Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (även känt som Finanspakten)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen

VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?

Syftet med det mellanstatliga avtalet är att stärka budgetdisciplinen i regeringarna i euroområdet efter statsskuldkrisen som startade 2010.

VIKTIGA PUNKTER

Denna så kallade finanspakt ställer krav på medlemsstaterna i euroområdet avseende deras budgetpolitik. Andra EU-länder kan delta om de vill. Av de 28 EU-länderna (1) är det bara Storbritannien (1), Tjeckien och Kroatien som inte har undertecknat avtalet. Det utgör ett stöd till den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten, enligt vilken

• nationella underskott inte får överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP)
• nationella statsskulder måste ligga under 60 procent av BNP.

Det mellanstatliga avtalet har tre huvudsyften.

 

• 1.
  Att säkerställa att det är jämvikt eller överskott i statsbudgetarna.

  För att följa denna regel om budgetbalans får ländernas årliga strukturella underskott uppgå till högst 0,5 procent av BNP. Ett strukturellt underskott är det allmänna underskottet minus effekterna av konjunkturcykeln på offentliga utgifter och inkomster (t.ex. högre utgifter för arbetslöshetsersättning i en lågkonjunktur).

  Regeringarna måste införa en automatisk korrigeringsmekanism som utlöses av alla sorters avvikelser från regeln om budgetbalans. Det innebär att om budgetbalansen avviker från den planerade utvecklingen vidtas korrigerande åtgärder automatiskt.

  Länder kan i undantagsfall tillfälligt undantas från regeln om budgetbalans, till exempel vid en allvarlig konjunkturnedgång. Om ett lands statsskuld ligger långt under stabilitets- och tillväxtpaktens referensvärde (60 procent av BNP) kan det även beviljas ett högre strukturellt underskott på upp till 1 procent av BNP.

  EU-länderna kan ställas inför EU-domstolen om de misslyckas med att följa dessa krav. Domstolen kan besluta om ekonomiska sanktioner mot länder som inte rättar sig efter domen.

   

• 2.
  Att öka effekten av rekommendationerna från Europeiska kommissionen när euroländernas offentliga underskott blir för stora.

  Detta mellanstatliga avtal förbinder EU-länderna att, vid omröstningar i Europeiska unionens råd, anta kommissionens förslag och rekommendationer om förfarandet vid alltför stora underskott oförändrade – om det inte finns en kvalificerad majoritet bland länderna mot ett sådant beslut.

   

• 3.
  Att förbättra samordningen av ländernas ekonomiska politik.

  Det mellanstatliga avtalet kräver att regeringarna i förväg rapporterar sina planer på emissioner av skuldebrev (kapitalanskaffning genom att låna från obligationsinnehavare) till kommissionen och Europeiska unionens råd. De måste se till att större planerade reformer av den ekonomiska politiken diskuteras eller samordnas mellan staterna i förväg. Avtalet omfattar också styrningen av euroområdet. Toppmötena mellan stats- och regeringscheferna i medlemsstaterna bör exempelvis hållas minst två gånger om året (EU-toppmöten).

   

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?

Fördraget trädde i kraft den 1 januari 2013.

Bakgrund

Mer information finns här:

• Finanspakten – en bedömning (Europeiska kommissionen)

HUVUDDOKUMENT

Fördrag om stabilitet, samordning och styrning av den 2 mars 2012 – ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning.

Senast ändrat 10.03.2014

---

(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).