EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Särskilda programmet ”Samarbete”

Legal status of the document This summary has been archived and will not be updated, because the summarised document is no longer in force or does not reflect the current situation.

Särskilda programmet ”Samarbete”

Detta särskilda program syftar främst till förstärkt samarbete mellan forskningsvärldens olika aktörer för att främja konkreta tillämpningar av teknik och kunskap i det europeiska samhället. Därigenom hoppas man bättre kunna reagera på dagens och framtidens samhälleliga, ekonomiska , miljörelaterade och industriella problem. I detta dokument redogörs för programmets egenskaper och mål, samt för de riktlinjer som ligger till grund för programmet. Därefter redogörs det för varje enskilt temas mål, metodik och verksamheter.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2006/971/EG av den 19 december 2006, om det särskilda programmet Samarbete om genomförandet av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

SAMMANFATTNING

Ett av sjunde ramprogrammets huvudmål är att göra EU till världens ledande vetenskapliga och tekniska centrum. Här skall det särskilda programmet ”Samarbete” främja samarbete mellan universitet, näringsliv, forskningscentrum och offentliga myndigheter, både inom Europeiska unionen (EU) och den övriga världen.

Det särskilda programmet består av 9 teman som motsvarar följande stora kunskaps- och teknikområden inom vilka gränsöverskridande samarbete måste främjas för att lösa de sociala, ekonomiska, miljörelaterade och industriella problemen:

  • Hälsa
  • Livsmedel, jordbruk och bioteknik
  • Informations- och kommunikationsteknik
  • Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik
  • Energi
  • Miljö (även klimatförändringar)
  • Transport (även flygtransport)
  • Samhällsvetenskap och humaniora
  • Säkerhets- och rymdforskning

Vad gäller budgeten uppgår det belopp som beräknas vara nödvändigt för programmets genomförande till 32 413 miljoner euro för perioden 1 januari 2007 till 31 december 2013.

BESKRIVNING OCH ALLMÄNNA MÅL

Det särskilda programmet ”Samarbete” skall leda till uppnåendet av flera mer eller mindre långsiktiga mål, varigenom EU:s konkurrenskraft inom vetenskap och teknik kan stärkas.

Dessa mål är följande:

  • Att bidra till en hållbar utveckling i fråga om främjandet av forskning av högsta kvalitet.
  • Att främja ambitiöst EU-övergripande samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn för att möjliggöra utvecklingen av grundläggande teknik genom inrättandet av gemensamma teknikinitiativ.
  • Att bygga ut samordningen av de nationella forskningsprogrammen genom förstärkning av mekanismen ERA-NET och införandet av en mekanism ERA-NET PLUS.
  • Att i nära samarbete med medlemsstaterna införa fyra särskilda initiativ varav de tre första skall röra stöd till självständigt boende, forskning i Östersjön samt metrologi, och det fjärde syftar till att omgruppera de nationella forskningsprogram som rör små och medelstora företag.
  • Att bättre fokusera det internationella samarbetet.
  • Att utveckla svarsmekanismer för varje tema som kan utnyttjas vid oväntade behov och oförutsedda politiska saklägen.

Detta särskilda program bidrar framför allt med att samla resurser, koppla samman forskningsämnena och samla spetsforskningen. Samordningen av forskning och utveckling på EU-nivå förstärks dessutom genom bättre samordning av medlemsstaternas politik, spridning av resultat över hela EU, skapandet av alleuropeiska forskarlag och insatser som rör europaövergripande problem.

För att förbättra uppföljningen av programmets genomförande planeras införandet av resultatindikatorer på tre nivåer:

  • Kvantitativa och kvalitativa indikatorer som visar de vetenskapliga och tekniska framstegen (standarder, verktyg, förfaranden, teknik, tjänster osv.).
  • Förvaltningsindikatorer som visar interna framsteg och underlättar beslutsgången på högre förvaltningsnivå (budgetgenomförande, tidsfrist för undertecknandet av avtal, betalningsfrister osv.).
  • Resultatindikatorer som skall göra det möjligt att utvärdera hur effektiv forskningen allmänt sett är i förhållande till EU:s övergripande mål (bidrag till uppnåendet av de mål som satts upp i , Göteborg, Barcelona etc.), samt på de särskilda programmens nivå (bidrag till EU:s forsknings- och teknikinsatser och ekonomi).

