Konventionen syftar till att bidra till kampen mot brott som endast kan begås genom användning av teknik, där utrustningen både är verktyget för att begå brottet och brottets mål, samt brott där teknik har använts för att förstärka ett annat brott, t.ex. bedrägeri. Konventionen innehåller riktlinjer för alla länder som utarbetar nationell lagstiftning om it-brottslighet och utgör en grund för internationellt samarbete mellan parterna i konventionen.
Det första tilläggsprotokollet syftar till att kriminalisera spridningen av rasistiskt och främlingsfientligt material genom datorsystem, tillsammans med rasistiska och främlingsfientliga hot och förolämpningar.
Det andra tilläggsprotokollet syftar till att tillhandahålla gemensamma regler på internationell nivå för att förbättra samarbetet kring it-brottslighet och insamlingen av bevis i elektronisk form för brottsutredningar eller straffrättsliga förfaranden.
Genom beslutet bemyndigas medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) att ratificera det andra tilläggsprotokollet i EU:s intresse.

VIKTIGA PUNKTER

Konventionen om it-brottslighet

Konventionen omfattar
- kriminalisering av gärningar – alltifrån olagligt intrång och data- och systemstörning till datorrelaterat bedrägeri och spridning av material med sexuella övergrepp mot barn,
- processuella befogenheter att utreda it-brottslighet och säkra elektroniska bevis i samband med ett brott,
- effektivt internationellt samarbete mellan parterna.
Parterna är medlemmar i kommittén för konventionen om it-brottslighet och utbyter information och erfarenheter, bedömer genomförandet av konventionen eller tolkar konventionen genom vägledningsnoter.
Av de 27 medlemsstaterna har 26 ratificerat konventionen – Irland har undertecknat konventionen, men har ännu inte ratificerat den.

Första tilläggsprotokollet

Genom detta protokoll utvidgas konventionens tillämpningsområde till att omfatta främlingsfientlig och rasistisk propaganda som sprids genom datorsystem, vilket ger ett ökat skydd för offren. Tilläggsprotokollet omfattar dessutom
- en förstärkning av den rättsliga ramen genom en uppsättning riktlinjer för kriminalisering av främlingsfientlig och rasistisk propaganda i cyberrymden,
- en förbättring av metoderna och medlen för internationellt samarbete vid utredning och lagföring av rasistiska och främlingsfientliga brott som begås på nätet.

Andra tilläggsprotokollet

Detta protokoll syftar till att ytterligare förbättra det internationella samarbetet.
I protokollet berörs de särskilda svårigheterna med elektroniska bevis kopplade till it-brottslighet och andra brott som förvaras hos tjänsteleverantörer i utländska jurisdiktioner, medan de brottsbekämpande myndigheternas befogenheter är begränsade till de nationella gränserna.
Tilläggsprotokollet omfattar framför allt
- en ny rättslig grund som medger direkta framställningar till registerförare i andra jurisdiktioner om utlämnande av information om domännamnsregistrering,
- en ny rättslig grund som medger direkta framställningar till tjänsteleverantörer i andra jurisdiktioner om utlämnande av abonnemangsuppgifter,
- bättre metoder för att erhålla abonnemangs- och trafikuppgifter genom samarbete mellan myndigheter,
- skyndsamt samarbete i nödsituationer, bland annat genom användning av gemensamma utredningsgrupper och gemensamma utredningar.

Beslut (EU) 2023/436

Endast EU:s medlemsstater, och inte EU självt, kan ansluta sig till konventionen eftersom endast stater kan vara parter.
I beslutet anges ett antal förbehåll, förklaringar, underrättelser och meddelanden som medlemsstaterna måste anta innan de slutför sina ratificeringsprocesser. Genom dessa säkerställs att protokollet är förenligt med EU-rätten och EU:s politik och att medlemsstaterna tillämpar protokollet på ett enhetligt sätt i sina förbindelser med länder utanför EU.
Danmark och Irland deltog inte i antagandet av beslut (EU) 2023/436 och är därför inte bundna av det eller föremål för dess tillämpning.

EU stöder konventionen och de därtill hörande protokollen som en del av både strategin för EU:s säkerhetsunion (se sammanfattning) och EU:s strategi för cybersäkerhet.

DATUM FÖR IKRAFTTRÄDANDE

Konventionen trädde i kraft den 1 juli 2004.
Det första tilläggsprotokollet trädde i kraft den 1 mars 2006.
Det andra tilläggsprotokollet har ännu inte trätt i kraft.
Beslut (EU) 2023/436 har gällt sedan den 14 februari 2023.

BAKGRUND

Mer information finns här:

It-brottslighet (Europol).

HUVUDDOKUMENT

Budapestkonventionen om it-relaterad brottslighet, Europarådet, Budapest, 23.11.2001.

Tilläggsprotokoll till konventionen om it-brottslighet om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur som begåtts med hjälp av ett datorsystem, Europarådet, 28.1.2003.

Andra tilläggsprotokollet till konventionen om it-brottslighet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis (EUT L 63, 28.2.2023, s. 28).

Rådets beslut (EU) 2023/436 av den 14 februari 2023 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera det andra tilläggsprotokollet till konventionen om it-brottslighet om utökat samarbete och utlämnande av elektroniska bevis (EUT L 63, 28.2.2023, s. 48).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Strategi för EU:s säkerhetsunion (COM(2020) 605 final, 24.7.2020).

Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet – EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020) 18 final, 16.12.2020).

Senast ändrat 28.11.2023

Top

All