Syftet med konventionen är att tonfiskbestånden i Atlanten bevaras på sådana nivåer att man kan få största möjliga fångst för konsumtion och andra ändamål och att man för att uppnå detta skapar Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, Iccat (International Commission for the Conservation of Atlantic Tunas).
Genom protokollet infördes ändringar i konventionen så att fokus ligger vid ett långsiktigt bevarande.
Genom beslutet 1986 anslöts Europeiska gemenskapen till konventionen.
Genom beslutet 2019 kunde avtalet undertecknas och tillämpas provisoriskt å Europeiska unionens (EU) vägnar.
I förordningen finns regler för hur det tonfiskfiske som omfattas av Iccat ska förvaltas, bevaras och kontrolleras.

VIKTIGA PUNKTER

Obs! Denna sammanfattning gäller konventionen med de ändringar som senare infördes genom protokollet.

Struktur

Genom konventionen skapas Iccat, som är den kommission som ska genomföra konventionens mål med hjälp av en strategi som omfattar försiktighetsprincipen och ett ekosystemperspektiv, t.ex. genom att

basera sig på främsta tillgängliga vetenskapliga forskningsresultat,
bevara mångfalden i havsmiljön,
se till att beslutsfattandet går rätt till och är öppet för insyn.

Enligt konventionen ska Iccat sammanträda vartannat år och bestå av högst tre delegater från varje konventionspart samt sakkunniga och rådgivare. Faktum är att ICCAT-kommissionen träffas varje år och ansvarar för:

att studera bestånd av tonfisk, tonfiskliknande arter och arter av släktet Elasmobranchii (t.ex. hajar, rockor och svärdfiskar) som är oceaniska, pelagiska och långvandrande (Iccat-arter) genom att i möjligaste mån använda sig av de tekniska och vetenskapliga resurser som finns inom Iccat-medlemmarnas officiella organ,
att samla in och analysera statistiska data om nuvarande förhållanden och tendenser när det gäller Iccat- arterna,
att studera och värdera de åtgärder och metoder som tillämpas för att bevara bestånden av Iccat-arterna,
att rekommendera kommissionens ledamöter vilka studier och undersökningar som bör göras,
att offentliggöra resultaten från dessa studier och undersökningar.

Iccat-rådet sammanträder också vartannat år, mellan Iccat-kommissionens sammanträden. Rådet består av Iccats ordförande och vice ordförande samt fyra till tio företrädare för konventionsparterna.

Iccat utser en verkställande sekreterare och har möjlighet att tillsätta underkommittéer för arter eller geografiska områden.

Rekommendationer

Baserat på vetenskapliga forskningsresultat ska Iccat ge rekommendationer som ska syfta till

att Iccat-arterna skyddas och fiskas på ett långsiktigt hållbart sätt genom att bestånden bevaras eller återskapas på samma eller högre nivåer så att fisket kan ge största möjliga fångst samtidigt som det är hållbart,
att stödja bevarandet av andra arter som är beroende av eller har andra kopplingar till Iccat-arterna så att bestånden kan bevaras eller återskapas på nivåer som är tillräckliga för att arternas fortlevnad inte allvarligt hotas.

Invändningar och tvister

En konventionspart kan lämna in en skriftlig invändning mot en rekommendation, om rekommendationen

strider mot konventionen eller internationell rätt,
innebär otillbörlig diskriminering av den konventionspart som lämnar in invändningen,
inte är praktiskt sett möjlig för konventionsparten att följa,
medför säkerhetsproblem om den följs av den konventionspart som lämnar in invändningen.

Vid en tvist måste parterna samråda så att de snarast möjligt kan nå fram till en uppgörelse i godo. Om en tvist inte kan lösas kan parterna tillsammans ansöka om att ärendet skickas vidare för ett skiljedomsförfarande där beslutet är slutgiltigt och bindande. Reglerna för hur tvister ska lösas finns i en bilaga.

Tillsynsåtgärder

Medlemmarna i Iccat har kommit överens om att vidta alla åtgärder som behövs för att se till att denna konvention tillämpas, och vartannat år, eller på begäran av Iccat, måste de redogöra för vilka åtgärder som man har vidtagit. En medlem i Iccat ska

på begäran överlämna alla tillgängliga statistiska, biologiska eller andra vetenskapliga data,
tillåta Iccat att skaffa fram dessa data på frivillig väg direkt från företag och enskilda fiskare,
samarbeta med andra Iccat-medlemmar så att lämpliga effektiva åtgärder kan vidtas,
skapa ett internationellt kontrollsystem inom det område där medlemmen har juridisk behörighet.

Finansiering

Varje medlem i Iccat bidrar till budgeten med ett belopp som räknas fram i enlighet med Iccats finansiella föreskrifter. Bidraget baseras dels på den totala färskvikten för fångst och nettovikten för konserverade produkter, dels på medlemmarnas ekonomiska utvecklingsnivå.

Samarbete

Enligt konventionen ska det finnas en arbetsförbindelse mellan Iccat och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och med andra internationella fiskerikommissioner och forskningsorganisationer som kan bidra till Iccats arbete och som eventuellt ges möjlighet att delta vid Iccats sammanträden, dock utan rösträtt.

2017 års förordning

Förordning (EU) 2017/2107 innehåller bevarande- och kontrollbestämmelser för långvandrande fiskbestånd som förvaltas av Iccat (de arter detta gäller finns i en förteckning i en bilaga). I förordningen finns även detaljerade bestämmelser för särskilda åtgärder för följande arter som omfattas av konventionen (Iccat-arterna):

Tropisk tonfisk.
Nordatlantisk långfenad tonfisk.
Svärdfisk.
Blå marlin och vit marlin.
Hajar.
Havsfåglar.
Havssköldpaddor.

Förordningen innehåller även bestämmelser om

tillstånd,
fångstkontroll,
omlastning,
vetenskapliga observatörsprogram,
kontroll av fiskefartyg från länder utanför EU som befinner sig i en EU-medlemsstats hamn,
tillsynsåtgärder.

DATUM FÖR IKRAFTTRÄDANDE

Konventionen trädde i kraft den 21 mars 1969.
Varje stat som är medlem i FN eller i något av FN:s specialiserade organ kan ansluta sig till konventionen. Konventionen träder i kraft när sju regeringar ratificerat, godkänt eller anslutit sig till den.
Förordningen har gällt sedan den 3 december 2017.

BAKGRUND

Mer information finns här:

Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (Europeiska kommissionen) (inte översatt till svenska)
Iccat (webbplats – inte översatt till svenska).

HUVUDDOKUMENT

Internationell konvention för bevarande av tonfisk i Atlanten (EUT L 162, 18.6.1986, s. 34).

Senare ändringar av den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten har fortlöpande införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Ändringsprotokoll till den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (EUT L 313, 4.12.2019, s. 3).

Rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogats till slutakten från konferensen för de stater som är parter i den konvention som undertecknades i Paris den 10 juli 1984 (EGT L 162, 18.6.1986, s. 33)

Rådets beslut (EU) 2019/2025 av den 18 november 2019 om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och om provisorisk tillämpning av protokollet om ändring av den internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (EUT L 313, 4.12.2019, s. 1).

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2107 av den 15 november 2017 om införande av förvaltnings-, bevarande- och kontrollåtgärder som ska tillämpas i konventionsområdet för Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1936/2001, (EG) nr 1984/2003 och (EG) nr 520/2007 (EUT L 315, 30.11.2017, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 17.01.2022

Top