30.4.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 121/7

—

”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommitténom hinder för utbredd tillgång till informationssamhällets nya tjänster och tillämpningar genom öppna plattformar inom digital-tv och tredje generationens system för mobil kommunikation och om

—

övergången från analoga till digitala sändningar (från digital ’övergång’ till analog ’nedsläckning’”)

1)

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002 insåg man att digital television och tredje generationens mobilkommunikation kommer att spela en avgörande roll när det gäller att ge omfattande tillträde till interaktiva tjänster. Man hoppades att medlemsstaterna skulle främja användningen av öppna plattformar för att ge medborgarna valfrihet i samband med informationssamhällets tillämpningar och tjänster, och uppmanade även kommissionen att lägga fram en analys av de resterande hindren för en utbredd tillgång till dessa tjänster och tillämpningar.

2)

I och med att handlingsplanen eEurope 2005 antogs, erkände Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 att ett informationssamhälle som är tillgängligt för alla är en förutsättning för att nå målet från Lissabon att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi.

3)

Under de närmaste åren måste man ge alla medborgare, även funktionshindrade och människor med särskilda behov, allmänt tillträde till informationssamhällets nya tjänster och tillämpningar.

1.1

Regionkommittén välkomnar kommissionens initiativ, som är ett svar på olika önskemål om att undersöka och rapportera om alla återstående hinder för en utbredd tillgång till informationssamhällets tjänster genom öppna leveransplattformar i tredje generationens mobilkommunikation och digital-TV. Kommittén uttrycker också sin uppskattning av det breda offentliga samråd som ägt rum i frågan.

1.2

ReK ställer sig bakom en framtidsvision om ”ett informationssamhälle för alla”, där alla förr eller senare regelbundet kopplar upp sig på elektroniska tjänster och använder dem i full utsträckning.

1.3

Kommittén stöder kommissionens beslut att inrikta meddelandet på plattformar för att leverera tjänster, dvs. sätt att leverera tjänster, i stället för på utbudet av tjänster.

1.4

Regionkommittén håller med om att dagens kommunikationsinfrastrukturer kännetecknas av ett antal ”konnektivitetsöar”, som har dålig kommunikation inbördes, och att trenden är att driftskompatibiliteten mellan dessa ”öar” ökar. I en sådan utveckling blir den tekniska aspekten viktig. Digitaliseringen av befintliga nätverk ökar i hög grad möjligheten att göra dem driftskompatibla.

1.5

ReK delar synpunkten att utvecklingen mot driftskompatibilitet delvis är marknadsstyrd (att användarna vill kunna utnyttja tjänster som erbjuds av olika tjänsteleverantörer på olika typer av utrustning, på olika platser och i olika situationer), delvis beror på utvecklingen inom lagstiftningen (man tenderar att skapa rättvisa konkurrensförhållanden som är neutrala i förhållande till tekniken och som uppmuntrar till en konkurrenskraftig miljö med flera plattformar).

1.6

ReK inser fördelarna med övergången till digital teknik och möjligheten att bearbeta och komprimera digital information, vilket möjliggör en mer effektiv användning av nätkapaciteten än vad som är fallet med analoga signaler.

1.7

Kommittén påpekar att persondatorer i dag är det vanligaste sättet att få tillgång till informationssamhällets tjänster och att digitala TV-mottagare och mobiltelefoner ligger långt efter på delad andra plats, medan utrustning som spänner över flera kategorier börjar komma.

1.8

Vi erinrar om att TV-sändningar och radiosändningar i den mening som avses i direktiv 89/552/EEG för närvarande inte anses som informationssamhällets tjänster eftersom de inte tillhandahålls på individuell begäran, och att digital-TV inte är synonymt med interaktiv television.

1.9

ReK påpekar att ”övergången” till digital teknik är en komplex process med sociala och ekonomiska konsekvenser som går långt utöver ett rent teknikskifte. Med tanke på televisionens och radions roll i moderna samhällen är följderna inte bara ekonomiska utan även sociala och politiska.

