91997E3984

SKRIFTLIG FRÅGA E-3984/97 från Laura González Álvarez (GUE/NGL), Alonso Puerta (GUE/NGL) och María Sornosa Martínez (GUE/NGL) till kommissionen (14 januari 1998)

Ämne: Arbetsförhållandena i kolgruvorna i Acalanda (Brasilien)

Centrum för skydd av liv och mänskliga rättigheter i Acalanda är en frivilligorganisation som i denna brasilianska kommun arbetar för ett erkännande av medborgarrätten och mot slavarbete och överexploatering i kolgruvorna.

Denna frivilligorganisation kritiserar den situation av överexploatering och nästan slaveri som de som arbetar i kolgruvorna i kommunen Alcalanda befinner sig i. Där inträffar regelbundet olyckor på grund av de dåliga arbetsförhållandena. Något som också har kritiserat är att arbete utförs av en grupp barn under 15 år. Enligt information från organisationen tillhör många av dessa kolgruvor stålverken Viena och Pindaré.

Känner kommissionen till denna kritik? Kan kommissionen informera oss om den håller på med någon uppföljning av avtalen mellan EU och Brasilien och Mercosur i syfta att få den brasilianska regeringen att se till att internationellt erkända arbetsregler och arbetsförhållanden respekteras och barnarbete förbjuds?

Svar från Manuel Marín på kommissionens vägnar (3 februari 1998)

Kommissionen känner naturligtvis till att oskäliga arbetsförhållanden kan förekomma, särskilt i gruvor, och att de ibland rör barn.

Många föreningar, organisationer av olika slag, icke-statliga organisationer (NGO) eller enskilda personer fäster kommissionens uppmärksamhet på sådana fall som i allmänhet drabbar utomordentligt fattiga och försvarslösa befolkningsgrupper.

Exploateringen eller överexploateringen av arbetare beror på bristande ekonomiska och sociala utvecklingsförhållanden, vilka ger upphov till detta slags situationer. En förändring av dessa förhållanden är en process på lång sikt.

Det kan dock tänkas att de åtgärder som kommissionen vidtar i sitt övergripande förhållande till sina partnerländer, i detta fall i samarbetet med Brasilien, just leder till att man gradvis kan komma till rätta med detta slags situationer.

Varje gång som en åtgärd kan tänkas leda till resultat anstränger sig kommissionen följaktligen att, på de bedömningsgrunder som står till buds, uppvakta de berörda myndigheterna via de kanaler som den finner mest lämpliga.