Partnerskapet mellan EU och Afrika om infrastruktur

Afrika behöver en grundläggande infrastruktur för att kunna tillgodose den ekonomiska tillväxten och mänskliga och sociala utvecklingen i regionen. Kommissionen inleder därför ett partnerskap med Afrika för att utveckla de stora infrastrukturnäten. Detta partnerskap utgör ett centralt inslag i EU:s Afrikastrategi, som antogs i december 2006.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 13 juli 2007 - Att knyta samman Afrika: Partnerskapet mellan EU och Afrika om infrastruktur [KOM(2006) 376 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Infrastrukturen i Afrika: en lägesbeskrivning

Den begränsade tillgången till transporter, telekom- och energitjänster samt dricksvatten utgör ett stort hinder i arbetet för att begränsa fattigdomen och uppfylla millennieutvecklingsmålen i Afrika. Genom att utveckla lämplig infrastruktur och tillhörande tjänster kan man öka den ekonomiska tillväxten och stimulera handeln och den regionala integrationen.

De afrikanska transportsystemen är fortfarande dåligt utvecklade, eftersom person- och varutrafiken till stor del bygger på vägtransporter där det inte finns tillräckligt med anslutningar och tjänster. Kontinenten har stor energipotential, som emellertid används på ett ineffektivt sätt. Vattenresurserna är ojämnt fördelade och det förekommer stora säsongsvariationer. Merparten av befolkningen har inte heller tillgång till dricksvatten eller grundläggande sanitet. Slutligen är tillgången till telekomtjänster kostsam och ojämnt fördelad. Ingen annanstans i världen är den digitala klyftan så stor som i Afrika.

Under nittiotalet har de afrikanska regeringarna och EU:s medlemsstater successivt dragit ner på resurserna till utvecklingen av kontinentens infrastruktur. Det krävs därför ökade investeringar inom det här området. EU har för avsikt att arbeta vidare utifrån de framsteg som redan har gjorts genom ett samarbete mellan kommissionen, de afrikanska regeringarna och andra givare. Utvecklingen av handeln och den regionala ekonomiska integrationen har till exempel gynnats av förbättringen av det primära vägnätet och hamnarna.

Partnerskap för att ta sig an utmaningarna

För att ta sig an dessa utmaningar inleder EU ett partnerskap med Afrika för att utveckla de stora infrastrukturnäten på kontinenten. Detta partnerskap baseras på EU:s Afrikastrategi samt på de mål som fastställts genom den kortsiktiga infrastrukturhandlingsplanen (i-STAP) från Afrikanska unionen (AU) och Nepad (Nya partnerskapet för Afrikas utveckling).

Partnerskapet inriktas framför allt på infrastruktur som knyter samman den afrikanska kontinenten och dess olika regioner. Det rör sig om följande typer av infrastruktur:

• Transport (väg- och järnvägsnät, hamnar, farleder och floder, lufttransporter) - för att minska kostnaderna och förbättra kvaliteten på tjänsterna.
• Vatten och sanitet - för att förbättra vattenförvaltningen lokalt, nationellt och när det gäller avrinningsområden som omfattar flera länder samt tillgång till dricksvatten och tillfredsställande sanitära förhållanden.
• Energi - för att möjliggöra nätutbyggnad, distribution på landsbygden och förbättrade gränsöverskridande sammankopplingar.
• Informations- och kommunikationsteknik (IKT) - för att säkerställa tillräcklig tillgång till överkomlig teknik genom stöd till lagstiftningsreformer, kapacitetsuppbyggnad och utveckling av en bredbandsinfrastruktur.

Detta partnerskap ger samtidigt stöd till investeringar i fysisk infrastruktur, utveckling av institutioner och kapacitetsuppbyggnad samt till politiska och rättsliga ramar på nationell nivå.

Afrika kan också dra fördel av EU:s erfarenheter när det gäller att utveckla transeuropeiska nät (TEM) för regional infrastruktur, framför allt metoden för att identifiera prioriterade projekt samt principerna för att skapa samstämmighet kring harmoniseringen av de rättsliga ramarna.

Partnerskapsåtgärderna är inriktade på att investeringarna på kontinental och regional nivå ska överensstämma med de nationella infrastruktur- och fattigdomsstrategierna. Partnerskapet fungerar på tre olika nivåer:

• Kontinentalt: AU-Nepad samordnar fastställandet av kontinentala och regionala prioriteringar.
• Regionalt: De regionala vägledande programmen stöder de politiska och rättsliga ramarna i samband med de fysiska investeringarna.
• Nationellt: AU-Nepad och EU:s delegationer ska tillsammans övervaka de nationella åtgärder som bidrar till att förverkliga partnerskapets mål.

Finansieringen av partnerskapets verksamhet baseras på flera olika instrument:

• Den tionde Europeiska utvecklingsfondens regionala och nationella anslag, dvs. 5,6 miljarder euro. Detta utgör kraftigt ökade anslag jämfört med vad Europeiska utvecklingsfonden tidigare har beviljat den afrikanska infrastrukturen (3,75 miljarder euro inom ramen för den nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF)).
• Medel för samarbete mellan AVS-länderna, inklusive medel som har beviljats genom energi- och vattenfaciliteterna.
• Den nya förvaltningsfonden som har inrättats av EU och Europiska investeringsbanken är framför allt inriktad på investeringar i gränsöverskridande infrastruktur. Denna fond medfinansieras av kommissionen, de berörda medlemsstaterna samt europeiska och afrikanska institut för utvecklingsfinansiering. Under startfasen 2006-2007 har fonden fått 87 miljoner euro, som kommer att beviljas i form av subventioner från gemenskapen och medlemsstaterna samt 260 miljoner euro, som kommer att fördelas i form av lån från EIB:s sida.

För att partnerskapet ska bli framgångsrikt krävs det ett effektivt samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna samt andra internationella initiativ och organ som Världsbanken och EIB. Denna samordning ska utgöra ett komplement till mottagarnas egenansvar för projekten, framför allt genom regeringarnas politiska åtagande att tillämpa goda styrelseformer inom alla infrastruktursektorer. Den privata sektorn uppmanas också att delta i partnerskapet.

Senast ändrat den 31.10.2007