Tempus III (2000–2006)

Syftet med det här alleuropeiska programmet för samarbete inom den högre utbildningen är att främja utvecklingen av de högre utbildningssystemen i de deltagande länderna. Dessutom ska samarbetet mellan dessa länder och partner från alla medlemsländer i Europeiska unionen (EU) stärkas.

RÄTTSAKT

Rådets beslut 1999/311/EG av den 29 april 1999 om antagande av den tredje fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III) (2000–2006) [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Europeiska unionen (EU) betraktar den högre utbildningen och yrkesutbildningen som centrala områden för den ekonomiska och sociala reformprocessen, och inleder därför den tredje fasen i det alleuropeiska samarbetsprogrammet för högre utbildning (Tempus III). Tempus III, som löper under perioden 1 juli 2000–31 december 2006, följer upp Tempus I och II .

Tempus III-programmet riktade sig från början endast till länderna i Central- och Östeuropa, de nya oberoende staterna i f.d. Sovjetunionen och till Mongoliet inom ramen för programmen Phare och Tacis. Numera gäller det samtliga länder som deltar i Tacisprogrammet, länder på Västra Balkan som deltar i Cardsprogrammet samt även länder som deltar i Europa-Medelhavspartnerskapet och i Medaprogrammet.

Institutioner i EU-länderna, kandidatländerna och länderna i den grupp av 24 industrialiserade västländer som inte ingår i EU (Australien, Kanada, USA, Island, Japan, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland och Schweiz) kan delta i Tempusprojekt endast under förutsättning att dessa medfinansieras.

Tempus III har som särskilt mål att främja utvecklingen av högre utbildningssystem i de stödberättigade länderna genom att främja förståelse och närmande mellan kulturer och genom att ta itu med följande frågor:

• Utveckling och omarbetning av kursplaner.
• Reformering av strukturer och institutioner inom högre utbildning samt deras förvaltning.
• Utveckling av kvalificerad utbildning, särskilt genom ökade kontakter med näringslivet.
• Högskole- och yrkesutbildningens bidrag till medborgaranda och stärkande av demokratin.

Tempusprogrammet uppmuntrar institutionerna i EU-länderna och i partnerländerna att engagera sig i gemensamma europeiska projekt (JEP) med en löptid på högst tre år. Ett gemensamt europeiskt projekt ska omfatta minst ett universitet i ett stödberättigat land, ett universitet i ett EU-land och en partnerskapsinrättning (universitet, företag eller institution) i ett annat EU-land.

Inom ramen för gemensamma europeiska projekt kan stipendier beviljas till följande grupper och ändamål:

• Lärare och administrativ personal vid universiteten eller utbildare vid företag i EU-länderna för tjänsteuppdrag som avser undervisning eller utbildning och som varar upp till ett år i de stödberättigade länderna och vice versa.
• Lärare och administrativ personal vid universiteten i de stödberättigade länderna för att genomgå fort- och vidareutbildning i EU.
• Studenter upp till och med doktorandnivå. Stipendierna är avsedda både för studenter i de stödberättigade länderna som fullgör en studieperiod i EU och för studenter i EU som fullgör en studieperiod i de stödberättigade länderna. Dessa stipendier ska normalt beviljas för en period på mellan tre månader och ett år.
• Studenter som medverkar i JEP vars specifika syfte är att främja rörligheten. Prioritet ska ges till studenter som medverkar i projekt där studieperioden utomlands godkänns som fullgjorda akademiska studier av hemuniversitet.
• Praktisk utbildning eller näringslivspraktik för lärare, utbildare, studenter och akademiker från de stödberättigade länderna under en period på mellan en månad och ett år efter avslutad utbildning men före den första anställningen, så att de kan genomgå en praktisk utbildning i europeiska företag och vice versa.

Ekonomiskt stöd kan beviljas för vissa strukturella eller kompletterande åtgärder (särskilt tekniskt bistånd, seminarier, studier, publikationer och informationsverksamhet). Åtgärderna ska syfta till att stödja målen i programmet, särskilt genom att bidra till utvecklingen och omstruktureringen av de högre utbildningssystemen i de stödberättigade länderna.