1.10

Vi stöder kommissionens beslut att inrikta sig på utvecklingen av driftskompatibiliteten och i sammanhanget främja ”öppna plattformar” eftersom de leder till större valfrihet för medborgarna när det gäller informationssamhällets tillämpningar och tjänster.

1.11

ReK noterar att mobilkommunikationen håller på att utvecklas från att huvudsakligen leverera taltelefonitjänster, kompletterade med SMS-tjänster, till att leverera mobila data- och multimedietjänster. Det finns emellertid en rad hinder för tredje generationens system för mobil kommunikation (3G). Dessa kan summeras som följer:

1.12

ReK noterar även att den samlade bild som man får efter att ha studerat materialet är särskilt komplex och mångfacetterad och att det inte går att göra någon slutgiltig analys. Vi välkomnar en strategi som tenderar att främja tekniskt neutrala konkurrensvillkor och som, förutom ”öppenheten” i tredje generationens plattformar och DTV-plattformar, också inriktas på andra faktorer som konsumenterna ser som särskilt stora hinder för tillträdet till informationssamhällets tjänster.

2.1

När det gäller att stödja tillgången till informationssamhällets nya tjänster och tillämpningar och följa övergången från analoga till digitala sändningar (från digital ”övergång” till analog ”nedsläckning”) rekommenderar ReK att man sätter konsumenternas intressen främst, och på så sätt undviker negativa sociala konsekvenser. Radions och televisionens roll i det moderna samhället innebär att följderna inte bara blir ekonomiska, utan även sociala och politiska.

2.2

Ett mål som kommittén anser vara viktigt är att åstadkomma en rättvis social, regional, kulturell och språklig utveckling av det europeiska informationssamhället och att garantera att medborgarna kan dra nytta av det, så att nya former av utestängning kan undvikas.

2.3

Kommittén vill därför att man uppmärksammar följande aspekter:

2.4

ReK rekommenderar att eventuella särskilda åtgärder på nationell eller europeisk nivå som kan bli nödvändiga för att finansiera övergången från analog till digital teknik inriktas på följande:

2.5

Kommittén understryker att eventuella offentliga åtgärder inte får medföra snedvridning och strida mot konkurrensprincipen. Medlemsstaternas åtgärder får inte vara diskriminerande och inte privilegiera en marknadsaktör på en annans bekostnad.

2.6

Regionkommittén uppmanar till en noggrann undersökning av de risker som är förbundna med statligt stöd, eftersom ett uteblivet stöd å ena sidan skulle kunna äventyra de mål som avser gemensamma intressen, och å den andra skulle kunna minska konkurrensen och drivkraften när det gäller att hitta innovativa lösningar. Eftersom statliga ingripanden vad gäller t.ex. ”övergången” inom radio- och TV-sändningar kräver en politisk bedömning från behöriga nationella och/eller regionala myndigheter, bör en sådan bedömning under alla omständigheter inte vara godtycklig, utan stödjas av väl underbyggda marknadsanalyser. När man fastställer det statliga stöd som krävs för att bygga ut infrastrukturer som täcker hela territoriet måste man ta hänsyn till regionernas speciella egenskaper, särskilt deras geografiska utbredning och invånarantal.

2.7

Kommittén vill fästa uppmärksamheten på frågan om hur de frekvenser som frigörs från analog TV skall användas: antingen återanvändas helt och hållet för andra TV-kanaler eller för nya sektorer och tjänster, t.ex. mobiltelefoni.

2.8

Det mångdubbla antalet tillgängliga radio- och TV-kanaler skulle kunna leda till att marknaden får svårigheter att ta till sig alla möjligheter som tekniken ger. Detta skulle kunna betyda undergång för små lokala sändningsföretag som får det svårt att förbli konkurrenskraftiga och klara av minskade reklamintäkter. En kris inom de lokala radio- och TV-kanalerna skulle kunna skada också de lokala myndigheter som ser de lokala sändningsföretagen som ett verktyg för att främja och lyfta fram lokala kulturella, sociala och ekonomiska särdrag. Den nya tekniken bör i stället garantera att det blir möjligt att sprida mer information till ett allt större antal medborgare.