Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62022CN0420

    Mål C-420/22: Begäran om förhandsavgörande framställd av Szegedi Törvényszék (Ungern) den 24 juni 2022 – NW mot Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság och Miniszterelnöki Kabinetirodát vezető miniszter

    EUT C 451, 28.11.2022, p. 7–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    28.11.2022   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 451/7


    Begäran om förhandsavgörande framställd av Szegedi Törvényszék (Ungern) den 24 juni 2022 – NW mot Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság och Miniszterelnöki Kabinetirodát vezető miniszter

    (Mål C-420/22)

    (2022/C 451/10)

    Rättegångsspråk: ungerska

    Hänskjutande domstol

    Szegedi Törvényszék

    Parter i det nationella målet

    Klagande: NW

    Motparter: Országos Idegenrendészeti Főigazgatóság och Miniszterelnöki Kabinetirodát vezető miniszter

    Tolkningsfrågor

    1)

    Ska artikel 10.1 i rådets direktiv 2003/109/EG (1) av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, jämförd med artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) – samt, i detta fall, artiklarna 7 och 24 i stadgan – tolkas så, att såväl myndigheten i en medlemsstat som har antagit ett beslut om återkallelse av ett tidigare utfärdat uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, på grund av skäl som avser nationell säkerhet och/eller allmän ordning eller allmän säkerhet, och den specialiserade myndighet som har fastställt den konfidentiella karaktären, är skyldiga att säkerställa att den berörda tredjelandsmedborgaren och dennes juridiska ombud under alla omständigheter garanteras rätten att få tillgång till åtminstone den väsentliga information eller de konfidentiella eller sekretessbelagda uppgifter som ligger bakom det beslut som grundar sig på nämnda skäl och kan använda denna information och dessa uppgifter i förfarandet avseende beslutet, för det fall den ansvariga myndigheten gör gällande att en sådan överföring av information skulle strida mot skälet avseende nationell säkerhet?

    2)

    Om fråga 1 besvaras jakande: Vad ska exakt avses med ”väsentliga” konfidentiella grunder på vilka ett sådant beslut vilar, med hänsyn till artiklarna 41 och 47 i stadgan?

    3)

    Ska artikel 10.1 i direktiv 2003/109, mot bakgrund av artikel 47 i stadgan tolkas så, att den domstol i en medlemsstat som prövar lagenligheten av den specialiserade myndighetens yttrande som grundar sig på ett skäl som avser konfidentiella eller sekretessbelagda uppgifter och av det materiella utlänningsrättsliga beslut som grundar sig på detta yttrande, ska vara behörig att pröva lagenligheten av sekretessen (dess nödvändighet och proportionalitet), samt, om den anser att sekretessen är rättsstridig, förordna att den berörda personen och hans eller hennes juridiska ombud får tillgång till och kan använda all den information som ligger till grund för förvaltningsmyndigheternas yttrande och beslut, eller, om den anser att sekretessen är rättsenlig, att den berörda personen får tillgång till och kan använda åtminstone den väsentliga informationen i de sekretessbelagda uppgifter i det utlänningsrättsliga förfarande som rör honom eller henne?

    4)

    Ska artiklarna 9.3 och 10.1 i direktiv 2003/109, jämförda med artiklarna 7, 24, 51.1 och 52.1 i stadgan, tolkas så, att de utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken ett beslut på utlänningsområdet om återkallelse av ett tidigare utfärdat uppehållstillstånd för varaktigt bosatta fattas genom ett omotiverat beslut, som

    i)

    enbart grundar sig på en automatisk hänvisning till ett bindande och obligatoriskt yttrande från den specialiserade myndigheten, vilket även det saknar motivering, där det konstateras att det föreligger en fara för, eller ett åsidosättande av, den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller den allmänna ordningen, och

    ii)

    har antagits utan att det i det konkreta fallet har gjorts en grundlig prövning av om det föreligger skäl som rör nationell säkerhet, allmän säkerhet eller allmän ordning och utan att hänsyn har tagits till vare sig de individuella omständigheterna eller kraven på nödvändighet och proportionalitet?


    (1)  EUT L 16, 2004, s. 44.


    Top