Dessutom kommer Europeiska unionen även att stödja beviljande av individuella stipendier för besök som syftar till att främja kvaliteten, utvecklingen och omstruktureringen av den högre utbildningen och yrkesutbildningen i de stödberättigade länderna. Dessa stipendier kan beviljas lärare, forskare, utbildare, administrativ personal vid universiteten, högre tjänstemän vid ministerier, utbildningsplanerare och övriga experter inom utbildningsområdet.

Kommissionen ska i samarbete med de behöriga myndigheterna i varje stödberättigat land fastställa närmare prioriteringar och mål för Tempus III-programmet inom ramen för den nationella strategin för ekonomiska och sociala reformer.

Kommissionen ska genomföra Tempus III-programmet med hänsyn till dess detaljerade mål och prioriteringar. I denna uppgift ska den biträdas av en rådgivande kommitté som består av en företrädare för varje EU-land och som har en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommissionen ska samarbeta med

• de institutioner i varje stödberättigat land som har utsetts eller inrättats för att samordna genomförandet av Tempus III.
• de behöriga organ på nationell nivå som utses av EU-länderna.

Kommissionen ska se till att samstämmighet och komplementaritet råder mellan Tempus III och övriga åtgärder på EU-nivå som vidtas i samband med det bistånd som ges till de stödberättigade länderna, särskilt med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens verksamhet. Kommissionen ska dessutom se till att det sker en lämplig samordning med de insatser som görs av länder som inte är medlemmar i EU och av universitet och företag i dessa länder. Dessa insatser kan gälla olika former av medverkan i Tempus III-projekt.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Rapport om den externa efterhandsutvärderingen av den tredje fasen av Tempus-programmet [KOM(2010) 190 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Tempus III-programmet uppfattades som relevant i fråga om dess globala, specifika och operativa mål, och i synnerhet gällande dess huvudmål att främja reformering och modernisering av högre utbildning på institutionell nivå. På grund av programmets karaktär av nerifrån och upp kunde nationella prioriteringar formuleras, plus att det medförde hänsyn till de olika aspekterna av reformprocessen. Även om programmets roll i annan EU-politik och komplementariteten med andra EU-program var tydliga, behövde komplementariteten med Erasmus Mundus förbättras ytterligare.

Även om finansieringen av projekten ansågs tillräcklig, var dessutom inte finansieringsnivåerna i allmänhet tillräckligt höga för programmets ambitiösa mål. Trots detta uppfattades programmet som kostnadseffektivt, särskilt tack vare sin multilaterala karaktär, arbetssättet i projekten och hanteringsmekanismerna.

Tempus III bidrog i hög grad till utvecklingen av system för högre utbildning. Det bidrog också till en bredare samhällelig relevans för högre utbildning, genom att det förstärkte kopplingarna mellan högre utbildning, affärsverksamhet, forskning och förnyelse, och främjandet av kulturell förståelse och tillnärmning. I synnerhet lärare gynnades av att delta i programmet, och undervisningen blev både kraftigt moderniserad och bättre anpassad till samhällets och arbetsmarknadens behov. Institutionerna för högre utbildning i EU gynnades mest i termer av ökad internationalisering. Programmet gav också ett positivt bidrag när det gällde att stärka det regionala samarbetet mellan partnerländerna. Programmets storlek, omfattning och karaktär utvecklade Tempus till ett kvalitetsmärke.

Programmet medförde varaktiga fördelar då det:

• ökade kunskapen genom projekt och på studieområden,
• stärkte arbetspraxis, undervisnings- och hanteringsfärdigheter,
• förbättrade den kulturella medvetenheten och medvetenheten om EU:s institutioner,
• införde nya läroplaner,
• skapade en innovativ kultur inom utbildningsinstitutionerna.

Dessutom stärkte programmet skapandet av varaktiga partnerskap inom högre utbildning mellan EU och partnerländerna. Intressenterna gör också ett stort finansiellt åtganade för att fortsätta med de aktiviteter och nätverk som skapats genom programmet. Emellertid behövs fortfarande vidare insatser för att fortsätta reformera sektorn för högre utbildning och strukturerna för den högre utbildningen. Denna rapport tillhandahåller därför ett antal rekommendationer som ska tas i övervägande i Tempus IV-programmet.

