Riktlinjer för sysselsättningspolitik

Rådets riktlinjer ger vägledning för samordningen av EU-medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Med utgångspunkt i målen för Europa 2020-strategin syftar dessa riktlinjer till att stödja reformer för hållbar tillväxt genom kunskap och innovation.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

SAMMANFATTNING

EU-medlemsstaterna ska ta hänsyn till riktlinjerna för sysselsättningspolitik när de utarbetar sin politik och fastställer sina egna mål. De senaste riktlinjerna är giltiga fram till slutet av 2014.

Dessa riktlinjer är knutna till de allmänna riktlinjerna för ekonomisk politik, vilka gemensamt utgör de integrerade riktlinjerna för Europa 2020-strategin. De fungerar även som stöd för EU:s årliga gemensamma sysselsättningsrapport.

Öka deltagandet på arbetsmarknaden

EU strävar efter att öka deltagandet på arbetsmarknaden för kvinnor och män mellan 20 och 64 år till 75 procent senast 2020. Medlemsstaterna måste därför genom sin politik främja deltagandet på arbetsmarknaden för ungdomar, äldre, lågutbildade och legala invandrare. De måste även göra det mer attraktivt att arbeta - genom att öka flexibiliteten och tryggheten på arbetsmarknaden, arbetstagarnas rörlighet och balansen mellan arbetsliv och privatliv - och främja egenföretagande, entreprenörskap och skapande av plusjobb inom bland annat vården och på området gröna arbetstillfällen.

Utveckla en kvalificerad arbetskraft

Arbetstagarnas produktivitet och anställbarhet kan öka genom att ny kompetens utvecklas som motsvarar arbetsmarknadens behov. Medlemsstaterna måste utöka sin kapacitet inom utbildningssystemen och anpassa dem till samhällstrenderna i enlighet med en resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Åtgärderna måste vara inriktade på högkvalitativ grundutbildning och livslångt lärande, och utbildning måste ges till både låg- och högutbildade arbetstagare.

Medlemsstaterna bör även uppmuntra arbetskraftens rörlighet genom system för att erkänna förvärvad kompetens.

Förbättra utbildningssystemen

Senast 2020 ska andelen personer med avbruten skolgång har minskat till mindre än 10 procent och andelen av befolkningen i åldern 30-34 år med avslutad högre utbildning eller motsvarande ha ökat till minst 40 procent. Medlemsstaterna måste främja livslångt lärande, internationell rörlighet för lärare och studerande, utveckling av referensramar för kvalifikationer som möjliggör flexibla utbildningsvägar samt partnerskap med företag.

Bekämpa socialt utanförskap

Europa 2020-strategin syftar till att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom, med målsättningen att 20 miljoner människor ska slippa en situation där de riskerar att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap.

Medlemsstaterna bör främja anställning av dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, i syfte att ge människor ökad egenmakt och bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande.

Den nationella politiken måste garantera tillgång till tjänster av god kvalitet, som håller en rimlig prisnivå och är utformade på ett hållbart sätt, även inom den sociala sektorn. Medlemsstaterna bör även modernisera och stödja det sociala skyddet och pensionssystemen.

Slutligen bör medlemsstaterna främja den sociala ekonomin och social innovation för att gynna lika möjligheter och motverka diskriminering.

Senast ändrat den 28.07.2014