Gemensamma riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet

Genomförandet av det transeuropeiska transportnätet bidrar till att den inre marknaden fungerar väl och till att den ekonomiska och sociala sammanhållningen stärks. Målen, prioriteringarna och riktlinjerna för åtgärderna liksom projekten för deras utveckling är en central del i det här nätet.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet [Se ändringsrättsakter].

SAMMANSTÄLLNING

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) har som mål att

• säkerställa framkomligheten för personer och varor,
• erbjuda användarna infrastruktur av hög kvalitet,
• basera verksamheten på alla transportslag,
• möjliggöra ett optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet,
• vara driftskompatibelt i alla sina beståndsdelar,
• vara ekonomiskt bärkraftiga,
• täcka Europeiska unionen (EU) i dess helhet,
• förutse en utbyggnad till Eftas medlemsstater, länderna i Central- och Östeuropa samt Medelhavsländerna.

Det transeuropeiska transportnätet omfattar infrastruktur (vägar, järnvägar, inre vattenvägar, hamnar, flygplatser, navigeringssystem, anordningar för överföring av gods mellan olika transportslag, pipelines) och de tjänster som krävs för att denna infrastruktur ska fungera.

De prioriterade åtgärderna omfattar

• skapande av förbindelser som krävs för att underlätta transporter,
• optimering av den befintliga infrastrukturens effektivitet,
• samordning av de olika delarna av nätet,
• integrering av miljödimensionen i transportnätet.

Alla projekt som uppfyller ovan nämnda kriterier ska betraktas som projekt av gemensamt intresse.

Beskrivning av de olika transportnäten

Beskrivning av vägnätet:

• Vägnätet består av motorvägar och vägar av hög standard och ska kompletteras med nya vägar och sådana som ska byggas ut.
• Det omfattar trafikstyrning och trafikinformation till användarna och bygger på ett aktivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala trafikstyrningssystem.
• Det ska garantera användarna en hög, jämn och kontinuerlig nivå på service, komfort och säkerhet.

Beskrivning av järnvägsnätet:

• Järnvägsnätet består av höghastighetsnätet och det konventionella järnvägsnätet.
• Det erbjuder användarna en hög kvalitets- och säkerhetsnivå, tack vare sin kontinuitet och driftskompatibilitet, och tack vare ett samstämmigt trafikledningssystem.

Beskrivning av nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar:

• Detta system består av floder och kanaler samt olika bifloder och förgreningar som binder samman dessa, hamninfrastruktur och effektiva trafikstyrningssystem.
• De tekniska kraven ska minst motsvara klass

Kusthamnarna utgör förbindelsepunkter mellan sjötransport och övriga transportslag. De erbjuder utrustning och tjänster för passagerare och gods (färjetransport, etc.).

Nätet av höghastighetsvattenvägar förbättrar de befintliga bärkraftiga, regelbundna och täta sjöfartsförbindelserna för transport av varor mellan medlemsstaterna. Det gör det möjligt att koncentrera godsflödet till särskilda farleder, minska trafikstockningarna på vägarna och förbättra kommunikationen mellan staterna och avlägset belägna områden och öar.

Flygplatsnätet består av flygplatser av gemensamt intresse, som är belägna på EU:s territorium, är öppna för kommersiell flygtrafik och uppfyller vissa specifikationer. Kärnan i nätet består av internationella och europeiska knutpunkter som garanterar förbindelserna inom EU och mellan EU och övriga delar av världen. Dessa förbindelsepunkter ska successivt anslutas till järnvägens höghastighetslinjer. Regionala knutpunkter förbättrar dessutom tillgängligheten till nätets centrala delar och bidrar till att isolerade områden och randområden görs tillgängliga.

Nätet för kombinerade transporter omfattar järnvägar och inre vattenvägar som tillsammans med eventuella inledande och/eller avslutande vägsträckor möjliggör långväga transporter av gods och tjänster som omfattar samtliga medlemsstater. Det omfattar även anläggningar som möjliggör överföring av gods mellan olika transportnät.

Trafikstyrnings- och informationsnätet omfattar tjänster som rör trafiken till sjöss, längs kuster eller i hamnar, system för positionsbestämning av fartyg, rapporteringssystem för fartyg som transporterar farligt gods, kommunikationssystem för nödsignalering och säkerhet till sjöss.

Nätet för flygtrafikledning omfattar det luftrum som är avsatt för allmän flygtrafik, flygrutter, hjälp till flygnavigering, planerings- och styrsystem för trafikflödena och kontrollsystem för flygtrafiken.

Nätet av positionsbestämnings- och navigeringssystem omfattar positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit liksom de system som fastställs inom ramen för den framtida europeiska planen för radionavigering.