Kommissionens meddelande av den 16 juli 2007 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Tempus – Årsrapport för 2006 om genomförandet av den tredje etappen av Tempusprogrammet [KOM/2007/0420 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. Tempus budget för 2006 uppgick till 53,45 miljoner euro. I programmet prioriterades att förbättra spridningen och tillvaratagandet av projektresultat, där generaldirektoratet för utbildning och kultur använde olika medel som en ny broschyr, nytt informationsmaterial, dvd:n ”Tempus i verket”. Informationskampanjer anordnades i de flesta partnerländerna och i några EU-länder. Kommissionen utnyttjade även regionala undersökningar och konferenser som den i april 2006 i Amman i Jordanien. En annan prioritering var att utöka övervakningen ute på fältet och förstärka de lokala kontorens roll. De lokala kontoren kontrollerade knappt 80 projekt, medan generaldirektoratet för utbildning och kultur och Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen besökte omkring 30 projekt från hösten 2005 till våren 2006. Kommissionen noterar slutligen att åtaganden och utbetalningar i programmet för det mesta hållit tidplanen.

Kommissionens meddelande av den 25 augusti 2006 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Tempus – Årsrapport 2005 [KOM(2006) 491 slutlig – ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

De prioriterade delarna i Tempusprogrammet 2005 genomfördes korrekt. Ökningen av de nationella myndigheternas delaktighet i genomförandet av programmet har visat Tempus stora betydelse, bl.a. som experimentverkstad för samarbete och reformer i partnerländer. Kommissionen har utvecklat nya metoder för att samråda med partnerländernas utbildningsministerier för att öka deras delaktighet i genomförandet av programmet. Numera räknas deras åsikter med i det slutliga betyget för projekt och har större inflytande på det slutliga urvalet.

Förstärkningen av de nationella Tempuskontorens roll har haft stor betydelse för programmen genom att programmens målgrupper och kommissionen får bättre information om pågående projekt. Under 2005 stärkte kommissionen sitt samarbete med nätverket av Tempuskontor, bl.a. kring utarbetandet av arbetsprogram och för att få dem mer delaktiga i kontroller på plats som komplement till kommissionens verksamhet och tekniska stöd. Kommissionen valde ut nya kontor för Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan, och kontoret för Ryssland invigdes. Alla nationella kontor var i drift i slutet av 2005.

När det gäller konsolidering av programförvaltningen satsade man bl.a. på att rationalisera programmets finansiella förvaltning, som togs över från Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen 2003 efter det att den nya budgetförordningen trätt i kraft. Antalet individuella utbytesstipendier minskades från 800 till 150 per år för att få ner verksamhetens volym till en hanterbar nivå. Ansökarhandledningen har ändrats för att förenkla handläggningen av individuella utbytesbidrag, som nu betraktas som stipendier och därmed kan betalas i en klumpsumma till dem som fått sina ansökningar beviljade. Ett omfattande program med kontroller på plats genomfördes av 10 % av de pågående projekten med över 50 besök på plats i enlighet med rekommendationerna i halvtidsutvärderingen. Slutsatserna var positiva när det gällde de flesta besökta projektens resultat, måluppfyllelse och nytta för de nationella reformprogrammen. De nationella Tempuskontoren bör besöka 60 % av de pågående projekten. Planeringen för kontroller på fältet för 2005-2006 antogs under hösten 2005. I kontrollerna deltar kommissionen, experter från ETF och de nationella Tempuskontoren, vilket ger kommissionen större insyn i händelseutvecklingen på fältet. Förebyggande övervakning inom programmet genomfördes i form av ett seminarium för fortbildning och nätverksarbete för samordnarna i de Tempus-Tacisprojekt som valdes ut 2004. Under 2005 manifesterades det stora intresset för programmet vid fem urvalsförfaranden med många sökande för gemensamma europeiska projekt (främst kursplaner, universitetsförvaltning och institutionsuppbyggande), strukturella och kompletterande åtgärder (utformning av kvalitetssäkringssystem, införande av system för tillgodoräknande av kurspoäng, uppdatering av utbildningsprogram, användning av informations- och kommunikationsteknik sant utbyggnad av internationella förbindelser i enlighet med riktlinjerna inom Bolognaprocessen) samt individuella utbytesstipendier (omskolnings- och studieperioder, förberedelser inför JEP samt deltagande i särskilda konferenser och seminarier). Dessa projekt hade ett totalt anslag på 57 miljoner euro och totalt anslogs omkring 51,7 miljoner euro till de utvalda projekten.

