionen från medlemsstaterna den 1 december det påföljande budgetåret. Även de faktiska moms- och BNI-underlagen kan korrigeras under de påföljande fyra åren, såvitt uppgifterna inte omfattas av ett förbehåll. De tidigare beräknade saldona anpassas, och skillnaden uppbärs samtidigt som moms- och BNI-saldona för det föregående budgetåret.

Vid sina kontroller av medlemsstaternas redovisningar av mervärdesskatt samt deras BNI-data kan kommissionen meddela förbehåll på vissa punkter som man bedömer kan få konsekvenser för respektive medlemsstats bidrag till EU:s egna medel. Det kan till exempel handla om att det saknas uppgifter av godtagbar kvalitet, eller att en bättre metod behöver utvecklas på någon punkt. Dessa förbehåll bör ses som potentiella fordringar på medlemsstaten i fråga, även om det ännu inte går att beräkna något exakt belopp. När det exakta beloppet kan fastställas begärs motsvarande moms- eller BNI-baserade medel in, antingen i samband med återkommande moms- eller BNI-saldon eller genom ett separat krav.

2.3.3    Förenade kungarikets rabatt

Förenade kungarikets inbetalningar av egna medel minskas i förhållande till landets obalans gentemot EU-budgeten och inbetalningarna av egna medel från andra medlemsstater ökas proportionellt. Mekanismen för att kompensera budgetmässiga obalanser till förmån för Förenade kungariket infördes av Europeiska rådet i Fontainebleau i juni 1984 och genom ett efterföljande beslut om egna medel den 7 maj 1985. Syftet var att minska Förenade kungarikets obalans i förhållande till budgeten genom en minskning av dess inbetalningar till EU. Finansieringen av rabatten har satts ner för Tyskland, Österrike, Sverige och Nederländerna (som deltar med en fjärdedel av den normala andelen).

2.3.4    Bruttominskning för Nederländerna och Sverige

Enligt beslutet om egna medel 2007 ska Nederländernas och Sveriges BNI-baserade bruttobidrag till de egna medlen sättas ner under perioden 2007–2013. Bruttominskningen uppgår till 605 miljoner euro för Nederländerna och 150 miljoner euro för Sverige i 2004 års priser, och ska justeras till löpande priser med hjälp av BNP-deflatorn för Europeiska unionen, uttryckt i euro. Minskningen beviljas efter det att Förenade kungarikets rabatt och dess finansiering fastställts.

2.3.5    Justering år 2007 och 2008 i samband med genomförandet av beslutet om egna medel 2007

Enligt artikel 11 i beslutet om egna medel 2007 ska beslutet så snart det har trätt i kraft tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2007. Detta innebär att finansieringen för år 2007 och 2008 måste räknas om enligt de nya bestämmelserna. Justeringen (differensen år 2007 och 2008 av de egna medlen enligt de gamla respektive de nya bestämmelserna) fördes in i ändringsbudget nr 3/2009 och verkställdes genom en enda betalning den 1 juni 2009.

Ytterligare information om genomförandet på inkomstsidan finns i rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2009.

2.4   UTGIFTER (tabellerna 4–13)

2.4.1    Budgetram 2007–2013

I detta avsnitt redovisas Europeiska unionens utgifter per kategori, enligt rubrikindelningen i budgetramen för 2007–2013. Budgetåret 2009 var det tredje år som omfattades av den nya budgetramen för 2007–2013. Anslagstaket för åtagandebemyndiganden år 2009 uppgår till 134 722 miljoner euro, vilket motsvarar 1,13 % av unionens samlade BNI. Motsvarande totala anslagstak för betalningar uppgår till 120 445 miljoner euro, dvs. 1,01 % av unionens BNI. I ovanstående tabell redovisas budgetramen i löpande priser 2013.

Miljoner euro
	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013
1. Hållbar tillväxt	53 979	57 653	61 696	63 555	63 974	66 964	69 957
2. Skydd och förvaltning av naturresurser	55 143	59 193	56 333	59 955	60 338	60 810	61 289
3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa	1 273	1 362	1 518	1 693	1 889	2 105	2 376
4. EU som global partner	6 578	7 002	7 440	7 893	8 430	8 997	9 595
5. Administration	7 039	7 380	7 525	7 882	8 334	8 670	9 095
6. Kompensationer	445	207	210	0	0	0	0
Åtagandebemyndiganden	124 457	132 797	134 722	140 978	142 965	147 546	152 312
Betalningsbemyndiganden totalt	122 190	129 681	120 445	134 289	134 280	141 360	143 331

Rubrik 1 –   Betalningsbemyndiganden totalt:

Denna rubrik indelas i två separata men inbördes relaterade underrubriker:

—	1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för forskning och innovation, utbildning, transeuropeiska nät, socialpolitik samt den inre marknaden och därtill hörande politik,

—	1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, som omfattar utgifter för konvergens i de minst utvecklade medlemsstaterna och regionerna, EU:s strategi för hållbar utveckling utanför de mindre blomstrande regionerna samt samarbete mellan olika regioner.

Rubrik 2 –   Skydd och förvaltning av naturresurser

Rubrik 2 omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken, samt arbetet för landsbygdsutveckling och miljöskydd, bland annat Natura 2000. Beloppet för den gemensamma jordbrukspolitiken återspeglar det avtal som träffades vid Europeiska rådets möte i Bryssel i oktober 2002.

