Mot en ansvarsfullare vapenöverföring: EU och vapenhandelsfördraget

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Rådets beslut 2013/269/Gusp om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse underteckna vapenhandelsfördraget

Rådets beslut 2014/165/EU om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera vapenhandelsfördraget

VILKET SYFTE HAR DESSA BESLUT?

Genom rådets beslut 2013/269/Gusp bemyndigas EU-länderna att underteckna vapenhandelsfördraget, och genom rådets beslut 2014/165/EU tillåts de att ratificera det.

VIKTIGA PUNKTER

Syftet med vapenhandelsfördraget, som antogs 2013, är att bidra till internationell och regional fred, säkerhet och stabilitet genom att reglera den internationella handeln med konventionella vapen och utplåna den olagliga vapenhandeln.

Fördraget gör detta genom att skapa högsta möjliga gemensamma internationella normer för den internationella handeln med konventionella vapen.

Fördraget gäller alla konventionella vapen inom följande kategorier:

• Stridsvagnar,
• Bepansrade stridsfordon.
• Grovkalibriga artillerisystem.
• Stridsflygplan,
• Attackhelikoptrar
• Örlogsfartyg.
• Missiler och utskjutningsanordningar.
• Eldhandvapen och lätta vapen.

Fördraget syftar till att skapa en mer ansvarsfull reglering av vapenhandeln genom att kräva följande:

• Att exporterande länder genomför en grundlig och omfattande riskbedömning innan de exporterar vapen. Detta omfattar områden såsom risken för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i mottagarlandet, risken för spridning av de exporterade vapnen och möjlig negativa effekter på inre och regional stabilitet.
• Att länder rapporterar om sin export och import av vapen varje år. Detta är avsett att öka öppenheten.

Fördraget kan därmed förhindra att vapen hamnar i orätta händer, vilket minskar det mänskliga lidandet och på ett konkret sätt bidrar till internationell fred, säkerhet och stabilitet.

EU har antagit ett program för stöd till genomförandet. Genom detta ges finansiering till stöd för länders insatser för att genomföra fördraget genom att stärka sina kontrollsystem för vapenöverföring.

Fördraget trädde i kraft den 24 december 2014.

VILKEN PERIOD GÄLLER BESLUTEN FÖR?

Beslut 2013/269/Gusp gäller sedan den 31 maj 2013. Direktiv 2014/165/EU gäller sedan den 5 mars 2014.

BAKGRUND

Vapenhandelsfördraget är ett resultat av en FN-resolution från 2006 och syftar till att tillhandahålla gemensamma internationella normer för import, export och överföring av konventionella vapen. Eftersom vissa aspekter som fördraget omfattar faller inom EU:s behörighet måste EU-länderna beviljas rådets bemyndigande för att kunna underteckna och ratificera det, vilket är syftet med de två beslut som omfattas av denna sammanfattning.

Mer information finns här:

• Vapenhandelsfördraget (Europeiska kommissionen)
• Vapenhandelsfördraget träder i kraft: mot en ansvarsfullare och öppnare vapenhandel (Europeiska utrikestjänsten)

HUVUDDOKUMENT

Rådets beslut 2013/269/Gusp av den 27 maj 2013 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse underteckna vapenhandelsfördraget (EUT L 155, 7.6.2013, s. 9).

Rådets beslut 2014/165/EU av den 3 mars 2014 om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera vapenhandelsfördraget (EUT L 89, 25.3.2014, s. 44).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets beslut (Gusp) 2018/101 av den 22 januari 2018 om främjande av effektiv vapenexportkontroll (EUT L 17, 23.1.2018, s. 40).

Rådets beslut (Gusp) 2017/915 av den 29 maj 2017 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande (EUT L 139, 30.5.2017, s. 38).

Rådets beslut 2013/768/Gusp av den 16 december 2013 om EU:s verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande, inom ramen för den europeiska säkerhetsstrategin (EUT L 341 , 18.12.2013, s.56).

Senast ändrat 23.07.2018