TEMAN: RIKTLINJER

Genomförandet av EU-programmets nio teman som beskrivs ovan har en rad olika aspekter:

  • Främjandet av tvärvetenskap genom gemensamma, temaövergripande initiativ inom forskning och teknisk utveckling.
  • Anpassning av dagordningen till utvecklingen av behov och möjligheter (oväntade behov och oförutsedda politiska saklägen).
  • Förbättrad samordning av kunskapsspridning och överföring av forskningsresultat, bland annat genom finansiering av initiativ för nätsammankoppling, seminarier och demonstrationer, samt genom stöd från externa experter och informationstjänster.
  • Dynamiskare deltagande från små och medelstora företag, bland annat genom bättre finansierings- och förvaltningsförfaranden, större hänsyn till deras behov och genomförandet av stödåtgärder.
  • Respekterande av grundläggande etiska aspekter, bl.a. de principer som anförs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, men också av sociala, juridiska, socioekonomiska, kulturella och jämställdhetsrelaterade aspekter.
  • Främjande av forskningssamarbete för att optimera den europeiska sakkunskapens rykte i världen.
  • Införandet av gemensamma tekniska initiativ på vissa villkor (ökat mervärde, entydigt engagemang, målen skall inte kunna uppnås med befintliga instrument osv.). Dessa skall kombinera privata investeringar och nationell och europeiska offentlig finansiering.
  • Samordning av andra forskningsprogram än EU-programmen (nationella och regionala) via mekanismen ERA-NET och genom gemenskapens deltagande i dessa.
  • Stöd till en internationell forsknings- och teknikpolitik via internationellt samarbete som strategiska forskningspartnerskap med tredjeländer eller lösning av problem enligt principerna om ömsesidigt intresse och ömsesidiga fördelar.

Människors hälsa

På har programmet två mål: Att förbättra hälsosituationen både i Europa och i den övriga världen och öka de europeiska företagens konkurrenskraft på detta område.

I fråga om metodik kommer man främst att inrikta sig på

  • tillämpad forskning (utveckling av kliniska tillämpningar baserad på grundforskning),
  • framtagande och validering av nya behandlingsmetoder,
  • spridning av forskningsresultat,
  • genomförandet av metoder för hälsofrämjande, förebyggande av sjukdomar och bekämpning av sjukdomsspridning, diagnosverktyg och –teknik samt hållbara och effektiva hälsovårdssystem (spädbarnshälsa och den åldrande befolkningen).

Temat omfattar tre stora verksamhetsområden:

  • Utveckling av bioteknik och grundläggande verktyg och tekniker för att främja människors hälsa.
  • Förstärkt tillämpad forskning.
  • Förbättrad hälsovård.

Den budget som avsatts för området uppgår till 6 100 miljoner euro.

Livsmedel, jordbruk och bioteknik

På detta område är målet att skapa en europeisk bioekonomi grundad på kunskap och med medverkan av alla berörda parter, bland annat forskarvärlden och näringslivet. I princip handlar det om att anpassa forskningen till de sociala och ekonomiska problemens utveckling (säkra livsmedel, hållbar utveckling, produktion och klimatförändring osv.).

Vad gäller tillvägagångssättet kommer man främst att inrikta sig på

  • hållbar förvaltning, produktion och konsumtion av biologiska resurser,
  • de små och medelstora företagens ekologiska effektivitet och konkurrenskraft (dessa företag utgör 90 % av livsmedelssektorn).

Vad gäller verksamheten kommer man konkret att

  • utveckla hållbar produktion och förvaltning av biologiska resurser i marken, skogen och vattenmiljön,
  • förbättra balansen mellan livsmedel, hälsa och välbefinnande,
  • utnyttja biovetenskap och bioteknik för andra ändamål än livsmedel (energi, industri osv.).

Den budget som avsatts för området uppgår till 1 935 miljoner euro.

Informations- och kommunikationsteknik

Målet är att förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och samtidigt utveckla informations- och kommunikationsteknikens (IKT) anpassningsförmåga i syfte att reagera på det europeiska samhällets och den europeiska ekonomins ändrade behov.

Det tillvägagångssätt man valt främjar i första hand

  • en förstärkt europeisk vetenskaplig och teknisk bas inom IKT-sektorn,
  • uppmuntran till innovation genom användning av IKT,
  • omvandling av de framsteg som görs till konkreta fördelar för allmänheten, företagen, näringslivet och den offentliga förvaltningen inom EU.

Rent konkret inriktas verksamheten i första hand på

  • strategisk forskning kring innovativa IKT-tillämpningar,
  • teknikintegration i alla samhällssektorer genom samarbete och nätverk, stöd till gemensamma teknikinitiativ och samordning av de nationella programmen.