Rubrik 3 –   Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Den nya rubrik 3 (Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) avspeglar den växande betydelsen av de nya uppgifter som EU fått när det gäller områdena rättsliga och inrikes frågor, gränsskydd, invandrings- och asylpolitiken, folkhälsa och konsumentskydd, kultur och ungdomsfrågor och information till och dialog med medborgarna. Det finns två underrubriker: 3a. Frihet, säkerhet och rättvisa samt 3b. Medborgarskap.

Rubrik 4 –   EU som global partner

Rubrik 4 omfattar alla så kallade yttre åtgärder, inklusive instrumenten för föranslutningsstöd till nya medlemsstater. Kommissionen har föreslagit att anslagen till Europeiska utvecklingsfonden (EUF) borde integreras i budgetramen för den allmänna budgeten, men Europeiska rådet och Europaparlamentet har beslutat att de även fortsättningsvis ska behandlas separat.

Rubrik 5 –   Administration

Denna rubrik omfattar administrationsanslag för samtliga institutioner, jämte anslag till pensioner och till Europaskolorna. För andra institutioner än kommissionen bildar dessa kostnader deras sammanlagda utgifter, men organen och andra organ har både administrativa kostnader och driftskostnader.

Rubrik 6 –   Kompensationer

Enligt den politiska överenskommelsen om att de nya medlemsstaterna inte ska bli nettobetalare till budgeten i början av medlemskapet infördes särskilda kompensationer för ändamålet under denna rubrik 2004. Beloppet ställdes till förfogande i form av överföringar för att balansera det de nya medlemsstaterna fått utbetalt via budgeten och det de bidragit med.

2.4.2    Politikområden

Som ett led i den verksamhetsbaserade förvaltningen har kommissionen infört verksamhetsbaserad budgetering i sina planerings- och förvaltningsprocesser. Den verksamhetsbaserade budgeteringen för med sig en ny budgetstruktur, där budgetrubrikerna motsvarar politikområden och budgetkapitlen verksamhetsområden. Syftet med den verksamhetsbaserade budgeteringen är att ge en tydlig ram för hur kommissionens politiska målsättningar ska omsättas i praktiken, antingen detta sker genom lagstiftning, finansiering eller på annat sätt. Genom att strukturera kommissionens arbete efter verksamhetsområde ger man en tydlig bild av vad kommissionen sysslar med och samtidigt skapas en generell ram för prioriteringar. Resurser anslås till prioriterade områden under budgetförfarandet, varvid de enskilda verksamheterna fungerar som byggstenar i budgetarbetet. Genom att skapa en sådan koppling mellan verksamheterna och de resurser som anslagits till dem syftar verksamhetsbaserad budgetering till att öka effektiviteten och ändamålsenligheten i användningen av resurserna i kommissionen.

Ett politikområde kan definieras som en homogen grupp av verksamheter som ingår i kommissionens arbete och som är relevanta för beslutsfattandet. Varje politikområde motsvarar generellt ett generaldirektorat, och omfattar i genomsnitt omkring sex eller sju enskilda verksamheter. Politikområdena är huvudsakligen operativt inriktade, eftersom kärnverksamheten inom varje område avser tredje man. Driftsbudgeten kompletteras med nödvändiga administrativa utgifter för de enskilda politikområdena.

Ytterligare information om genomförandet av utgifterna finns i rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2009.

2.5   INSTITUTIONER OCH ORGAN (tabellerna 14–18)

I de konsoliderade rapporterna om genomförandet av EU:s allmänna budget ingår, liksom under tidigare år, uppgifter om genomförandet av budgeten för alla institutioner eftersom en separat budget upprättas för varje institution inom EU:s budget. Organen har inte någon separat budget inom EU:s budget och de finansieras därför delvis genom budgetstöd från kommissionen.

För att alla relevanta budgetuppgifter rörande organen ska redovisas innehåller budgetdelen med de konsoliderade årsredovisningarna separata rapporter om genomförandet av de enskilda budgetarna för de ”traditionella” organ vars räkenskaper ingår i konsolideringen.

---

(1)  Enligt artikel 83 i tjänsteföreskrifterna (ändrad lydelse av rådets förordning nr 259/68 av den 29 februari 1968) ska medlemsstaterna gemensamt garantera att pensionsrättigheterna uppfylls.

(2)  Europaparlamentet antog den 17 december 2009 en budget för utbetalning av gemenskapernas kortfristiga skulder som ska uppbäras eller betalas in av medlemsstaterna under 2010.

(3)  I räkenskaperna för 2008 togs likvida medel i garantifonden upp som likvida medel och inte som investeringar.

(4)  Det högre värdet gäller det lån till fast ränta som täcks av en räntesvapp.

(5)  Det högre värdet gäller det lån till fast ränta som täcks av en räntesvapp.

(6)  Med tillämpning av korrigeringskoefficient (korr.koeff.).

(7)  Betalas under tre efter utträde ur tjänsten.

(8)  Decentraliserat organ som sorterar under Europeiska unionens tidigare pelare för polisiärt och straffrättsligt samarbete.

(9)  Ingår i konsolideringen för första gången 2009.

(10)  Vissa sifferuppgifter i dessa redovisningar kan förefalla inkonsekventa när de summeras på grund av avrundningen tillmiljoner euro.

(11)  Varav Eftas belopp uppgick till 11 miljoner euro år 2009 och 14 miljoner euro år 2008.

(12)  Inklusive anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål.

(13)  Inklusive anslag som överförts eller avsatts för särskilda ändamål.

---