Förbättrad spridning av programmets resultat skedde främst genom omarbetningen av Tempus webbplats och regelbundna uppdateringar av den. Resultaten sprids också genom utredningar. Utredningen om långsiktigt bärkraftiga program inom den högre utbildningen avslutades i slutet av 2005, så att sökandena och projektsamordnarna fick en samlad bild av de faktorer som stödjer och garanterar långsiktigheten i internationella samarbetsprojekt inom högre utbildning och yrkesutbildning. Utredningen bidrog med ett nytt verktyg, en manual för långsiktigt bärkraftig verksamhet, och en reklambroschyr. Ytterligare utredningar inleddes 2005 med stöd från ETF:

• En utredning om samarbetet mellan universitet och näringsliv för att få en överblick över tendenser och utveckling inom samarbete mellan universitet och näringsliv i de deltagande länderna och framhålla betydelsen av detta samarbete för de studerande.
• Utredningar om effekterna, för att ge exempel på hur Tempus påverkat universitet och högskolor, personal vid universitet och högskolor och organisationer inom den högre utbildningen, och därigenom förbättra spridningen av information om programmet och reflektera över Tempus i framtiden.

En video med titeln ”Tempus in action” har beställs med intervjuer med projektdeltagare. Medlemsstaternas nationella Tempuskontaktpunkter har också en viktig uppgift för att göra det lättare för EU:s universitet och högskolor att delta i Tempus. Informationsdagar för Tempus har anordnats i de flesta partnerländerna och i flera EU-länder.

Det fortsatta utarbetandet av det framtida Tempusprogrammet bedrivs med sikte på att förlänga programmet efter 2006 med tydlig inriktning på högskolebaserat universitetssamarbete där studerande från grannländerna deltar. Högre utbildning prioriteras fortfarande högt inom EU:s samarbete med grannländerna.

Kommissionens meddelande av den 18 oktober 2005 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Tempus – Årsrapport 2004 [KOM(2005) 515 – ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Kommissionen redogör för hur dialog och samarbete med myndigheterna med ansvar för högre utbildning i partnerländerna lett till utökade prioriteringar på det nationella planet, vilket torde öka programmets inverkan på den högre utbildningen i de här länderna. Genom Tempus har man kunnat understödja partnerländernas satsningar på att prioritera frågor med anknytning till Bolognaprocessen. Kommissionen drar slutsatsen att det ökade stödet till individuell rörlighet för dem som är verksamma inom högre utbildning, de nya strukturella och kompletterande åtgärderna, dialogen och de nationella prioriteringarna sammantaget gjort Tempus till det förnämsta programmet på sitt område.

Rapport från kommissionen av den 10 februari 2005 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Tempus – Årsrapport 2002 och 2003 [KOM(2005) 26 slutlig – ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. Kommissionen redovisar genomförandet av Tempus under 2002 och 2003. Med utgångspunkt i mycket positiva externa utvärderingar framhåller kommissionen att Tempus utvecklats på två sätt. För det första har programmets genomförande fortsatt att reformeras, och för det andra har programmet med gott resultat lanserats och befästs med partnerländerna i Medelhavsområdet (enligt partnerskapet mellan EU och Medaländerna). Dessutom ska en ny typ av projekt införas (strukturella och kompletterande åtgärder). Tempus kommer nu att inriktas mer på förvaltning än utbyggnad, och kommissionen drar slutsatsen att programmet kommer att fortsätta att ha en central betydelse för det nya geopolitiska läget i Europa efter utvidgningen.