Den budget som avsatts för området uppgår till 9 050 miljoner euro.

Nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik

Målet är att samtidigt förbättra den europeiska industrins konkurrenskraft och garantera övergången från en resursekonomi till en kunskapsekonomi.

För att uppnå detta planeras två typer av tillvägagångssätt:

  • På kort sikt inriktas verksamheten på samverkan mellan kunskaper och kompetenser.
  • På lång sikt skall nanovetenskapens och nanoteknikens möjligheter utnyttjas maximalt för skapandet av en kunskapsindustri och –ekonomi.

I fråga om verksamhet kommer tvärvetenskaplig utveckling av nya produkter och material att prioriteras, men också nya förfaranden och tekniker.

Den budget som avsatts för området uppgår till 3 475 miljoner euro.

Energi

Inom detta tema är det viktigaste målet att omvandla det nuvarande energisystemet, som är grundat på fossila bränslen, till ett hållbart, mångfaldigt och lönsamt system som innehåller lösningar på de trängande problem vi står inför i dag (energiberoende, klimatförändring, konkurrenskraft).

Vad gäller tillvägagångssättet kommer forskningen därför att inriktas på utveckling av lönsam teknik för att på så sätt göra EU:s energihushållning lönsammare och konkurrenskraftigare.

Följande tillämpningar kan nämnas:

  • Genomförandet av programmet Väte och bränsleceller.
  • Utveckling av teknik som möjliggör elproduktion från förnybara energikällor.
  • Införandet av metoder för produktion av förnybara bränslen.
  • Förbättrat utnyttjande av förnybara energikällor för värme och kyla.
  • Utveckling av metoder för att binda och lagra koldioxid.
  • Utveckling av ren kolteknik.
  • Införandet av intelligenta energisystem (avkastning, smidighet, säkerhet, tillförlitlighet).
  • Bättre energiavkastning.
  • Utnyttjande av kunskap i energipolitikens tjänst.

Den budget som avsatts för området uppgår till 2 350 miljoner euro.

Miljö

Det största problemet på detta område är utvecklingen av den teknik som behövs för att få till stånd en jämvikt mellan mänsklig verksamhet och hållbar förvaltning av miljön och dess resurser.

I detta syfte kommer man främst att inrikta sig på

  • införandet av verktyg för förebyggande och lindring av klimatförändringen,
  • genomförandet av EU:s och dess medlemsstaters internationella åtaganden,
  • främjandet av innovativ miljöteknik, samordning av nationella program,
  • förstärkt spridning av forskningsresultat.

Vad gäller verksamheten skall det särskilda programmet omfatta forskning inom flera områden för att finna lösningar på kommande problem:

  • Klimatsystemets funktion och hur systemet Jorden fungerar.
  • Samspelet mellan miljöriskfaktorer och människors hälsa.
  • Förvaltning av naturkatastrofer.
  • Bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och människans resurser.
  • Utveckling av havsmiljön.
  • Utnyttjandet av ekoteknik för hållbar förvaltning och hållbart bevarande av miljön.
  • Utvärdering, validering och provning av teknik.
  • Jordobservationer.
  • Utveckling av analysverktyg.

Den budget som avsatts för området uppgår till 1 890 miljoner euro.

Transport

På är målet framför allt att skapa strukturer som samtidigt är konkurrenskraftiga, säkra och miljövänliga.

Vad gäller tillvägagångssättet prioriteras utveckling och genomförande av nya strategier för att utnyttja de tekniska framstegen för hållbara europeiska transporter. Här erbjuder det europeiska satellitnavigeringssystemet (som omfattar Galileo och EGNOS) många möjligheter som bör utnyttjas.

Både vad gäller lufttrafik och yttransporter (väg, järnväg, vattenvägar) har en rad olika verksamheter planerats:

Lufttransporter:

  • Ett miljövänligare transportnät.
  • Bättre tidsutnyttjande (punktlighet, trafikstyrning osv.).
  • Ökad tillfredsställelse och säkerhet för passagerarna.
  • Bättre kostnads-/intäktsförhållande.
  • Bättre skydd av flygplan och passagerare.
  • Utnyttjande av ny teknik.

För yttransporter:

  • Ett miljövänligare transportnät.
  • Främjande av kollektivtrafik och minskade trafikstockningar.
  • Införandet av en hållbar stadstrafik.
  • Förbättrad säkerhet och tillförlitlighet.
  • Ökad konkurrenskraft.

