Syftet med avtalet är att koppla samman EU:s utsläppshandelssystem med Schweiz utsläppshandelssystem. EU anser att dess utsläppshandelssystem är ett politiskt verktyg som minskar utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. En sammankoppling av utsläppshandelsystemen för att göra det möjligt att handla med utsläppsrätter mellan systemen kommer att underlätta uppbyggnaden av en robust internationell marknad för koldioxidutsläpp och stärka ansträngningarna för att minska utsläppen ytterligare bland de parter som har kopplat samman sina system, för att på så sätt även bidra till att uppnå målen i Parisavtalet om klimatförändringar.
Sammankopplingen av de två systemen kommer att tas i drift helt och fullt först när Schweiz har införlivat alla regler som krävs i sin nationella lagstiftning, framför allt när det gäller att utvidga landets utsläppshandelssystem till att omfatta luftfarten. Enligt villkoren i avtalet inledde dock den gemensamma kommitté som inrättats sin verksamhet redan när avtalet undertecknades (i november 2017) för att säkerställa samordning mellan parterna, bland annat i fråga om framsteg med anknytning till ikraftträdandet av de relevanta schweiziska reglerna.

VIKTIGA PUNKTER

Tak och handel: hur EU:s utsläppshandelssystem fungerar

EU:s utsläppshandelssystem, som inrättats genom direktiv 2003/87/EG, utgår från principen om ”utsläppstak och handel med utsläppsrätter”. Ett utsläppstak sätts för den totala mängd av vissa växthusgaser som kraftverk och industrianläggningar som omfattas av systemet får släppa ut. Utsläppstaket sänks över tiden så att de totala utsläppen minskar.
Utöver anläggningar gäller EU:s utsläppshandelssystem för alla flygningar mellan flygplatser i EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Inom utsläppstaket kan företag erhålla eller köpa utsläppsrätter* som de sedan kan handla med sinsemellan utifrån sina behov. Innan 2021 kan de också använda begränsade mängder internationella krediter från utsläppsbesparingsprojekt runt om i världen för att uppfylla systemets krav. Begränsningen av det totala antal utsläppsrätter som finns tillgängliga säkerställer att deras värde bevaras.
Varje år måste ett företag överlämna tillräckligt många utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp, annars utdöms stora bötesbelopp. Om ett företag minskar sina utsläpp kan det behålla de utsläppsrätter som blivit över för att täcka framtida behov, eller sälja dem till ett annat företag som har för få utsläppsrätter.
Handeln innebär flexibilitet som säkerställer att utsläppen minskas där det är som mest kostnadseffektivt. På detta sätt främjas också investeringar i rena och koldioxidsnåla tekniker.

Avtalet mellan EU och Schweiz

I avtalet fastställs de viktigaste målen och principerna samt den institutionella strukturen för sammankoppling av EU:s och Schweiz utsläppshandelssystem.
När kopplingen mellan EU:s utsläppshandelssystem och det schweiziska systemet är i drift kan utsläppsrätter från ett av systemen användas för fullgörande i det andra systemet.

Grundläggande kriterier

För att säkerställa att de två systemen är kompatibla måste vissa grundläggande kriterier, som fastställs i bilagan till avtalet, uppfyllas. Dessa kriterier speglar i breda drag bestämmelserna i lagstiftningen om EU:s utsläppshandelssystem eller dess genomförandeakter. Båda systemen kan anta regler som är striktare än de grundläggande kriterierna.
Avtalet tillåter att lagstiftningen kan komma att utvecklas i framtiden inom ramen för de sammankopplade systemen utan att omfattande omförhandlingar behövs, så länge som systemen fortsätter att uppfylla de grundläggande kriterierna.

Utbyte och samordning av information

I avtalet fastställs ett förfarande för utbyte och samordning av information inom relevanta områden. Syftet är att säkerställa ett korrekt genomförande av liksom fortsatt integritet hos de sammankopplade systemen. Förfarandet gör det möjligt för parterna att hålla varandra informerade om relevant utveckling av lagstiftningen.