Rapport från kommissionen av den 8 mars 2004 till rådet om utvärdering efter halva tiden av den tredje etappen i Tempusprogrammet [KOM(2004) 157 – ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. Enligt rapporten förblir Tempus ett relevant och effektivt verktyg för den högre utbildningens behov, även om hänsyn bör tas till de särskilda behoven i Cards-, Tacis- och Medaländerna.

I Cards- och Tacisländerna har övergången endast skett delvis, och processen bromsas av stagnerande ekonomier, begränsad förmåga att genomföra reformer, svaga system för social trygghet, störningar i den offentliga förvaltningen och stora offentliga budgetunderskott. De offentliga anslagen till utbildning blir lidande på grund av detta. I Tacis- och Cardsländerna läser allt fler studerande vidare på högskolenivå, samtidigt som anslagen i reella tal är omkring en tredjedel av nivån för tio år sedan. Trots en helt annan historisk bakgrund lider även den högre utbildningen i många Medaländer av allvarlig underfinansiering. I de fattigaste Medaländerna har den kroniska bristen på medel förvärrats av den tidigare vedertagna uppfattningen hos biståndsgivarna att internationellt bistånd främst bör ges till grundskola och gymnasium. Detta ansågs vara mer kostnadseffektivt och påstods ge större positiva effekter på kort sikt i samhället än investeringar i den högre utbildningen. Denna uppfattning har nyligen ändrats, och stöd till högre utbildning anses numera som en hörnsten i den hållbara utvecklingen.

Kommissionen noterar att det inte finns några grundläggande skillnader mellan de olika länderna när de fastställer sina nationella prioriteringar, men att prioriteringarnas art och sättet att presentera dem varierar. Eftersom fastställande av nationella prioriteringar är mycket viktigt för programmet uppmuntrar kommissionen universitet och högskolor att ställa sina kunskaper till medborgarnas förfogande och på så sätt svara på de nya behov som uppstår till följd av samhällets utveckling.

I sin helhet har Tempus uppnått förväntade resultat i fråga om att påverka reformerna av den högre utbildningen. I synnerhet har de gemensamma europeiska projekten, JEP, bidragit till ändringar av lagar och andra författningar på området. De har också bidragit till förberedelser av internationellt samarbete mellan universitet och högskolor, till reformer av högskolornas förvaltning, till kursplanernas utveckling, till utbildning av beslutsfattare och till uppbyggnaden av varaktiga partnerskap mellan universitet och högskolor i EU och i partnerländerna.

Kommissionen säger i sin rapport att den vill öka programmets inverkan genom att satsa mer på informationsutbyte, spridning av resultat och intensifierat samarbete mellan högskolor och företag, särskilt när det gäller integration i yrkeslivet. Kommissionen föreslår också att de gemensamma europeiska Tempusprojekten ska integreras i programmen för lärarutbildning och spridning av nyskapande resultat. Trots att kommissionen på sistone lagt ned ett stort arbete på att rationalisera sina förfaranden sägs slutligen i rapporten att mindre stela regler för avtal och ekonomisk förvaltning bör införas.

Rapport från kommissionen av den 18 februari 2003 till rådet, Europaparlamentet, Europeiska revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Tempus – Årsrapport 2001 [KOM(2003) 90 slutlig – ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

I rapporten behandlas i generella termer det faktum att antalet ansökningar har ökat betydligt eftersom Tempusprogrammet även omfattar Cardsländerna. Här betonas dessutom vikten av den reform som kommissionen inlett av programmets förvaltning och förfaranden.

Rapport från kommissionen av den 17 juni 2002 till Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Tempus (Phare/Cards och Tacis) – årsrapport för 2000 [KOM(2002) 323 slutlig – ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]. I rapporten framhålls den viktiga roll universiteten i sydöstra Europa kan spela för att främja ömsesidig förståelse och övervinna kulturella och etniska klyftor, genom att möjliggöra en mer rationell användning av personalresurserna genom samarbete mellan universitet på regional nivå.

See also

• Europeiska kommissionens webbplats för Tempus (DE) (EN) (FR)
• Webbplatsen för Tempus hos Verkställande organet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA) (EN)
• Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens webbplats (EN)

Senast ändrat den 08.07.2010