91998E1075

SKRIFTLIG FRÅGA E-1075/98

från Kirsten Jensen (PSE) till kommissionen

(6 april 1998)

Ämne: Samarbete med maffian i Uzbekistan

1. Av en rad artiklar i dagstidningen Politiken den 18 och 19 mars 1998 (bifogas) framgår det att den stora danska bryggerikoncernen Carlsberg samarbetar med uzbeken Gafur Rakhimov, som är inblandad i narkotikahandel och som har nära förbindelser med maffian i Uzbekistan. Rakhimov är svartlistad i samtliga Schengenländer och kan därför inte beviljas visum i EU. Ser kommissionen det som ett problem att europeiska företag samarbetar på detta sätt med personer som är svartlistade inom ramen för Schengensamarbetet?

2. Det påstås att Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling deltar som investerare i det berörda projektet och därmed också deltar i samarbetet med Rakhimov. Kan kommissionen bekräfta detta påstående?

3. Finns det några möjligheter att vidta åtgärder på gemenskapsnivå i detta och liknande fall?

4. Överväger kommissionen att ta initiativ till att man ingriper, antingen i detta konkreta fall eller i liknande fall?

5. Kommer Amsterdamfördragets ikraftträdande att ändra på svaren till ovanstående frågor?

Svar från Anita Gradin på kommissionens vägnar

(7 juli 1998)

Schengen-konventionen och Schengens informationssystem är helt och hållet en mellanstatlig angelägenhet som faller utanför fördraget. På grund av de stränga bestämmelser om dataskydd som gäller för Schengens informationssystem, har kommissionen ingen tillgång till uppgifter om personer som är "svartlistade inom ramen för Schengensamarbetet".

Kommissionen skulle naturligtvis alltid föredra att arbeta med laglydiga medborgare och företag, men har ingen särskild uppfattning om privata företags val av affärspartner så länge de följer gemenskapslagstiftningen.

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har meddelat kommissionen att den ser som sin uppgift att främja en hög förvaltningsmoral i länder där den har verksamhet, särskilt vad gäller att se till att en sådan moral råder i företag som den investerar i. Banken har full frihet att vägra finansiering om den efter bedömning är missnöjd med hur ett företag sköts eller om omständigheterna kring ett föreslaget projekt visar saklig grund för oro. EBRD ser allvarligt på dessa frågor och använder externa experter vid lämplighetsbedömningen.

EBRD har uppgivit för kommissionen att finansieringen av detta projekt har varit föremål för diskussioner, men att det ännu inte har framkommit något som stöder anklagelserna vid den vederbörliga prövningen. Om EBRD fortfarande skulle intressera sig för projektet kommer den (såsom är fallet med alla projekt av denna typ) att fortsätta med den vederbörliga prövningen enligt försiktighetsprincipen så att all relevant bevisning i denna fråga kommer till dess kännedom. Till dess att EBRD har gjort ett åtagande i samband med en transaktion som denna, har den full frihet att avstå från att finansiera projektet om det efter prövning skulle visa sig att verksamheten inte lever upp till de krav som ställs.

Kommissionen avser att kontrollera ledamotens information för att utröna om några kontrakt som finansieras med gemenskapsmedel är inblandade. Om oegentligheter upptäcks kommer eventuellt stöd självklart att dras in och medel som betalats ut återkrävas. Vidare har kommissionen inrättat ett varningssystem med hänsyn till tvivelaktiga aktörer inom och utanför gemenskapen. Kommissionens tjänstegrenar uppmanas att visa största försiktighet i samröret med sådana aktörer för att säkerställa att kontrakt kan genomföras på ett bedrägerisäkert sätt och undvika att medel missbrukas i brottsligt syfte.

Kampen mot organiserad brottslighet i länder som Uzbekistan eller andra av de nya oberoende staterna kräver en bred internationell insats och samarbete. Vid Europeiska rådets möte i Amsterdam kom stats- och regeringscheferna överens om en handlingsplan om organiserad brottslighet. Där anges 35 olika initiativ för att fördjupa samarbetet. I rekommendation nr 4 uppmanas till närmare internationellt samarbete på området.

Amsterdamfördragets ikraftträdande kommer att avsevärt förbättra möjligheterna bekämpa bedrägerier som inkräktar på gemenskapens finansiella intressen. Beslutsförfarandet kommer att bli effektivare och mer demokratiskt. Även samarbetet i rättsliga och inrikes frågor kommer att stärkas.