Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön – flerårig plan

Bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön – flerårig plan

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2016/1139 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

I enlighet med EU:s strategi för havsmiljön och FN:s havsrättskonvention syftar förordningen till att

  • fastställa en regional flerårig ram för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken,
  • förvalta fiskbestånden i Östersjön,
  • återställa och upprätthålla fiskpopulationer över nivåer som kan leda till maximal hållbar avkastning* och
  • undvika och minska oönskade fångster.

Förordningen ändrar rådets förordning (EG) nr 2187/2005 (se sammanfattningen, Bevarande av fiskeresurser i Östersjön, Bälten och Öresund) och upphäver rådets förordning (EG) nr 1098/2007.

VIKTIGA PUNKTER

Genom förordningen införs en flerårig plan* för följande fiskbestånd i EU:s vatten i Östersjön:

  • Torsk i östra och västra Östersjön.
  • Sill/strömming i centrala och västra Östersjön, Rigabukten och Bottniska viken.
  • Skarpsill i Östersjön.

Den gäller också för bifångst* av rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar.

Planen bidrar till att

  • uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål, i synnerhet genom att tillämpa en försiktighetsansats i fiskeriförvaltningen och säkerställa att nyttjandet av fiskbestånden återställer och bevarar populationerna över nivåer som kan leda till maximal hållbar avkastning,
  • eliminera utkast av fisk genom att undvika och minska oönskade fångster,
  • genomföra landningsskyldigheten för arter med fångstbegränsningar.

Förordningen inkluderar en ekosystemansats* i fiskeriförvaltningen för att minimera fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen.

Mål för fiskeridödlighet *

Förordningen definierar en ram för fastställande av de årliga fångstkvoterna. Kvoterna ska fastställas enligt ett visst mål för fiskeridödlighet, dvs. ett intervall som bestäms för varje art och område som omfattas av förordningen. Detta mål ska uppnås så snart som möjligt, successivt och senast 2020, och ska upprätthållas efter detta datum. Intervallen, som bygger på vetenskaplig rådgivning, skapar flexibilitet för att ta itu med förändringar i beståndens utveckling.

Skyddsåtgärder

Intervallen för målet för fiskeridödlighet har utformats för att säkerställa att sannolikheten för att lekbestånden sjunker under referensgränsen är högst 5 %. Särskilda bevarandeåtgärder ska antas när vetenskaplig rådgivning visar att ett bestånd är hotat.

Åtgärder för rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar fångad som bifångst

När vetenskaplig rådgivning visar att korrigerande åtgärder är nödvändiga för att säkerställa att bestånden i Östersjön av rödspätta, skrubbskädda, piggvar eller slätvar, som fångas som bifångst, förvaltas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter, även inom följande områden:

  • Fiskeredskapens egenskaper, särskilt maskstorlek, krokstorlek, utformning, garntjocklek, storlek eller användningen av selektivitetsanordningar.
  • Användningen av fiskeredskap, särskilt nedsänkningstid och på vilket djup det används.
  • Förbud mot eller begränsning av fiske i särskilda områden.
  • Förbud mot eller begränsning av fiske eller användningen av vissa typer av fiskeredskap under särskilda perioder.
  • Minsta referensstorlekar för bevarande.

Övriga bestämmelser

Planen föreskriver också följande:

  • Kommissionen får anta delegerade akter om undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten, i synnerhet för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för en hög överlevnadsgrad.
  • Tekniska åtgärder i form av delegerade akter, framför allt för att skydda lekfisk och ungfisk eller för att förbättra selektiviteten.
  • Förbud mot all slags fiskeverksamhet mellan den 1 maj och den 31 oktober i vissa områden.

De EU-länder som berörs (Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige) får lämna gemensamma rekommendationer till kommissionen för att be den anta en delegerad akt.

Genom att utvärdera planen vart femte år rapporterar kommissionen till Europaparlamentet och till rådet om planens resultat och effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på det fiske som nyttjar dessa bestånd.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 20 juli 2016.

BAKGRUND

Se även:

VIKTIGA BEGREPP

Maximal hållbar avkastning: det i teorin högsta balanserade genomsnittliga uttag som fortlöpande kan tas ur ett bestånd under rådande genomsnittliga miljöförhållanden utan att detta avsevärt påverkar fortplantningsprocessen.
Bifångst: oönskad fisk och marina arter som fångats oavsiktligen.
Flerårig plan: ett instrument som inrättar en flerårig ram på regional nivå (per havsområde) för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken (se artikel 9 i förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken).
Ekosystemansats: en integrerad ansats i fiskeriförvaltningen som syftar till att förvalta användningen av naturresurser samtidigt som man bevarar både den biologiska rikedom och de biologiska processer som är nödvändiga för att skydda livsmiljöernas sammansättning, struktur och funktion i det berörda ekosystemet.
Fiskeridödlighet: fångsterna under en viss period i förhållande till det genomsnittliga bestånd som finns tillgängligt för fisket under den perioden.

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) 2016/1139 har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EGT L 349, 31.12.2005, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 08.08.2019

Top