92001E0147

SKRIFTLIG FRÅGA P-0147/01

från Vincenzo Lavarra (PSE) till kommissionen

(23 januari 2001)

Ämne: Risker i samband med förekomsten av asbest (Fibronitfabriken) i Bari

EU fäster stor betydelse vid politik för att främja en bättre livskvalitet i städerna och, i allmänhet, miljöskydd, försvar av medborgarnas hälsa och skydd för arbetstagare på arbetsplatserna.

Bari kommun avser att göra det möjligt att bebygga ett område som upptas av industrianläggningen Fibronit, numera nedlagd, bland annat på grund av de mycket höga halterna av asbest i de befintliga byggnaderna och av förekomsten av förorenande material i marken i det tidigare industriområdet.

Att riva den Fibronits tidigare industrilokaler, som ligger i centrum av staden mellan de tätbefolkade kvarteren San Pasquale och Japigia, och att därefter bebygga detta område skulle orsaka en mycket farlig spridning i miljön av asbeststoft, vilket skulle få skadliga konsekvenser för de närboendes hälsa och för de arbetstagare som skall utföra arbetena i fråga.

Många har tagit ställning mot detta initiativ, inte bara personer i politiska kretsar och boendekommittéer, utan även företrädare för universitetsvärlden samt för hälso- och miljövården, som anser det vara mindre farligt och därför att föredra att området görs om till en offentlig park och att byggnaderna görs säkra på platsen och den resterande asbesten således inte flyttas.

Kan kommissionen med anledning av det ovanstående besvara följande frågor:

1. Vilka initiativ har EU tagit eller avser EU att ta med avseende på övervakning och sanering av industriområden med stora kvantiteter asbest?

2. Vilka riktlinjer anser EU bör antas med avseende på asbestsanering av industrianläggningar i stadsbebyggelse som den ifrågavarande?

3. Är det med hänsyn till rådande erfarenheter bättre att undvika att avlägsna och förflytta stora kvantiteter asbest?

Svar från Margot Wallström på kommissionens vägnar

(6 mars 2001)

I gemenskapslagstiftningen upptas de risker som är förbundna med asbest utifrån olika aspekter.

Bestämmelser om skydd för arbetstagare som i sitt arbete exponeras för asbeststoft eller material som innehåller asbest infördes redan genom rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet(1). Genom rådets direktiv 87/217/EEG av den 19 mars 1987 om att hindra och minska asbestförorening i miljön(2) infördes allmänna bestämmelser avseende användningen av asbest och bortskaffandet därav. Asbestavfall skall behandlas i enlighet med rådets direktiv 78/319/EEG av den 20 mars 1978 om giftigt och annat farligt avfall(3). Detta direktiv har upphävts och ersatts av rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall(4). Denna lagstiftning innehåller allmänna bestämmelser avseende en säker hantering av farligt avfall. Dessutom har medlemsstaterna genom rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall, ändrat genom direktiv 91/156/EEG(5) påförts en skyldighet att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att avfall återvinns eller bortskaffas utan fara för människors hälsa och utan att processer eller metoder används som kan skada miljön.

I artikel 3 i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar(6) stipuleras att nödvändiga åtgärder vidtas när verksamheten definitivt upphör, för att undvika alla föroreningsrisker och för att återställa platsen i ett tillfredsställande skick. Det är tillämpligt på vissa kategorier av industriell verksamhet som kännetecknas av en betydande föroreningspotential, bland annat anläggningar för produktion av asbest och för tillverkning av asbestbaserade produkter. Anläggningar som har tillåtits före oktober 1999 måste drivas i enlighet med direktivet från och med oktober 2007. En anläggning som redan lagts ned, som exempelvis Fibronitanläggningen, omfattas inte av detta rättsliga instrument.

Det finns dock inte någon gemenskapslagstiftning som specifikt avser sanering av industriområden med höga halter av asbest eller beslut om att ta bort asbest ur byggnader eller ej. Det är upp till medlemsstaterna att inom ramen för ovan nämnda gemenskapslagstiftning lösa problemet med asbest i befintliga byggnadsstrukturer.

(1) EGT L 263, 24.9.1983.

(2) EGT L 85, 28.3.1987.

(3) EGT L 84, 31.3.1978.

(4) EGT L 377, 31.12.1991.

(5) EGT L 78, 26.3.1991.

(6) EGT L 257, 10.10.1996.