Den budget som avsatts för området uppgår till 4 160 miljoner euro.

Samhällsvetenskap och humaniora

Ett av målen för att utveckla politiken på detta område är att öka kunskapen om de socioekonomiska problem som EU står inför (tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft).

För att uppnå detta mål kommer man utöver socioekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning också att främja nationella program inom detta område. genom införandet av lämpliga forskningsstrukturer kommer denna verksamhet att underlättas. Särskilda spridningsinsatser, riktade till specifika målgrupper (bl.a. beslutsfattare) och till allmänheten kommer också att vidtas (seminarier, föredrag, media osv.).

Verksamheten kommer främst att bestå i forskning om

  • problem rörande tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft,
  • möjliga kompromisser och synergier mellan ekonomiska, sociala och miljörelaterade mål i ett globalt sammanhang,
  • hållbar utveckling,
  • de stora riktningarna i samhällets utveckling och deras följder,
  • EU i världen,
  • Europeiska unionens medborgare,
  • tillämpningen av socioekonomiska och vetenskapliga indikatorer i politiken,
  • tidig identifiering av långsiktiga problem och gemensamma intresseområden.

Den budget som avsatts för området uppgår till 623 miljoner euro.

Säkerhets- och rymdforskning

Inom dessa båda områden har en mångfald mål satts upp:

  • Utveckling av teknik och kunnande som grundas på civila tillämpningar för att skydda allmänheten mor hot (terrorism, brottslighet, naturkatastrofer, industriolyckor osv.).
  • Optimalt och samordnat utnyttjande av tillgänglig teknik och sådan teknik som håller på att utvecklas i säkerhetssyfte och med respekt för människors grundläggande rättigheter.
  • Uppmuntran till samarbete mellan dem som erbjuder och dem som utnyttjar säkerhetslösningar.
  • Förstärkt teknikbas och ökad konkurrenskraft för den europeiska säkerhetsindustrin.
  • Stöd till ett europeiskt rymdprogram grundat på tillämpningar som GMES systemet, till förmån för allmänheten och den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft.

På säkerhetsområdet prioriteras den civila dimensionen. Forskningen kommer att vara tvärvetenskaplig. Den grundas på två aspekter: Utveckling av metodik och samordning, demonstration och validering av teknik. Verksamheten omfattar fyra områden som har att göra med säkerhetsbehov som uppvisar ett europeiskt mervärde (skydd mot terrorism och brottslighet, säker infrastruktur och säkra allmännyttiga tjänster, gränsskydd samt återskapande av säkerhet i krissituationer) och tre övergripande aspekter (säkerhetssystemens samordning och interoperabilitet, säkerhet och samhälle samt forskningens samordning och strukturering).

rymdområdet handlar det om att utnyttja satellittekniken i det europeiska samhällets tjänst (säkerhet, miljö, kommunikation), men också att främja utforskningen av rymden.

Den budget som avsatts för rymdområdet uppgår till 1 430 miljoner euro och den för säkerhetsområdet uppgår till 1 400 miljoner euro .

Bakgrund

EU har sedan 1984 bedrivit en politik för forskning och teknisk utveckling som har haft formen av fleråriga ramprogram. Sjunde ramprogrammet är det andra ramprogrammet efter det att Lissabonstrategin sjösattes 2000 och bör spela en framträdande roll för tillväxten och sysselsättningen i Europa under kommande år. Kommissionen vill vidareutveckla de tre grundpelarna för kunskapen, forsknings-, utbildnings- och innovationspolitiken, för att främja utvecklingen inom ekonomi, samhälle och miljö.

Hänvisningar

Rättsakt

Dag för ikraftträdande - Datum då rättsakten upphör att gälla

Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna

Europeiska unionens officiella tidning

Beslut 2006/971/EG

1.1.2007 - 31.1.2013

-

EUT L400, 30.12.2006

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen av den 29 april 2009 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om de framsteg som gjorts inom ramen för Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning [KOM(2009) 0209 slutlig – ej offentliggjort i EUT].

De instrument för forskningssamverkan som programmet Samarbete tillhandahåller gör det möjligt för industrin och den akademiska världen att samverka i en miljö för ”öppen innovation”, och bidrar därmed till den fria rörligheten av kunskap och teknik. Det europeiska mervärdet och de strukturerande effekterna med avseende på det europeiska forskningsområdet är avgörande kriterier vid valet av prioriterade ämnen, oavsett instrumentets storlek och omfattning.

See also

Senast ändrat den 15.01.2010

Top