Luftfart

I avtalet förtydligas att Schweiz ska återspegla bestämmelserna i EU:s utsläppshandelssystem om luftfart i Schweiz utsläppshandelssystem för att sammankopplingen av de två utsläppshandelssystemen ska träda i kraft.
Luftfartsoperatörer kommer att hanteras av en EES-stat eller Schweiz enligt strategin med ”en gemensam kontaktpunkt”. Detta innebär att en enda myndighet tar ansvar för genomförandet av de två systemen så att operatörerna bara behöver ha kontakt med en myndighet i det sammankopplade systemet.
Den särskilda situationen för den binationella flygplatsen Basel tas upp för att undvika dubbelräkning om Schweiz skulle ingå ett bilateralt avtal för att ta med verksamheten vid Basels flygplats i systemet.

Gemensam kommitté

Genom avtalet inrättas en gemensam kommitté som den huvudsakliga styrningsstrukturen. Den gemensamma kommittén

består av företrädare för båda parter och ansvarar för att handlägga detta avtal och säkerställa att det genomförs på ett korrekt sätt,
spelar en viktig roll i förfarandet för utbyte och samordning av information, liksom vid bedömningen av huruvida parterna fortsätter att uppfylla de grundläggande kriterierna,
kan föreslå ändringar av avtalets artiklar och ändra bilagorna,
inledde sin verksamhet vid det datum då avtalet undertecknades enligt villkoren i avtalet om provisorisk tillämpning av vissa artiklar.

Tvistlösningsmekanism

Tvister om tolkningen eller tillämpningen av avtalet kan hänskjutas av vardera part till den gemensamma kommittén för lösning. Om den gemensamma kommittén inte lyckas avgöra tvisten inom sex månader kan den hänskjutas till Permanenta skiljedomstolen, på begäran av endera parten.

Tekniska regler

Utöver principerna, målen och de institutionella arrangemangen innehåller avtalet tekniska bestämmelse som styr förandet av register, redovisning, auktioner, känsliga uppgifter och säkerhet.

SEDAN NÄR GÄLLER AVTALET?

Avtalet trädde i kraft den 1 januari 2020.

BAKGRUND

Mer information finns här:

EU och Schweiz undertecknar avtal om sammankoppling av utsläppshandelssystem (Europeiska kommissionen)
Klartecken för avtal om sammankoppling av EU:s och Schweiz utsläppshandelssystem (EU-rådet)
EU:s utsläppshandelssystem (Europeiska kommissionen).

VIKTIGA BEGREPP

Utsläppsrätt: En rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period, som har utfärdats enligt unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem.

HUVUDDOKUMENT

Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 322, 7.12.2017, s. 3).

Rådets beslut (EU) 2017/2240 av den 10 november 2017 om undertecknande på unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 322, 7.12.2017, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2018/219 av den 23 januari 2018 om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 43, 16.2.2018, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Meddelande om ikraftträdande av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (EUT L 330, 20.12.2019, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2018/1279 av den 18 september 2018 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser avseende antagandet av dess arbetsordning (EUT L 239, 24.9.2018, s. 8).

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32).

Fortlöpande ändringar av direktiv 2003/87/EG har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Rådets beslut (EU) 2015/1339 av den 13 juli 2015 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Dohaändringen av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och gemensamt fullgörande av åtaganden inom ramen för detta (EUT L 207, 4.8.2015, s. 1).

Dohaändringen av Kyotoprotokollet (EUT L 207, 4.8.2015, s. 6).

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 33, 7.2.1994, s. 13).

Parisavtalet (EUT L 282, 19.10.2016, s. 4).

Rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (EUT L 282, 19.10.2016, s. 1).

Senast ändrat 17.01.2020

Top

All