bildar nio gemensamma företag som offentlig-privata partnerskap inom ramen för programmet Horisont Europa, i enlighet med artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
fastställer deras mål och uppgifter, medlemskap, organisation och andra verksamhetsregler.

Ändringsförordning (EU) 2023/1782 bygger vidare på det befintliga gemensamma företaget viktig digital teknik och ersätter det med det gemensamma företaget för halvledare. Ändringsförordningen antogs parallellt med förordning (EU) 2023/1781 (känd som förordningen om halvledare), vilken syftar till att stärka Europeiska unionens (EU) sektor för halvledare.

VIKTIGA PUNKTER

Övergripande mål

De nio gemensamma företagen är gemensamt utformade för att

stärka och integrera den vetenskapliga och tekniska kapaciteten samt innovationsförmågan och samarbetet,
stödja kunskaper och färdigheter,
möta globala utmaningar,
öka konkurrenskraften, resiliensen och hållbarheten,
bidra till att skapa ett starkare europeiskt forskningsområde,
säkerställa ett hållbart globalt ledarskap och motståndskraft inom viktig teknik och viktiga industrier, i linje med industristrategin och strategin för små och medelstora företag, den europeiska gröna given, återhämtningsplanen för Europa och annan politik,
förbättra spridningen av innovativa lösningar för att ta itu med klimat-, miljö- och hälsoutmaningar samt andra globala utmaningar,
bidra till EU:s strategiska prioriteringar och ekonomiska tillväxt,
bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och klimatneutralitet senast 2050, i linje med Parisavtalet.

Följande gemensamma företag bildas som EU-organ för en period som löper ut den 31 december 2031 och finansieras inom den fleråriga budgetramen 2021–2027:

Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa, som utformats för att

påskynda utvecklingen av innovativa biobaserade lösningar,
påskynda marknadslanseringen av befintliga lösningar,
säkerställa att biobaserade industrisystem presterar på en hög nivå.

Det gemensamma företaget för ren luftfart, som utformats för att

bidra till att minska luftfartens koldioxidavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik,
säkerställa att forskning och innovation inom flygteknik bidrar till konkurrenskraften för EU:s luftfartsindustri,
stärka EU:s forsknings- och innovationskapacitet på luftfartsområdet.

Det gemensamma företaget för förnybar vätgas, som utformats för att

bidra till EU:s ambitioner att minska växthusgasutsläppen genom vätgasstrategin för ett klimatneutralt Europa från 2020,
stärka konkurrenskraften hos EU:s värdekedja för förnybar vätgas för att snabbare lansera innovativa förnybara lösningar på marknaden,
stimulera forskning och innovation som avser förnybar vätgas.

Det gemensamma företaget för Europas järnvägsnät, som utformats för att

bidra till att förverkliga det gemensamma europeiska järnvägsområdet,
säkerställa en snabb övergång till ett mer attraktivt, användarvänligt, konkurrenskraftigt, överkomligt, underhållsvänligt, effektivt, integrerat och hållbart järnvägssystem,
stödja en stark och globalt konkurrenskraftig europeisk järnvägsindustri.

Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3, som utformats för att

bidra till att minska den socioekonomiska bördan av infektionssjukdomar i Afrika söder om Sahara genom att främja ny eller förbättrad medicinsk teknik,
stärka beredskapen och insatserna för att bekämpa infektionssjukdomar i syfte att bidra till hälsosäkerheten i Afrika söder om Sahara och globalt.

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa, som utformats för att

skapa ett ekosystem för forskning och innovation på hälsoområdet som hjälper till att omsätta vetenskaplig kunskap i innovationer,
utveckla säkra och kostnadseffektiva innovationer för att svara mot strategiska icke tillgodosedda folkhälsobehov,
driva innovation för en konkurrenskraftig och ändamålsenlig europeisk hälso- och sjukvårdsindustri, EU:s industristrategi och EU:s läkemedelsstrategi.

Det gemensamma företaget Sesar 3, som utformats för att

stärka och integrera EU:s forsknings- och innovationskapacitet inom flygledningstjänst så att den blir mer motståndskraftig och skalbar,
genom innovation stärka konkurrenskraften hos bemannade och obemannade lufttransporter,
utveckla och påskynda marknadslanseringen av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som världens effektivaste och miljövänligaste luftrum.

Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, som utformats för att

främja Europas tekniska ledarskap inom framtidens smarta nät och tjänster,
uppnå bättre strategisk anpassning till telekomindustrin, tillsammans med sakernas internet, molnet samt komponenter och enheter,
främja det europeiska tekniska och vetenskapliga ledarskapet i syfte att utforma och behärska 6G*-system senast 2030,
stärka utbyggnaden av digitala infrastrukturer och införandet av digitala lösningar på de europeiska marknaderna,
stödja anpassningen av framtidens smarta nät och tjänster till policymål, inbegripet den europeiska gröna given, säkerhet, etik och integritet samt ett människocentrerat och hållbart internet.

Det gemensamma företaget för chip, som utformats för att

bygga upp avancerad kapacitet för utformning av teknik för integrerade halvledare,
förstärka befintliga och utveckla nya avancerade pilotlinjer i hela EU för att möjliggöra utveckling och utbyggnad av spetsteknik inom halvledare och nästa generations halvledarteknik,
bygga avancerad teknik och kapacitet för att påskynda den innovativa utvecklingen av spetsteknik inom kvantteknik, och tillhörande halvledarteknik,
inrätta ett nätverk av kunskapscentrum i hela EU genom att förstärka befintliga och skapa nya anläggningar,
genomföra aktiviteter inom ”chip-fonden” för att främja möjlighet till finansiering via lån och eget kapital, bland annat genom att erbjuda tydlig vägledning, särskilt för små och medelstora företag och små midcap-företag i värdekedjan för halvledare. Detta sker genom ett blandfinansieringsinstrument under InvestEU-fonden (se sammanfattning) och via Europeiska innovationsrådet.

Övervakning och utvärdering

De gemensamma företagen övervakas kontinuerligt för att säkerställa största möjliga inverkan, vetenskaplig spetskompetens och den mest ändamålsenliga och effektiva användningen av resurser. Resultaten kommer att bidra till Horisont Europa-programmet.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Förordningen har gällt sedan den 30 november 2021.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Europeiska partnerskap i Horisont Europa (Europeiska kommissionen)
Europeiska partnerskap – Vanliga frågor (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

6G. Nästa generation av mobila och cellulära system och tjänster som utvecklas för närvarande och väntas finnas tillgängliga framemot 2030.6G kommer att erbjuda högre kommunikationshastigheter, användas i ultrahöga frekvenser och utnyttja teknik som artificiell intelligens.

HUVUDDOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2021/2085 av den 19 november 2021 om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa och om upphävande av förordningarna (EG) nr 219/2007, (EU) nr 557/2014, (EU) nr 558/2014, (EU) nr 559/2014, (EU) nr 560/2014, (EU) nr 561/2014 och (EU) nr 642/2014 (EUT L 427, 30.11.2021, s. 17).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) 2021/2085 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (förordning om halvledare) (EUT L 229, 18.9.2023, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final, 11.12.2019).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning XIX – Forskning och teknisk utveckling samt rymden – Artikel 187 (f.d. artikel 171 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 131).

Senast ändrat 13.12.2023

Top