—

vidta en åtgärd för processledning avseende två aspekter i målet,

—

ogiltigförklara genomförandebeslut (EU) 2021/1788 (1), genom vilket kommissionen upphäver verkningarna av genomförandeförordning (EU) 2021/1784 (2), och

—

förplikta Europeiska kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.

1.

Första grunden: Kommissionen agerade i strid med förordning 2016/1036 (3), och i synnerhet i strid med artikel 14.4 i den förordningen. Kommissionen underlät i synnerhet att i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EU) 2016/1036 undersöka huruvida det förelåg en skada och undersökte endast ett begränsat antal skadeindikatorer. Kommissionen underlät dessutom att göra en bedömning av unionens intressen. Kommissionen beaktade inte heller unionens politik för minskade koldioxidutsläpp och fastställde en frist för sig som inte har något rättsligt stöd. Kommissionen tillämpade slutligen fel rättsligt kriterium avseende fortsatt skada.

2.

Andra grunden: Kommissionen agerade i strid med principen om ett korrekt rättsförfarande och principen om god förvaltning. Kommissionens agerande i samband med genomförandet av undersökningen avseende huruvida ett tillfälligt upphävande ska tillämpas, var bristfälligt och undersökningen avseende huruvida ett tillfälligt upphävande ska tillämpas har varken inletts ur ett rättsligt hänseende eller i praktiken. Kommissionen fastställde dessutom onödiga tidsfrister i syfte att iaktta en orimlig och onödig frist. Kommissionen agerade vidare inkonsekvent då den tillämpade begreppet utelämnande, vilket är tillämpligt i samband med nya undersökningar och vid översyn men inte på de frister som fastställs i samband med sådana undersökningar och vid översyn. Parterna fick slutligen inte ta del av bedömningen av unionens intressen och parterna hade ingen möjlighet att kommentera den.

3.

Tredje grunden: Kommissionen agerade i strid med artikel 296 FEUF genom att inte motivera sitt beslut tillräckligt. Kommissionen underlät i synnerhet att tillräckligt motivera varför det var nödvändigt att fastställa fristen för slutsatsen avseende undersökningen av huruvida ett tillfälligt upphävande ska tillämpas, till samma tidpunkt som antidumpningsundersökningen. Kommissionen motiverade inte tillräckligt anledningen till att det låg i unionens intresse att upphäva åtgärderna.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen gjorde ett uppenbart fel vid bedömningen av omständigheterna. Kommissionen gjorde i synnerhet fel vid bedömningen av de förändrade marknadsförhållandena, vid bedömningen av unionsindustrins förmåga att möta efterfrågan på marknaden, vid bedömningen av uppgifter avseende produktion utanför EU, och vid bedömningen av utbud och efterfrågan.

5.

Femte grunden: Kommissionen tillämpade bestämmelsen om upphävande på ett olämpligt sätt. Kommissionen gjorde sig skyldig till maktmissbruk genom att i fråga om avslagna ansökningar – och i syfte att undanta produkter från produktdefinitionen – bevilja upphävande som ett alternativ.