Ett begränsat antal nya prioriterade projekt

I enlighet med de rekommendationer från 2003 som högnivågruppen ”Van Miert” gjort om de transeuropeiska transportnäten har Europeiska kommissionen fastställt en ny förteckning med 30 prioriterade projekt som bör påbörjas före 2010. Beräknad totalkostnad: 225 miljarder euro. Denna förteckning beaktar till fullo den nya utvidgningen och syftar till att inrätta mobilitetsplaner som är mer hållbara genom att investeringarna koncentreras på järnvägstransporter och inre vattenvägar. Alla 30 prioriterade projekt har fastställts vara av europeiskt intresse i syfte att påskynda genomförandet av gränssträckorna. Det rör sig om följande:

Att utse en europeisk samordnare

För att underlätta ett samordnat genomförande av de prioriterade projekten får kommissionen, i samförstånd med de berörda medlemsstaterna, utse en person som ska ha titeln ”europeisk samordnare”. Denna person ska agera på kommissionens vägnar och för dennas räkning för ett enda projekt, även för en huvudförbindelse. Samordnaren ska upprätta en plan för sitt arbete samt en rapport om de framsteg som gjorts. För att effektivt genomföra sitt uppdrag ska samordnaren rådgöra med medlemsstaterna, de regionala och lokala myndigheterna, operatörerna och användarna av de olika transportsätten samt med företrädare för det civila samhället.

En ny mekanism för höghastighetsvattenvägarna

Höghastighetsvattenvägarna utgör alternativ som bör göra det möjligt att avlasta flaskhalsarna på land. Ett av 30 nya prioriterade projekt syftar således till att koncentrera varuflödet till ett begränsat antal hamnar. Medlemsstaterna uppmanas att tillsammans inrätta gränsöverskridande farleder till sjöss genom anbudsförfaranden.

I beslutet delas hamnar in i följande tre kategorier:

• Kategori A, som omfattar kusthamnar av internationell betydelse (med en årlig fraktvolym på minst 1,5 miljoner ton, eller 200 000 passagerare).Bilaga 1 innehåller en förteckning över de kusthamnar som omfattas av kategori A. Den omfattar Europa, Östersjön, Nordsjön, Atlanten och Medelhavet.
• Kategori B, som omfattar hamnar av betydelse för EU (med en fraktvolym på minst 0,5 miljoner ton eller mellan 100 000 och 200 000 passagerare.).
• Kategori C, som omfattar regionalt tillgängliga hamnar (hamnar belägna på öar, i avlägsna områden och yttre randområden).

En kommitté för det transeuropeiska transportnätet ska inrättas vid kommissionen.

Kommissionen ska vartannat år sammanställa en rapport om genomförandet av de riktlinjer som beskrivs i detta beslut. Vart femte år ska kommissionen utvärdera de framsteg som gjorts med genomförandet av nätet och ange om riktlinjerna bör anpassas.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens arbetsdokument – Samråd om framtidens strategi för de transeuropeiska transportnäten [KOM/2010/0212 slutlig - ej offentliggjord i EUT]

Efter grönboken som publicerades i februari 2009 om den framtida utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), är detta andra samråd i avsikt att finslipa de tillgängliga policyalternativ som har utkristalliserats ur de bidrag som lämnades under 2009 av EU:s institutioner och andra intressenter. Kommissionen anger att TEN-T bör stödja framväxten av ett integrerat europeiskt transportsystem som är bättre rustat att hantera miljö- och klimatproblemen. I och med detta kommer det att tillhandahålla intermodala lösningar som är bättre anpassade till innevånarnas behov och stöder EU-industrins konkurrenskraft. Samrådet ser till metodologin för TEN-T och planerar för en struktur med två nivåer, genomförandet av TEN-T och de rättsliga och institutionella ramverken för översikt av policies.

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 21 mars 2007 med titeln ”De transeuropeiska näten: mot en samordnad strategi” [KOM(2007) 135 slutlig – ej offentliggjort i EUT].

Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén - Det transeuropeiska transportnätet - Rapport om genomförandet av riktlinjerna under perioden 2002–2003 i enlighet med artikel 18 i beslut nr 1692/96/EG [KOM (2007) 94 slutlig – ej offentliggjort i EUT].

I den här rapporten redogörs för utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet 2002 och 2003. Det konstateras att investeringarna (med främst offentliga medel) ökat från de två föregående åren. Dessa beräkningar kan dock vara missvisande om man beaktar medlemsstaternas politik. I rapporten beräknas att de prioriterade projekten ska kunna slutföras till 2020.

Senast ändrat den 27.07.2010